LANDRISKKLASS. 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kredit värdighet har landet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANDRISKKLASS. 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kredit värdighet har landet."

Transkript

1 LANDRISKKLASS 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kredit värdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Restriktiv riskprövning Övriga offentliga risker: Krav på remburs, bank- eller statsgaranti Bankrisker: Restriktiv prövning Företagsrisker: Restriktiv prövning Se vidare avsnitt EKN:S POLICY EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET Kortfristiga affärer: 39 MSEK Medel- och långfristiga affärer: 1359 MSEK Stora politiska utmaningar är med sina drygt 160 miljoner invånare Afrikas folkrikaste land och efter Sydafrika den näst största ekonomin. Förutom en stor arbetskraftspotential har landet tillgång till världens tionde största oljereserv samt stora gas- och mineralfyndigheter. Den ekonomiska tillväxten är hög och bytesbalansen positiv. Regeringen har under de senaste åren sjösatt flera viktiga reformer i syfte att bredda den ekonomiska basen och stärka de offentliga finanserna. Det politiska läget är instabilit, präglat av etniska motsättningar, svaga institutioner och utbredd korruption. Politisk splittring och etniska stridigheter utgör det största hindret för att landet till fullo ska kunna tillvarata sin tillväxtpotential. STYRKOR Stora naturtillgångar Låg statskuld och låg extern upplåning Förbättrad finansiell ställning i banksektorn SVAGHETER Politisk splittring och svaga institutioner Omfattande korruption och osäker regleringsmiljö Bristfällig infrastruktur och otillräcklig elförsörjning LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 1/9

2 POLITIK Ett politiskt och religiöst tudelat land Det är framför allt två konflikthärdar som har haft en negativ inverkan på det politika klimatet och den ekonomiska utvecklingen. Den ena har sitt ursprung i en etnisk, religiös och geografisk skiljelinje mellan norra och södra. Den andra är kopplad till oljeutvinningen i Nigerdeltat. Därutöver har svaga institutioner, utbredd korruption och ett vacklande folkligt stöd för den politiska makten bidragit till att uthålliga konfliktlösningar uteblivit. En av regeringens största utmaningar är att överbrygga etniska och religiösa motsättningar mellan befolkningen i norra, som i huvudsak är muslimsk och den kristna befolkningen i den södra delen av landet. Södra är mer utvecklat, folkrikt och välbärgat än norra, vilket utgjort en grogrund för de etniska och religiösa motsättningarna. Vid presidentvalet i april 2011 omvaldes den sittande presidenten Goodluck Jonathan med bred majoritet. Valet var mindre ifrågasatt av utomstående bedömare än tidigare val och sågs som ett viktigt steg i landets demokratisträvanden. Trots detta utlöstes en våg av våldsamma upplopp. Sedan civilt styre infördes 1999 har presidentämbetet alternerat mellan personer från norr och söder. Goodluck Jonathan härstammar från södra. När Jonathan omvaldes för en andra mandatperiod ansågs den informella rotationsordningen bruten, vilket väckte protester i norra. Frustration och utbredd fattigdom i norra har gett ökat utrymme för den militanta islamistgruppen Boko Haram, som sedan 2009 utfört en rad sprängattentat mot polis- och regeringsbyggnader. Boko Haram anses ha kopplingar till terroristnätverket al-qaidas nordafrikanska gren. Sekten är västfientlig och har som mål att införa sharia-lagstiftning. Regeringen har trappat upp kampen mot Boko Haram och sänt säkerhetsstyrkor till de norra delstaterna för att återvinna kontrollen i dessa regioner. Den lokala befolkningen kläms mellan säkerhetsstyrkornas jakt på medlemmar i Boko Haram och terrorattacker av samma grupp riktade mot regeringen. Den stora utmaningen för regeringen är att skapa politisk enighet kring reformagendan. Stödet för den sittande presidenten och att regeringen visat tecken på reformvilja talar för att det politiska läget i sakta kommer att stabiliseras. Vägen mot en politisk enighet kommer sannolikt att kantas av motgångar. Men det folkliga stödet för att fortsätta på den nu inslagna politiska vägen är större än stödet för terrorverksamheten i norr, vilket borgar för att regeringens politik på sikt kommer att bringa politisk stabilitet. Oljetillgångarna genererar både stora intäkter och våldsamma uppror Oljeintäkterna har till stor del endast kommit den ekonomiska eliten till del och i liten utsträckning förbättrat de ekonomiska villkoren för befolkningen i stort. Frustrationen hos lokalbefolkningen i Nigerdeltat har fångats upp av lokala rebellgrupper och under flera år hämmades oljeproduktionen i Nigerdeltat av återkommande attentat. Oljeinstallationer anfölls, rörledningar sprängdes och utländska oljearbetare kidnappades. Den mest framträdande rebellgruppen var Rörelsen för frigörelse av Nigerdeltat (MEND). De väpnade LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 2/9

3 aktionerna innebar allvarliga produktionsstörningar för oljeindustrin och stora inkomstbortfall för staten. Under 2009 utlyste den dåvarande regeringen en amnesti för rebellerna i Nigerdeltat mot att de lämnade in sina vapen. Sedan dess råder vapenvila som dock sporadiskt brutits av sabotage mot oljeanläggningar. Regeringen har redan tagit viktiga steg mot att förbättra säkerhetsläget i Nigerdeltat. En ökad oljeutvinning och inflödet av oljepengar till statskassan skapar förutsättningar för regeringen att påskynda och intensifiera reformeringen av ekonomin. Samtidigt är en expansion av oljesektorn beroende av att säkerhetsläget kan garanteras. I takt med att oljeintäkterna kommer en större andel av befolkningen till del väntas också motståndet mot oljeutvinningen att avta och attentaten mot oljeindustrin att minska. EKONOMI Ekonomisk-politisk åtstramning s ekonomi karaktäriseras av hög tillväxt, hög inflation och höga räntor. Den globala konjunkturavmattningen under 2008 och 2009 fick begränsad effekt på landets ekonomi. BNP växte något långsammare 2008 men tog åter fart det efterföljande året. Enligt IMF:s senaste prognos väntas tillväxten uppgå till drygt sju procent På medellång sikt väntas BNP växa något under sju procent årligen. Inflationstrycket, mätt både i termer av konsumentpriser och rensat för livsmedelspriser, har stadigvarande varit högt och något högre än genomsnittet för regionen. Inflationen uppgick till drygt tio procent Inflationstakten bedöms ligga kvar på samma nivå även under de kommande åren men avta på medellång sikt. TILLVÄXT OCH INFLATION (I %) Tillväxtutsikterna är goda och inflationstakten väntas avta under de kommande åren. (Källa: IMF, prognos från 2012) Som ett led i regeringens övergripande mål att förstärka de offentliga finanserna har finanspolitiken lagts om i åtstramande riktning. Förstärkningen av statsbudgeten sker i huvudsak på utgiftssidan. Målet är att minska löpande statliga utgifter, som till närmare 50 LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 3/9

4 procent går till de statsanställdas löner, i syfte att öka utrymmet för angelägna statliga infrastrukturinvesteringar. De offentliga finanserna uppvisade ett marginellt underskott förra året men väntas i år vara i balans. Statsskulden har stabiliserats kring drygt 15 procent av BNP. OFFENTLIGA FINANSER (I % AV BNP) Statskulden har efter skuldnedskrivningar stabiliserats och den offentliga budgeten är i balans. (Källa: IMF, prognos från 2012) Avvägningen i penningpolitiken styrs av behovet av att dämpa inflationstrycket och samtidigt upprätthålla stabil växelkurs. Centralbanken har tidigare valt att prioritera stabil växelkurs och att förhindra att högre utlåningsräntor leder till en ökad andel dåliga lån i banksektorn. Penningpolitiken har successivt blivit stramare och stramades åt ytterligare i mitten av 2012 genom en höjning av kapitaltäckningskravet. En åtgärd som ledde till stigande utlåningsräntor och vidgade räntemarginaler. Centralbankens styrränta uppgår till tolv procent medan den genomsnittliga utlåningsräntan är närmare 20 procent. En åtstramning i penningpolitiken har hitintills haft begränsad effekt på inflationen, vilket tyder på att den relativt stora informella sektorn bidrar till att försvaga transmissionsmekanismen. Trots en snabb tillväxt är arbetslösheten hög. Med en befolkningsökning på drygt tre procent krävs ökade insatser för att främja expansionen i den icke-oljerelaterade sektorn för att på sikt minska andelen arbetslösa och möjliggöra förbättrade försörjningsmöjligheter. Ökad styrning av oljeintäkterna Statsbudgeten är helt beroende av de inkomster som oljeproduktionen inbringar. Närmare 80 procent av statens inkomster kommer från oljeproduktionen. Statistik över oljeproduktion och oljeintäkter brister i transparens och en ansenlig del av oljeintäkterna bedöms hamna i orätta händer genom bland annat smuggling till kringliggande länder. Statens styrning och fördelning av oljeintäkterna är av avgörande betydelse för att oljerikedomarna i framtiden ska kunna komma hela ekonomin till del. I syfte att göra landet mindre sårbart för svängningar i oljepriset inrättades 2005 en buffertfond, Excess Crude Account (ECA). I fonden placerades överskottet från oljeintäkterna, men något tydligt regelverk för hur fonden fick utnyttjas saknades. Fram till 2009 byggdes fonden successivt LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 4/9

5 upp i takt med att oljepriset steg men var i stort sett tömd i mitten av 2010 efter att den täckt stora underskott i den offentliga budgeten. Regeringen beslöt samma år att ersätta ECA med en ny fond, Sovereign Wealth Fund, som i större utsträckning än sin föregångare ska regleras med principer om hur uttag ur fonden får göras. Implementeringen av fonden har dock skjutits på framtiden och fonden förväntas vara operativ först Reformeringen av ekonomin har påbörjats Som ett led i regeringens reformambitioner avskaffades bensinsubventionen i början av 2012, vilket innebar att bensinpriset mer än fördubblades, om än från en låg nivå. Beslutet att ta bort subventionen ledde till strejker och demonstrationer och som en eftergift valde regeringen att backa från förslaget. Subventionen blev kvar men subventionsgraden minskade och höjningen av bensinpriset stannade vid 40 %. På sikt avser dock regeringen att slopa subventionen helt. För att skapa folkligt stöd för borttagandet av subventionen har regeringen aviserat att avsätta motsvarande summa i statsbudgeten, som 2012 väntas uppgå till drygt tre procent av BNP, till angelägna offentliga investeringar. Regeringen har vidtagit åtgärder för att förbättra elförsörjningen. Elnätet har byggts ut och elavbrotten har minskat. Bristande elförsörjning utgör dock alltjämt ett av de största hindren för en fortsatt expansion i den icke oljerelaterade delen i ekonomin. Regeringen har också drivit igenom att prissättningen på el ska vara mer kostnadsåterspeglande och därigenom göra elförbrukningen mer kostnadseffektiv. Sammantaget är s tillväxtutsikter för de kommande åren goda. har tagit steg i rätt riktning och reformeringen av ekonomin har påbörjats. Mycket kvarstår dock att göra. I kraft av en ökad politisk enighet och minskade etniska motsättningar förutses regeringen kunna påskynda och intensifiera reformarbetet under de kommande åren. Mycket kraft kommer att krävas för att stärka de offentliga institutionerna och begränsa den omfattande korruptionen. BETALNINGSBALANS OCH SKULDFRÅGOR Överskott i bytesbalansen och låg offentlig skuld Stigande oljeproduktion och därmed ökade oljeintäkter har bidragit till att skapa överskott i bytesbalansen och har stärkt valutareserven. Oljesektorn står för närmare 80 procent av den totala exporten och ekonomin är därmed sårbar för svängningar i världsmarknadspriset och i produktionskapaciteten. De kommande åren väntas ökade offentliga investeringar och en växande medelklass stimulera importen medan exporttillväxten väntas plana ut. Valutareserven har stärkts i takt med ökade intäkter från oljeindustrin. Även minskade bensinsubventioner och stramare penningpolitik har bidragit till att stärka valutareserven. Under de senaste åren har valutareserven motsvarat omkring fyra månaders import. Sammantaget bedöms utrikeshandeln generera ett fortsatt överskott i bytesbalansen och valutareserven ligga kvar på nuvarande nivå. En fortsatt hög ökningstakt av utländska direktinvesteringar, trots en komplicerad affärsmiljö, vittnar om s förmåga att attrahera utländska investerare. Under de senaste tio åren har utländska investeringar mer än femdubblats. Det är framför allt oljeindustrin som dragit till LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 5/9

6 sig investeringar från omvärlden och främst från USA, Storbritannien och i ökad omfattning Kina. s utlandsskuld är mycket låg och närmare 85 procent av offentlig skuld är i inhemsk valuta. I slutet av 2004 uppgick utlandsskulden till drygt 90 procent av exporten och en stor andel av skulden utgjorde avgifter för inställda betalningar. År 2005 och 2006 skrevs bilaterala skulder till medlemmar i Parisklubben ned. Den totala offentliga skulden uppgick till drygt 18 procent av BNP år VALUTAPOLITIK Svag depreciering av valutan Centralbanken har både en stabil växelkurs och prisstabilitet som mål för penningpolitiken. har flytande växelkurs men Centralbanken intervenerar på valutamarknaden för att upprätthålla växelkursstabilitet. Den nigerianska valutan, Naira, har varit förhållandevis stabil under Tidigare prioriterades växelkursstabilitet men inflationsbekämpningen har kommit allt mer i förgrunden. Centralbanken väntas i större utsträckning än tidigare tillåta tillfälliga växelkursförsvagningar och på några års sikt väntas växelkursen ha deprecierats med fem till tio procent. FINANSSEKTORN Ökad stabilitet i banksektorn År 2009 var s banksystem nära kollaps och landet stod inför en systemkris. Centralbanken genomförde en genomgripande översyn av banksektorn och förklarade tio banker insolventa eller underkapitaliserade. En bankakut inrättades, The Asset Management Company of (AMCON), med uppgift att köpa upp dåliga lån från de mest utsatta bankerna. Tillsynen av banksektorn har stärkts och regelverket styrts upp. För att möta höjda kapitaltäckningskrav har flera banker slagits samman. AMCON bedöms kunna sälja de tre banker de övertog 2009 under de kommande åren och förväntas fullt ut kunna återvinna avsatta medel för bankinterventionen inom loppet av de närmaste 10 åren. Generellt har översynen gett positivt resultat. Hos de banker som klarade översynen och hos de nybildade bankerna har andelen dåliga lån i relation till total utlåning minskat. Som genomsnitt uppgår andelen dåliga lån som andel av total utlåning till under fem procent. Kapitaltäckningsgraden har ökat och ligger på tillfredställande nivåer. Utlåningen till privat sektor har avtagit till följd av höga utlåningsräntor och en ökad försiktiget hos bankerna. AFFÄRSMILJÖ Svår operationell miljö Den operationella miljön är komplicerad. Redovisningsstandarden har brister men bedöms hålla en tillräckligt god nivå för att fungera som utgångspunkt för kreditriskbedömning. Det juridiska systemet är en blandning av brittisk lag, lokala seder och islamisk lag. Effektiviteten i systemet är låg med omfattande byråkrati, långa processer och hög korruption. I Världsbankens Doing Business Index hamnar relativt långt ner på rankinglistan, plats LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 6/9

7 131 av 183 länder. Satt i relation till andra afrikanska länder söder om Sahara hamnar på den övre halvan av listan. EKN:s restriktivitet baserar sig på de brister som finns vad gäller transparens i företag och företagsmiljön. Det är därför särskilt viktigt att beakta den operationella miljöns påverkan i företaget och dess förutsättningar att agera på marknaden. Tillgång till kompletta och reviderade bokslut ses som ett bra verktyg för att få insyn i företaget. EKN: S ÅTAGANDEN EKN:s engagemang i uppgår till drygt 1,6 miljarder kronor, varav en mindre andel utgör offerter. EKN:s engagemang är relativt spritt till flera sektorer. Den största delen av engagemanget ligger i telekomsektorn men EKN har även utestående garantier inom gruvsektorn. Bankrisker förekommer i begränsad omfattning i form av garanter, i händelse av fordringsförluster eller under rembursgarantin. EKN: S ENGAGEMANG (I MSEK) EKN:s engagemang i har ökat kraftigt under de senaste åren. (Källa: EKN, för 2012 ingår siffror fram till okt) BETALNINGSERFARENHET EKN har lång erfarenhet av garantigivning till företag, banker och staten i. Under långa perioder har dock landet varit stängt till följd av det politiska läget. Efter att fått skuldnedskrivningar av Parisklubbens medlemmar 2005 och 2006 har EKN:s engagemang ökat betydligt. EKN: S POLICY EKN har placerat i landriskklass 5 för både korta och långa garantier. För köpare som är offentliga, exempelvis statliga energi- och transportbolag eller linjeministerier, kräver EKN att det ska finnas en statsgaranti från finansministeriet. LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 7/9

8 För affärer med privata banker föredras ett antal banker som EKN har god erfarenhet av, i annat fall gör EKN en restriktiv prövning. För privata företag innebär EKN: s policy att en restriktiv prövning görs, med särskilt vikt lagd på att kompletta och reviderade bokslut finns. OFFICIELLA LANDDATA OCH KREDITBETYG OFFICIELLA LANDDATA Yta: km² (1,7 ggr Sverige) Folkmängd: 162,7 miljoner (2011) Folkökning: 2,5 % (2010) BNP: 193,7 mrd USD 2010 (Sverige 458 mrd USD 2010) BNP/capita: USD 2011 (Sverige USD 2010) KREDITBETYG LANDRISK STATSRISK Moody s: Ba1 Ba3/Stable S&P: BB- BB-/Stable Fitch: BB- BB-/Stable LANDANALYTIKER För mer information kontakta: Stefan Karlsson EKN:s Chefsanalytiker Telefon: e-post: ANSVARSBEGRÄNSNING Landanalysen bygger på ett urval av källor och speglar en för EKN relevant information vid tiden för publicering. Ansvaret för hur informationen används eller tolkas vilar helt på användaren och EKN kan inte hållas ansvarig för förlust eller skada. LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 8/9

9 EKN:S SYN PÅ VÄRLDEN Landrisklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN DIN SÄKERHET I EXPORTAFFÄRER EKN är en myndighet med uppgift att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Det gör vi genom att erbjuda garantier för betalning och finansiering, tillsammans med rådgivning om affärsstruktur och riskhantering. Våra tjänster ger dig en större säkerhet, ökad konkurrenskraft och fler möjligheter till lyckade exportaffärer. Exportkreditnämnden Kungsgatan 36, Box 3064, Stockholm Tel e-post LANDRISKANALYS NIGERIA. SID 9/9

LANDRISKKLASS. 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Restriktiv riskprövning Övriga offentliga risker: Krav på remburs,

Läs mer

LANDRISKKLASS. 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Restriktiv riskprövning Övriga offentliga risker: Krav på statsgaranti

Läs mer

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Ingen garantigivning Övriga offentliga risker: Ingen garantigivning

Läs mer

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Restriktiv riskprövning Övriga offentliga risker: Restriktiv riskprövning

Läs mer

LANDRISKKLASS. 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 5/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning Övriga offentliga risker: Restriktiv riskprövning

Läs mer

6/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet.

6/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. LANDRISKANALYS Republiken Kongo LANDRISKKLASS 6/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET KORTFRISTIGA AFFÄRER:

Läs mer

LANDRISKKLASS. 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kredit värdighet har landet.

LANDRISKKLASS. 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kredit värdighet har landet. LANDRISKKLASS 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kredit värdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning Övriga offentliga risker: Normal riskprövning

Läs mer

LANDRISKKLASS. 6/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 6/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 6/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning Övriga offentliga risker: Restriktiv riskprövning

Läs mer

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Restriktiv riskprövning Övriga offentliga risker: Restriktiv riskprövning

Läs mer

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Ingen garantigivning Övriga offentliga risker: Ingen garantigivning

Läs mer

LANDRISKKLASS. 4/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 4/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 4/7 Landriskklasserna går från till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning Övriga offentliga risker: Restriktiv riskprövning

Läs mer

LANDRISKKLASS. 4/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 4/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 4/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning Övriga offentliga risker: Restriktiv riskprövning

Läs mer

LANDRISKKLASS. 4/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 4/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 4/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning Övriga offentliga risker: Restriktiv riskprövning

Läs mer

LANDRISKKLASS. 6/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 6/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 6/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning. Övriga offentliga risker: Restriktiv riskprövning.

Läs mer

LANDRISKKLASS. 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning Övriga offentliga risker: Företrädelsevis statsgaranti

Läs mer

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 7/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Inga transfereringsrisker täcks. Övriga offentliga risker: Inga

Läs mer

Kvartalsrapport 2012 STOR EFTERFRÅGAN PÅ EKN:S TJÄNSTER UNDER TREDJE KVARTALET

Kvartalsrapport 2012 STOR EFTERFRÅGAN PÅ EKN:S TJÄNSTER UNDER TREDJE KVARTALET Kvartalsrapport 2012 Q3 STOR EFTERFRÅGAN PÅ EKN:S TJÄNSTER UNDER TREDJE KVARTALET Perioden i korthet 42 miljarder kronor i nya garantier för svenska exportaffärer. Nya garantier för export till 118 länder.

Läs mer

LANDRISKKLASS. 4/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet.

LANDRISKKLASS. 4/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. LANDRISKANALYS Turkiet LANDRISKKLASS 4/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET KORTFRISTIGA AFFÄRER: 69 MSEK

Läs mer

Delårsrapport. januari mars 2013. EKN främjar svensk export genom att försäkra risken för utebliven betalning.

Delårsrapport. januari mars 2013. EKN främjar svensk export genom att försäkra risken för utebliven betalning. Delårsrapport januari mars 2013 EKN främjar svensk export genom att försäkra risken för utebliven betalning. Perioden i korthet 11 miljarder kronor i nya garantier för svenska exportaffärer. Nya garantier

Läs mer

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Delårsrapport januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Perioden i korthet Under kvartalet garanterade EKN 411 exportaffärer till ett värde av 7,4 (10,6) miljarder kronor.

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

LANDRISKKLASS. 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning Övriga offentliga risker: Normal riskprövning

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

LANDRISKKLASS. 2/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet.

LANDRISKKLASS. 2/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. LANDRISKANALYS Chile LANDRISKKLASS 2/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET KORTFRISTIGA AFFÄRER: MSEK

Läs mer

LANDRISKKLASS. 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET

LANDRISKKLASS. 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET LANDRISKKLASS 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S POLICY Statsrisker: Normal riskprövning Övriga offentliga risker: Restriktiv riskprövning

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

LANDRISKKLASS. 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet.

LANDRISKKLASS. 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. LANDRISKANALYS Indonesien LANDRISKKLASS 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET KORTFRISTIGA AFFÄRER: 14 MSEK

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Ekonomin stabiliseras men återhämtning hotas av inflation och politisk tvekan

Ekonomin stabiliseras men återhämtning hotas av inflation och politisk tvekan Swedbank Östersjöanalys Nr 27 18 November 21 Ukraina Ekonomin stabiliseras men återhämtning hotas av inflation och politisk tvekan Den ekonomiska nedgången till följd av den internationella finanskrisen

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval

Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval Telemeddelande (A) Sid. 1(8) Mnr PEKI/20040513-1 2004-05-13 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 51 Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval Sammanfattning Den kinesiska

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? Innehåll Varför behövs exportfinansiering? sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? sid 4 Hur kan riskerna hanteras? sid 5 Vilka räntevillkor

Läs mer

Motion 1: Organisation

Motion 1: Organisation Motion 1: Organisation Förslag till beslut, att styrelsen tar fram en organisationsstruktur där roller, ansvarsområden, arbetsuppgifter i föreningen klargörs. Styrelsens roller, ansvarsområden, arbetsuppgifter

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Kinas ekonomi 2003: Hög tillväxt och nya utmaningar

Kinas ekonomi 2003: Hög tillväxt och nya utmaningar Telemeddelande (A) Sid. 1(7) Mnr PEKI/20040406-2 2004-04-06 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 39 Kinas ekonomi 2003: Hög tillväxt och nya utmaningar Sammanfattning Med en tillväxt på 9,1

Läs mer

Ekonomisk och handelspolitisk grundrapport för Ghana 2011

Ekonomisk och handelspolitisk grundrapport för Ghana 2011 Telemeddelande (A) Sid. 1(7) Mnr ABUJ/20110507-1 2011-05-07 Abuja Lundgren/Holmström UD-AF Dnr 46 Ekonomisk och handelspolitisk grundrapport för Ghana 2011 Sammanfattning Tillväxten för 2010 låg på 6,6

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Vietnams ekonomi fortsätter att växa kraftigt

Vietnams ekonomi fortsätter att växa kraftigt Telemeddelande (A) Sid. 1(7) Mnr HANO/20110208-1 2011-02-08 Hanoi Henrik Gorbow UD-ASO Dnr 7 Vietnam - Ekonomisk och Handelspolitisk rapport Hög tillväxt och en kraftig minskning av inkomstfattigdomen

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler I går, vid en sammankomst av det tredje parlamentet, och elva månader efter

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm ANFÖRANDE DATUM: 2015-01-23 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Allmänna villkor för växelgaranti

Allmänna villkor för växelgaranti Allmänna villkor för växelgaranti December 2005 Allmänna villkor för växelgaranti Definitioner I dessa allmänna villkor avses med ACCEPTANT: köpare eller annan växelbetalare som accepterat en dragen växel

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer