The vertically integrated, homogenous, self-standing institution is under considerable challenge things will change

Transkript

1 The vertically integrated, homogenous, self-standing institution is under considerable challenge things will change Professor Sir Drummond Bone, Master, Balliol College, University of Oxford

2 Frukostmöte 2 sept Andreas Göthenberg, VD

3 Upplägg Inledning Globalisering BNP, demografi och högre utbildning Trender inom högre utbildning och forskning Trender inom internationalisering Utbildning Forskning Sammanfattning STINTs strategi 2014-

4 Inledning Högre utbildning påverkas av Globalisering Tillväxtekonomier Demografiförändringar Teknikutveckling

5 Globalisering Enorma förändringar Beroende och samarbete Ökad konkurrens Nya behov och förutsättningar för lärosäten

6 Ekonomisk utveckling Sedan 1994 har Sydkorea och Kina växt fram snabbt Kina övertar USA innan : Brasilien 4e största ekonomi Mexiko och Indonesien större än UK och Frankrike Turkiet större än Italien

7 PwC

8 Högre utbildning och BNP Högre utbildning är komplext kopplat till global demografi och BNP Leder till förändrat landskap för investeringar inom högre utbildning 2020 Akademisk internationalisering är kopplat till exportmarknader

9 Prioriterade svenska exportmarknader USA Tyskland Sydkorea Japan Brasilien Indien Kina Ryssland Angola UAE Indonesien Irak Israel Kazakstan Mexiko Nigeria Saudiarabien Sydafrika Turkiet Ukraina

10 Inskrivna studenter högre utbildning 000 s British Council

11 Ökning av studenter Inskrivna studenter, BNP och demografi gör det möjligt att förutspå den högre utbildningssektorn 2020 British Council

12 Trender inom högre utbildning och forskning

13 Högre utbildning 2020 Fortsatt skifte från väst till öst Starka ekonomier och demografisk tillväxt stimulerar utveckling av globala marknader för högre utbildning i Asien och Gulfstaterna Nya länder kommer att utmana etablerade länder inom högre utbildning Den globalatillväxteninskrivnastudentersjunkerfrån5 % till 1,4 % per årframtill 2020 Indien, Kina, Brasilien, Indonesien och Nigeria kommer att dominera global högre utbildning fram till 2020

14 Högre utbildning 2020 Kina och Indien: 25 % avutgåendestudenterinomhe, men ävensydkorea, Tyskland, Turkiet, Malaysia och Nigeria blir stora Internationella studenterfortsätterdrastill USA, Storbritannien, Australien, Kanada, Tyskland, Frankrike och Japan Utmanasavkonkurrenter, somkina, Singapore, Malaysia och Gulfstaterna.

15 Högre utbildning 2020 Asien och Mellanöstern kommer att erbjuda de starkaste tillväxtmöjligheternainomtne framtill Länder med internationellt beroende ekonomier, som Schweiz och Holland, kommer att ha höga andelar internationella forskningssamarbeten 2020 Flerakademiskapartnerskapsmöjligheterkommerdock attfinnasi USA och Kina.

16 Fundamentala förändringar Av externa och interna Universitetslandskap Ambitioner Kopplade till globalisering och teknikutveckling Tillkomst av nya länder som kan konkurrera på en alltmer jämn spelplan Ökad konkurrens om talanger Forskningsfinansiering Samarbetspartners Hot mot etablerade universitets traditionella verksamhetsmodeller, kommer att förändra den högre utbildningen väsentligt

17 The Economist/Academic Partnerships

18 Från ren vetenskap till dess tillämpning Universiteten förändras på flera fundamentala sätt ifråndetvetenskapligtbaseradeuniversitetet(2gu) till tredjegenerationensuniversitet (3GU) 2GU fokuserade på ren vetenskap och inte betraktade tillämpningenavkunskapensomderasuppgift. 3GU eftersträvar innovation, utnyttjande eller kommersialiseringavkunskapende skaparoch gördettill deras tredje uppgift

19 Drivkrafter bakom 3GU 1. Behov av alternativ finansiering Forskningen kostar mer än vad statliga anslag kan täcka Samarbeten med teknologidrivna företag Företag slutar med egen grundforskning Universitet och företag närmar sig varandra

20 Drivkrafter bakom 3GU 2. Globalisering Från regionalt monopol till konkurrens om världens bästa Studenter Forskare Forskningskontrakt med företag Stimulerar till att skapa företag Kraftigt gap mellan toppuniversitet och icke-topp Vinnare de som blir nav i internationella ekosystem

21 Drivkrafter bakom 3GU 2. Globalisering Från regionalt monopol till konkurrens om världens bästa Studenter Forskare Forskningskontrakt med företag Stimulerar till att skapa företag Kraftigt gap mellan toppuniversitet och icke-topp Vinnare de som blir nav i internationella ekosystem Exempel: MIT, Stanford, Harvard, Cambridge, Leuven, EIT

22 Drivkrafter bakom 3GU 3. Kommersialiseringsaktiviteter Förändrat statligt synsätt Universitet instrument för ekonomisk tillväxt i kunskapsekonomin Krav på att tillämpa sin kunskap Universitet inkubatorer till nya vetenskapsoch teknikbaserade kommersiella aktiviteter

23 Drivkrafter bakom 3GU 4. Interdisciplinär forskning och team Fakultet blir ett hinder, nya former utvecklas Förändrad universitetsledning med ansvar för att tillämpa kunskap

24 Drivkrafter bakom 3GU 5. Massintagningen Började på 60-talet och har nu nått Asien Ökade statliga utgifter och kontroll Universitet blev byråkratiska Spädde ut den vetenskapliga delen Utveckling av speciella kurser för de bästa studenterna

25 Ranking

26

27 MOOCs and TOQUES Teaching Online Qualified Engaged Students Inte massiv, obedömd som MOOCs Blandning av online och klassisk universitetsprogram Undervisning av programinriktade studenter Genomtänkt interaktion lärare-student Mångfald och global föreläsningssal

28 Nya former Mega Campus For-profit aktörer Nästan 50% studerar vid privata eller forprofit universitet

29 Trender inom internationalisering av högre utbildning och forskning Inte längre ett mål i sig Comprehensive Internationalization Integrering i fundamentala strategier Övergripande mål Större krav på kunskap, kompetens Senior Internationalization Officer (SIO) Omvärldsbevakning/ Business Intelligence /Education Intelligence Bättre styrmedel

30 Utbildning 3 miljoner studenter studerar utomlands 40% ökning sedan 1999 Australiens 4e största exportinkomst Berikar samhället Expanderar globala nätverk Bidrar till ekonomin Många länder satsar stort Brasilien, Science Without Borders: USA, Strong China och Strong in the Americas UK, Generation UK: till Kina KSA: King Abdullah Scholarship: 70000

31 UKÄ Minskad mångfald

32 De mest internationella lärosätena enligt THES 1. EPFL 2. ETH Zürich 3. University of Geneva 4. National University of Singapore 5. Royal Holloway, University of London 27. KTH 46. MIT 83. KI

33 TNE och BranchCampus

34 CBERT

35 TNE och BranchCampus New York University Global Network University NY Abu Dhabi Shanghai Sino Danish Campus Sju master program 220 studenter 37% danskar

36 Utlandsetablering 66 % överväger The Economist/Academic Partnerships

37 The Economist/Academic Partnerships Utlandsetablering

38

39 The Economist/Academic Partnerships Utlandsetablering

40

41 Double DegreeProgram Majoritet (53%) masterprogram Institute of International Education

42 Edu-Glomerates Knight: Next big thing in international education Bygger på multinationell satellitverksamhet Utvidgar konceptet utbildningsfrizon Utbildningsmarknad (statliga, privata, lokala, internationella aktörer) Studenter kan blanda kurser mellan olika aktörer med ett gemensamt och erkänt CS Edu-Glomerate godkänner utbildningen

43 Forskning

44 Nytta för forskningen: samarbeten ger fler citeringar Elsevier (2013) Comparative Benchmarking of European and US Research Collaboration and Researcher Mobility

45 Forskning Låg internationell rekrytering till de svenska lärosätena Internationalisering är Mekanism för att höja kvalité Introducera nya forskningsperspektiv Utveckla internationella nätverk Svensk H/S mindre integrerad i internationell forskning RJ: Större genomslag internationellt med mer komparativa studier och generaliserbara resultat

46 Forskningssamarbeten Stark korrelation mellan graden av internationella samarbeten och citeringar % USA 5 länder 50% 1/3 av USA publ internationella Schweiz 65% USA och Kina flest samarbetsmöjligheter

47 Samarbetsmönster Kina NUS Texas Tokyo Harvard Sydney Brasilien Texas Harvard Indien Texas Tokyo Proaktiva universitetsstrategier och nyckelpersoner

48 Samarbetsmönster Sverige-Kina ( ) KTH: 27% av Sveriges sampublikationer 3 KTH-forskare 40% av dessa

49 Samarbetsmönster Strategiska kopplingar kommer bli vanligare kommande 20 år Strategiska samarbeten viktigare Asiatiska lärosäten blir mycket selektiva med partners

50 Sverige -Asien Sverige har mycket svaga länkar till flera asiatiska länder Svenska forskare har fortfarande små kontaktytor till asiatiska miljöer

51 Largest for Sweden Canada Elsevier, SciVal Based on publications

52 STINT Frukostmöte 9 september Collaboration quadrants -mapping the effects of international collaboration Hans Pohl, programchef, STINT Anders Karlsson, Vice President, Global Academic Relations, Elsevier Floortje Filippo, Elsevier

53 Egon Zehnder International Internationell ledning

54 Egon Zehnder International

55 STINT Forum 26 november Internationell rekrytering av studenter, forskare och universitetsledning Jean Lou Chameau, fd rektor Caltech, rektor KAUST John Hearn, vd, World University Network Harriet Wallberg, universitetskansler, UKÄ Bertil Andersson, rektor, Nanyang Technological University Eva Malmström Jonsson, prorektor, KTH Jörgen Sjöberg, ordf., Study Destination Sweden m.fl.

56 Sammanfattning Universitetssektorn står inför stora förändringar både internt och globalt. Internationalisering är ett centralt verktyg för att nå mål och måste vara integrerat i lärosätens verksamhet.

57 STINTsstrategi Prioritering av: Yngre forskare Utbildning Dynamiska länder Nya Program: Postdoctoral Transition Grants, deadline 1 okt. Grants for Double Degree Programs, utlysning start okt.

58 The vertically integrated, homogenous, self-standing institution is under considerable challenge things will change are changing