Rapport. Stipendier för kortare utlandsvistelser och kortare gästforskarbesök. Sammanställning av enkät. Dnr 2009/

Transkript

1 Rapport Stipendier för kortare utlandsvistelser och kortare gästforskarbesök Sammanställning av enkät Dnr 2009/

2 1. Inledning STINTs stipendier för kortare utlandsvistelser (KU) och kortare gästforskarbesök (KG) startades år Det första året omfattade det endast stipendier för svenska lärares och forskares utlandsvistelser och maximal utlandsperiod var två månader. Följande år, 2001, vidgades programmet till att även omfatta utländska forskare och lärare för deras verksamhet vid svenska lärosäten. Samtidigt utökades maximal period till tre månader. Från och med 2002 har stipendier sökts via STINTs elektroniska ansökningssystem. Under perioden beviljades totalt 381 KU-stipendier och 121 KG-stipendier. Antalet ansökningar till KU var 765 och till KG 244. Antalet kvinnliga bidragstagare inom KU var 127 (33%) och inom KG 40 (33%) [med reservation för att namnen tolkats rätt]. Fördelningen mellan vetenskapsområden inom KU är: Humaniora/Samhällsvetenskap 157, Naturvetenskap 90, Medicin 67 och Teknikvetenskap 67. Inom KG: Humaniora/Samhällsvetenskap 43, Naturvetenskap 34, Teknikvetenskap 34 och Medicin 10. Under perioden var det flest gästlärare/forskare vid Uppsala universitet (22; 4 kvinnor), Kungliga tekniska högskolan (15; 4 kvinnor) och Stockholms universitet (13; 5 kvinnor). De allra flesta gästforskarna kom från USA (32), Indien (8) och Japan (7), se bilaga. De svenska lärarna/forskarna åkte till USA (76), Storbritannien (24), Australien (23), Japan (18), Frankrike (12) och Kina (10). Till ett antal andra länder åkte enstaka lärare/ forskare, se bilaga. De kom från Stockholms universitet (31), Uppsala universitet (28), Lunds universitet (26), Göteborgs universitet (22), Karolinska institutet (21), Linköpings universitet (16), Kungliga tekniska högskolan (15) och Umeå universitet (14). Från övriga svenska lärosäten kom enstaka personer, se bilaga. För att se om vistelserna eller besöken som finansierats genom programmet lett till kontakter, aktiviteter eller annat utöver det som innefattades av själva stipendiet har en enkät sänts till 85 av 502 före detta stipendiater och värdar under åren Enkäten sändes via mejl till slumpvis utvalda stipendiater eller mottagare av gäster och består av 11 frågor. Den sändes i juni 2009 till 32 inom humaniora/samhällsvetenskap, 22 inom naturvetenskap, 16 inom medicin och 15 inom teknikvetenskap. Totalt har 54 svar (63%) inkommit: 19 från humaniora/samhällsvetenskap, 13 från naturvetenskap, 12 från medicin och 10 från teknikvetenskap. Enkätundersökningen har inte varit anonym, på enkäten beds svararen ange namn och utländskt lärosäte. Sammanställningen är disponerad så att frågorna är kursiva. Kommentarer och liknande finns under respektive fråga. Sammanställningen inleds med en sammanfattning. Bilagor: 1. Enkäten 2. Korttidsstipendier för svenska lärare/forskare fördelade på lärosäte Korttidsstipendier för svenska lärare/forskare fördelade på länder och vetenskapsområde Korttidsstipendier för utländska lärare/forskare fördelade på lärosäte Korttidsstipendier för utländska lärare/forskare fördelade på länder och vetenskapsområde

3 2. Sammanfattning Det kan konstateras att forskning och möte med särskilda personer varit huvudorsaken till ansökan. De allra flesta svarar att utan medel från STINT hade aktiviteten inte kunnat genomföras. En mindre del av de svarande hade fått medel från annan finansiär. Förväntningarna för vistelsen/besöket uppfylldes. För de allra flesta ledde utbytet till fortsatta kontakter och gemensamma aktiviteter. - 1/3 svarar att de inte har kontakt idag - 1/3 att det finns viss kontakt, framför allt via mejl och möten vid konferenser - 1/3 har långtgående samarbete inom forskning där även student- och doktorandutbyten liksom gemensamma ansökningar av olika slag kan förekomma. (Det finns inga uppgifter på hur dessa samarbeten finansieras utöver medlen från STINT.) Finansiering av doktoranders och också studenters utlandsvistelse lyfts fram av flera. Inom humaniora/samhällsvetenskap berättar att de är involverade i Institutional Grants. I övrigt är sådana aktiviteter jämt fördelade med några få per vetenskapsområde. Knappt hälften av de svarande anger att de fått information om programmet via antingen STINTs hemsida eller via Internet. 1/5 har fått vetskapen via en kollega. Dessutom nämns STINTs informationsblad och hemmauniversitetets hemsidor. Slutligen ställs i enkäten frågor om andra stödformer för internationalisering. Många anför att det är bra med ett program där man kan söka under hela året och med kort varsel. Någon lyfter fram att man önskar stöd för längre vistelser utomlands, liksom möjligheten att finansiera återbesök. Alltså, en typisk bidragsmottagare är en manlig forskare/lärare vid ett av landets större lärosäten. Han är forskare/lärare inom humaniora eller samhällsvetenskap. Han fann information om programmet på STINTs hemsida och har inte sökt medel från annan finansiär. Han sökte medel för att resa till USA och har efter vistelsen fortsatt kontakt med dem han besökte där. Enkäten visar att programmet fungerar, är uppskattat, har en bra struktur och att de flesta stipendiater har kontakt med värdinstitutionen och dess forskare, liksom med den besökande gästforskaren, även en tid efter att vistelsen genomförts. Jag tror dock att programmet i sig och synligheten av det skulle vinna på om det skulle finnas ett antal söktillfällen per år. En sista ansökningsdag skärper sinnena och gör att ansökningar blir av. Därmed skulle säkert antalet ansökningar till programmet öka. 3

4 3. Frågor och kommentarer 1 Ange vad du gjorde under din utlandsvistelse A. Undervisning B. Forskning C. Kombination av båda Ingen har svarat alternativ A, medan 36 (66%) svarade B och 18 (33%) C. 2 Vad var syftet med att söka medel för vistelsen/besöket (en eller flera alternativ kan anges)? - Få tag i material och/eller utrustning som inte går att få tag i hemma? - Studera en metod eller teknik? - Träffa särskilda personer? - I rekryteringssyfte? - För att utveckla nya kurser och/eller program? - Annat De allra flesta har angivit flera alternativ: Få tag i material och/eller utrustning som inte går att få tag i hemma: 20 (37%) Studera en metod eller teknik: 20 (37%) Träffa särskilda personer: 35 (65%) För att utveckla nya kurser och/eller program: 4 (7%) I rekryteringssyfte: 2 (3%) Annat: Handleda examensarbete, medverka i forskning, utveckla/förbereda forskningssamarbete, gemensam EU-ansökan, konferensdeltagande, undervisning, kompetenshöja mig själv, fortbildning, delta i föreläsningar, hålla föredrag/föreläsning, samverkan mellan lärosäten, diskutera innehållet i avhandling, undersöka förutsättningar för studentutbyte, skapa kontaktnät, få erfarenhet av en utländsk miljö, etablera kontakter, förbereda besök av doktorander och studenter, dela med sig av sin egen forskning, rekognosering för forskningssamarbete, bygga ut samarbete. 3 Hade vistelsen kunnat genomföras utan medlen från STINT? A. Ja B. Nej 48 (88%) svarar nej på frågan medan sex stycken (11%) svarar ja. Flera markerade mycket tydligt att vistelsen varit omöjlig utan medlen från STINT. En tackade nej till stipendiet och reste för andra medel, men svarade ändå på enkäten. 4 Fick du medel från andra finansiärer för att genomföra vistelsen/besöket, vilken/vilka? 38 (70%) svarade nej och 16 (30%) svarade ja. Medel kom från Formas, Birgit & Gad Rausings stiftelse, Wenner-Gren och Magnus Bergvall, värduniversitetet, hemmauniversitetet, International Foundation for Science (IFS), Mistra, dåvarande Medicinska forskningsrådet, Fernströms stiftelse och KI-Visit the World Grants, Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting, Högskolan Västs fond för internationalisering, NTT Research Labs. 4

5 5 Vilka förväntningar hade du för vistelsen/besöket? Uppfylldes förväntningarna? I alla utom något enstaka fall säger man att förväntningarna uppfylldes. Undantag är sådant som att materialet inte räckte, att det inte tekniskt gick att lösa de problem man avsett. En skriver att man önskat fortsätta forska men inte lyckats få medel till det. Förväntningarna var sådana som att träffa erfarna forskare, inleda forskningssamarbete, skapa nya nätverk och fördjupa redan existerande, skaffa olika typer av material. 6 Ledde utbytet till kontakter, aktiviteter eller annat utöver det som innefattades av själva stipendiet? Av svaren är det tydligt att frågorna 6 och 7 ligger nära varandra. Flera hänvisar till svar på flera andra frågor i enkäten. Några få svarar kategoriskt nej, men de allra flesta talar om samarbete som pågått sedan vistelsen; vistelsen kan ha genomförts nyligen men även flera år tidigare. Samarbetet handlar om gemensam forskning och publicering, deltagande i konferenser och seminarier, men också besök av forskare i Sverige. En vistelse ledde till genomförandet av ett antal gemensamma sommarskolor. Flera skriver att vistelsen lett till enskild publicering av artiklar och böcker. En hade nytta av vistelsen i undervisningen hemma. En annan hade blivit erbjuden jobb på värdinstitutionen men tackat nej. Ytterligare en hade icke planerade sakkunniguppdrag och handledning. Någon nämner även nya privata kontakter. 7 Har deltagande i programmet lett till någon form av fortsatt samarbete/utbyte mellan dig och det utländska lärosätet? Fyra stycken (7%) svarar nej, medan resten 50 stycken (93%) svarade ja. Det kan röra sig om allt från sporadiska kontakter till långtgående forsknings- och undervisningssamarbete. Det gäller även sådant som besök av forskare, doktorander och studenter från värduniversitetet, bihandledare från värduniversitetet, konsortier med forskare från flera länder, gemensamma ansökningar (ett par nämner IG) och gemensamma forskningsprojekt, fleråriga samarbetsavtal, inbjudan att återkomma och återbesök samt kontakt vid konferenser. 8 Vilka kontakter har du idag med det utländska lärosäte du vistades vid eller fick besök från? Snarare än att svara på vilka kontakter man har med det utländska lärosätet talar flera om kontakter med enskilda forskare. 16 stycken (30%) svarar att de inte har några kontakter idag. De flesta svarar att man har viss kontakt via mejl och att man träffas vid konferenser. 15 stycken (28%) har långtgående samarbeten inom forskning där även student- och doktorandutbyten kan förekomma. Två svarande inom humaniora/samhällsvetenskap berättar att de är involverade i Institutional Grants. En annan svarar att man är handledare för en doktorand från värduniversitetet. Övriga skriver att man har kontakt via 5

6 mejl och ses vid konferenser. Alla utom en inom medicinska vetenskaper svarar att man har sporadiska kontakter via mejl och att man ses på kongresser och liknande. En svarar att man har ett intensivt utbyte med upplärning och träning av svenska studenter vid det utländska lärosätet. Man genomför dessutom gemensamma forskningsprojekt samt ömsesidigt utbyte av doktorander. Inom tekniskt vetenskapsområde är kontakterna sporadiska. En berättar att man har ett scholarship för masterstudenter finansierat av STINT som svarande är ansvarig för. Inom naturvetenskap är svaren oftast att man har kontakt med enskilda forskare. En anför att det finns ett kontinuerligt vetenskapligt samarbete och ömsesidiga besök. En annan att man har ett mycket omfattande utbyte inom forskning, handledning av studenter och annat, och att man hoppas att samarbetet ska fortsätta länge. Flera svarar att man har kontakt med en viss forskare men att denna har bytt lärosäte. Några har blivit pensionärer, bytt jobb eller forskningsinriktning. 9 Hur fick du kännedom om detta program? 22 stycken (41%) svarar att de fått kännedom om programmet via STINTs hemsida, detta inkluderar att vissa svarar att de sökt via Google. 12 stycken (22%) svarar att de fått information från en kollega/chef. Man har också fått information om programmet via hemmauniversitetets hemsidor, via informationsdagar, STINTs informationsblad. Några skriver att de har god kännedom om STINT sedan gammalt. De kan ha varit stipendiater tidigare. Ytterligare någon har varit sakkunnig, en annan svarar genom engagemang i internationaliseringsarbete. 10 Finns det andra stödformer för internationalisering av korta utlandsvistelser/ besök Stiftelsen borde överväga att pröva? Flera har framfört att det är bra med att med kort varsel under hela året kunna söka stipendier. Någon form av stöd för något längre vistelser utomlands, lyfts fram av flera. Även att volymen på programmet kunde utökas [idag är beviljningsgraden 50%, förf anm]. De skriver att det ibland är det bra med en kort vistelse, men att man ibland kan behöva stanna längre. En framför att det är ett problem att många är mindre villiga till utbyten om inte lönemedel tillförs. En menar att det vore bra med finansiering av återbesök så att den utländska parten kan komma hit antingen innan eller efter det egna besöket [något som redan idag är möjligt genom kortare gästforskarbesök, dock verkar det inte uppmärksammas; förf anm]. En annan att det vore bra med ett program där man kan bjuda in mindre studentgrupper med lärare från utlandet. Flera framför att även doktorander borde kunna få söka inom programmet och att fler möjligheter för doktorander och fr.a. masterstudenter, inte minst i humanistiska ämnen, att finansiera en utlandsvistelse skulle vara välkomna. Stöd för ( köpa tid + ev. administrativt stöd) för att anordna internationella workshops/konferenser för att bygga kontaktnät och synliggöra Sverige. 6

7 STINT bör överväga någon variant av bidrag för ett fortsatt utbyte mellan forskargrupper som kan ta vid när korttidsvistelsen etablerat kontakt i de fall där IG är för omfattande för att passa. 11 Övriga kommentarer Excellence, effective, and among the best available in Sweden for the purpose. I strongly recommend that STINT continues along the line. Denna bidragsform passar mycket väl för att förbereda forsknings och utbildningssamarbete. Stipendiesystemet är smidigt enär vi slipper administrativa avbränningar. Jag tackade nej till STINT pga. reglerna som inte lät mig använda pengarna för barnomsorg. Jag är övertygad om att denna framgångssaga beror på möjlighet till personlig kontakt, liknande intressen och fungerande personkemi, där den sista faktorn är mycket viktig men svår att åstadkomma. Har medverkat i andra utbyten där allt sett mycket lovande ut på papperet men där samarbetet var betydligt trögare beroende på personkemi, kulturkrockar och bristande tillit. Detta innebär också att utbytesprogram följer personer och inte institutioner. Därmed ser jag begreppet Institutional grants och den fokusering som görs på institutionen som i någon mån missriktad. Jag har nyss fått ett lektorat och bytt universitet och naturligtvis följer alla mina samarbeten med mig till den nya institutionen. Ur den synvinkeln tror jag det vore värt att betona kontakten och utbytet mellan personer och forskargrupper mer än institutioner. 7

8 BILAGA 1 Enkät Stipendier för kortare utlandsvistelser och kortare gästforskarbesök A. Personuppgifter Namn: Anställning: Område: Institution: Lärosäte: B. Lärosäte Utländskt lärosäte vid utlandsvistelse // inkommande gästforskares/-lärares lärosäte: C. Frågor Frågor 1 Ange vad du gjorde under din utlandsvistelse Svar Undervisning Forskning Kombination av båda 2 Vad var syftet med att söka medel för vistelsen/besöket (en eller flera alternativ kan anges)? - Få tag i material och/eller utrustning som inte går att få tag i hemma? - Studera en metod eller teknik? - Träffa särskilda personer? - I rekryteringssyfte? - För att utveckla nya kurser och/eller program? - Annat 8

9 3 Hade vistelsen kunnat genomföras utan medlen från STINT? Ja Nej 4 Fick du medel från andra finansiärer för att genomföra vistelsen/besöket, vilken/vilka? 5 Vilka förväntningar hade du för vistelsen/besöket? Uppfylldes förväntningarna? 6 Ledde utbytet till kontakter, aktiviteter eller annat utöver det som innefattades av själva stipendiet? 7 Har deltagande i programmet lett till någon form av fortsatt samarbete/utbyte mellan dig och det utländska lärosätet? 8 Vilka kontakter har du idag med det utländska lärosäte du vistades vid eller fick besök från? 9 Hur fick du kännedom om detta program? 10 Finns det andra stödformer för internationalisering av korta utlandsvistelser/besök Stiftelsen borde överväga att pröva? 11 Övriga kommentarer 9

10 BILAGA 2 Korttidsstipendier för svenska lärare/forskare (KU) fördelade på lärosäte åren Lärosäte Män Kvinnor Totalt Stockholms universitet Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Karolinska institutet Linköpings universitet Kungliga tekniska högskolan Umeå universitet Chalmers tekniska högskola Malmö högskola Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Gävle Örebro universitet Högskolan i Halmstad Högskolan i Kristianstad Handelshögskolan i Stockholm Högskolan Väst Övriga Högskolan i Borås Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Ingesunds musikhögskola Lärarhögskolan i Stockholm Mittuniversitetet Södertörns högskola Örebro missionsskola Totalt

11 BILAGA 3 Korttidsstipendier för svenska lärare/forskare (KU) fördelade på länder och vetenskapsområden åren Land Hum/Sam Medicin Natur Teknik Totalt USA Storbritannien Australien Japan Frankrike Kina Nederländerna Kanada Sydafrika Tyskland Brasilien Spanien Chile Ryssland Argentina Danmark Nya Zeeland Belgien 2 2 Indien Italien 2 2 Mexiko Norge Portugal Schweiz Turkiet Österrike Grekland 1 1 Indonesien 1 1 Irland 1 1 Jugoslavien 1 1 Korea 1 1 Namibia 1 1 Peru 1 1 Polen 1 1 Sudan 1 1 Tanzania 1 1 Thailand 1 1 Tjeckien 1 1 Togo 1 1 Uzbekistan 1 1 Totalt

12 BILAGA 4 Korttidsstipendier för utländska lärare/forskare (KG) fördelade på lärosäte åren Lärosäte Män Kvinnor Totalt Uppsala universitet Kungliga tekniska högskolan Stockholms universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Linköpings universitet Chalmers tekniska högskola Karolinska institutet Umeå universitet Växjö universitet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Gävle Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Luleå tekniska universitet Malmö högskola Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Borås Högskolan i Dalarna Högskolan i Halmstad Högskolan i Kristianstad Högskolan Väst Karlstads universitet Mälardalens högskola Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Övriga Totalt

13 BILAGA 5 Korttidsstipendier för utländska lärare/forskare (KG) fördelade på länder och vetenskapsområden åren Land Hum/Sam Medicin Natur Teknik Totalt USA Indien Japan Kina Australien Polen Ryssland 5 5 Sydafrika Storbritannien Kanada Tyskland Frankrike Korea Nya Zeeland Ungern Grekland Spanien 2 2 Tjeckien 2 2 Argentina 1 1 Brasilien 1 1 Chile 1 1 Italien 1 1 Kirgizistan 1 1 Nederländerna 1 1 Norge 1 1 Singapore 1 1 Schweiz 1 1 Taiwan 1 1 Thailand 1 1 Turkiet 1 1 Ukraina 1 1 Uzbekistan 1 1 Totalt

14 14