FOKUS: Ett samhälle fritt från främlingsfientlighet

Transkript

1 FOKUS: Ett samhälle fritt från främlingsfientlighet Rasera rasismen! Alla människor har lika värde! Öppenhet! Ta debatten! No hate! Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Våga agera! Tolerans!

2

3 På väg mot ett samhälle fritt från främlingsfientlighet SVERIGE SKA FORTSATT VARA ett öppet och tolerant land. Den som flyr undan förföljelse ska kunna få skydd i vårt land och vi ska välkomna dem som vill komma till Sverige för att arbeta. Vi ska skapa ett Sverige där vi bygger vår samhörighet på var vi har vår framtid och inte var vi har vår historia. SVERIGE ÄR ETT MER öppet och tolerant samhälle i dag än för 20 år sedan, t.ex. har svenskars inställning till flyktingmottagande blivit alltmer positiv över åren. Sverige är även i jämförelse med andra europeiska länder mer positivt till invandring. Samtidigt vittnar muslimer, romer, judar, afrosvenskar och andra om hat, hot, fördomar och främlingsfientlighet i vardagen. Flyktingförläggningar attackeras. Andelen anmälda hatbrott med afrofobiska, antisemitiska, antiromska eller islamofobiska motiv ökar liksom aktiviteterna bland rasideologiska grupper. Främlingsfientlighet och intolerans står i strid med principen om alla människors lika värde och hoten mot enskilda individer och mot vår demokrati måste tas på stort allvar. ARBETET FÖR ATT FÖREBYGGA och motverka främlingsfientlighet och intolerans måste ständigt pågå. Det politiska ledarskapet är avgörande. Politiker på nationell, regional och lokal nivå måste visa stöd för de grupper som utsätts för främlingsfientlighet och tydligt fördöma alla former av främlingsfientliga handlingar. Lärare ska kunna bemöta intoleransen i klassrummet. Kommuner bör i större utsträckning arbeta förebyggande och se främlingsfientligheten som en social risk som måste bemötas. Kunskapen om hur främlingsfientlighet och intolerans sprids men också bekämpas på nätet måste stärkas. ALLA VI SOM LEVER och verkar i Sverige delar inte samma historia eller bakgrund. Men målet måste vara att vi alla strävar mot att skapa en gemensam framtid. Ett land där människorna ges möjlighet att styra sitt eget liv och makt över sin egen vardag. Ett samhälle som bygger på ett vi i stället för ett vi och ett de. Vi måste ständigt stå upp för ett öppet och tolerant samhälle och alla människors lika värde. DENNA BROSCHYR INNEHÅLLER INFORMATION om flera aktuella insatser mot främlingsfientlighet och intolerans. Broschyren ger även exempel på verksamheter att inspireras av som visar vägen mot ett samhälle fritt från främlingsfientlighet. REGERINGENS BUDSKAP ÄR TYDLIGT. Vi står upp mot all form av rasism, främlingsfientlighet och intolerans och vi tänker aldrig låta främlingsfientliga krafter sätta agendan i Sverige. Erik Ullenhag Integrationsminister

4 Aktuella insatser Aktuella insatser mot främlingsfientlighet FAKTA Toleransprojektet Toleransprojektet påverkar unga med en intolerant världsbild. Målet är att bearbeta åsikter och förändra synen på sig själv och andra. toleransprojektet.se FAKTA SKMA Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, är en religiöst och politiskt obunden organisation som har till syfte att motverka och sprida kunskap om antisemitism och andra former av rasism. skma.se Diskrimineringsombudsmannen ska, på uppdrag av regeringen, utveckla och intensifiera arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans genom att följa upp insatser inom området under Kunskapshöjande insatser i skolan Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan är en nyckelinstitution i det långsiktiga arbetet för öppenhet och tolerans. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser i skolan om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans under perioden Myndigheten ska på ett lättillgängligt sätt sammanställa information om det arbete som utförs av myndigheter, organisationer m.fl. i syfte att förmedla kunskap och sprida information om metoder i frågor om främlingsfientlighet och intolerans. Skolverket ska också genomföra fortbildning av skolpersonal i dessa frågor och ta fram material till stöd i frågor om främlingsfientlighet och intolerans. Regionala seminarier ska anordnas för att sprida kunskap om det material som tagits fram samt hur detta kan användas. Skolverket erbjuder också skolpersonal fortbildning för att stärka skolans värdegrund i stort och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Vidare sammanställer och sprider myndigheten information om beprövade metoder inom området. Svenska kommittén mot antisemitism har fått särskilda medel för bl.a. en utbildningssatsning om antisemitism och islamofobi riktad till högstadielärare och elever i Malmö. Särskilda medel har även tilldelats Toleransprojektet i syfte 4 aktuella insatser mot främlingsfientlighet

5 Aktuella insatser att sprida den s.k. Kungälvsmodellen som är en särskild metod som används i undervisning för att motverka främlingsfientlighet. Kunskapshöjande insatser på internet Främlingsfientliga budskap sprids i dag i hög grad på internet. Statens medieråd samordnar, på uppdrag av regeringen, nationella aktiviteter i Sverige inom ramen för Europarådets kampanj No Hate Speech Movement. Aktiviteterna genomförs i syfte att höja kunskapen om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans på internet med ett särskilt fokus på barn och ungdomar. Det är vanligt att oriktiga påståenden, halvsanningar och myter sprids, särskilt på internet, om bl.a. kostnader och problem med invandring. Dessa påståenden bidrar till fördomar, främlingsfientlighet och ibland rent hat. På regeringens webbplats regeringen.se/faktaominvandring bemöts några av de vanligaste påståendena om invandring med fakta. FAKTA No Hate No Hate Speech Movement är en kampanj vars syfte är att höja kunskapen, särskilt hos barn och ungdomar, om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans samt mobilisera för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på internet. nohate.se Beredskap att hantera främlingsfientliga handlingar De senaste åren har ett flertal främlingsfientliga händelser ägt rum i Sverige och mycket tyder på att aktiviteten bland främlingsfientliga grupper har ökat den senaste tiden. Inom ramen för det tvååriga EU-projektet Good Relations, som Arbetsmarknadsdepartementet deltar i, bedrivs därför ett arbete i Sverige för att stärka beredskapen att hantera främlingsfientliga handlingar. Projektet syftar till att motverka främlingsfientlighet på lokal nivå. Resultaten kommer att På regeringens webbplats regeringen. se/faktaominvandring bemöts några av de vanligaste påståendena om invandring med fakta. aktuella insatser mot främlingsfientlighet 5

6 Aktuella insatser FAKTA Good Relations Målet med Good Relations är att motverka främlingsfientlighet på lokal nivå och att testa metoder för att främja goda relationer. spridas för att inspirera till mer arbete inom detta område. Insatser behövs också för att bekämpa främlingsfientliga handlingar mot trossamfund och dess medlemmar. Regeringen har därför gett Nämnden för statligt stöd till trossamfund i uppdrag att kartlägga främlingsfientliga handlingar mot trossamfund. Statligt stöd Ett stort antal organisationer inom det civila samhället arbetar aktivt mot främlingsfientlighet. Regeringen underlättar arbetet genom statliga bidrag till organisationer inom det civila samhället som bedriver verksamhet inom området. Bidrag fördelas bl.a. årligen av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Rikspolisstyrelsen arbetar, på uppdrag av regeringen, med att utveckla arbetet för att bekämpa hatbrott. Insatser mot hatbrott Hatbrott är resultatet av bristande respekt för människors lika värde och varje brott med hatmotiv är ett angrepp på grundläggande demokratiska värden. I Brottsförebyggande rådets årliga undersökning är hatbrott med främlingsfientliga eller rasistiska motiv det i särklass vanligaste motivet. De brottsbekämpande myndigheternas insatser är viktiga i arbetet mot hatbrott. Rikspolisstyrelsen arbetar, på uppdrag av regeringen, med att utveckla arbetet för att bekämpa hatbrott. I detta uppdrag ingår bl.a. att stärka kunskapen inom polisen om hatbrott och att verka för ökat förtroende för polisen hos personer inom grupper som är särskilt utsatta för hatbrott. 6 aktuella insatser mot främlingsfientlighet

7 Aktuella insatser Insatser mot högerextremism Antidemokratiska krafter som uppstår lokalt eller regionalt har ofta en tendens att sprida sig och inspirera likasinnade både inom landet och i andra länder. Inom ramen för regeringens handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism genomförs därför ett tvåårigt EU-projekt om högerextremism. Projektet, som leds av Justitiedepartementet, har bl.a. undersökt och beskrivit högerextremismens utveckling i tio länder i Europa. Syftet är att utveckla en plattform för ökat samarbete och informationsutbyte om insatser för att förebygga och motverka högerextremism som leder till radikalisering och våld. Resultaten från projektet kommer att spridas. Särskilda insatser mot afrofobi, antiziganism, antsemitism och islamofobi Även om stora delar av det generella arbetet mot främlingsfientlighet omfattar afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi, är det viktigt att beakta de speciella förutsättningar som gäller för att motverka dessa former av intolerans. Regeringen har därför vidtagit åtgärder för att uppmärksamma detta. Bl.a. har Mångkulturellt centrum fått bidrag för en kartläggning och en kunskapsöversikt över afrofobi i dagens Sverige. Vidare för regeringen samtal med olika aktörer om islamofobi i Sverige och i Europa i syfte att dela erfarenheter av såväl utmaningar som goda exempel på insatser mot islamofobi. Som ett led i arbetet mot bl.a. antisemitism har Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders fått särskilda medel för att dela ut ett pris till Raoul Wallenbergs minne. Priset delas ut i samband med högtidlighållandet av Raoul Wallenbergs dag den 27 augusti. Även om stora delar av det generella arbetet mot främlingsfientlighet omfattar afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi är det viktigt att beakta de speciella förutsättningar som gäller för att motverka dessa former av intolerans. aktuella insatser mot främlingsfientlighet 7

8 8 aktuella insatser mot främlingsfientlighet

9 Aktuella insatser Regeringen har tillsatt en kommission mot antiziganism. Syftet med kommissionen är att åstadkomma en kraftsamling i arbetet mot antiziganism och att överbrygga den förtroendeklyfta som finns mellan den romska gruppen och samhället i övrigt. FAKTA Raoul Wallenberg Under slutet av andra världskriget hjälpte Raoul Wallenberg förföljda judar att undkomma döden. Raoul Wallenberg Academy inspirerar nya generationer att skapa medmänsklig förändring. RAOUL WALLENBERG ACADEMY För mig finns inget annat val. Raoul Wallenbergs svar på varför han riskerade livet för att rädda förföljda judar under andra världskriget Källa: Siavosh Derakhti från Malmö fick det första Raoul Wallenberg-priset. Som 19-åring startade han på egen hand föreningen Unga muslimer mot antisemitism. aktuella insatser mot främlingsfientlighet 9

10 Malmö Malmöungdomar besöker Förintelsens minnesplatser 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer samma datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades Alla skrattade och stojade i bussen före besöken, men efteråt satt alla tysta. Sofie Rajabi och William Goldman, deltagare i SKMA:s resor till Polen I slutet av 2013 åkte niondeklassarna Sofie och William på varsin resa till Polen som kom att påverka dem väldigt mycket. De hade, tillsammans med ett femtiotal elever från Malmö, blivit uttagna att följa med på en resa till Förintelsens minnesplatser. Resorna arrangerades av Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, som en del av utbildningssatsningarna i Malmö. Sofie Rajabi från Strandskolan var en av de elever som anmälde sig. Alla som var intresserade fick berätta varför de ville följa med på resan, vilka förväntningar de hade och vad de kände till om Förintelsen. Jag visste egentligen ingenting. Jag hade inte hört talas om detta innan och jag visste inte ens att Auschwitz låg i Polen. Jag tänkte att jag kunde lära mig och kanske höja mina betyg i historia. Det var inte mer än så, berättar Sofie. Resa till minnesplatser Den resa som Sofie deltog i gick till Krakow, där man bl.a. besökte Podgorze, ett fattigt ghetto dit nazisterna tvingade judarna att flytta. Resan fortsatte sedan vidare till bl.a. Auschwitz, som var det första koncentrationslägret som tyskarna byggde i Polen och Birkenau, den del av Auschwitz-lägret som framför allt var ett förintelseläger. William Goldman från Slottstadens skola var också en av de utvalda eleverna. Hans resa gick till de östra delarna av Polen. Jag kände till en del om Förintelsen innan, vad det var och när det hände. Jag hade hört talas om Auschwitz och koncentrationsläger, men jag visste inte så mycket mer än så. Jag besökte Warszawa-ghettot, Sobibor och Majdanek. Det var platser som nog inte många hört talas om, berättar William. 10 aktuella insatser mot främlingsfientlighet

11 aktuella insatser mot främlingsfientlighet 11

12 Malmö Känslorna kom när jag kom hem. Det tog ett tag att smälta allt och då bara grät jag. Sofie Rajabi, deltagare i SKMA:s resor till Polen Alla människor har en identitet Eleverna förbereddes noga under två dagar före resan, de fick lära känna varandra och jobba både i grupp och individuellt. Mycket av det förberedande arbetet kom att handla om alla människors lika värde. Alla människor har en identitet. De som dog i koncentrationslägren hade också en identitet. De hade familj, intressen och drömmar, säger Sofie. William berättar om en övning där de fick ett foto av ett barn från ett barnhem som de skulle komma att besöka under resan. Utifrån bilden skulle de beskriva en identitet och skriva ett brev till barnet. Både Sofie och William tycker att övningarna var bra, även om de inte alltid förstod dem helt innan de åkte. Den tredje dagen gick resan vidare till Polen och eleverna besökte flera av Förintelsens minnesplatser. De som dog i koncentrationslägren hade [...] också familj, intressen och drömmar. Jag blev chockad. Jag hade rätt så höga förväntningar på resan, men tänkte att vi åker till Polen och kollar runt lite. Vi fick se väldigt mycket, och fick många nya intryck och då höll jag mycket av mina känslor tillbaka. Jag kände inget. Känslorna kom när jag kom hem. Det tog ett tag att smälta allt och då bara grät jag, berättar Sofie. Sofie och William berättar att alla skrattade och stojade i bussen före besöken, men efteråt satt alla tysta. William menar också att det är svårt att sätta sig in i allt när man ser det, man kan behöva sitta för sig själv och tänka igenom det man sett. Med på resan fanns flera vuxna ledare som ett stöd för ungdomarna när de behövde prata. 12 aktuella insatser mot främlingsfientlighet

13 Malmö Drivkraft och inspiration Sofie berättar att hon tillsammans med en annan resedeltagare har hållit en presentation på skolan för alla elever från årskurs 6 till 9. Intresset var stort från kompisarnas sida. Efter resorna har SKMA ordnat återträffar och bjudit in gästföreläsare. En av dessa var Siavosh Derakhti från Malmö som var förste svensk att ta emot Raoul Wallenberg-priset. Siavosh Derakthi startade som 19-åring föreningen Unga muslimer mot antisemitism, en förening som nu också arbetar mot främlingsfientlighet och för ökad förståelse mellan olika grupper i Malmö. Stand up for Malmö Både Sofie och William berättar att de blev inspirerade av Siavoshs föreläsning och att de ser honom som drivkraft och förebild. De vill själva fortsätta att engagera sig. Det kan hända igen, även om jag inte vill tro det. Vi ser att fördomar sprids och vi tänker att det inte handlar om oss. Därför behövs goda förebilder och att vi når ut med kunskap i kanaler som unga använder, t.ex. sociala medier, säger William. Snart är det skolavslutning för Sofie och William. Viljan att påverka har resulterat i att Sofie har startat ett projekt, Stand up for Malmö. Samma dag som hon går ut grundskolan står hon som projektledare för en stor avslutningskonsert i Folkets Park i samarbete med Malmö stad där Stor, Linda Pira och många andra artister och dansgrupper medverkar. Vi ser att fördomar sprids och vi tänker att det inte handlar om oss. Därför behövs goda förebilder och att vi når ut med kunskap i kanaler som unga använder, t.ex. sociala medier. William Goldman, deltagare i SKMA:s resor till Polen aktuella insatser mot främlingsfientlighet 13

14 No Hate Speech Movement No Hate Speech Movement för kampen mot främlingsfientlighet och sexism på nätet Hot och kränkningar på nätet förekommer. Det kan handla om kränkande och hatiska kommentarer på exempelvis bloggar, Facebook och Instagram. Kränkningarna kan även ske genom publicering av bilder eller videoklipp på internet. Det finns många olika sorters hat, allt från hot till att man skriver saker som kränker andra människor. Och ibland kan det handla om att tonen i ett forum, eller i en forumtråd, är hatisk. Alla som delat något av det vi gjort kan man säga är en del av No Hate Speech Movement. Johnny Lindqvist, projektledare på Statens medieråd Statens medieråd har fått i uppdrag av regeringen att genomföra Europarådets kampanj No Hate Speech Movement i Sverige. Kampanjens syfte är att höja kunskapen, särskilt hos barn och ungdomar, om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans samt mobilisera för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på internet. En kampanj i trettio länder No Hate Speech Movement pågår samtidigt i fler än trettio länder. I Sverige samarbetar Statens medieråd med bland andra föreningen Norden, Nätaktivisterna och Diskrimineringsbyrån i Uppsala, som bedriver projektet Nätvaro. Man behöver inte vara med i projektet för att stödja och sprida det, då allt material är tillgängligt för fri nedladdning och spridning. Alla som delat något av det vi gjort kan man säga är en del av No Hate Speech Movement, säger Johnny Lindqvist, projektledare på Statens medieråd. Bakgrunden till No Hate Speech Movement är en ungdomskonferens som hölls för ett par år sedan, där det kom fram att hat 14 aktuella insatser mot främlingsfientlighet

15 Man behöver ha respekt för nätet som arena men framförallt förstå hur det fungerar. Man måste få känna sig trygg och få mer kunskap i hur man skyddar sig. Johnny Lindqvist, projektledare på Statens medieråd aktuella insatser mot främlingsfientlighet 15

16 No Hate Speech Movement Vi måste arbeta kunskapshöjande och stärkande. Ingen tjänar på att pumpa ut alarmsiffror om internet, snarare tvärtom. Johnny Lindqvist, projektledare på Statens medieråd online är ett stort problem i ungas liv. Europarådet beslöt att det behövde göras något och No Hate Speech Movement föddes. Målet för den internationella satsningen är bl.a. att öka medvetenheten och minska toleransen för näthat och att få unga människor att lära sig mer om och agera för mänskliga rättigheter både på nätet och i det verkliga livet. Alla kan drabbas Inom projektet kopplas arbetet mot näthat till diskrimineringsgrunderna. Det kan vara allt ifrån ett konkret hot, till att man skriver saker som kränker andra människor. Att kalla någon för något nedvärderande utifrån kön eller nationalitet är ganska vanliga exempel på hat online. Alla kan drabbas. Det finns ingen som står utanför. Det handlar inte bara om att Det handlar inte bara om att man drabbas direkt, utan även indirekt. man drabbas direkt, utan även indirekt. Man kan bli kränkt och ledsen av att läsa sådant som är skrivet till andra, eller jag kanske känner någon som blir utsatt och mår dåligt av det. Så näthat finns tyvärr överallt och i princip vem som helst kan råka ut för det, säger Johnny. Arbetar med kunskap Johnny berättar att när man tittar på siffror som rör utsatthet på nätet har de inte ändrats så värst mycket över tid. Han menar dock att man kan ana att toleransen för vad man tycker är okej på nätet har ökat, så det är svårt att riktigt se vart utvecklingen 16 aktuella insatser mot främlingsfientlighet

17 No Hate Speech Movement är på väg. Enligt en undersökning man gjort inom projektet, är det ungefär åtta procent som säger sig ha blivit utsatta för näthat utifrån diskrimineringsgrunderna. No Hate Speech Movement arbetar i huvudsak mot två målgrupper, dels unga år dels gruppen viktiga vuxna i ungas liv. Dessa kan vara alla från föräldrar till pedagoger, tränare och elevassistenter. Projektet har en webbplats www. nohate. se med relevant innehåll för målgrupperna. Här kan man ladda ner affischer och foldrar och även hitta ett brett utbud av utbildnings- och metodmaterial, podd-radio och information via olika sociala medier. Under våren 2014 genomfördes dessutom en konferens och under hösten planeras fler aktiviteter. Då kommer ett nytt material med fokus på främlingsfientligt hat på nätet och samtidigt lanseras två nya kampanjer, en för unga och en för de viktiga vuxna. Vi måste arbeta kunskapshöjande och stärkande. Ingen tjänar på att pumpa ut alarmsiffror om internet, snarare tvärtom. Vi behöver få fler som vill undersöka de goda krafterna för att se hur vi kan jobba Vi behöver få fler som vill undersöka de goda krafterna för att se hur vi kan jobba mer med dem. mer med dem. Det är tråkigt när jag hör från skolor som haft besök av föreläsare och organisationer som skrämt upp föräldrar, lärare och elever med hur farligt nätet är. Man behöver ha respekt för nätet som arena, men framförallt förstå hur det fungerar. Man måste få känna sig trygg och få mer kunskap i hur man skyddar sig, avslutar Johnny. FAKTA Informationsmaterial Nedan syns ett urval av olika länders informationsmaterial inom No Hate Speech Movement. aktuella insatser mot främlingsfientlighet 17

18 Jokkmokk Norrbotten stärker arbetet mot främlingsfientlighet FAKTA Exempelsamling presenterad Exempelsamlingen Lokal samverkan mot intolerans presenterades den 2 juni 2014 och har tagits fram av Stiftelsen Expo som en del av aktiviteterna i EU-projektet Good Relations. I arbetet med projektet har brist på kunskap om främlingsfientliga handlingar som en social risk samt hur dessa kan hanteras identifierats. Därför väcktes idén om en exempelsamling för att skapa en enkel och tillgänglig vägledning för den som arbetar med frågor om främlingsfientlighet på lokal nivå. Exemplen är hämtade från Kungälv, Göteborg, Botkyrka, Malmö och Söderköping. Skriften Lokal samverkan mot intolerans hittar du på Stiftelsen Expos webbplats: research.expo.se/lokal-samverkanmot-intolerans_106.html I Jokkmokk bor det cirka invånare. Kommunen har en lång tradition av mångkultur. Många samer, Sveriges urfolk och en nationell minoritet, bor i Jokkmokk. Allt fler söker sig också hit från andra länder och andra kulturer. Jokkmokk är, tillsammans med Malmö och Borlänge, pilotkommun i projektet Good Relations, ett EU-projekt med det övergripande syftet att motverka främlingsfientlighet och andra former av intolerans genom att främja goda relationer mellan olika grupper. Dessvärre förekommer främlingsfientlighet och intolerans. Många av de främlingsfientliga budskapen sprids via nätet. Någon kommun i Norrbottens län har även haft problem med nazistiska grupper. Som ett led i att motverka främlingsfientliga strömningar anordnade Jokkmokks kommun en utbildningsdag i början av Kommunen bjöd in representanter från hela länet för att diskutera främlingsfientlighet och krisberedskap. I de södra delarna av landet har man kommit längre än vad vi har gjort, men intresset var stort och många tycker att det är jättebra att vara med i ett tidigt skede, berättar Gunilla Nyberg som är integrationssamordnare i Jokkmokks kommun. Utbildningsdagen blev en väckarklocka Det var främst tjänstemän och kommunpolitiker som kom, men även representanter från studieförbund och landsting var med under dagen. Programmet bestod av föreläsningar, panelsamtal och workshops. Det var ett stort intresse och för många var dagen en väckarklocka. Det här var något som vi behöver arbeta mer 18 aktuella insatser mot främlingsfientlighet

19 Det finns ingen»quick fix«, utan det är ett långsiktigt arbete och det behövs resurser. Gunilla Nyberg, integrationssamordnare aktuella insatser mot främlingsfientlighet 19

20 Jokkmokk Jokkmokk har en lång tradition av mångkultur. Vi måste bemöta främlingsfientlighet med fakta. Fördomar bygger alltför ofta på okunskap. med. Samtidigt kunde vi diskutera och dra lärdomar av varandra och även bilda grunden till ett nätverk, fortsätter Gunilla. Arbetet mot främlingsfientlighet har också skapat ringar på vattnet; i skolor, i kommunen och vidare ut i länet. Inom kommunen har man startat ett brett värdegrundsarbete som handlar om att förändra attityder. Kommun- ledningen går i bräschen för arbetet och det är allas lika värde som står i centrum oavsett vilka planer som tas fram. Fyrahundra medarbetare inom den kommunala förvaltningen har bjudits in till föreläsningar, filmvisning och rundabordsamtal. 20 aktuella insatser mot främlingsfientlighet

21 Jokkmokk Inom kommunen ser man över möjligheten att införa en TIMpeng (Tolerans, Integration, Mångfald). Tanken är att både privatpersoner, föreningar och organisationer ska kunna söka pengar för att utföra aktiviteter till gagn för dessa frågor, för att få fler att engagera sig. Attitydförändringar tar tid och kräver kunskap I Västra skolan har vårsalongen med traditionsenlig utställning och fika istället fått ett mångfaldstema. Skolan vill skapa kontakter mellan barn och föräldrar från olika nationaliteter genom att bjuda på mat från olika kulturer, berättelser och underhållning. I grund och botten behövs en attitydförändring och för det krävs kunskap, menar Gunilla. Det är ingen quick fix, utan ett långsiktigt arbete och det behövs resurser. Det behövs också en ökad samverkan inom området. Länsstyrelsen har en viktig samordnande roll och måste se till att tjänstemän inom kommunerna får utbildning och information. Gunilla berättar att det svåra är att nå ut till den enskilde individen hemma vid köksbordet. Kommunen har därför bl.a. informerat via ett lokalt reklamblad som många läser och de har dessutom arrangerat medborgardialoger med flera kommunala enheter i en by utanför Jokkmokk. Även om vi inom kommunen arbetar på många olika plan med insatser mot intolerans så handlar det om information, information och mer information. Vi måste bemöta främlingsfientlighet med fakta. Fördomar bygger alltför ofta på okunskap, säger Gunilla. FAKTA Jokkmokks kommun yta: km 2, vilket motsvarar en yta av halva Schweiz. centralort: Jokkmokk invånarantal: ca personer medelålder: ca 47 år nationaliteter: Jokkmokks kommun hyser ca 40 olika nationaliteter och en stor andel samisk befolkning. Det samiska folket har i Sverige, och i enlighet med folkrätten, ställning som såväl urfolk som nationell minoritet. turistattraktioner: Jokkmokks marknad anordnas i februari varje år och lockar tiotusentals besökare. Källa: SCB aktuella insatser mot främlingsfientlighet 21

22 Kungälv Toleransprojektet håller unga borta från riskzoner ca 500 kungälvsungdomar har deltagit i Toleransprojektet sedan starten John Hron var bara 14 år när han tillsammans med en vän gav sig ut för att tälta vid en sjö utanför Kungälv. Det var en av de sista dagarna på sommarlovet innan han skulle börja i åttonde klass. Efter några timmar förbyts allt i en mardröm. Han misshandlas, torteras och mördas i ett vanvettigt utbrott av våld. Förövarna är fyra unga nazister i åldrarna år. Händelsen ägde rum för nästan tjugo år sedan, men minnet av John Hron lever vidare. Händelsen skapade ett trauma på orten, och inom kommunen ställde man sig frågan hur man skulle hjälpa kamraterna, föräldrarna och alla som berördes. Men det dåvarande kommunalrådet slog näven i bordet och sa Ta reda på varför det hände. Det här är ett Kungälvsproblem varför har vi de här grupperna här? Så berättar Christer Mattsson, enhetschef, som satt med på mötet för nästan 20 år sedan och som kom att bli en förgrundsfigur för Kungälvsmodellen. Vi blir dem vi blir, eftersom vi har gjort det vi har gjort. Christer Mattsson, grundare av Kungälvsmodellen Riktade insatser Kungälvsmodellen handlar om att identifiera riskområden och att rikta insatserna dit där de behövs. Arbetet går ut på att försvaga själva grogrunden för att nazistiska grupper ska bildas. Ungdomarna ska förstå vikten av demokratiska värden och deras motstånd mot destruktiva beteendemönster ska stärkas. Det finns inget givet tillstånd när det gått för långt eller när det är för sent att förebygga. Du kan inte jobba förebyggande om du inte tar hand om det akuta. Det är ingen mening att ta hand om det akuta om du inte samtidigt arbetar förebyggande. Det finns ingen motsättning i detta. Det gäller att fundera ut hur vi hanterar de som är aktiva nazister idag och vilka som finns i 22 aktuella insatser mot främlingsfientlighet

23 aktuella insatser mot främlingsfientlighet 23 Martin Langmoen, Ellen Svensson, Evin Omari och Daniel Dorch har deltagit i Toleransprojektet i Kungälv.

24 Kungälv riskzonen för att utveckla en identitet i en nazistisk subkultur, fortsätter Christer. Jag känner att jag vill hjälpa till och få andra människor att tänka på samma sätt som jag gör, så jag har anmält mig till volontärarbete i Bosnien. Evin Omari, deltagare i Toleransprojektet Toleransen ett välkänt begrepp i Kungälv Modellen, som började användas redan 1999 i tre grundskolor i Kungälv, har visat goda resultat och idag finns inga kända nazistiska grupperingar i kommunen. Men arbetet fortsätter, och elever i årskurs 8 och 9 erbjuds att vara med i det s.k. Toleransprojektet. Varje år väljs 48 elever ut från tre skolor till två undervisningsgrupper. Två gånger i månaden samlas de. Arbetet har sin utgångspunkt i undervisningen i svenska, historia, religion och bild. Tid läggs på att få kontroll över sina egna tankar, ord och handlingar och att förstå varandra. Projektet innehåller även en åtta dagars resa till Polen, där eleverna besöker minnesplatser från Förintelsen men framförallt platser som representerar det mångkulturella Polen som gick förlorat under andra världskriget. Martin Langmoen, 16, Ellen Svensson, 15, Evin Omari, 17, och Daniel Dorch, 20, har deltagit i projektet. Martin och Ellen berättar att de blev inspirerade att söka till Toleransprojektet genom en kompis som deltog året innan. Han talade så himla gott om projektet och tyckte så mycket om det, så det är klart att jag blev nyfiken, berättar Ellen. Vi blir det vi gjort Det är en blandad grupp som väljs ut. Det är en poäng att inte känna varandra sedan tidigare. Mycket av utbildningen går ut på att prata om identiteter. Om man inte känner varandra, så är man heller inte behäftad med den identiteten som man har i sitt 24 aktuella insatser mot främlingsfientlighet

25 Kungälv vanliga klassrum. Toleransprojektet vill visa att det är möjligt för eleverna att skapa sig andra identiteter än dem som de gjort sig kända för, och de gör det på en plats som är neutral. Vi gör inte det vi gör, därför att vi är dem vi är. Det är snarare så att vi blir dem vi blir, eftersom vi har gjort det vi har gjort, säger Christer. Det mesta av det vi gör är så ogenomtänkt, därför måste vi ta ansvar och försvara det vi gjort. Då blir man den personen. Ett förändrat tänk Ungdomarna berättar att de fått många nya vänner och att de lärt sig nya saker, men framför allt att de fått ett förändrat tänk efter att ha varit med i Toleransen. Alla instämmer också i att de fått ett minne för livet. Man lärde sig grymt mycket om sig själv och om andra, varför man gör som man gör och varför man beter sig på ett visst sätt. Jag blev också politiskt intresserad och engagerade mig i ett parti, berättar Daniel. Toleransen är verkligen inte som en vanlig skola. Vi har inga böcker, utan vi lyssnar, skriver och tänker mycket mer. Efteråt har jag börjat tänka mer på vad jag säger och gör, säger Martin. Jag känner att jag vill hjälpa till och få andra människor att tänka på samma sätt som jag gör, så jag har anmält mig till volontärarbete i Bosnien. Där kommer jag att vara med och bygga upp en stad som förstörts under kriget, berättar Evin. Bosnienprojektet ingår i kommunens sommarjobbsatsning. Toleransprojektet startade sitt elevarbete 1999 och upp emot 500 Kungälvsungdomar har deltagit under åren. Nu sprids arbetssättet och Kungälvsmodellen vidare ut i landet i ett 20-tal kommuner. Många kommuner arbetar redan med modellen och andra är på gång. Man lärde sig grymt mycket om sig själv och om andra, varför man gör som man gör och varför man beter sig på ett visst sätt. Daniel Dorch, deltagare i Toleransprojektet aktuella insatser mot främlingsfientlighet 25

26 Design Blomquist Foto s 8 Sanna Sjöswärd, s Kristian Pohl, s 15 Anna-Lena Ahlström, s 19 och 21 Agneta Nyberg, s 20 Lasse Mickelsson, s Martina Huber Tryck Edita Bobergs, juni 2014 Artikelnummer A14.007

27

28 Arbetsmarknadsdepartementet