Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter

Transkript

1 Rapport 2012:26 R Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter

2

3 Rapport 2012:26 R Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter

4 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter Utgiven av Högskoleverket 2012 Högskoleverkets rapportserie 2012:26 R ISSN Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Marie Kahlroth, Gunnar Enequist, Thomas Furusten, Torbjörn Lindqvist, Keili Saluveer, Fredrik Lindström (VHS) Omslagsbild: Alexander Florencio Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Nyantagna 9 Återbetalning av studieavgifter 12 Registrerade 13 Högskoleverkets kommentar 17 Utbildningsutbud och antagningsprocess 18 Utbildningsutbudet 18 Antagningsprocessen 19 Prissättningen 20 Högskoleverkets kommentar 22 Information till personal och sökande 24 Rutiner 24 Information 24 Lärosätenas information till studenter 25 Förändringar i arbetssätt 26 Utveckling av stöd till studenter 26 De viktigaste stödfunktionerna 28 Förändring av rekryteringsinsatser 30 Förändring av arbetet med utbytesavtal 31 Förändringar avseende uppdragsutbildning 32 Högskoleverkets kommentar 33 Stipendier 34 Antal studenter med stipendier 35 Varför tackar studenter nej till stipendier? 36 Stipendiebelopp per lärosäte 38 Kriterier för fördelning av stipendier 40 Högskoleverkets kommentar 41 Lärosätenas övergripande kommentarer 43 Fortfarande mycket extra arbete 43 Övriga kommentarer 46 Högskoleverkets kommentarer 48 Enkät för uppföljning av den studieavgiftsfinansierade verksamheten 51

6

7 Sammanfattning Sedan höstterminen 2011 ska studenter som kommer från länder utanför EES och Schweiz och som inte studerar inom ramen för ett utbytesavtal betala för sina studier i Sverige. För andra året i rad följer Högskoleverket, på regeringens uppdrag, upp den studieavgiftsfinansierade verksamheten vid universitet och högskolor. En del av uppföljningen har skett med hjälp av en enkätundersökning och det är den undersökningens resultat som presenteras här. Av 47 universitet och högskolor är det enligt enkätsvaren 34 som har registrerat avgiftsskyldiga studenter höstterminen Fler betalande än hösten 2011 Såväl nyantagna som nya registrerade avgiftsskyldiga studenter har ökat jämfört med höstterminen Höstterminen 2012 antog lärosätena drygt nya avgiftsskyldiga studenter och drygt av dem registrerades. Dessutom finns nästan 900 fortsättare, dvs. avgiftsskyldiga studenter som påbörjade sina studier förra hösten. Antalet avgiftsskyldiga studenter har inte ökat vid alla lärosäten. Vid många lärosäten är det både färre nyantagna och registrerade avgiftsskyldiga studenter 2012 än förra året. Andelen av de antagna studieavgiftsskyldiga studenterna som sedan registrerar sig är fortfarande på samma låga nivå som för ett år sedan, 30 procent. Det tyder på att den nivån kan förväntas även de kommande åren. Mycket arbete men blygsamma intäkter Lärosätena uppger att avgiftsreformen hittills inte har medfört några större intäkter, men den har kostat mycket i administrativa resurser. Arbetet med avgifter, stipendier och relaterade processer som tillkommit på grund av avgiftsinförandet upplevs vara mycket stort i förhållande till de förhållandevis få betalande studenterna. Eftersom en stor del av arbetet än så länge hanteras manuellt ökar belastningen med antalet studenter. Antalet studenter som trots att de betalat studieavgiften inte tar sin plats i anspråk har ökat. Därmed har frågan om återbetalningar blivit alltmer aktuell, och det har inneburit mycket extra arbete. Det är 23 lärosäten som har betalat tillbaka studieavgiften till sammanlagt 135 studenter. Det totala antalet som har betalat men inte utnyttjat sin plats motsvarar nio procent av antalet betalande studenter. Färre utbildningar och ändrat arbetssätt Vid flera lärosäten har utbildningsutbudet för internationella sökande minskat. Minskningarna gäller främst kandidatprogrammen. Samtidigt sker på 5

8 några lärosäten en ökning av antalet program inom ramen för olika typer av samarbetsavtal. Vid några lärosäten mastyerprogram ersatts av de kortare magisterprogrammen. Många lärosäten har förändrat stödet till studenter med anledning av att avgifterna infördes. En hel del förändringar genomfördes i samband med att avgiftsreformen implementerades, men arbetet förefaller att fortsätta i stor omfattning. Den vanligaste åtgärden är att utveckla mottagande av studenter och/eller introduktion. Näst vanligast är åtgärder ifråga om bostäder. Detta är enligt lärosätena också, vid sidan av stipendier, den viktigaste faktorn för att kunna rekrytera betalande studenter. Var tredje som erbjuds stipendium tackar nej Det var 38 procent av de nyregistrerade studieavgiftsskyldiga som fick stipendium hösten Det är ungefär samma andel som förra året. Ungefär en tredjedel av dem som erbjöds stipendium tackade nej. Det vanligaste skälet till att de tackade nej var att stipendiet inte upplevdes vara tillräckligt för att täcka kostnaderna och/eller att kostnaden för uppehället i Sverige ansågs vara för hög. Ett sätt att få fler att ta del av stipendierna är, enligt Högskoleverkets mening, att beloppen ändras så att stipendierna täcker en större del av studieavgifterna än idag. Lärosätena satsar mer på stipendier Stipendiebeloppet som universitet och högskolor fördelade inför var 71 miljoner kronor, vilket är mer än dubbelt så mycket som året innan. Av dessa medel kom 38 procent från lärosätenas egna medel, företag och organisationer eller privata donationer och stipendier. Det är en större andel än 2011, då motsvarande andel var 23 procent. Många problem återstår att lösa Flera lärosäten konstaterar att regelverket för den studieavgiftsfinansierade verksamheten är haltande och inte i takt med regleringen av universitet och högskolor i övrigt. Några lärosäten menar att med nuvarande regelverk är det närmast omöjligt att konkurrera på en global marknad. Flera lärosäten påpekar att avgiftskonstruktionen är särskilt olämplig för konstnärliga högskolor, vars avgifter blir orimligt höga. Ett annat problem gäller bristande samordning mellan olika departement och myndigheter. Ifråga om utbytesprogrammet Erasmus Mundus finns stora problem när det gäller möjligheterna att täcka kostnaderna. 6

9 Inledning Sedan höstterminen 2011 ska studenter som kommer från länder utanför det europeiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz som inte studerar inom ramen för ett utbytesavtal betala för studier på grundnivå och avancerad nivå i Sverige. 1 Regeringen har 2011 och 2012 gett Högskoleverket i uppdrag att följa upp den studieavgiftsfinansierade verksamheten vid universitet och högskolor. Verket för högskoleservice (VHS) har ett näraliggande uppdrag. Som en del i uppföljningen genomförde de båda myndigheterna 2011 en enkätundersökning bland lärosätena och resultaten publicerades i en rapport (Avgiftsreformen lärosätenas första erfarenheter, Högskoleverkets rapport 2011: 17 R). I år har myndigheterna genomfört en uppföljande undersökning via enkäter till samtliga (47) universitet och högskolor. Enkäten skickades ut i slutet av september och besvarades under oktober månad. Av de 34 statliga universiteten och högskolorna har 31 registrerat avgiftsskyldiga studenter höstterminen Av de enskilda utbildningsanordnarna har Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping registrerat avgiftsskyldiga studenter enligt samma förutsättningar som de statliga. Sammantaget är det alltså 34 lärosäten som enligt enkätsvaren har registrerat avgiftsskyldiga studenter höstterminen Förutom de lärosäten som har avgiftsskyldiga studenter har sex lärosäten besvarat delar av enkäten trots att de inte för tillfället har någon sådan verksamhet. Ytterligare fem lärosäten har meddelat att de inte har några avgiftsskyldiga studenter. Därmed har svar inkommit från alla lärosäten utom Sophia hemmet högskola och Beckmans designhögskola. Årets enkät I årets enkätundersökning ställs frågor under sex rubriker: Antal antagna och registrerade Utbildningsutbud och antagningsprocess Information till sökande och personal Förändringar i arbetssätt Stipendier till studieavgiftsskyldiga studenter Avslutande/summerande frågor Tyngdpunkten i årets enkätundersökning har legat på att göra en uppföljning av utvecklingen sedan fjolårets undersökning och förändra enkäten så lite som möjligt. Ett par frågor behövde dock förändras och några frågor behövde läg- 1. Se Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter, prop. 2009/10:65 samt förordningen om anmälningsavgift och studieavgift för universitet och högskolor (SFS 2010:543). 7

10 gas till, bl.a. med anledning av att det nu finns även fortsättningsregistrerade studieavgiftsskyldiga studenter i systemet. Frågorna under avsnittet Information till studenter och personal i enkäten har utformats av VHS. Det är också VHS som har sammanställt och analyserat enkätsvaren. Precis som 2011 är det stor variation i lärosätenas svar. I enkäten finns flera öppna frågor och en del lärosäten har svarat betydligt mer uttömmande än andra. Deras svar kan få större tyngd än andra lärosätens svar i denna redovisning. Högskoleverkets redovisning av svaren bör därför tas som ett grovt mått på vilka erfarenheter eller åtgärder som är vanligare än andra. I kommentarerna till enkäten framkom att många lärosäten för att kunna besvara frågorna fick ta fram uppgifter från flera olika system och handskrivna listor. Det var också flera som påpekade att undersökningen skedde lite väl nära terminsstart och att alla registreringar av studenter inte var klara. Dessa förhållanden innebär att de kvantitativa uppgifterna inte till alla delar är jämförbara. Studenter som deltar i EU-samarbetet Erasmus Mundus är att betrakta som studieavgiftsskyldiga. Det finns dock ingen entydig bild av hur lärosätena har redovisat dessa studenter. Uppgifter om förändringar mellan åren kan därför behöva tolkas med viss försiktighet. Rapporten följer i stort sett samma struktur som enkäten. I slutet av enkäten fanns några öppna frågor där lärosätena kunde lämna övergripande kommentarer på den studieavgiftsfinansierade verksamheten. Ibland har dessa gett ytterligare information till svaren på andra frågor. Högskoleverket har därför valt att i vissa fall redovisa sådana svar på flera ställen i rapporten. Avgifterna berör inte alla studenter från länder utanför EES Studieavgifterna berör alltså inte utbytesstudenter, utan studenter som studerar på egen hand i Sverige, som s.k. freemover-studenter. Det är dock viktigt att notera att antalet freemover-studenter från tredjeland är större än antalet som betalat studieavgifter. Det är inte alla freemover-studenter från tredjeland som omfattas av studieavgifter. Av de nya freemover-studenterna från tredjeland som började studera hösten 2011 var nära tre av fyra eller drygt betalande. Resterande fjärdedel, knappt 450, var undantagna från betalningsskyldighet (se Färre studenter från Asien efter avgiftsreformen, Högskoleverket, Statistisk analys 2012/6). Undantag görs för personer från tredjeland som bedöms ha stark anknytning till Sverige, exempelvis via permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd i Sverige av annat skäl än studier. 8

11 Antagna och registrerade För att kunna följa upp omfattningen och utvecklingen av den studieavgiftsfinansierade verksamheten har Högskoleverket även i årets enkätundersökning ställt frågor om antalet nyantagna, betalande och registrerade studenter. Jämfört med föregående års undersökning har det tillkommit nya frågor om fortsättningsregistrerade, dvs. studenter som fortsätter att studera på sin studieavgiftsbelagda utbildning från föregående år, i denna rapport kallade fortsättare. Årets enkät följer även för första gången upp återbetalningar, och på vilka grunder återbetalningar har gjorts. Det är 34 lärosäten som i årets enkätsvar anger att de har registrerat avgiftsskyldiga studenter höstterminen I de allra flesta fall handlar det om både nyantagna och fortsättare, men på ett par lärosäten finns det antingen enbart nyantagna eller enbart fortsättare. Jämfört med enkätundersökningen höstterminen 2011 har såväl antalet nyantagna som registrerade studenter ökat. Men det har även skett en ökning av antalet studenter som trots att de betalat studieavgiften inte tar sin plats i anspråk, och därmed har frågan om återbetalningar blivit alltmer aktuell. Antal nyantagna, betalande och registrerade avgiftsskyldiga studenter (uppdelade på nya och fortsättare), höstterminen 2011 respektive höstterminen Nya Fortsättare HT HT2012 HT2011 HT2012 HT2011 HT2012 Nyantagna Nyantagna som betalat Registrerade Nyantagna Att vara nyantagen till en utbildning definieras i denna rapport som att den avgiftsskyldiga studenten, som aldrig tidigare varit registrerad i utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid lärosätet, fått ett villkorat antagningsbesked om en studieplats. Att vara villkorat antagen innebär att studenten får 2. Teologiska högskolan i Stockholm uppger att de har ett par avgiftsskyldiga studenter registrerade, men villkoren förefaller vara annorlunda. Dessa studenter läser ett individuellt program, och studieavgifterna finansieras via olika ideella föreningar (kyrkor och samfund). 9

12 påbörja sina studier under förutsättning att studieavgiften betalas innan studierna påbörjas. Totalt uppger lärosätena att de antagit drygt nya avgiftsskyldiga studenter till studiestarten hösten Flest nya avgiftsskyldiga studenter har antagits på Kungl. Tekniska högskolan (727), följd av Lunds universitet (595) och Chalmers tekniska högskola (474). Jämfört med höstterminen 2011 har det totala antalet nya avgiftsskyldiga studenter ökat med 24 procent. Men ökningen gäller inte alla lärosäten. På 16 lärosäten har antalet nyantagna avgiftsskyldiga studenter istället minskat. I absoluta tal är minskningen störst på Högskolan Dalarna ( 115). På några lärosäten är minskningen marginell, men även små förändringar i absoluta tal kan innebära stora förändringar för ett lärosäte. Vid ett par konstnärliga högskolor innebär en minskning med en antagen att de inte antar några studieavgiftsskyldiga studenter alls höstterminen Utöver de ovan nämnda konstnärliga högskolorna är den relativa minskningen störst på Högskolan på Gotland ( 81 procent), Södertörns högskola ( 75 procent), Karlstads universitet ( 63 procent) och Högskolan Dalarna ( 56 procent). Antalet nyantagna studieavgiftsskyldiga studenter har ökat mest på Kungl. Tekniska högskolan (315), Umeå universitet (200), Högskolan i Jönköping (113) och Karolinska institutet (86). 10

13 Tabell 1. Antal nyantagna höstterminen 2011 och höstterminen 2012 samt förändringen mellan åren. Avser de lärosäten som bedriver studieavgiftsfinansierad verksamhet. Lärosäte Nyantagna Förändring Antal Procent Blekinge tekniska högskola % Chalmers tekniska högskola % Dans- och cirkushögskolan % Gymnastik- och idrottshögskolan % Göteborgs universitet % Handelshögskolan i Stockholm % Högskolan Dalarna % Högskolan i Borås % Högskolan i Gävle % Högskolan i Halmstad % Högskolan i Jönköping % Högskolan i Skövde % Högskolan Kristianstad % Högskolan på Gotland % Högskolan Väst % Karlstads universitet % Karolinska institutet % Konstfack % Kungl. Konsthögskolan % Kungl. Musikhögskolan i Stockholm % Kungl. Tekniska högskolan % Linköpings universitet % Linnéuniversitetet % Luleå tekniska universitet % Lunds universitet % Malmö högskola % Mittuniversitetet % Mälardalens högskola % Operahögskolan i Stockholm % Stockholms universitet % Sveriges lantbruksuniversitet % Södertörns högskola % Umeå universitet % Uppsala universitet % Örebro universitet % Summa % Betalande De avgiftsskyldiga studenter som blivit villkorat antagna och har för avsikt att börja studera vid lärosätet ska betala hela eller delar av studieavgiften innan utbildningen startas. Enligt enkätsvaren har studenter, motsvarande 32 procent av de nyantagna avgiftsskyldiga studenterna höstterminen 2012, betalat studieavgiften, antingen med egna medel eller med stipendier (se vidare i kapitlet Stipendier). Andelen betalande studenter av de nyantagna ligger totalt ungefär på samma nivå som under höstterminen 2011, men varierar mycket mellan lärosätena, från 7 till 75 procent. Vid 23 lärosäten finns det enligt enkätsvaren nyantagna studenter som har betalat studieavgiften, men ändå inte tagit sin plats i anspråk. Totalt sett hand- 11

14 lar det om cirka 160 studenter, motsvarande nio procent av de betalande studenterna. Jämfört med höstterminen 2011 är det en ökning med tre procentenheter. Med andra ord är det hösten 2012 relativt sett något fler avgiftsskyldiga studenter som inte tar sin plats i anspråk efter att ha betalat avgiften. På 12 lärosäten handlar det om enbart 1 2 personer medan de på några andra uppgår till ett 30-tal studenter. Enligt enkätsvaren har Linnéuniversitet, följt av Lunds universitet, haft flest nyantagna studenter som inte påbörjat sina studier trots att de betalat avgiften. På Linnéuniversitet utgör denna grupp drygt 40 procent av alla deras betalande studenter. Lärosätet har kommenterat att det stora antalet avhoppare till viss del troligen kan förklaras av lärosätets kursutbud. Linnéuniversitetet misstänker att en del personer som antagits till kortare kurser på grundnivå (dvs. kurser med förhållandevis låga studieavgifter) använder detta sätt som en väg in i Schengenområdet. De flesta lärosäten följer, i den mån det är möjligt, upp orsaker till att betalande studenter inte tar sin plats i anspråk. Enligt lärosätenas enkätsvar är det vanligaste skälet problem med uppehållstillstånd antingen har studenten fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd eller inte hunnit få ansökan behandlad. Av de 23 lärosäten med antagna som betalat studieavgiften men inte påbörjat studierna, anger tio att problem med uppehållstillstånd är en orsak till att en eller flera studenter inte tagit sin plats i anspråk. Andra orsaker till utebliven studiestart är svårigheter att finansiera uppehälle under studietiden (3 lärosäten), sjukdom (3 lärosäten), studieuppehåll (3 lärosäten) eller att studenten blivit antagen till ett annat lärosäte med ett mer förmånligt erbjudande (3 lärosäten). Jämfört med enkätresultaten från förra året har lärosätena redovisat samma orsaker och ungefär samma fördelning mellan de olika orsakerna. Återbetalning av studieavgifter Enligt förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor får lärosätena betala tillbaka studieavgiften om den avgiftsskyldiga studenten senare bedömts vara icke avgiftsskyldig, eller om studenten av särskilda skäl är förhindrad att delta i utbildningen. De särskilda skäl som kan godkännas vid återbetalning anges i lärosätenas antagningsordning, och det är varje lärosäte själv som fattar beslut om eventuell återbetalning. Flera lärosäten anger i enkätsvaren att processer kring återbetalningar är mycket tidskrävande. Vid den tidpunkt då enkäten besvarades (oktober 2012) angav 23 lärosäten att de hade betalat tillbaka studieavgiften till studenter som inte påbörjat studierna. Totalt har avgiften betalats tillbaka till 135 studenter. Det framgår dock inte tydligt av enkätsvaren om återbetalningarna avser betalande studenter enbart höstterminen 2012 eller även höstterminen 2011 och/eller vårterminen Dessutom ökar antalet kontinuerligt då lärosätena i allmänhet inte satt någon tidsgräns för hur lång tid efter kursstarten man kan begära återbetalning. 12

15 Det finns många olika anledningar till att lärosätena betalar tillbaka studieavgiften. Cirka 12 procent av återbetalningarna har gjorts eftersom studenterna efter antagningen bedömts vara icke avgiftsskyldiga, sex lärosäten har angett denna orsak. Nästan 18 procent av återbetalningarna (vid 7 lärosäten) har gjorts till studenter som ångrat sig efter att ha betalat in avgiften. Majoriteten, 70 procent, av alla återbetalningar har gjorts av andra orsaker. Bland dessa är problem med uppehållstillstånd och personliga skäl (t.ex. sjukdom) de vanligaste. Antalet begärda men inte beviljade återbetalningar är relativt litet det rör sig om 18 ansökningar fördelade på sex lärosäten. Linnéuniversitetet som har haft flest icke-beviljade ansökningar om återbetalning anger i sitt svar att även om de inte har beviljat alla återbetalningar ger de alltid de berörda studenterna en möjlighet att studera vid nästa tillfälle utbildningen ges. Registrerade Nya registrerade har ökat med nästan 30 procent Lärosätena har angett att de registrerat totalt nyantagna avgiftsskyldiga studenter under hösten Detta är dock en uppgift som förändras något under de första studiemånaderna, delvis på grund av lärosätenas registreringsrutiner, delvis på grund av tidiga studieavbrott. Exempelvis skriver Uppsala universitet i sitt svar att en sen registrering kan bero på att en del inledande kurser ges av andra lärosäten (samarbetsprogram) än det som studenten blivit antagen till, och att registreringen därför blir fördröjd. Höstterminen 2011 registrerade lärosätena totalt 1348 nyantagna avgiftsskyldiga studenter. Hösten 2012 är alltså motsvarande antal 1 742, en ökning med 394, eller 29 procent. Det är 32 lärosäten som har registrerat nya studieavgiftsskyldiga studenter höstterminen 2012, vilket är två lärosäten färre än förra året. Flest registrerade nyantagna studenter har Kungl. Tekniska högskolan (298), följt av Lunds universitet (208), Högskolan i Jönköping (123) och Chalmers tekniska högskola (119). Sju lärosäten har registrerat 5 6 eller färre nya studieavgiftsskyldiga studenter. Jämfört med höstterminen 2011 har antalet nyregistrerade studenter ökat vid 20 lärosäten, men i de flesta fall rör det sig om små förändringar i absoluta tal. Störst är ökningen vid Kungl. Tekniska högskolan, följt av Högskolan i Jönköping, där antalet ökat med 179 respektive 57 nya studieavgiftsskyldiga studenter. På 12 lärosäten har antalet nyregistrerade avgiftsskyldiga studenter minskat. Mest har antalet minskat vid Högskolan Dalarna, 18 färre än höstterminen På sex av lärosätena har minskningen varit mer än 50 procent. Där ingår även tre konstnärliga högskolor som förra hösten hade 1 2 avgiftsskyldiga studenter men inga under höstterminen

16 Tabell 2. Antal nya registrerade höstterminen 2011 och höstterminen 2012 samt förändringen mellan åren. Avser de lärosäten som bedriver studieavgiftsfinansierad verksamhet. Lärosäte Nya registrerade Förändring Antal Procent Blekinge tekniska högskola % Chalmers tekniska högskola % Dans- och cirkushögskolan % Göteborgs universitet % Handelshögskolan i Stockholm % Högskolan Dalarna % Högskolan i Borås % Högskolan i Gävle % Högskolan i Halmstad % Högskolan i Jönköping % Högskolan i Skövde % Högskolan Kristianstad % Högskolan på Gotland % Högskolan Väst % Karlstads universitet % Karolinska institutet % Konstfack % Kungl. Konsthögskolan % Kungl. Musikhögskolan i Stockholm % Kungl. Tekniska högskolan % Linköpings universitet % Linnéuniversitetet % Luleå tekniska universitet* % Lunds universitet % Malmö högskola % Mittuniversitetet % Mälardalens högskola % Operahögskolan i Stockholm % Stockholms universitet % Sveriges lantbruksuniversitet % Södertörns högskola % Umeå universitet % Uppsala universitet % Örebro universitet % Summa % * Förändringen av antalet nya registrerade mellan åren är inte jämförbar för Luleå tekniska universitet eftersom Erasmus Mundus-studenter är inräknade 2012, men inte Fortfarande låg andel registrerade av de antagna Andelen registrerade av de nyantagna studieavgiftsskyldiga studenterna är 30 procent, vilket är ungefär samma andel som höstterminen Det är betydligt högre än motsvarande andel innan anmälnings- och studieavgifterna infördes, då många sökte utan att ha för avsikt att börja studera, men mycket lägre än motsvarande andel för svenska antagna. I samband med den förra enkätundersökningen bedömde Högskoleverket att den låga andelen kunde bero på att processerna kring rekrytering och antagning av studieavgiftsskyldiga studenter då var under utveckling. I dag, ett år efter införandet av studieavgifter, ligger andelen fortfarande på samma låga nivå. Det tyder på att 14

17 detta är en svårplanerad verksamhet med många moment och hinder från ett villkorat antagningsbesked tills dess att studenten registrerar sig på berörd utbildning. Det finns emellertid stora variationer mellan lärosäten i andelen registrerade av de antagna. På sex lärosäten (Högskolan i Jönköping, Högskolan i Gävle, Kungl. Konsthögskolan, Mälardalens högskola, Högskolan på Gotland och Handelshögskolan i Stockholm) är andelen 50 procent eller högre medan det på ett fåtal lärosäten enbart är procent av de nyantagna studieavgiftsskyldiga studenterna som registrerat sig. Många fortsättare Med fortsättare avses studenter som är antagna vid lärosätet, har betalat studieavgiften och som tidigare varit registrerade vid samma lärosäte (utbildningen kan vara annan än tidigare). Eftersom studieavgifter för utländska studenter infördes den 1 juli 2011, är det under höstterminen 2012 första gången som fortsättare följs upp. Enligt enkätsvaren finns det sammanlagt 871 avgiftsskyldiga fortsättare på 32 lärosäten. Det är två högskolor Högskolan Väst och Högskolan på Gotland som hade registrerade avgiftsskyldiga studenter höstterminen 2011 men inte några fortsättare höstterminen Antalet nya registrerade avgiftsskyldiga studenter var höstterminen 2011 medan de vårterminen 2012 var relativt få (87 personer enligt universitets- och högskoleregistret). Det gör att man kan anta att huvuddelen av de 871 fortsättarna höstterminen 2012 påbörjade sina studier redan förra höstterminen. Det innebär att 65 procent av de avgiftsskyldiga nybörjarna (registrerade) hösten 2011 har fortsatt att studera på samma lärosäte hösten Störst andel fortsättare i förhållande till förra årets nybörjare finns på några av de fackinriktade lärosätena: Luleå tekniska universitet (100 procent), Chalmers tekniska högskola (91 procent), Kungl. Tekniska högskolan (87 procent) och Handelshögskolan i Stockholm (89 procent). De lägsta andelarna fortsättare återfinns på några av de mindre högskolorna. Skillnader mellan dessa andelar på olika lärosäten speglar förmodligen till stor del vilket kursutbud de olika lärosätena har för de internationella studenterna, om de erbjuder fleråriga utbildningsprogram eller ej. 15

18 Tabell 3. Antal nyantagna och registrerade studieavgiftsskyldiga studenter per lärosäte höstterminen 2012, uppdelade på nya och fortsättare. Avser de lärosäten som bedriver studieavgiftsfinansierad verksamhet. Registrerade Andel nya Lärosäte Nyantagna Nya Fortsättare Totalt registrerade av nyantagna Blekinge tekniska högskola % Chalmers tekniska högskola % Dans- och cirkushögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan % Göteborgs universitet % Handelshögskolan i Stockholm % Högskolan Dalarna % Högskolan i Borås % Högskolan i Gävle % Högskolan i Halmstad % Högskolan i Jönköping % Högskolan i Skövde % Högskolan Kristianstad % Högskolan på Gotland % Högskolan Väst % Karlstads universitet % Karolinska institutet % Konstfack % Kungl. Konsthögskolan % Kungl. Musikhögskolan i Stockholm % Kungl. Tekniska högskolan % Linköpings universitet % Linnéuniversitetet % Luleå tekniska universitet % Lunds universitet % Malmö högskola % Mittuniversitetet % Mälardalens högskola % Operahögskolan i Stockholm Stockholms universitet % Sveriges lantbruksuniversitet % Södertörns högskola % Umeå universitet % Uppsala universitet % Örebro universitet % Summa % I enkäten ställs också en fråga om hur många avgiftsskyldiga studenter som har valt att avbryta/inte fortsätta en påbörjad utbildning. Enligt svaren har sammanlagt drygt 100 studenter valt att inte fortsätta en påbörjad utbildning. Förhållandevis stort antal avbrytare finns på Uppsala universitet, Mälardalens högskola och på Högskolan Dalarna. Dock är det oklart hur stor andel avbrytarna utgör i förhållande till förra årets nyantagna på kurser och program längre än en termin, och vilka anledningar det finns till studieavbrott. 16

19 Högskoleverkets kommentar Utifrån de i enkätsvaren redovisade uppgifterna är den studieavgiftsfinansierade verksamheten mest omfattande på de fackinriktade lärosätena, i synnerhet på Kungl. Tekniska högskolan. Där finns det flest nyantagna men även högst andelar fortsättare. Av de äldre universiteten med brett utbildningsutbud är verksamheten i särklass störst på Lunds universitet. Det är dock svårt att tala om några trender eller tendenser i detta sammanhang då uppföljningsperioden är kort och verksamheten fortfarande är under uppbyggnad på flera av lärosätena. Den fortsatt låga andelen registrerade av de nyantagna avgiftsskyldiga studenterna tyder på att det är denna nivå som kan förväntas även de kommande åren. Antagningsprocessen för den studieavgiftsfinansierade verksamheten verkar vara komplicerad med många moment och hinder på vägen från ett villkorat antagningsbesked till den sökande (med eller utan beviljat stipendium) tills studenten betalar sin avgift och slutligen registrerar sig på den utbildning han eller hon blivit antagen till. Något förvånande är den ökande andelen studenter som har antagits och betalat studieavgiften, men ändå inte tagit sin plats i anspråk. Precis som förra året nämner de flesta lärosäten att i många fall beror detta på problem med uppehållstillstånd. Nytt för i år är påpekanden om att det verkar förekomma att personer använder kortare kurser för att komma in i Schengenområdet dvs. att personer blir antagna, betalar studieavgiften, (förmodligen) får uppehållstillstånd men inte påbörjar studierna. 17

20 Utbildningsutbud och antagningsprocess Vid införandet av studieavgifter skedde en påtaglig minskning av antalet inresande studenter i Sverige. Detta kan förväntas ha fått effekter på utbildningsutbudet och på hur lärosätena arbetar med rekrytering och antagning av tredjelandsstudenter. Årets enkät innehåller därför ett antal frågor om detta, som uppföljning av motsvarande frågor i fjolårets enkät. Frågorna avser förändringar av utbildningsutbudet som har att göra med införandet av avgifter, och eventuella förändringar i arbetet med antagning och rekrytering av tredjelandsstudenter. I enkäten undersöks också vilka modeller för prissättning som lärosätena använder sig av. Utbildningsutbudet Av de 34 lärosäten som har registrerade avgiftsskyldiga studenter uppger 12 att de genomfört förändringar av utbildningsutbudet sedan hösten 2011, och ytterligare två lärosäten planerar att genomföra förändringar. Enligt förra årets enkätundersökning hade då fyra lärosäten genomfört större förändringar av utbildningsutbudet med anledning av införandet av studieavgifter. År 2012 har alltså sådana förändringar blivit vanligare. Dessa förändringar handlar om anpassningar av utbildningsutbudet till ett minskat antal sökande utländska studenter från tredje land, eller speciella justeringar i utbudet. Anpassningar av befintliga utbildningar förekommer också. För de flesta av de 12 lärosäten som genomfört förändringar rör det sig om minskningar i utbildningsutbudet. Kungl. Tekniska högskolan förklarar att det efter varje antagningsomgång sker en konsolidering och utvärdering av programutbudet. På det här sättet verkar de flesta lärosäten arbeta. Minskningarna i utbudet gäller främst kandidatprogrammen, exempelvis har Mittuniversitetet ställt in fyra kandidatprogram. Också på Linköpings universitet, Karlstads universitet och Högskolan i Gävle har flera av kandidatprogrammen lagts ner. Ytterligare några lärosäten har tagit bort enstaka program. Sedan avgiftsinförandet har alltså programutbudet riktat mot internationella studenter minskat. Samtidigt sker på några lärosäten en ökning av antalet program inom ramen för olika typer av samarbetsavtal. Det har också skett en del rationaliseringar eller anpassningar inom några av utbildningarna för att de bättre ska överensstämma med studentgruppens behov. Exempelvis Högskolan i Jönköping har förkortat några program i företagsekonomi, nationalekonomi och informatik från två till ett år. Även Blekinge tekniska högskola har inrättat kortare program inför höstterminen 2012, sammanlagt fyra magisterprogram. 18