Sveriges Energiting 2011
|
|
- Leif Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROGRAM mars 2011 Välkommen till Sveriges Energiting - Öppet forum för debatt och möten. Sveriges Energiting 2011
2 Sveriges Energiting 2011 Inledning 21 mars Thomas Korsfeldt hälsar välkommen Stockholm: Europas första miljöhuvudstad Allmän information Hålltider Dag Inregistrering Inledning Lunch Sessioner Kaffe Sessioner Från Mingel och underhållning Dag Inregistrering Sessioner Kaffe Sessioner Lunch Avslutning Programmet är hämtat , kl 11:00 Senaste versionen finns att hämta på vår hemsida Registrering och kaffe INLEDNINGSPROGRAM 21 MARS VÄLKOMMEN Tidigare generaldirektör Thomas Korsfeldt, Energimyndigheten, och initivativtagare till konferensen Sveriges Energiting hälsar välkommen. Thomas Korsfeldt har tidigare bl a arbetat både i riksdagen och i regeringskansliet. Han innehar för närvarande flera uppdrag inom energiområdet. Bl.a. utreder han på uppdrag av Svensk energi Vattenkraftens roll i ett hållbart energisystem STOCKHOLM - EUROPAS MILJÖHUVUDSTAD Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd hälsar välkommen till Stockholm - Europas första miljöhuvudstad, en utmärkelse från EU-kommissionen. Annika Raab, projektledare för miljöhuvudstadsåret. Hur tog sig Stockholm an uppdraget och vad hände i staden under året? Hur fortsätter arbetet framåt i ett Stockholm i världsklass BENSTRÄCKARE MED FRUKT PRESENTATION SVENSKT FLYG Anna Wilson, generalsekreterare vid Svenskt flyg, presenterar 10 punkter för ett mer klimatanpassat flyg ADOLFS FREDRIKS BARNKÖR LUNCH Svenskt flyg Mingel och Underhållning 21 mars Liverpool Mingel och underhållning av Liverpool avslutar konferensen första dag, den 21 mars. Avslutning 22 mars Beyond Green Den 22 mars kl avslutas konferensen med en inspirerande föreställning som tar oss på en resa genom klimatproblematiken och allas våra tankar runt den med igenkänning och humor. Publiken bjuds på en intensiv show och en föreläsning med exempel på morgondagens lösningar som inte lämnar någon oberörd. BEYOND GREEN stimulerar både magen, hjärnan och hjärtat! Ger underhållning, senaste fakta och framtidshopp! FROSSA Thomas Korsfeldt: fd Generaldirektör för Statens Energimyndighet ( ), och initivativtagare till konferensen Sveriges Energiting. Anna Wilson generalsekreterare vid Svenskt flyg presenterar 10 punkter för ett mer klimatanpassat flyg. Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd och Annika Raab, projektledare för miljöhuvudstadsåret. EU-kommissionen utsåg Stockholm till Europas första miljöhuvudstad Priset delas ut årligen till en stad som kan verka som förebild för andra europeiska städer inom hållbar stadsutveckling. FROSSA olika förhållningssätt till de stora utmaningar vi står inför idag. FROSSA är en underhållande påminnelse om varför arbetet med hållbar utveckling är nödvändigt. GlobalFOCUS GlobalFOCUS ger en föreläsning om de mest fantastiska klimatentreprenörerna Teater Barbaras kritikerrosade, berörande och galet underhållande världen över. GlobalFOCUS ger en inblick i framtiden klimatfars FROSSA bjuder in publiken till många skratt! FROSSA med exempel på innovationer, företag och organisationer som leder uppdaterar er i klimatfrågan på ett sätt som ni garanterat aldrig omställningen till ett hållbart samhälle! De berättar de senaste 2 sett förut. Med relevanta fakta, dråplig komik och bitsk satir speglar trenderna inom hållbar utveckling. 3
3 21 mars Öppen arena SESSION Nya perspektiv för energibranschen Ordförande: Kerstin Eriksson, Energikontor Sydost Dags för nya perspektiv för energibranschen? Två småländska energibolag har förstått! Vi måste kunna nå alla potentiella kunder, vi har omedvetet haft ett smalt kundperspektiv förut. Genom att delta i projektet Nya perspektiv för energibranschen har två energibolag i Småland börjat granska sitt kundbemötande utifrån mångfald och jämställdhet. Varför vill man göra det? Hur har man gått tillväga? Vad förväntar man sig för resultat? Energifrågor är fortfarande på många sätt manligt dominerade. Därför har Energikontor Sydost genomfört några projekt med fokus på genusfrågan. Syftet med projekten har varit att öka jämställdheten i energibranschen och på så vis få fram nya perspektiv och idéer. I projektet Nya perspektiv för energibranschen har två energibolag deltagit och med olika utgångspunkter påbörjat att jämställdhetsintegrera hela sin verksamhet. Christina Ahlzén, Jämställdhetskonsult Lena Björkqvist, Personalchef Växjö Energi SESSION Nyheter inom Energistandardisering Ordförande: Karin Bagge och Annika Palm, SIS Swedish Standards Institute Standarder får världen att fungera - information från SIS Karin Bagge och Annika Palm, SIS Swedish Standards Institute Nya svenska standarder för att klassa byggnaders energiprestanda? Åsa Wahlström, CIT Energy Management AB Standard för verifiering av energianvändning. Stig Lundberg, Visem AB Energisystem och samhälle SESSION 3 Peak oil och ekonomin: är välstånd utan tillväxt möjligt? Ordförande: Mats Lindqvist, ASPO Sverige Betyder Peak Oil att vi får Peak Globalisering? Kjell Aleklett, Uppsala Universitet Hur påverkas scenarierna av ekonomiska faktorer? Kristofer Jakobsson, Uppsala Universitet Bank- och penningsystem för en hållbar, rättvis och meningsfull framtid. Niklas Högberg, Nätverket för ekonomisk reform Pengar, inflation och decivilisationsprocessen Joakim Fagerström, Ludwig von Mises institutet i Sverige Penningsystemet efter peak oil Oscar Kjellberg, Fristående konsult, ekonom, Lokalekonomerna Debatt: Energi och ekonomi - kan penningreform mildra effekterna av Peak Oil? Mats Lindqvist, ASPO Sverige Paneldiskussion/debatt om frågan peak oil och ekonomin: kan ett annorlunda penningsystemn förebygga effekterna av Peak Oil? Oscar Kjellberg, JAK Medlemsbank Kjell Aleklett, Uppsala Universitet Joakim Fagerström, Ludwig von Mises Institutet i Sverige Niklas Högberg, Nätverket för ekonomisk reform Kristofer Jakobsson, Uppsala Universitet SESSION 4 Samverkan och drivkrafter mot ett hållbarare samhälle Ordförande: Thomas Ögren, Preem AB Sessionen kommer att beskriva olika utmaningar och behov av samverkan för att kunna producera och lansera mer miljöanpassade drivmedel på den svenska marknaden. Utmaningar för ett modernt drivmedelsbolag Michael G:son Löw, Preem Hållbara råvaror - finns Sveriges gröna drivmedel i skogen? Olof Johansson, Sveaskog Från råtallolja till råtalldiesel - så förädlar man kåda till grön diesel Tomas Becker, Sunpine AB Bioraffinering - så gör vi världens bästa standarddiesel Bertil Karlsson, Preem AB Så väljer vi fordon och miljöanpassade drivmedel Anders Endertorp, Dagab Inledning - samverkan Thomas Ögren, Preem AB KNEG - ett nätverk inom näringslivet Lars Mårtensson, Volvo lastvagnar Samverkan och nätverk Kjell Avergren, Trafikverket Så testar vi framtidens bränsle DME Lennart Pihlskog, Volvo Lastvagnar SESSION Nästa steg i näringslivets klimatarbete Ordförande: Mattias Goldmann, Klimatexpert Tricorona Trender i näringslivets klimatarbete. Vad gör de stora företagen just nu? Vad är nästa steg? Företag integrerar allt oftare klimatfrågan i den övergripande strategin och agerar för minskade utsläpp. Nästa steg är att företagen börja inspirera andra att göra detsamma. Ett steg till är att agera för att minska klimatpåverkan utanför företagens traditionella ansvar genom klimatpositiva initiativ som leder till beteendeförändringar hos kunder, leverantörer, anställda, konkurrenter och politiken. Detta kan leda till utsläppsminskningar som kan vara långt större än den egna verksamheten ger upphov till. Möt det nya företagsnätverket Hagainitiativet som vill visa att det är lönsamt för företag att göra goda affärer och samtidigt ta sitt klimatansvar. Trender och insikter i näringslivets klimatarbete Nina Ekelund, Program Director Hagainitiativet Vi och våra kunder - så minskar vi vår klimatpåverkan Fredrik Wirdenius, VD Vasakronan/medlemsföretag Hagainitiativet Små och stora steg för minskad klimatpåverkan Johanna Schelin, Miljöchef Coca-Cola Enterprises Sverige/ medlemsföretag Hagainitiativet Så hjälper vi våra kunder minska sin klimatpåverkan Åsa Domeij, Chef miljö och socialt ansvar Axfood/medlemsföretag Hagainitiativet 4 5
4 SESSION Oändliga energi eller energi som ändlig Ordförande: Eva Hallström, Gröna kvinnor Vad har Energi med Genus att göra? Ewa Larsson, f.d riksdagsledamot, samhällsvetare och ordförande för Gröna kvinnor Det föreligger ett demokratiskt underskott i energidebatten och maktordningen kring beslut om energi, den är tämligen enkönad. Det påverkar visionen kring framtida energival och infrastruktur. Kärnkraftens förbannelse och vägen ur. Solveig Ternström, f.d. riksdagsledamot, dramatiker och skådespelare. I ett avlångt glesbyggt blåsigt land, med nästan lika många soltimmar som Tyskland och vatten som redan är uppdämt, där produceras ca 40 procent av all el med kärnkraft som förutsätter uran och avger ett livsfarligt avfall. Omställning pågår, kommun efter kommun bygger för framtiden. Eva Hallström Klimat- och energistrateg, Gröna kvinnor. Det finns möjligheter till energieffektiviseringar och förnyelsebar energi. En del klimatförhandlare tror att urandriven kärnkraft är klimatneutral energi. Kvinnor vill satsa på oändlig energi som sol, vind och vatten. Vad har Energi med Genus att göra? Ewa Larsson, f.d riksdagsledamot, samhällsvetare och ordförande för Gröna kvinnor Kärnkraftens förbannelse och vägen ur Solveig Ternström, f.d. riksdagsledamot, dramatiker och skådespelare Omställning pågår, kommun efter kommun bygger för framtiden. Eva Hallström Klimat- och energistrateg, Gröna kvinnor SESSION Klimatkompensera mera! Ordförande: Nina Ekelund, Tricorona Då och då hörs att klimatkompensation är ett sätt att köpa sig fri, men hur ser det ut i verkligheten? FN:s CDM-mekanism (Clean Development Mechanism) har idag förhindrat 548 miljoner ton CO2e utsläpp i utvecklingsländer. Det tar tid för företag att genomföra åtgärder för att minska sina utsläpp, under tiden behöver de kompensera för sin klimatpåverkan. Samtidigt vill utvecklingsländerna att industriländerna möjliggör förnybar och energieffektiv teknik i deras länder. Klimatkompensation genom CDM möjliggör allt detta. Klimatkompensation ökar företagens klimatengagemang Per Egstam, Tricorona Om möjligheterna med miljöteknikexport genom CDM Susanne Häfeli-Hestvik, Tricorona Var gör klimatpengarna störst nytta? Mattias Goldmann, Tricorona Energieffektivisering SESSION 8 Miljömärkta butiker och hus som tar klimatansvar Ordförande: Veronica Eade, Miljömärkning Sverige AB Miljömärkning Sverige driver utvecklingen mot ett hållbart samhälle genom sina miljömärken Svanen och EU Ecolabel. Ett av våra prioriterade områden är energifrågor. På vårt seminarium möter du våra sakkunniga samt representanter från våra miljömärkta företag inom hus- respektive butiksbranschen. Svanen antar klimatutmaningen - om Svanens klimat- och energikrav. Jeppe Frydendal, Svanens nordiske LCA-expert Den energieffektiva butiken Cecilia Ehrenborg Williams, affärsområdeschef, Svanen. Märk skillnaden - gör miljö och klimat till en konkurrensfördel! Karin Carlsson, marknadschef Svanen ICA-handlare om att driva en Svanenmärkt butik och om de nya, tuffare butikskraven. N.N. Det energisnåla huset Veronica Eade, Svensk representant i projektgruppen för utarbetande av kriterierna för Nordisk Miljömärkning, tidigare anställd i Miljömärkning Sverige, idag energiexpert Svensk Byggtjänst. Byggbransch i förändring - en marknadsanalys över Svanenmärkta hus i Norden Karin Carlsson, marknadschef Svanen Hus med klimatansvar N.N. Framtidsvisioner - Svanens utveckling som klimatmärke Jeppe Frydendal, Svanens nordiske LCA-expert Tid för frågor och avslutning Karin Carlsson, marknadschef Svanen SESSION Effektivisering fordrar mera verktyg och mindre snack. Ordförande: Svante Axelsson, Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen Effektivisering - en blind fläck? 7 Politiska krav för ett energismartare Sverige Svante Axelsson, Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen Effektivisering - grunden för ett hållbart energisystem Anna Wolf, Energihandläggare, Naturskyddsföreningen Bra och dåliga styrmedel Hans Nilsson, Ordförande Energirådgivarna Top Ten ger konsumentmakt Jesper Petersson, Handläggare, Bra Miljöval el, Naturskyddsföreningen Bra verktyg för energieffektivisering Roland Jonsson, Energichef HSB SESSION miljarder skattekronor om året i sjön - energieffektivisering med garanterad lönsamhet Ordförande: Carl Mossfeldt, Tällberg Foundation, och Stefan Sjölin, Schneider Electric Energieffektivisering av befintliga fastigheter är lönsamt. Så lönsamt att leverantörer vågar skriva avtal med garanterade besparingar. Trots det visar nya beräkningar att 3.7 miljarder i skattekronor om året fortfarande går till byggnader som läcker värme och slösar elektricitet istället för till lönsamma effektiviseringar som dessutom sparar på miljön. Sessionen visar i siffror, fakta och konkreta exempel hur stor besparingspotentialen är, hur det går till och hur det redan har gjorts av många aktörer. Dessutom diskuteras den självklara frågan varför ännu fler ändå inte gör detta och vad som krävs för att kunna nå målet 50% till Ursäkta vi släckte Landskrona - kronor, ören och kilowattimmar som redan har sparats och hur det går till Stefan Sjölin, Affärsområdesansvarig Schneider Electric 6 7
5 Konkret exempel: Gavlefastigheter sparar energi, miljö och miljoner Cathrine Holgersson, VD Gavlefastigheter AB Konkret exempel: Mål, mätning och uppföljning - enkla medel och stora resultat genom energieffektivisering inom industrin Gustav Gustavsson, Energispecialist Schneider Electric Konkret exempel: Säker, energisnål och lönsam drift av sjukhus Jonas Larsson, Energistrateg Region Skåne Marknaden för energieffektiviseringstjänster - status och utvecklingsmöjligheter Lars J Nilsson professor och Christian Stenqvist doktorand, Miljöoch energisystem Lunds Tekniska Högskola Debatt: Vem ansvarar för att slöseriet upphör? Hur kommer vi vidare för att uppnå 50% effektivare energianvändning till 2050? Carl Mossfeldt, Tällberg Foundation Varför går omställningen inte snabbare trots att potentialen är välkänd? Behöver det bli mer kännbart att äga fastigheter som läcker energi? Vem har egentligen ansvaret? Och är det realistiskt att nå 50% år 2050? En expertpanel diskuterar ansvar, roller och initiativ för att driva på energieffektivisering i fastigheter. Klarar vi av utmaningen med befintliga sätt att arbeta eller är vi i behov av nya grepp? Vad krävs för att lyckas? Madeleine Nobs, Skanska Miljonhemmet Cathrine Holgersson, Gavlefastigheter AB Christian Stenqvist, LTH Stefan Sjölin, Schneider Electric Försök i Kalix med diodlampor, induktionslampor och plasmalampor på väg Stefan Ericsson, Trafikverket EU-projekt om intelligent anpassningsbar belysning (esoli.org) Ingemar Johansson, Trafikkontoret, Göteborgs stad ESOLI arbetsuppdrag WP3 Lena Siewert, Kreativtljus Effektstyrning med kabelsignaler (PLC), försök med Monolit Stephan Mangold, Stiftelsen Chalmers industriteknik En beställares erfarenheter av Monolit Joakim Frank, Trafikverket Effektstyrning med radiosignaler (RF), försök i Göteborg Niclas Norlén, Lumen Radio Debatt: Hur mycket ska det lysa? När? Martin Strid, Trafikverket Eleffektivisering på väg? Mycket står på spel; energi, klimat, kostnader, trygghet, trivsel, fauna. Hur mycket el går att spara med effektdämpning och tidsstyrd släckning? Vad krävs för att vi ska sänka elförbrukningen rejält? Alexandra Charles, 1,6 miljonerklubben Hans Nilsson, FourFact Byggnader/bostäder Lisa Enarsson, Miljöförvaltningen, Stockholms stad Fullriggaren - hållbar stadsutveckling i Västra hamnen Tor Fossum, Miljöförvaltningen, avd. för stadsutveckling och klimat, Malmö stad Hållbara Ålidhem och Umeås arbete med hållbar stadsutveckling Royne Söderström, Kompetensspridning, Umeå AB SESSION 13 Modern Solenergi, integrerad i energismarta klimatlösningar Ordförande: Robert Sundquist, S-Solar AB Möjligheter och utmaningar i arkitektoniska energisystem. Integrationsprocessen från stugans entréplan till 30 våningars hotell. Möjligheter och utmaningar ur en teknisk aspekt. Med integrerade lösningar blir investeringen låg, ofta under en 1 % av byggkostnaden men ger ca 50 % lägre energiförbrukning under byggnadens hela livslängd. Resultaten blir lika goda sett ur ett miljö- och CO²- perspektiv. Solenergi i arkitektoniska lösningar Robert Sundquist, S-Solar AB Multifunktionella solenergisystem Lars Andrén, DrivKraft AB SESSION 14 Fjärrvärme och fjärrkyla i världen - en bro till minskat fossilbränsleberoende och minskad klimatpåverkan Ordförande: Håkan Knutsson, SweHeat and Cooling District Heating and Cooling - the best kept secret in the world. Hur vi kan minska fossilbränsleberoendet, klimatförändringen samt skapa nya gröna jobb. Fjärrvärme och fjärrkyla är en av de tekniklösningar som snabbast och mest kostnadseffektivt kan minska världens CO2-utsläpp och fossilbränsleberoende. I Östeuropa finns ineffektiv värmeförsörjning, baserad på kolpannor, som kan minska förlusterna med upp till 50 %. Hälften av de smutsiga pannorna kan alltså stängas. Nästa steg, i Östeuropa men ännu mer i resten av den industrialiserade världen, är att öka verkningsgraden i elproduktionen. Dagens kondenskraftverk utnyttjar endast 1/3 av primärbränslet. Konvertering till kraftvärme utnyttjar 90 % av bränslet. Fjärrvärmen kan ersätta värme baserad på el, olja, gas och kol. Fjärrkyla kan ersätta elintensiva kylmaskiner. SweHeat and Cooling - export av svensk miljöteknik. Håkan Knutsson, SweHeat & Cooling Climate Bridge - hur fjärrvärme och fjärrkyla kan sänka världens CO2 utsläpp. Peter Anderberg, Logstor/SweHeat Exportsamverkan i Ukraina - minst 10 ggr bättre klimateffekt än projekt i Sverige. Magnus Edin, Alfa Laval/SweHeat Export av kunnande från svenska Energibolag. Hans Bywall, Dala Energi/SweHeat SESSION 11 Energieffektiv vägbelysning Ordförande: Martin Strid, Trafikverket Nytt ljus, ett utvecklingsprojekt (nyttljus.se) Martin Strid, Trafikverket SESSION Framtidens hållbara städer Ordförande: Peter Örn, Delegationen för hållbara städer Från miljonprogram till miljöprogram - Hållbara Järva Debatt: Paneldebatt med Branchföretag, Brukare, Ark och föreskrivande led Lars Andrén, DrivKraft AB Sessionen avslutas med paneldebatt med Branchföretag, Brukare, Ark och föreskrivande led. Robert Sundquist, S-Solar AB Charlotta Winkler, WSP Bengt Simonsson, Teknikmarknad KTH Storbritannien - Tillväxt inom Avfallsförbränning, fjärrvärme och fjärrkyla. Rutger von Essen, Exportrådet Disussion om ökad exportsamverkan Håkan Knutsson, SweHeat and cooling 8 9
6 SESSION 15 Passivhus - högsta kvalitet och bästa komfort till lägsta totalkostnad Ordförande: Simone Kreutzer, Tyréns AB EU kraven och hur passivhus klarar målet Anders Kyrkander, Kanenergi AB Passivhuscertifiering med PHPP-beställarens kvalitetsgaranti för hela bygget Ingo Theoboldt, Passivhusbyrån Energitänkandet i första skissen, lärdomar från passivhusworkshop på Chalmers Anders Linde, Passivhuscentrum Utbildning Certified Passive House Designer i Sverige Sonja Ritscher, Tyréns AB Det går att göra fina passivhus Marcus Jansson, Horisont Arkiteker AB Partneringprojekt med Passivhuskomponenter, flerbostandshus i Stockholm Andreas Behm Fredin, Tyréns AB Vägledning till passivhuslokaler i Sverige Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Debatt: Kvalitetssäkring passivhus Simone Kreutzer, Tyréns AB Kvalitetssäkring passivhus: upphandling, projektering, under byggnation, PHPP beräkningshjälp och checklista passivhus Ingo Theoboldt, Passivhusbyrån Andreas Behm Fredin, Tyréns AB Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Sonja Ritscher, Tyréns AB Anders Kyrkander, Kanenergi AB Industri SESSION 16 Pyrolysis - the total picture Ordförande: Karin van der Salm, COWI AB Pyrolysis, a process to produce bio-oil from lignocelluloses. In this session different technologies are discussed. What is the advantage and disadvantage of the process compared to other paths like gasification? Listen to financing aspects from a project owner point of view. Which applications and how to upgrade the bio-oil to vehicle fuel grade by using existing refinery capacity. In other words, Pyrolysis, the total picture. Moderator Lennart Larsson, Cowi RTP - Rapid Thermal Processing: A Proven Pathway to Renewable Liquid Fuel Monique Streff, Envergent Technologies Biomass to liquid Gerhard Muggen, Btg-Btl Upgrading of pyrolysis oils by catalytic hydrotreatment Erik Heeres, Rijksuniversiteit Groningen A Pyrolysis project from a project owner point of view Dan Riise, CWC Biofuels Pyrolysis - An overview Karin Van Der Salm, COWI AB Transporter SESSION EU:s energiskattedirektiv - ödesstund för klimatet och bioenergin Ordförande: Magnus Nilsson, European Federation for Transport and Environment Översyn av EU energiskattedirektiv - avgörande för transporternas klimatpåverkan Magnus Nilsson, European Federation for Transport and Environment Framtida styrmedel för biodrivmedel och EU:s energiskattedirektiv Alarik Sandrup, Lantmännen Energi Cleantech SESSION 18 Syntetiska drivmedel Ordförande: Andreas Eklund, EcoPar AB Flytande syntetiska drivmedel och deras olika tillverknings-processer ger höga utbyten av drivmedel ur nästan vilka energiråvaror som helst. De kan designas så att de passar helt vanliga, energieffektiva dieselmotorer. De kan i vissa fall göras mycket rena, varvid avgaserna blir renare, luktsvagare och mindre irriterande. Världen rör sig mot en råoljebrist, vilket kommer att göra vanlig råoljebaserad bensin och dieselolja dyr. Alternativa drivmedel behövs även av ekoomiska skäl. Biobaserade, syntet-drivmedel ur jordbruksavfall till vanliga dieselmotorer Andreas Eklund, EcoPar AB Ultra-rena syntet-drivmedel till arbetsmaskin, lastbil, buss, m.m. Andreas Eklund, EcoPar AB Syntet-drivmedel ur avfall istället för sopförbränning; Ger mer intäkter Andreas Eklund, EcoPar AB Miljöorganisationen NOOW mot utsläpp av växthusgaser presenteras Jan Govella, NOOW Debatt: Alternativa drivmedel till helt vanliga dieselmotorer behövs - Höga dieselpriser förväntas Andreas Eklund, EcoPar AB Världen går mot en råoljebrist inom några år, säger bl.a. ASPO och International Energy Agency (IEA). IEA:s chefsekonom Faith Birol har uttryckt det offentligt. Då är det ännu angelägnare med alternativa drivmedel till de fordon som redan finns, t.ex. fordon med dieselmotorer som finns i: Långtradare, bussar, arbetsmaskiner, bilar, m.m. Alternativa drivmedel som ger renare avgaser, lägre CO2-utsläpp och som inte är framställda av råolja, kan framställas syntetiskt ur en mängd olika råvaror. Syntetiska processer ger höga utbyten av drivmedel, och är energisnåla. Jan Govella, NOOW Roland Davidsson, SERO SESSION 19 Concentrating Solar Energy - heat, power and cooling for large buildings Ordförande: Joakim Byström, Absolicom Koncentrerad solenergi - el, värme och kyla för stora byggnader och närvärmenät Joakim Byström, Absolicon Solar Concentrator Solenergi för processvärme inom industrin Joakim Byström, Absolicon Solar Concentrator 10 11
7 22 mars Öppen arena Öppen session SESSION 20 CCR, Carbon Capture & Recycling Jan-Gerhard Hemming, Royal Swedish Academy of Agriculture Lönsam kundorientering - från kundmätning till kundinsikt Mari Nilsson, Svenskt Kvalitetsindex Energilösningar - ett nytt sätt att agera Tommy Lööf, Lunds Energikoncernen & Energykey Kraft att förändra - hur Sverige kan få en folkrörelse för förnybar energi! Yvonne Ruwaida och Valter Mutt, Författare till boken SESSION Affärssystem som tjänst med garanterad basfunktionalitet & nya affärsmöjligheter med elektronisk fullmaktshantering Ordförande: Mats Rosén, Zavann AB Affärssystem som tjänst med garanterad basfunktionalitet! Claes Nilsson, Zavann AB Ökat kundinflöde och nya affärsmöjligheter med elektronisk hantering av fullmakter. Cilla Holmström, Zavann AB Energisystem och samhälle SESSION 22 Kärnkraft Ordförande: Jonas Andersson, MILKAS Kärnkraftens ursprung - om uranets väg till Oskarshamns kärnkraftverk. Fredrik Loberg, Tidningen Östran, Oskarshamn Debatt: Panelsamtal om Kärnkraftens ursprung Kristina Nyström, Moderator Samtal kring artikelserien Kärnkraftens ursprung. Kärnkraft, uranbrytning, kärnbränsletillverkning och slutförvar. Representanter från de politiska partiernas ungdomsförbund. Olle Lundberg, Ung Vänster Yuri Silva, Grön Ungdom Erik Scheller, Liberala ungdomsförbundet Rickard Nordin, Centerpartiets ungdomsförbund Nuclear Pollution and Fraudulent Science - The Betrayal of Mankind by the Radiation Protection Agencies Paul Zimmerman, The Swedish Environmental Movements Nuclear Waste Secretariat SESSION Renewable energy in Scandinavia from the trader s perspective Ordförande: Kristian Gjerløv-Juel, Nordjysk Elhandel Præsentationen kommer til at indeholde en kort præsentation af hvordan elmarkedet fungerer. Der kommer råd til hvordan investorer forholder sig til de store prisrisici i elmarkedet, samt til hvordan fornybar energi kan handles som alternativ til konventionelle produktionsformer. Endelig kommer der vurderinger af konkurrencesituationen og dens påvirkning af de fremtidige priser på den fornybare energi. Metoden bliver korte oplægsblokke med eksempler, som lægger op til diskussioner med publikum Renewable energy in Scandinavia from the trader s perspective Dirk Kaiser, Nordjysk Elhandel A/S SESSION Global Energianalys Ordförande: Lars Linde, Innovation Hunters Global Energianalys visar en samlad bild över alla världens energikällor. Den totala energikonsumtionen med procentuella fördelningar med avseende på olika energikällor. Stirlingmotorer för elproduktion (småskaligt eller storskaligt) med sol eller biogas. Småskalig elproduktion med vertikalvindkraftverk. Kraftvärme med biogas eller nygammalt miljövänligt bränsle enligt nobelpristagaren professor Olah. Småskalig bygglovsfri vindkraft och nygammalt miljövänligt bränsle Daniel Ritter/ Claes Helgesson, Windforce AB/ Jabe Konsult AB Debatt: Global Energianalys Lars Linde, Innovation Hunters Global energianalys med tonvikt på förnyelsebara bränslen framför allt småskalig elproduktion, solkraft och biobränslen, småskalig kraftvärme. Energilagring med nygammalt bränsle som framställs med koldioxid och egenproducerad vätgas. (Vätgasgruppen Göteborg). Vätgas produceras med stirlingmotorer som drivs i första hand med solenergi-paraboliska reflektorer eller med brännbar gas framför allt biogas. Lars Linde, Innovation Hunters Daniel Ritter, Windforce AB Claes Helgesson, Jabe Konsult AB 12 13
8 SESSION 25 Energieffektivisering Byggnader/bostäder Buller, dagsljus, luftkvalitet och radon - hur ser innemiljön ut i våra bostäder Joakim Thunborg, Boverket Samhälle och energismarta lösningar Ordförande: Ewa Larsson och Eva Hallström, Gröna kvinnor SESSION 26 SESSION 27 Ventilationssystem, luftomsättning och OVK i våra bostäder Bertil Jönsson, Boverket Att göra husen energieffektiva och energismarta Mia Torpe, miljöchef HSB, berättar om några goda exempel från HSB Jämställdhetsanalys av beslut kring byggande. Ewa Larsson, samhällsvetare och ordförande Gröna kvinnor ger exempel på hur demokrati och jämställdhet ger miljövinster. Infrastuktur baserade på lokala behov och förnyelsebar energi. Eva Hallström, Gröna kvinnors klimatstrateg ger exempel på icke tärande och långsiktig mobilitet. Hållbar stadsplanering - Vad kan Sverige lära av tyskt energismart byggande? Ninni Löwgren, Tysk-Svenska Handelskammaren Det goda exemplet att spara energi vid byggnation. samt klimatförhandlingarna Mia Torpe, Miljöchef HSB Jämställdhetsanalys av beslut kring byggande Ewa Larsson, f.d riksdagsledamot, samhällsvetare och ordförande för Gröna kvinnor Infrastuktur baserade på lokala behov och förnyelsebar energi Eva Hallström, Gröna kvinnor Energieffektivisering Att predicera energitjuvar. Presentation av en teoretisk analysmetod med fokus på produkters bruksfas. Sophie Thornander, Chalmers tekniska högskola Vilka faktorer styr utfallet av ett energieffektiviseringsprojekt? Stefan Källman, Siemens AB Vad är lönsam energieffektivisering? Stig Lundberg, VISEM AB Energy management Livscykelkostnader - till vilken nytta för miljön och plånboken Berit Goldstein, Miljökonsult B Goldstein Energisimuleringar på gasokroma smarta fönster i svensk-japanskt samarbete Andreas Jonsson, Uppsala universitet Bebyggelsens energi, tekniska status och energianvändning Ordförande: Nikolaj Tolstoy, Boverket Boverket har på uppdrag av regeringen genomfört en rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö, BETSI. Data samlades in genom besiktningar, mätningar, intervjuer, enkäter och ritningar. Besiktningar och mätningar genomfördes i cirka byggnader i 30 kommuner under Boende i bland annat de besiktigade bostadshusen har svarat på enkäter om hur de upplever inomhusmiljön och lämnat uppgifter om sin hälsa. Särskilt fokus har lagts på att få fram underlag om skador och bristande underhåll samt uppgifter för utveckling av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Vad visar resultaten? Av miljöstörningar är buller det som påverkar flest människor. Fukt och mögel ses ofta vid besiktning, men det är relativt få husägare som svarat att de har besvär. Det är vanligare med byggnadsskador i småhus än i flerbostadshus. De flesta skador och bristande underhåll som registrerats bedöms dock inte som allvarliga. Uppgifterna i BETSI kan till exempel jämföras med ELIB (Elhushållning i bebyggelsen) en landsomfattande teknisk undersökning av inneklimatet i svenska bostäder som gjordes Statistiska urvalsundersökningar för att beskriva Sveriges byggnader - historik, bakgrund och syfte Nikolaj Tolstoy, Boverket Sveriges byggnader - resultat från projektet BETSI Madeleine Hjortsberg, Boverket Minskad energianvändning i bebyggelsen - förutsättningar, åtgärder och kostnader för att nå riksdagens miljömål om energi Björn Mattsson, Boverket SESSION 28 Passivhus - högsta kvalitet och bästa komfort till lägsta totalkostnad Ordförande: Simone Kreutzer, Tyréns AB Förskolan med passivhuskomponenter i Skellefteå Kristian Nilsskog, Tyréns AB Uppföljning första internationell certifierade passivhusförskola Skogslunden i Åkersberga, resultat efter första vintern Simone Kreutzer, Tyréns AB Passivhuskontor i Borlänge- smarta tekniklösningar för passivhuslokaler Tommy Wesslund, EnerWex Passivhus norr om polcirkeln - passivhuslösningar i Kiruna Simone Kreutzer, Tyréns AB Mögel och tilläggsisolering Olle Åberg, Boverket NCCs väg till framgångsrika passivhus Christian Johansson, NCC Teknik 14 15
9 Kunskap, byggteknik och samarbete resulterar i svensk passivhusleverantör Michael Staffas, Bestahus AB Passivhus i massivträ Karin Franzén, Kaufmannhus AB Debatt: Passivhuskomponenter i Sverige, hur långt har vi kommit? Simone Kreutzer, Tyrens AB Passivhuskomponenter i konstruktion och teknik. Vad behövs att utvecklas? Vilka produkter finns och hur kan man hitta de? Michael Staffas, BestaHus Tommy Wesslund, EnerWex Karin Franzén, Kaufmannhus Christian Johansson, NCC SESSION 29 Energikalkyler och individuella mätningar i byggnader Energikalkyler på webben Georg Saros, Energivision Stockholm AB Individuell värmemätning i svenska lägenheter Arne Jönsson, KY-utbildningen Individuel mätning och debitering IMD Göran Svensson, Hyresgästföreningen, Riksförbundet Large end use energy variations in apartment buildings: causes and solutions Itai Danielski, Mid Sweden University Miljöbedömning av energianvändningen i byggnader Mauritz Glaumann, Högskolan i Gävle Mätning och reglering av värme i flerbostadshus med kollektiv temperatur Arne Jönsson, KY-utbildningen Vi vet hur man hittar pengar i dina fastigheter Stefan Källman, Siemens AB SESSION 30 Energitjänster i praktiken Eco2 Energy Jonas Häggqvist, Eco2 Energy Energitjänster - så här hjälper vi kunderna att inte köpa energi av oss Mats Mårtensson, Göteborg Energi ab Energitjänster i energibolag - med kunden i centrum Kerstin Sernhed, Grontmij AB Steget före med prognosstyrning! Johan Björling, egain Sweden AB CultureBee - Trådlöst System för Energibesparing i Kulturhistoriska Byggnader Shaofang Gong, Linköpings Universitet SESSION 31 Carbon Zero, koldioxidnegativt byggande med EKOMER Ordförande: Hillevi Kuhne, Karlsonhus AB KarlsonHus lanserade redan 2006 sitt klimatsmarta huskoncept EKOMER. Idag, 2011, har många småhustillverkare börjat arbeta mot energieffektivare hus, men det är fortfarande få småhustillverkare som tar hänsyn till att deras hus i övrigt påverkar miljön. Med EKOMER får konsumenten ett koncept som omfattar hela huset, från den välisolerade bottenplattan, till väggarna med effektiv cellulosaisolering och solfångarna på taket. EKOMER sparar inte bara konsumentens pengar utan även på miljön. EKOMER använder naturliga material som är återvunna och eller återvinningsbara. Resultaten från en livscykelanalys utförd av IVL visar att EKOMERhusen faktiskt är koldioxidnegativa. Inledning: EKOMER bakgrund och utveckling samt samarbetet med Miljösmarta Hus i Småland. Hillevi Kühne, KarlsonHus Hur blir ett hus Energy Zero och Carbon Zero? Kennet Karlsson, KarlsonHus Hasopor, ett återvunnet och återvinningsbart isolermaterial Stefan Nordal, Hasopor Isocell, klimatskalet och miljövänlig isolering. Andreas Östlund, Miljöbyggsystem EKOMER, ett flexibelt system. Varis Bokalders, Arkitekt Den ultimata uppvärmningen Åke Hjort, Euronom Vad visar beräkningarna? Kennet Karlsson, KarlsonHus Avslutning och sammanfattning Kennet Karlsson, KarlsonHus Industri SESSION Energieffektivisering i industrin Energy Management, en ständig förbättringsprocess Jos Klein Woud, Siemens AB Lastprofilbaseradprestandaoptimering av ångturbiner Michael Mazur, Siemens Industrial Turbomachinery Energieffektiviserande drivsystem David Wiik, Siemens AB Erfarenheter från Energieffektivisering inom industrin Martin Lindström, Dynamate Industrial Services Industrial Services 16 17
10 Transporter SESSION Biogas som fordonsbränsle Ordförande: Björn Hugosson, WSP Analys & Strategi Biogas som bränsle i Europa - projekt Biogasmax Björn Hugosson, WSP Stockholms stads strategi för biogas Milla Sundström, Miljöförvaltningen i Stockholm Så får man ut mer biogas ur en befintlig anläggning Cajsa Hellstedt, WSP SESSION 34 Energieffektivisering av transporter genom ny teknik, styrmedel och beteendeförändringar Så förbättrar ett svänghjul elfordons prestanda Johan Lundin, Uppsala universitet Att leva med en laddhybrid - hur är det? Sara-Linnéa Östervall, Vattenfall Power Consultant Energieffektivare vägutformning Svante Berg, Ramböll Sverige AB SESSION 35 Energieffektivare transporter med alternativa bränslen Heavy duty electrical transport- Pilots and new global markets Harris Stamatopoulos, Duinn Svensk Filial Svenskt flygbränsle för Stockholm-Arlanda Airport Tomas Ekbom, Grontmij AB Life of Fuels II - LCA-encyklopedi för drivmedel Mats Ekelund, Strateco Utveckling AB Marknaden för biogassubstrat - nu och i framtiden Michael Mc Cann, Vattenfall Power Consultant New applications for biogas in transport - lessons from Sweden & the Netherlands Age Van der Mei, Duinn Transportation of Biofuel to Biomass heatingplants in Europe Gerald Petschner, Innofreight Speditions GmbH SESSION 36 Hållbarhetskriterierna för biodrivmedel - från åker till tank Ordförande: Alarik Sandrup, Lantmännen Energi Från den första januari 2011 tillämpas EU:s hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Hållbarhetskriterierna har sin grund i EU-direktivet om främjande av förnybar energi och är införda för att garantera påtaglig klimatnytta med biodrivmedel samt att råvaran inte kommer från skyddsvärda marker med högt kolinnehåll. Enligt direktivet måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda för att användningen av biodrivmedel ska kunna räknas in i det bindande målet på 10 % förnybar energi av den totala energianvändningen i transportsektorn. Dessutom är endast biodrivmedel som uppfyller kriterierna berättigade till skattebefrielse eller andra styrmedel som finns för att gynna dem. Hur fungerar tillämpningen av hållbarhetskriterierna i praktiken och vad innebär implementeringen för inblandade aktörer? Bidrar hållbarhetskriterierna till att spelreglerna förändras på drivmedelsmarknaden? Välkommen till ett seminarium som belyser dessa frågor med representanter från myndigheter, oljebolag och biodrivmedelsproducenter. Lantmännen Energi önskar deltagarna välkomna och inleder sessionen Alarik Sandrup, Lantmännen Energi Energimyndighetens roll i implementeringen av EU:s hållbarhetskriterier i Sverige Paul Westin, Energimyndigheten Implementeringen av hållbarhetskriterier för biodiesel Anders Hultgren, Perstorp BioBroducts AB Statoils arbete med hållbarhetskriterier för biodrivmedel Sissel Dyrhaug, Statoil Preems arbete med hållbarhetskriterier för biodrivmedel Sören Eriksson, Preem Ett svenskt och internationellt perspektiv på hållbarhetskriterierna. Vad händer framöver? Sven-Olov Ericson, Närningsdepartementet Debatt: Paneldiskussion med dagens föredragshållare. Alarik Sandrup, Lantmännen Energi Per Erlandsson, Lantmännen Energi Paul Westin, Energimyndigheten Anders Hultgren, Perstorp BioProducts AB Sissel Dyrhaug, Statoil Sören Eriksson, Preem Sven-Olov Ericson, Näringsdepartementet Uppfatta - förstå - agera: Utformning av ecodriving support systems MariAnne Karlsson, Chalmers tekniska högskola Lantmännens arbete med implementeringen av hållbarhetskriterierna Per Erlandsson, Lantmännen Energi 18 19
11 Cleantech SESSION Ska jag tanka Etanol? Rapportpresentation: Ska jag tanka etanol? Debatt: Rapportpresentation: Ska jag tanka etanol Mattias Johansson, FORES Ska konsumenter som vill agera miljövänligt köra fordon som drivs på etanol? Sänks verkligen utsläppen när folk tankar E85 istället för bensin? Och riskerar en ökad etanolproduktion att ta mark i anspråk som istället kunde användas till att odla livsmedel? Välkomna till presentation och paneldebatt. FORES presenterar en studie av KTH-professorn Semida Silveira som syftar till att nyansera debatten och slå hål på några av myterna kring användandet av etanol. Här ges exempel på vad samhället vinner på en ökad produktion och användning av etanol inom transportsektorn, såväl för miljön som för ekonomin. Likaså visar den på de positiva effekter etanolen har i de utvecklingsländer där främst sockergrödor odlas, särskilt vad avser en modernisering av jordbruks- och industrisektorerna. I ett särskilt avsnitt diskuteras också industriländernas generella behov av en högre tillgång till alternativa drivmedel. Studien ser positivt på en utbyggd produktion av etanol som drivmedel, men betonar tydligt att det inte får vara den enda vägen framåt. Behövliga satsningar inom etanolindustrin ska inte utesluta eller ske på bekostnad av utvecklingen av andra förnybara bränslen. Semida Silveira, KTH Björn Carlén, VTI Jacques Wallner, Dagens Nyheter Semida Silveira, KTH Björn Carlén, VTI SESSION 38 Cleantechlösningar för energieffektivisering Energisparsystem för belysning Mårten Dahlstedt, TD Light Planering för energieffektivare väg- och gatubelysning Annika Jägerbrand, VTI Vi måste skapa ökad förståelse för cellulosabaserad etanol i det svenska transportsystemet Lars Fritz, NBE Sweden AB KLIMP för biogas - en succé? Daniel Tamm, BioMil AB Förlustfri säsonglager av solvärme. Julius Eyem, Instchemas AB SESSION Cleantech för framtiden Artificiell Fotosyntes: Vi är nästan där. Björn Åkermark, Organisk kemi, Stockholms Universitet Utveckling från kw- till MW-maskiner ger vindkraften konkurrenskraft Hans Carlsson, Siemens AB Vem ska äga elproduktionen? Anton Steen, O2 SESSION Teknik och lösningar för framtidens biogassystem, BioMil AB Ordförande: Marita Linné, BioMil AB Förhydrolys och förbehandling av biogassubstrat för hygienisering och effektivare biogasproduktion My Carlsson, AnoxKaldnes Havet som biogasproducent och hur tillgodogör man sig näringsämnena Marita Linné, BioMil AB Gunnar Thelin, Ekobalans AB Möjligheterna till att utnyttja den lantbruksbaserade biogaspotentialen - har vi kommit igång? Hur utnyttjas den bäst? Martin Fransson, BioMil AB Energiflöden i biogassystem med bränsleceller och gasuppgradering Daniel Tamm, BioMil AB 20 21
12 Utställning. Utställningen arrangeras av: Europas fjärde största teknikkonsultbolag Grontmij är tekniska konsulter inom energi, samhällsbyggnad, husbyggnad, projektledning, arkitektur och miljö. Med omkring medarbetare på närmare 300 kontor i Europa och ytterligare 50 kontor världen över, är Grontmij Europas fjärde största teknikkonsultbolag. Grontmij i Sverige är rikstäckande med ca 800 konsulter på ett 25-tal orter. För bättre samhällen Tyréns AB är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhälls-byggnad. Vi erbjuder kundanpassade tjänster inom områdena stadsbyggnad och infrastruktur samt byggnads- och fastighetssektorn. Tyréns har kompetensen att erbjuda helhetslösningar med energifrågorna i centrum. Vi arbetar med bla passivhuskonceptet i både nybyggnation och renovering samt erbjuder tidig energisamordning inom alla typer av projekt. Teknikkonsult inom samhällsbyggnad Elektroniska komponenter Carlo Gavazzi AB med huvudkontor i Karlstad ansvarar för försäljningen av de elektroniska komponenter för industriautomation som designas och tillverkas inom Carlo Gavazzi Group i Italien. De produkter vi erbjuder våra kunder i Sverige omfattar olika typer av sensorer, kontrollreläer, solid state reläer inklusive mjukstartare och växelriktare, system för energimätning och vårt unika bussystem En global energispecialist Bengt Dahlgren är ett privatägt teknikkonsultföretag som är verksamt inom hela bygg- och förvaltningsprocessen. Företaget grundades 1952, och har sedan dess vuxit till att bli en av Sveriges ledande oberoende konsulter utan bindningar till vare sig entreprenörer eller tillverkare. Bengt Dahlgren-koncernen har drygt 300 medarbetare som verkar i hela landet men även internationellt. Vår omsättning under 2010 var ca 275 miljoner kronor. Webbaserade affärssystem Dupline med installationssystemet SmartHouse samt produkter för förnyelsebar energi som vindkraft och solceller. Vi är ett företag som alltid jobbar med fokus på våra kunder och en ambition att leverera en service som överträffar kundernas förväntan. Schneider Electric är en global energispecialist med anställda och verksamhet i mer än 100 länder. Företaget har ett starkt fokus på energieffektivisering och erbjuder integrerade lösningar för industriell automation, fastighetsautomation, avbrottsfri kraft, eldistribution och elinstallation. Schneider Electric möjliggör säker, pålitlig och effektiv energiförsörjning för kunder i alla branscher. För kontakt och mer information Zavanns webbaserade affärssystem med tillhörande tjänster används framgångsrikt av flera elleverantörer. Fokus ligger på intelligenta och användarvänliga lösningar, skräddarsydda för elbranschen. Zavanns system och tjänster ger effektivare organisationer och lägre kostnader för våra kunder. Tjänsten webbfullmakt.se är ett prisvärt, snabbt och enkelt alternativ för er att få de uppgifter som behövs för att kunna få en ny elkund. Spara pengar genom att låta oss göra arbetet, så får ni in fler kunder till en lägre kostnad utan att tumma på kvaliteten! 22 23
13 Kongressen arrangeras av Sveriges Energiting AB, Box 495, Linköping, , 24
Sveriges Energiting 2011
Sveriges Energiting 2011 Inledning 21 mars 10.00 Allmän information Lokaler FH - Folkets Hus NL - Norra Latin Hålltider Dag 2 09.00-10.00 Inregistrering (FH) 10.00-12.30 Inledning (FH) 12.30-13.30 Lunch
Läs merhur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,
Läs merFöretag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!
Vad är Automation Region? Nya affärsmöjligheter Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merBiogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merHemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera
Hagainitiativets nyhetsbrev mars 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar position till 2050 Hagainitiativet
Läs merGrönbok om framtidens belysning
Näringsutskottets utlåtande 2011/12:NU16 Grönbok om framtidens belysning Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om framtidens belysning (KOM(2011) 889). Syftet
Läs merTransportsystemet och klimatet
Transportsystemet och klimatet (BIL Sweden, Almedalen 2011) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Några hållpunkter Transportsektorns klimatpåverkan
Läs merPlaneten ska med! Energianvändning i nyproduktion
Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Kort om Riksbyggen Kärnaffär Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostads- rättföreningarna Antal
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merKärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid
RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets
Läs merPreem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...
Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten
Läs merFörslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb
Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet
Läs merMot denna bakgrund beslutar styrelsen för BeBo att bevilja stöd till projektet.
Uppdragsnr: 1 (7) Beslut Finansiering av BeBo projekt Datum: 2008-04-07 Projektnr: 2008:x Projektnamn: Förstudie av teknikupphandling av energieffektiv återvinningssystem för befintliga flerbostadshus
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merChemicals Management Summit 2016
Välkommen till konferensen som fokuserar på affärsmöjligheter med aktiva, hållbara kemikaliestrategier. Chemicals Management Summit 2016 vinnare och förlorare på hållbar kemikaliehantering Onsdag den 26
Läs merFler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!
Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.
Läs merAnteckningar från work shop: Värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus
Anteckningar från work shop: Värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus Tid: Tisdagen den 16 juni kl 9.00-12.00 med avslutande lunch Plats: Energimyndigheten Rosenlundsgatan 9, Stockholm Deltagare: Stefan
Läs merMiljö- och hållbarhetsarbete i fastighetsbranschen
HÖGAKTUELL KONFERENS Miljö- och hållbarhetsarbete i fastighetsbranschen Ekonomi Miljötänk Socialt ansvar Cederqvist & Jäntti arkitekter Så skapar vi klimatanpassade fastigheter Energieffektiva fastigheter
Läs merSkånes Energiting 2008
Skånes Energiting 2008 Tid: 17 juni Plats: Stadionmässan, Malmö Arrangör: Energikontoret Skåne Förnybar energi Effektiv energianvändning Hållbara transporter Skånes Energiting är mötesplatsen för alla
Läs merHållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merProgram. Strategidagarna. 3-4 februari, 2016. Stockholm, Rimbo - Johannesbergs slott
Program Strategidagarna 3-4 februari, 2016 Stockholm, Rimbo - Johannesbergs slott Program onsdagen den 3 februari Tema: Resurseffektivitet 08.45 Buss från Cityterminalen, ca 50 minuter 09.15 Buss från
Läs mer4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom
Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merProgram Energieffektivisering för Belysning. Innovation, forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (IFUDeMI)
Program Energieffektivisering för Belysning Innovation, forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (IFUDeMI) BAKGRUND Belysning svarar för omkring 10 procent av den totala energianvändningen
Läs merBYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK
NYA KURSTILLFÄLLEN KURSINBJUDAN 2016 2016 > 22-23 september i Stockholm > 6-7 december i Stockholm BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK för icke byggare - att tolka och förstå byggnader, teknik, energi- och miljöfrågor
Läs merTeknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion
Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas
Läs merEn investering i framtiden
Med fokus på energi En investering i framtiden Intresset för hållbart företagande växer stadigt och klimatfrågan anses idag som vår tids största utmaning. Att klimateffektivisera sin fastighetsverksamhet
Läs merStrategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete
Strategi och åtgärder för hållbarutveckling Posten och Brings miljöarbete Sida 02 Sida 03 Innehållsförteckning Sida Posten och Bring Posten, Bring och miljön Posten Norges miljövision Posten Norges mål
Läs merTänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.
Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Think Less. Vi förenklar byggandet Hur kan det löna sig att tänka i mindre banor? För att mindre är mer. Speciellt när du använder Lindabs
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merPROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden. 2015-08-26 Dnr 1280-2015
PROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden 2015-08-26 Dnr 1280-2015 213 Remiss - rapporten Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader - Rapport 2015:26 M2015/2507/Ee Boverket har tagit
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till
Läs merInvändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus
Invändig tilläggsisolering av ytterväggar i flerfamiljshus Johan Stein & Lars-Erik Harderup Avdelningen för byggnadsfysik Inledning Invändig tilläggsisolering. Varför? Vilket är byggnadernas tillstånd
Läs merFörvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.
Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga Tjänsteutlåtande Dnr 2015-8376 Sida 1 (8) 2015-06-02 Handläggare Per Erik Österlund Telefon: 08-508 28 819 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-06-16
Läs merKlimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar
Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar siemens.se/elvagar Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt I denna broschyr beskrivs kortfattat förutsättningarna och möjligheterna för
Läs merPerstorp BioProducts AB Svensk biodiesel
Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Östersund Lars Lind, VD Perstorp BioProducts AB 2015-01-30 Biodrivmedel just nu - uppförsbacke och motvind Kraftigt
Läs merGasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014
Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050
Läs merVälkommen till Avfall Sveriges årsmöte i Piteå 1-2 juni 2010
Välkommen till Avfall Sveriges årsmöte i Piteå 1-2 juni 2010 Välkommen till Avfall Sveriges årsmöte 2010! Avfall Sveriges årsmöte är den naturliga mötesplatsen för alla, som är verksamma i avfallsbranschen.
Läs merNordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel
Läs merUnderlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?
Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01
Läs merUtbildning Buy Smart+
Utbildning Buy Smart+ Grön upphandling Introduktion - 1. Vad ska vara första steget i en grön upphandlingsprocess? - a) Definition av tilldelningskriterier - b) Behovsanalys - c) Inbjudan att lämna anbud
Läs merSeminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012
Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och
Läs merAGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län
AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt
Läs merUtan bilen stannar Sverige. Program Almedalen 2009
Utan bilen stannar Sverige Program Almedalen 2009 Program Politikerveckan i Almedalen 2009 Utan bilen stannar Sverige är ett samarbete mellan BIL Sweden och MRF. Vi sätter fingret på frågor som rör miljön,
Läs merBiogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009
Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad
Framtiden är vår viktigaste marknad Produktion & Försäljning Raffinering Export Marknad Sverige Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Ca 65
Läs merEffektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Läs merDrivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA
Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning
Läs merEffektiv energistyrning av fastigheter
Lönsam energieffektivisering Effektiv energistyrning av fastigheter Styrmedel för framgångsrika investeringar Trenderna inom energieffektivisering och förnyelsebar energi Energieffektivitet som finansiell
Läs merVäxjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Läs merHÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland. LÅGAN Rapport december 2014.
HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland LÅGAN Rapport december 2014 Eva Lingwall Slutrapport Lågan Nätverket Hållbart byggande i Värmland Projekt 7952
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merKonsulter inom energiområdet i Värmland
Konsulter inom energiområdet i Värmland Listan med konsulter inom energiområdet i Värmland är sammanställd av de kommunala energi- och klimatrådgivarna i Värmland och Energikontor Värmland. Den finns även
Läs merUndersökning om biodrivmedel och oljebolag
Ulriksdals slott 081211 Undersökning om biodrivmedel och oljebolag Sammanfattning Världsnaturfonden WWF har genomfört en uppföljande undersökning till Gröna Bilisters undersökning bland oljebolag från
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva
Läs merEkosystemteknik specialisering Energisystem MARS 2015, KERSTIN SERNHED, PER SVENNINGSSON, MARCUS THERN, CHARLOTTE MALMGREN
Ekosystemteknik specialisering Energisystem MARS 2015, KERSTIN SERNHED, PER SVENNINGSSON, MARCUS THERN, CHARLOTTE MALMGREN Energisystem översikt 2015-2016 Valfria kurser översikt 2015-2016 Energisystem
Läs merFörslag till Energistrategi för Skåne
Förslag till Energistrategi för Skåne Remiss från november 2007 till 30 april 2008 Johannes Elamzon, Utvecklingsstrateg, Strategiavdelningen Dagens upplägg Kort bakgrund Energistrategins innehåll Hur arbeta
Läs merRemissvar avseende Boverkets byggregler
Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merKlimatkontrakt för Hyllie
Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merRapport workshop Energileveranser etapp 2 El den 20 maj 2010
Plats:, Vasagatan 52, Stockholm Tid: 2010-05-20 kl 13-15.30 Närvarande: Leverantörer Per Nääs Vattenfall Distribution Nordic Fredrik Blåvall Fortum Mårten Mohlin Fortum Michael Loberg Infometric Martin
Läs merTeknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -
Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se
Läs merVad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?
KLIMAT- PROGRAM har tillsammans med Logent Ports & Terminals, APM Terminals och Gothenburg Roro Terminal sedan år 21 ett gemensamt klimatprogram för att hantera den globala och lokala klimatutmaningen.
Läs merKlimatrapport Sånga-Säby Hotell & Konferens
Klimatrapport Sånga-Säby Hotell & Konferens 2015 south pole group South Pole Carbon Asset Management Ltd. Technoparkstrasse 1 8005 Zurich Switzerland +41 43 501 35 50 info@thesouthpolegroup.com thesouthpolegroup.com
Läs merEn fasad på ett visningshus i Shanghai där balkongerna designats för att både vara estetiska och samtidigt utgöra solpaneler. Vinkeln kan justeras
En fasad på ett visningshus i Shanghai där balkongerna designats för att både vara estetiska och samtidigt utgöra solpaneler. Vinkeln kan justeras beroende på solstånd och instrålning. 66 VVS-FORUM #9
Läs merProjektet Förankring Biogas Öst
Slutrapport Projektet Förankring Biogas Öst 2009 06 01 2009 11 31 Kort om projektet Förankring Biogas Öst Syfte Att uppnå en djupare förankring av samverkansprojektet Biogas Öst i regionen östra Mellansverige
Läs merBranschens anpassning mot EU:s och Sveriges
Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och
Läs merKlimatbokslut 2014 Maj 2015
Klimatbokslut 2014 Maj 2015 FÖRORD Vi skapade 2050 för att bättre kanalisera vårt engagemang, vår kompetens och vårt driv i miljö- och klimatfrågorna med syftet att bidra till att skapa hållbara affärer
Läs merMinnesanteckningar från möte med fokusgruppen Transporter och planering
Minnesanteckningar från möte med fokusgruppen Transporter och planering Plats: Jönköping University Tid: den 4 september 2015 kl 9-12 Deltagare: Gunnar Eckert, Jönköping University Ann-Marie Dahl, Jönköping
Läs merFöretagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre
Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.
Läs merDefinition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2008-013575-206 SID 1 (9) 2012-05-09 Handläggare: Lova André Nilsson Telefon: 08-508 28 940 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-05-22 p. 23 Definition
Läs merSammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning
2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt
Läs merGoda råd för ett bättre klimat
Goda råd för ett bättre klimat 1 Energiinformation som når över 200 000 svenskar Energimyndigheten ET 2010:22 Svenska utgåvan: 3000 ex Layout och produktion: ETC Omslagsfoto: Per Westergård Övriga bilder:
Läs merBiogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun
Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merMotion 2014:2 av Tomas Eriksson m.fl (MP) om halverad energiförbrukning i Stockholms läns landsting
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-11 LS 1402-0225 Landstingsstyrelsen Motion 2014:2 av Tomas Eriksson m.fl (MP) om halverad energiförbrukning i Stockholms läns
Läs merMILJÖDRIVEN PRODUKTUTVECKLING
TJÄNA PENGAR PÅ MILJÖDRIVEN inbjudan till konferens i Stockholm den 9-10 juni 2010 TALARE MODERATOR Marie Hagberg Kvalitets- och miljöchef MTR Stockholm KEYNOTE SPEAKER Sara Paulsson Manager Design for
Läs merHur skapar vi ett klimatneutralt energisystem i Järva?
Hur skapar vi ett klimatneutralt energisystem i Järva? Dokumentation från KTH:s framtidsverkstad den 21 april 2010 Mari Andersson Doktorand KTH Industriell ekologi Inledning På uppdrag av Stockholms stad
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merRemissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)
Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka
Läs merLeder du kommunens lokalförsörjning rätt?
VÄLKOMMEN TILL POLITIKERKURS Leder du kommunens lokalförsörjning rätt? Ändamålsenliga lokaler i kommuner är avgörande för att verksamheten ska ge största möjliga nytta för medborgarna och bidra till en
Läs merVälkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON
Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON LTH en fjärdedel av Lunds universitet Grundat 1961 Ca 9 800 studenter 16 civilingenjörsprogram 1 500 anställda 181 professorer
Läs merGASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI
GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om
Läs merVi finns med dig hela dagen
Vi finns med dig hela dagen Du kanske inte tänker på det, men vi finns faktiskt i din vardag från det att du vaknar till dess att du går och lägger dig på kvällen. Hela vägen från det att du sätter på
Läs merVälkommen till. Göteborg 27 januari
Välkommen till Göteborg 27 januari Program Kl. 10 Kl. 10.30 Kl. 11.45 Kl. 13.00 Kl. 14.20 Kl. 15.00 Kl. 15.25 Kl. 16.00 Inledning Workshop: Näringslivets miljöarbete Lunch Ekonomiskt, ekologiskt och socialt
Läs merPLANERING & STYRNING AV UNDERHÅLL
inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 oktober 2014 MODERATOR Anders Segerstedt Professor i produktionsekonomi och logistik Luleå tekniska universitet DU FÅR MÖTA SSAB Susanna Karlevill Mälardalens
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merGlobal klimatnytta genom svensk konkurrenskraft
Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar
Läs merbiodiesel i kampen mot global uppvärmning
biodiesel i kampen mot global uppvärmning naturliga råvaror på frammarsch Tecknen på klimatförändring är så pass tydliga och så pass många att de som tvivlar på orsak och verkan numera är försvinnande
Läs merBritt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?
Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut? Utmaningen 100% fossilbränslefritt Skåne 2020 Ingen fossil
Läs merFinns det hållbara drivmedel?
Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Läs merFinansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter
PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets
Läs merTILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND
TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och
Läs merINVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD
INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD ANNA BORGERYD Styrelseordförande i familje företaget Polarbröd, ansvarig för koncernstrategin som bland
Läs mer