Rapport 2008:20 R. Kvinnor och män i högskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2008:20 R. Kvinnor och män i högskolan"

Transkript

1 Rapport 2008:20 R Kvinnor och män i högskolan

2 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Kvinnor och män i högskolan Utgiven av Högskoleverket 2008 Högskoleverkets rapportserie 2008:20 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, avdelningen för statistik och analys, Gunilla Jacobsson, Per Gillström, Ellen Almgren, Helen Dryler, Ingeborg Amnéus, Torbjörn Lindqvist, utredningsavdelningen, Karin Holmvall Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna, april 2008 Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 En starkt könsuppdelad gymnasieskola 7 Kvinnorna dominerar i högre utbildning 7 Män påbörjar oftare forskarutbildning 8 Få kvinnor bland professorerna 8 Dagens könssegregerade arbetsmarknad 9 Internationella mönster 9 Vad kan då göras? 9 Har jämställdheten ökat? 11 Jämställdhet en kvalitetsfråga 11 Regeringen ställer högre krav på jämställdhetsarbetet 12 Resultatredovisning 12 Referensgrupp 13 Före högskolan 15 Huvudresultat 15 En starkt könsuppdelad gymnasieskola 16 Könsskillnader också på komvux 23 Högskoleprovet omvända könsskillnader 24 Övergång från gymnasieskola till högskola 26 Reflektioner 29 Grundutbildning 31 Huvudresultat 32 Nybörjare och examinerade i högskolan 33 Studenter i högskolan könsuppdelning 37 Ämnesområden 37 Generella examina 38 Yrkesexamina 44 Utvecklingen för lärarutbildningar och tekniska yrkesutbildningar 48 Kvinnor och män på lärosäten 53 Genomströmning på yrkesexamensprogram 55 Reflektioner 58 Forskarutbildning 59 Huvudresultat 60 Forskarutbildningens expansion 60 Antagning 61 Övergång till forskarutbildning 62 Fler kvinnor bland nybörjarna 65 Allt fler kvinnor med doktorsexamen 68 Doktorandernas försörjning 69 Aktivitetsgraden något högre bland männen 71 Reflektioner 72

4 Undervisande och forskande personal 75 Huvudresultat procent av professorerna är kvinnor 76 Stora skillnader mellan ämnesområden 78 Den nyrekryterade personalen 79 Om ingenting görs hur ser utvecklingen då ut? 81 Kvinnorna avlänkas 84 Befordringsreformen 84 Personal på styrande positioner är oftare män 85 Nya reformer väntar? 87 Reflektioner 88 Könsuppdelad utbildning och arbetsmarknad 89 Dagens arbetsmarknad är könssegregerad 89 Lönerna skiljer sig åt 91 Könsfördelningen på arbetsmarknaden 2020 är fortfarande sned 92 Reflektioner 95 Kvinnor och män i högskolan en jämförelse mellan olika OECD-länder 97 Huvudresultat 97 Fler flickor går på gymnasiet 98 och tar sedan en examen på högskolan 99 Kvinnornas andel i forskarutbildningen är lägre än i grundutbildningen 99 The leaky pipeline även i EU 100 Women learn and men earn 102 Reflektioner 102 Bilaga Bilaga 2: Standardiserad övergångsandel varför och hur 107 Bilaga 3: Beskrivning av prognosen över könsfördelningen för högskolans personal 111 Referenser 113

5 Förord Sverige uppfattas ofta som ett föregångsland när det gäller jämställdhet. Men jämställdheten i utbildningsområdet är varken särskild svensk eller jämställd. Som framgår av rapportens olika delar upprepas ett könssegregerat val genom hela utbildningssystemet. Arbetsmarknaden, både inom och utom akademin, visar på olika villkor för kvinnor och män vad gäller karriär och löneutveckling. De tydliga maktstrukturerna i samhället har inte luckrats upp av att vi fått allt fler högutbildade kvinnor. Den högre utbildningen är en stor gemensam samhällelig satsning till vilken det knyts stora förhoppningar om bidrag till nyskapande och tillväxt. Det är också en individuell kunskapsresa och förväntas fungera utvecklande för demokratin. Mot den bakgrunden är det oroande att unga män väljer bort högre utbildning. Samhällets behov av att ta tillvara kompetens hos båda könen för att nå högsta möjliga kvalitet på forskning gynnas inte heller av den starka segregeringen inom den högre utbildningen. I rapporten uppmärksammas problem inom utbildningssystemet som har betydelse för vårt framtida samhälle. Anders Flodström universitetskanlser

6

7 Sammanfattning Jämställdhet handlar om att ge kvinnor och män lika villkor och samma frihet att välja utbildning och yrke. Jämställdhet handlar också om kvalitet. Den grundläggande tanken med kvalitetsaspekten är att båda könens värderingar, erfarenheter, synpunkter och livsvillkor ska vara vägledande för vilka normer och mönster som ska styra verksamheten och organisationen och hur processerna i utbildning och forskning ska utformas. 1 Kvalitetsbegreppet kan också innebära samhällets behov av att ta tillvara kompetensen hos båda könen för att nå högsta möjliga kvalitet på forskningen. Sverige har länge fört en ambitiös politik för jämställdhet inom utbildningsområdet. Men hur långt har vi kommit? Med tonvikt på utvecklingen de senaste tio åren ger denna rapport en aktuell och översiktlig bild av kvinnors och mäns vägar genom utbildningssystemet, karriärvägar inom och utom akademin samt en internationell jämförelse. En starkt könsuppdelad gymnasieskola Könsuppdelningen i gymnasieskolan har förändrats relativt lite under de senaste tio åren. Linjegymnasiet reformerades i början av 90-talet och blev nuvarande programgymnasium. Trots att ett av syftena bakom reformen var att minska könsuppdelningen är dagens gymnasieskola starkt könsuppdelad. Kvinnor läser i högre utsträckning än män på något av de studieförberedande programmen, men det är särskilt de yrkesförberedande programmen som är kraftigt könsuppdelade efter ett traditionellt mönster. Kvinnor presterar bättre än män i gymnasieskolan och får i högre utsträckning än män grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Inom tre år efter avslutad gymnasieskola har en betydligt större andel kvinnor än män fortsatt till högskolestudier. Är det ett kulturellt betingat mönster som framträder i gymnasieskolan eller är det gymnasieskolans egen struktur som framträder? Kvinnorna dominerar i högre utbildning Sedan högskolereformen i slutet av 70-talet har det varit fler kvinnor än män som börjat högre studier. Kvinnliga och manliga högskolestudenter följer dock i stor utsträckning skilda utbildningar och skilda inriktningar inom utbildningar. Könsobalansen inom grundutbildningen har ökat under den senaste tioårsperioden, dvs. kvinnorna dominerar inom fler utbildningar. Samtidigt har 1. SOU 2004:27. En ny doktorsutbildning kraftsamling för excellens och tillväxt.

8 såväl antalet män som antalet kvinnor från andra länder ökat starkt. Av nybörjarna kommer 19 procent av kvinnorna från andra länder 2 och bland männen utgör de utländska studenterna hela 30 procent. Utan de utländska studenterna skulle alltså kvinnodominansen vara ännu större. Inom sju av nio breda ämnesområden är det fler kvinnor än män som avlägger examen, och endast det tekniska området har en tydlig majoritet av män. Inom dessa breda ämnesområden finns en ytterligare könsuppdelning. Till exempel studerar kvinnor och män skilda naturvetenskapliga ämnen. Kvinnornas examensfrekvens är högre än männens inom de flesta utbildningar som leder till yrkesexamen. Inom de så kallade prestigeutbildningarna har kvinnorna stärkt sin position över tid. Det är få män som är intresserade av de korta och medellånga utbildningarna. Vilka incitament kan ändra på det? Och hur intresserar man fler män för lärarutbildningen? Män påbörjar oftare forskarutbildning Kvinnornas andel av de forskarstuderande har ökat. Av de drygt forskarstuderande höstterminen 2007 var 49 procent kvinnor. Eftersom tre av fem studenter i grundutbildningen är kvinnor innebär det generellt sett att män påbörjar forskarutbildning i högre grad än kvinnor. För alla utbildningsområden, utom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), är det en större andel av männen än av kvinnorna som går vidare till forskarutbildning. De största skillnaderna finns inom naturvetenskap, humaniora och teologi. Kvinnor och män studerar även i forskarutbildningen till viss del inom skilda ämnesområden. Av doktorandnybörjarna är 24 procent utländska doktorander 3. Skulle dessa exkluderas ökar kvinnornas andel bland nybörjarna. Påverkas kvinnornas övergång till forskarutbildningen av strukturell diskriminering, dvs. att vissa regler, normer, rutiner och förhållningssätt vid institutionerna systematiskt missgynnar kvinnor? Få kvinnor bland professorerna Ju högre upp i den akademiska hierarkin man kommer desto snedare blir könsfördelningen. I toppen av den akademiska karriären, bland professorerna, är endast 18 procent kvinnor. Om andelen kvinnor bland nyanställda professorer fortsätter att öka i samma takt som under de senaste tio åren, beräknas 31 procent av professorerna vara kvinnor år Inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde beräknas 43 procent vara kvinnor. Inom det naturvetenskapliga 2. Här avses inte invandrade personer, utan utbytesstudenter och gäststudenter. 3. Här avses inte invandrade personer, utan doktorander som kommit till Sverige för sin forskarutbildning.

9 vetenskapsområdet däremot beräknas andelen kvinnliga professorer sjunka de närmaste åren för att sedan ligga på ungefär 5 procent. En liknande utveckling förutspås för det tekniska vetenskapsområdet. Finns det särskilda strukturer inom det naturvetenskapliga och tekniska vetenskapsområdena som avlänkar kvinnorna? Dagens könssegregerade arbetsmarknad Skillnaderna mellan kvinnors och mäns val av utbildning är betydande, och dessa val förebådar ett framtida arbetsliv som i många stycken kommer att förbli lika könsuppdelat som dagens, om inget görs. Av de 30 största yrkesgrupperna på dagens arbetsmarknad, som tillsammans svarar för omkring 60 procent av de dryga fyra miljoner som förvärvsarbetar, är det bara fyra yrkesgrupper som har en jämn könsfördelning. Ju högre utbildningsnivån är, desto högre är den genomsnittliga lönen. Det gäller både kvinnor och män. Men oavsett utbildningsnivå har män högre lön än kvinnor. Störst är skillnaderna i lön i gruppen med minst treårig eftergymnasial utbildning. Hur ska man förstå den löneskillnad som trots allt återstår när man tagit hänsyn till att kvinnor och män etablerar sig i olika yrkessektorer samt till skillnaden i ålder, utbildning och arbetstid? Internationella mönster Liksom i Sverige är fenomenet the leaky pipeline en verklighet även i övriga EU. The leaky pipeline innebär att kvinnorna läcker ut från den akademiska karriären ju högre upp i hierarkin de kommer. Sverige uppfattas ofta som ett föregångsland när det gäller jämställdhet. Varför ser det då inte annorlunda ut i vårt utbildningssystem? Vad kan då göras? Den svenska jämställdheten inom utbildningsområdet är kanske varken särskilt svensk eller särskilt jämställd. Som framgår av rapportens olika delar upprepas ett könssegregerat val genom hela utbildningssystemet. Arbetsmarknaden, både inom och utom akademin, visar på olika villkor för kvinnor och män vad gäller karriär och löneutveckling. Resultatet kan knappast vara ett uttryck för den enskilda kvinnans och mannens fria val. Här finns sega kultur- och maktstrukturer som vi alla medvetet eller omedvetet bidrar till att upprätthålla. Vad kan då göras? Varje område och nivå måste bearbeta sina strukturer, samtidigt som man är medveten om helheten. Vi vill med denna rapport ge ett faktaunderlag som utgångspunkt för diskussion bland både lärare, studenter, utbildningsansvariga och politiker.

10

11 Har jämställdheten ökat? Fastän nordiska universitet har varit öppna för kvinnliga studenter i över etthundra år (kvinnor fick formell rätt att studera i Sverige 1873, i Danmark 1875, i Norge 1889 och i Finland 1901) är kvinnor relativa nykomlingar i akademin. Innan kvinnor fick formell rätt för universitetsstudier kunde visserligen några få kvinnor bedriva forskning i klostren, vid astronomiska familjeobservatorier i 1600-talets Tyskland eller vid kungliga hov (Schiebinger 1999). Men under universitetsinstitutionens 900-åriga historia har kvinnor varit uteslutna i 800 år enbart på grund av sitt kön. 4 Trots att kvinnornas möjligheter att bedriva högre utbildning har en betydligt kortare historia än männens utgör kvinnorna i dag mer än hälften av såväl studerande som examinerade. Kvinnor har gjort betydligt större inbrytningar på traditionellt mansdominerade högskoleområden än vad män gjort på traditionellt kvinnodominerade högskoleområden. Vad vi sett är en dramatisk förändring, samtidigt som det fortfarande på många områden är långt till jämställdhetsmålen. I Högskoleverkets rapport Kvinnor och män i högskolan, från gymnasium till forskarutbildning 1986/ /96, redovisades utvecklingen inom högskolan ur ett könsperspektiv. Rapporten tog sitt avstamp i regeringens proposition Jämställdhetspolitiken inför 90-talet 5 som konstaterade att trots att jämställdheten ökat kvarstod stora brister. Arbetsmarknaden var fortfarande starkt könsuppdelad i fördelningen på olika branscher, befattningsnivåer och yrkesområden, och de arbeten kvinnor utförde var ofta lågt värderade. Ungdomars könsuppdelade utbildningsval innebar risker för att uppdelningen på arbetsmarknaden skulle bestå. Ambitionen med denna rapport är att ge en överskådlig och aktuell bild av kvinnor och män inom akademin. Vad har hänt på de tio år som gått sedan den förra rapporten? Har kvinnorna tagit över inom utbildningssystemet? Är den akademiska karriären öppen för både kvinnor och män? Har arbetsmarknaden blivit mindre könsuppdelad? Hur ser det ut i andra länder? Förhoppningsvis kan rapporten fungera som ett referensmaterial för dem som aktivt arbetar för utveckling inom vetenskap och högre utbildning. Jämställdhet en kvalitetsfråga Jämställdhet handlar om att ge kvinnor och män lika villkor och samma frihet att välja utbildning och yrke. 4. Högskoleverkets rapportserie 2005:41 R, Dold könsdiskriminering på akademiska arenor osynligt, synligt, subtilt. 5. Proposition 1987/88:

12 Jämställdhet handlar också om kvalitet. Den grundläggande tanken med kvalitetsaspekten är att båda könens värderingar, erfarenheter, synpunkter och livsvillkor ska vara vägledande för vilka normer och mönster som ska styra verksamheten och organisationen, och för hur processerna i utbildningen och forskningen ska utformas. 6 Kvalitetsbegreppet kan också innebära samhällets behov av att ta tillvara kompetens hos båda könen för att nå högsta möjliga kvalitet på forskningen. Sveriges beroende av omvärlden ökar. Om vi ska kunna hävda oss på en världsmarknad behöver både näringsliv och forskning tillgång till människor som kan föra Sverige framåt som kunskapsnation. Då är det också självklart att både kvinnor och män behövs för en allsidig utveckling inom de olika kunskapsområdena. I många sammanhang under årens lopp har det också konstaterats att kvaliteten på vetenskapliga och utbildningsmässiga prestationer förbättras av jämställdhet. 7 There can be no room for gender bias if the EU is to move towards the 3 % objective and achieve the knowledge based economy that is so essential for the sustained competitiveness of Europe. 8 Också i befattningsutredningens nyligen publicerade betänkande beskrivs jämställdhet som en förutsättning för att landets lärosäten ska kunna säkerställa en långsiktigt hög kvalitet i verksamheten. 9 Regeringen ställer högre krav på jämställdhetsarbetet Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete ska få ökat genomslag i verksamheten. 10 Könsfördelningen inom olika områden och på olika nivåer ska vara jämn, oavsett om det gäller studenter eller personal. Av årsredovisningen för 2008 ska framgå vad högskolorna gjort för att få en jämnare könsfördelning. Resultatredovisning Våra könsmönster skapas under uppväxten i hemmet och i sådana institutioner som förskolor och skolor, och även i högre utbildning och på arbetsmarknaden. Den här rapportens huvudfokus ligger på den högre utbildningen. Eftersom gymnasieskolan är av särskilt intresse för den högre utbildningen inleds rapporten med ett avsnitt om gymnasieskolan, val och prestationer samt övergången till högskolan. 6. SOU 2004:27, En ny Doktorsutbildning kraftsamling för excellens och tillväxt. 7. Ds 1997:56, Jämställdhet för kunskap, insikt och kvalitet. 8. She figures SOU 2007:98, Karriär för kvalitet. 10. Regeringsbeslut Regleringsbrev för budgetår 2008 avseende universitet och högskolor m.m. 12

13 I avsnittet om högskolans grundutbildning beskrivs dels i vilken utsträckning kvinnor och män läser i högskolan, dels den könsuppdelning som finns bland dem som befinner sig där. Grundutbildning och forskarutbildning har var sitt avsnitt och följs av en beskrivning av högskolans undervisande och forskande personal. Arbetsmarknadsavsnittet visar att det finns könssegregering även inom vissa yrken. Till exempel kan kvinnor och män i yrken med jämn könsfördelning ändå arbeta med skilda specialiteter. Därnäst kommer ett avsnitt med jämförelser mellan olika OECD-länder. Varje huvudavsnitt följs av några korta reflektioner. Referensgrupp En extern referensgrupp har varit knuten till arbetet med rapporten. Den har bestått av Mats Björnsson, ämnesråd vid Utbildningsdepartementets analysfunktion, Lars Jalmert, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, ordförande i Högskoleverkets jämställdhetsråd, Sofia B Karlsson, projektledare på SFS kansli i Stockholm med ansvar för mångfaldsfrågor, Margareta Norell Bergendahl, f.d. prorektor på KTH med ansvar för kompetensförsörjning och Ingegerd Palmér, rektor vid Mälardalens högskola. Högskoleverkets projektgrupp har bestått av projektledare Gunilla Jacobsson, utredare Ellen Almgren, utredare Ingeborg Amnéus, utredare Helen Dryler, utredare Per Gillström, utredare Karin Holmvall och utredare Torbjörn Lindqvist. 13

14

15 Före högskolan Denna rapport syftar framför allt till att belysa jämställdhetssituationen i högskolan, men många av skillnaderna mellan män och kvinnor grundläggs redan i förskola och skola. Valet till, och prestationerna i, gymnasieskolan formar till stor del de unga männens och kvinnornas möjligheter att välja fortsatta studier. Detta kapitel behandlar därför institutioner som har en nära koppling till tillträdet i den högre utbildningen. Framför allt behandlas könsuppdelning och könsmönster i gymnasiet. Kortfattat behandlas också den kommunala vuxenutbildningen och även högskoleprovet. Skillnader (och likheter) mellan könen, könsuppdelning eller könssegregation, kan belysas ur flera olika aspekter. En dimension handlar om könsskillnader vad gäller utbildningars längd och prestige. I gymnasieskolan handlar det framför allt om att män och kvinnor i olika utsträckning läser de studieförberedande programmen som ger bättre förutsättningar för senare högskolestudier. Det handlar också om könsskillnader i kompletteringar av utbildningen inom komvux, och om prestationsskillnader mellan män och kvinnor i gymnasiet (och på högskoleprovet) som också påverkar tillträdet till högre utbildning. En annan dimension av könsuppdelningen i gymnasieskolan handlar om att män och kvinnor väljer program med olika inriktningar (och olika inriktningar inom programmen). Även den typen av könsuppdelning har sannolikt stor effekt på mäns och kvinnors framtida ämnesval i högre studier. Följande frågor tas upp: Hur ser könsuppdelningen i gymnasieskolan ut i dag och över tid vad gäller dels skillnader mellan yrkesförberedande och studieförberedande program, dels skillnader i ämnesval och programval? I vilken utsträckning är den gymnasiala utbildningen inom komvux könsuppdelad? Hur presterar män och kvinnor i gymnasiet och inför högskolan finns det könsmönster i avhopp från gymnasiet, i betyg (meritpoäng) och i resultat på högskoleprovet? Hur ser övergången från gymnasiet till högre utbildning ut finns det könsskillnader i intresse för högre utbildning, i behörighet för högre utbildning och i den faktiska övergången? Huvudresultat De huvudsakliga resultaten i detta kapitel är följande: Linjegymnasiet reformerades i början av 1990-talet och blev nuvarande programgymnasium. Trots att ett av syftena bakom reformen var att 15

16 minska könsuppdelningen är även dagens gymnasieskola starkt könsuppdelad. Vissa tendenser till ökad utjämning kan dock skönjas. Kvinnor läser i något högre utsträckning än män på något av de studieförberedande programmen, men det är särskilt de yrkesförberedande programmen som är kraftigt könsuppdelade efter ett traditionellt mönster där kvinnor i stor utsträckning läser barn- och fritids-, hantverks- och omvårdnadsprogrammen och män läser bygg-, el-, energi-, fordons- och industriprogrammen. På de studieförberedande programmen med relativt jämn könsfördelning, naturvetenskap och samhällsvetenskap, är de olika inriktningarna inom programmen kraftigt könssegregerade. Kvinnor presterar bättre än män i gymnasieskolan. En större andel kvinnor än män examineras på normal studietid och en större andel kvinnor än män slutför sin gymnasieutbildning. Kvinnor har också högre genomsnittlig betygspoäng än män (och har länge haft). Betydligt fler kvinnor än män studerar på komvux gymnasiala utbildningar, och många av ämnesinriktningarna domineras även här kraftigt av det ena könet. Män presterar bättre än kvinnor på högskoleprovet, särskilt på de delprov som har flest kvantitativa inslag. En del av denna skillnad förklaras sannolikt av att de högst presterande kvinnorna väljer att inte genomföra provet och att de kvinnor som gör provet har en annan utbildning bakom sig än de män som gör provet. Kvinnor har i högre utsträckning än män grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier efter avslutad gymnasieskola. Kvinnliga gymnasieelever planerar också i betydligt högre utsträckning än manliga att läsa vidare på universitet eller högskola. Inom tre år efter avslutad gymnasieskola har en betydligt större andel kvinnor än män fortsatt till högskolestudier. Könsskillnaderna är minst bland de elever som gått studieförberedande program och störst bland de elever som gått mansdominerade yrkesförberedande program. En starkt könsuppdelad gymnasieskola År 1993 beslöt riksdagen att reformera den svenska gymnasieskolan genom att avveckla linjerna till förmån för program. Det s.k. programgymnasiet, en treårig programindelad gymnasieskola, har funnits fullt utbyggt sedan läsåret 1995/96 och utökades 2000/01 med ett teknikprogram. I dag innefattar gymnasieskolan 17 nationella program, specialutformade program, ett individuellt program, International Baccalaureate samt andra utbildningar vid fristående skolor. Gymnasieskolan är uppbyggd av olika kurser. Av dem är några s.k. kärnämnen som är obligatoriska för alla elever (utom för elever på det individuella programmet), men varje program innehåller också specifika karaktärsämnen 16

17 som definierar inriktningen för respektive program. 11 I figur 1 nedan redovisas andelen kvinnor på de olika nationella programmen i gymnasieskolan läsåren 1996/97, 2001/02 och 2006/07. Figur 1. Andel kvinnor som slutfört gymnasieskolan läsåren 1996/97, 2001/02 och 2006/2007 fördelade efter nationellt program. Teknikprogrammet Samhällsvetenskap Omvårdnad Naturvetenskap Naturbruk Medie Livsmedel Industri Hotell och restaurang Hantverk Handels och administration Fordon Estetiska Energi El Bygg Barn och fritid Läsåret 2006/07 Läsåret 2001/02 Läsåret 1996/97 Källa: Sveriges officiella statistik, Skolverket. Uppgifterna från läsåret 2006/07 skiljer sig från de tidigare läsårens uppgifter, då elever på fristående skolor, på specialutformade och på individuella program med anknytning till något nationellt program ingår i redovisningen det senaste läsåret. Denna utveckling av statistiken har skett på grund av en stor ökning av elever, framför allt på fristående skolor och på specialutformade program. Läsåret 1996/97 slutförde ca elever gymnasieskolan på fristående skolor, och läsåret 2006/07 hade antalet ökat till ca Ungefär elever slutförde gymnasieskolan på specialutformade program läsåret 1996/97, och läsåret 2006/07 hade antalet ökat till ca Kvinnor är i större utsträckning förberedda inför högre studier För att vara behörig att söka ett nationellt program i gymnasieskolan måste eleven ha ett slutbetyg från grundskolan med minst godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. De senaste fem läsåren har andelen elever som inte nått denna behörighet i årskurs 9 uppgått till procent (per läsår). Läsåret 2006/07 var det 11 procent av eleverna i årskurs 9 som inte var behöriga till ett nationellt program i gymnasiet. Av dessa var ca flickor och pojkar 57 procent av de icke behöriga var alltså pojkar. 12 De elever som inte är behöriga till något nationellt eller specialutformat program, till International Baccalaureate eller till någon utbildning vid fri- 11. Utbildningsstatistisk årsbok 2008, SCB (2007). 12. Sveriges officiella statistik, Skolverket (2006/07). 17

18 stående skola ska erbjudas plats på ett individuellt program. Det individuella programmet ger inte behörighet till högskolestudier. Målsättningen med det individuella programmet är att eleven efter en tid ska gå över till ett nationellt eller ett specialutformat program. 13 Trots detta slutför ett antal elever varje läsår gymnasieskolan på ett individuellt program. För tio år sedan, läsåret 1996/97, slutförde ca 700 elever gymnasieskolan på ett individuellt program, och 38 procent av dessa var kvinnor. Läsåret 2006/07 hade antalet elever som slutförde gymnasieskolan på ett individuellt program minskat något till 600, varav kvinnorna utgjorde 39 procent. 14 Alla program, utom det individuella, ger grundläggande behörighet till högskolestudier, men till flertalet högskoleutbildningar krävs också särskild behörighet. De rent yrkesförberedande (tvååriga) utbildningarna finns inte kvar i programgymnasiet. Tretton av de nationella programmen innefattar minst femton veckor på en arbetsplats utanför skolan, s.k. arbetsplatsförlagd utbildning, och dessa program benämns därför som yrkesförberedande. Fyra av de nationella programmen det estetiska, det naturvetenskapliga, det samhällsvetenskapliga och det tekniska saknar obligatorisk arbetsplatsförlagd utbildning och kan betecknas som studieförberedande. 15 Läsåret 2006/07 slutförde totalt ca elever gymnasieskolan, och ungefär 55 procent av dessa kom från något av de studieförberedande nationella programmen. Bland dessa närmare elever finns ca fler kvinnor än män. Även om man tar hänsyn till att fler kvinnor totalt sett slutför gymnasiet är det vanligare att kvinnor slutför gymnasieutbildningen på studieförberedande program än att män gör det: 59 procent av kvinnorna slutför gymnasiet på något av de studieförberedande programmen, medan bara 51 procent av männen gör det. En starkt könsuppdelad gymnasieskola särskilt den yrkesinriktade delen Figuren ovan visar tydligt att kvinnor och män i stor utsträckning har valt och väljer olika vägar i gymnasieskolan. 16 De elever som läsåret 2006/07 slutfört gymnasieskolan på bygg-, el-, energi- och fordonsprogrammen är nästan ute- 13. Utbildningsstatistisk årsbok 2008, SCB (2007). 14. Sveriges officiella statistik, Skolverket (1996/97 och 2006/07). 15. Utbildningsstatistisk årsbok 2008, SCB (2007) och Skolverkets rapport 223 (2002). 16. Det är viktigt att uppmärksamma att uppgifterna som här redovisas för läsåret 2006/07 handlar om elever på program eller anknytningar på program på alla typer av skolor; alltså även de fristående. Det gör att jämförelsen bakåt i tiden inte är helt oproblematisk. I några fall får inkluderingen av fristående skolor till följd att könsuppdelningen (och ojämställdheten) blir mindre än om man bara studerat uppgifter om nationella program på kommunala skolor. På elprogrammet är bara 1,9 procent av eleverna kvinnor i de kommunala skolorna, men sett till alla skolor är 3,4 procent kvinnor. På energiprogrammet är bara 0,9 procent av eleverna kvinnor i de kommunala skolorna, men sett till alla skolor är 1,5 procent kvinnor. Industriprogrammet har 8,3 procent kvinnor i kommunala skolor, men 11,8 procent kvinnor sett till alla skolor. Medieprogrammet är kvinnodominerat med 62,8 procent kvinnor i de kommunala skolorna, men är mer jämställt med 56,7 procent kvinnor om man betraktar alla skolor. 18

19 slutande män (andelen män varierar mellan 94 och 98 procent). Även industriprogrammet och teknikprogrammet är starkt mansdominerade med mindre än en sjättedel kvinnor bland avgångseleverna. Inga av de kvinnodominerade programmen är lika kraftigt könsuppdelade som de fyra mest mansdominerade programmen, men på hantverks- och omvårdnadsprogrammen är mindre än en sjättedel av avgångseleverna män. Även barn- och fritidsprogrammet, livsmedelsprogrammet och det estetiska programmet har stora andelar kvinnor (omkring tre fjärdedelar). De kvinnodominerade programmen är fler än de mansdominerade, men flera av de mansdominerade programmen är alltså kraftigare könsdominerade. Jämn könsfördelning (40 60) råder läsåret 2006/07 på medieprogrammet och på naturvetarprogrammet. På det största programmet, det samhällsvetenskapliga, är 62 procent av avgångseleverna kvinnor och på det näst största, det naturvetenskapliga, är 47 procent kvinnor. 17 Könsuppdelningen har förändrats ganska lite Könsuppdelningen på de olika gymnasieprogrammen har inte förändrats drastiskt under de senaste åren. Men på de starkt kvinnodominerade programmen omvårdnad och barn- och fritid är andelen män något större läsåret 2006/07 än för tio år sedan. Kvinnorna har också ökat sina andelar på några av de mest mansdominerade programmen: bygg, el, fordon och industri. På energiprogrammet har dock andelen kvinnor minskat, och överlag har de mansdominerade programmen (även teknikprogrammet) fortfarande små andelar kvinnor. Medieprogrammet har gått från kvinnodominans till en mer jämn könsfördelning, medan naturvetenskap har förändrats från andra riktningen från mansdominans till jämn könsfördelning. Det är emellertid flera program som förändrat sig i negativ riktning och blivit mer könsdominerade. Handels- och administrationsprogrammet, hotelloch restaurangprogrammet, livsmedelsprogrammet och naturbruksprogrammet har alla gått från relativt jämn könsfördelning (inom spannet 40 60) till kvinnodominans. 18 De senaste uppgifterna om andelen manliga och kvinnliga elever på de olika utbildningarna i gymnasieskolan läsåret 2007/08 visar dock på positiva förändringar. Andelen kvinnor har ökat på alla mansdominerade program, och andelen män har på liknande sätt ökat på alla kvinnodominerade program. Förändringarna är dock små, och fortfarande är programmen i gymnasieskolan tydligt könsuppdelade Se även Skolverkets rapport 303 (2007:92 93). 18. Se även Skolverkets rapport 287 (2006:48 51). 19. Skolverket PM Dnr (2008). Observera att det här inte handlar om elever som slutfört gymnasiestudierna på olika program, utan om elever som befinner sig i gymnasiestudier 2007/08. 19

20 En ambition i reformeringen av gymnasieskolan från det s.k. linjegymnasiet till nuvarande programgymnasium var att försöka minska könsuppdelningen mellan inriktningarna på gymnasiestudierna. 20 Med ett övergripande mått går det också att säga att könsuppdelningen har minskat i och med att programgymnasiet infördes. 21 En av de viktigaste förklaringarna till detta är att fler elever kommit att studera på de stora studieförberedande programmen, det samhällsvetenskapliga och det naturvetenskapliga, som (numera) har en förhållandevis jämn könsfördelning. Dessutom har de utbildningar i linjegymnasiet som främst attraherade kvinnor: sociala linjen, konsumtionslinjen, sociala servicelinjen och distributions- och kontorslinjen inte någon direkt motsvarighet i dagens programgymnasium. Sannolikt har många kvinnor som tidigare kanske skulle ha valt en yrkeslinje lockats över till ett studieförberedande program. 22 Den översiktliga bilden, särskilt över de två stora studieförberedande programmen, döljer dock en kraftigare könsuppdelning inom programmen om man studerar de olika inriktningarna. Tabell 1 nedan illustrerar denna könsuppdelning genom att redovisa avgångselever från de olika inriktningarna inom naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt program läsåret 2006/07. Tabell 1. Antal elever samt andel kvinnor som slutfört gymnasiet på olika inriktningar på naturvetenskapligt respektive samhällsvetenskapligt program läsåret 2006/07. Antal elever Andel kvinnor Naturvetenskap därav inriktning Matematik-datavetenskap Miljövetenskap Naturvetenskap Lokal Samhällsvetenskap därav inriktning Ekonomi Kultur Samhällsvetenskap Språk Lokal Källa: Sveriges officiella statistik, Skolverket. På den största inriktningen på det naturvetenskapliga programmet är könsfördelningen nästan helt jämn, men på inriktningen matematik och datavetenskap är männen i kraftig majoritet och på inriktningen miljövetenskap 20. Prop. 1987/88: Segregationen har uppmätts med ett s.k. olikhetsindex (dissimilarity index) som kan anta värden mellan 0 och 1, där 0 innebär att det finns lika många flickor som pojkar på de olika gymnasieprogrammen medan 1 innebär ett tillstånd av full segregering där flickor och pojkar läser helt olika gymnasieprogram. Från läsåret 92/93 föll segregationsindex över könsfördelningen från strax under 0,5 till strax under 0,4 läsåret 96/97, där det sedan legat stabilt till 05/06 (senaste uppgiften). Skolverkets rapport 287 (2006:48 49). 22. Skolverkets rapport 287 (2006:48 51) och Skolverkets rapport 223 (2002:16). 20

Universitet & högskolor

Universitet & högskolor Rapport 2012:10 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2012 www.hsv.se Rapport 2012:10 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2012 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851,

Läs mer

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Rapport 2008:33 R Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Kan gymnasieskolan förse högskolan med studenter?

Kan gymnasieskolan förse högskolan med studenter? Omvärldsanalys för högskolan Arbetsrapport nr 5 www.hsv.se/verksamhet/ utredningar/ omvarldsrapporter.html Kan gymnasieskolan förse högskolan med studenter? Av Eivor Johansson och Leif Strandberg 1 2 Kan

Läs mer

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen Rapport 2012:1 R Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01 www.hsv.se Rapport 2012:1 R Orsaker till

Läs mer

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet Dnr U2014/5371/S Härmed redovisas uppdrag 37 i Skolverkets

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys av studenter antagna till lärarutbildning hösten 2014 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys

Läs mer

Reformer och resultat: Kommer regeringens utbildningsreformer att ha någon betydelse?

Reformer och resultat: Kommer regeringens utbildningsreformer att ha någon betydelse? Rapport till Finanspolitiska rådet 2011/3 Reformer och resultat: Kommer regeringens utbildningsreformer att ha någon betydelse? Peter Fredriksson och Jonas Vlachos Stockholms universitet De åsikter som

Läs mer

Ett lyft för den som vill

Ett lyft för den som vill 2010:12 Ett lyft för den som vill Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare MISSIV DATUM DIARIENR 2010-05-24 2008/23-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2008-01-24 U2008/450/S Regeringen Utbildningsdepartementet

Läs mer

Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? Rapport 360 2011 Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? En rapport om det kommunala informationsansvaret (uppföljningsansvaret) Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm

Läs mer

Vänsterpartiets utbildningspolitiska program

Vänsterpartiets utbildningspolitiska program Allas rätt till kunskap Vänsterpartiets utbildningspolitiska program Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bryt sorteringen bryt klasskillnaderna i skolan... 4 Kunskap är makt -

Läs mer

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer Sammanfattande analys

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer Sammanfattande analys Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer Sammanfattande analys KUNSKAPSÖVERSIKT Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen

Läs mer

Ökad medvetenhet men långsam förändring

Ökad medvetenhet men långsam förändring Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet Stockholm 2014 SOU 2014:80 SOU och

Läs mer

Rapport 2009:16 R. Förkunskaper och krav i högre utbildning

Rapport 2009:16 R. Förkunskaper och krav i högre utbildning Rapport 2009:16 R Förkunskaper och krav i högre utbildning Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Förkunskaper och

Läs mer

Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen?

Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen? Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen? Anders Björklund Peter Fredriksson Jan-Eric Gustafsson Björn Öckert RAPPORT 2010:13 Institutet för arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen

Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen EIO 2012 1 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 1 Inledning... 6 2 Anställda i EIO:s medlemsföretag... 6 3 Resultat

Läs mer

Ingen aning utan uppföljning hur 20 kommuner följer upp sin v u xen utbi ld n i ng

Ingen aning utan uppföljning hur 20 kommuner följer upp sin v u xen utbi ld n i ng Kvalitetsgranskning Rapport 2009:4 Ingen aning utan uppföljning hur 20 kommuner följer upp sin v u xen utbi ld n i ng www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:4 Diarienummer 2008:376 Stockholm

Läs mer

Det nya högskoleprovet samband mellan provresultat och prestation i högskolan

Det nya högskoleprovet samband mellan provresultat och prestation i högskolan Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Beteendevetenskapliga mätningar Högskoleprovet RAPPORT 2014-12-19 Det nya högskoleprovet samband mellan provresultat och prestation i högskolan Per-Erik

Läs mer

inneburit för elevena? 1 000 sistaårsgymnasie

inneburit för elevena? 1 000 sistaårsgymnasie Vad har gymnasiereformen inneburit för elevena? 1 000 sistaårsgymnasie elever utvärderar GY2011-reformen Sveriges Elevkårer FÖRORD Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer har i en lång rad undersökningar

Läs mer

Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete. Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011

Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete. Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011 Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning En vanlig uppfattning är att svenska

Läs mer

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG #5/09 En undersökning om utbildningens lönsamhet. 2009-04-12 Författare: Jana Fromm, utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: jana.fromm@tco.se

Läs mer

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 1 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att

Läs mer

1 000 elever om skolan.

1 000 elever om skolan. Hur långt räcker regeringens skolpolitik? 1 000 elever om skolan. En undersökning bland elever i gymnasiet Genomförd av Exquiro Market Research under våren 2010 på uppdrag av Lärarnas Riksförbund och Sveriges

Läs mer

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö ST 2012. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet

Läs mer

Orsaker till studieavbrott

Orsaker till studieavbrott Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott www.hsv.se Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post

Läs mer

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter SNS UTBILDNINGSKOMMISSION

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter SNS UTBILDNINGSKOMMISSION , 100, 63, 12) Logotyp 2-färg, Pantone 200 C Rektanglar Pantone 1935 C nglar Logotyp för SNS förlag, liten kvadrat 16 x 16 mm svart och negativ vit, utstansad, samt röda. Vid storlekar mindre än denna

Läs mer

Karriär genom befordran och rekrytering

Karriär genom befordran och rekrytering Karriär genom befordran och rekrytering DELRAPPORT Högskoleverkets rapportserie 2001:7 R Karriär genom befordran och rekrytering DELRAPPORT Högskoleverket 2001 Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Rapport 2006:47 R. Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen. Tematiska studier

Rapport 2006:47 R. Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen. Tematiska studier Rapport 2006:47 R Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen Tematiska studier Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Fler till start och fler i mål Sverige behöver fler högskoleutbildade #6/14

Fler till start och fler i mål Sverige behöver fler högskoleutbildade #6/14 TCO granskar Fler till start och fler i mål Sverige behöver fler högskoleutbildade #6/14 En rapport om betydelsen av den högre utbildningens dimensionering för Sveriges ekonomi. 2014-06-17 Författare German

Läs mer

Man kan nog aldrig lära sig för mycket

Man kan nog aldrig lära sig för mycket Man kan nog aldrig lära sig för mycket En utvärdering av grundutbildningarna för vårdpersonal i äldreomsorg i Stockholms stad ht 2012 Ingrid Hjalmarson Lars Sonde Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer