Sveriges Energiting 2011

Transkript

1 Sveriges Energiting 2011 Inledning 21 mars Allmän information Lokaler FH - Folkets Hus NL - Norra Latin Hålltider Dag Inregistrering (FH) Inledning (FH) Lunch (FH) Sessioner (FH & NL) Kaffe (FH & NL) Sessioner (FH & NL) Från Mingel och underhållning (FH) Dag Inregistrering (FH) Sessioner (FH & NL) Kaffe (FH & NL) Sessioner (FH & NL) Lunch (FH) Avslutning (FH) Programmet är hämtat , kl 15:00 Senaste versionen finns att hämta på vår hemsida Registrering och kaffe INLEDNINGSPROGRAM 21 MARS VÄLKOMMEN Tidigare generaldirektör Thomas Korsfeldt, Energimyndigheten, och initivativtagare till konferensen Sveriges Energiting hälsar välkommen. Thomas Korsfeldt har tidigare bl a arbetat både i riksdagen och i regeringskansliet. Han innehar för närvarande flera uppdrag inom energiområdet. Bl.a. utreder han på uppdrag av Svensk energi Vattenkraftens roll i ett hållbart energisystem STOCKHOLM - EUROPAS MILJÖHUVUDSTAD Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd hälsar välkommen till Stockholm - Europas första miljöhuvudstad, en utmärkelse från EU-kommissionen. Annika Raab, projektledare för miljöhuvudstadsåret. Hur tog sig Stockholm an uppdraget och vad hände i staden under året? Hur fortsätter arbetet framåt i ett Stockholm i världsklass BENSTRÄCKARE MED FRUKT PRESENTATION SVENSKT FLYG Anna Wilson, generalsekreterare vid Svenskt flyg, presenterar 10 punkter för ett mer klimatanpassat flyg ADOLFS FREDRIKS BARNKÖR LUNCH Thomas Korsfeldt hälsar välkommen Svenskt flyg Mingel och Underhållning 21 mars Liverpool Mingel och underhållning av Liverpool avslutar konferensen första dag, den 21 mars. Avslutning 22 mars Beyond Green Den 22 mars kl avslutas konferensen med en inspirerande föreställning som tar oss på en resa genom klimatproblematiken och allas våra tankar runt den med igenkänning och humor. Publiken bjuds på en intensiv show och en föreläsning med exempel på morgondagens lösningar som inte lämnar någon oberörd. BEYOND GREEN stimulerar både magen, hjärnan och hjärtat! Ger underhållning, senaste fakta och framtidshopp! FROSSA Thomas Korsfeldt: fd Generaldirektör för Statens Energimyndighet ( ), och initivativtagare till konferensen Sveriges Energiting. Anna Wilson generalsekreterare vid Svenskt flyg presenterar 10 punkter för ett mer klimatanpassat flyg. Stockholm: Europas första miljöhuvudstad Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd och Annika Raab, projektledare för miljöhuvudstadsåret. EU-kommissionen utsåg Stockholm till Europas första miljöhuvudstad Priset delas ut årligen till en stad som kan verka som förebild för andra europeiska städer inom hållbar stadsutveckling. FROSSA olika förhållningssätt till de stora utmaningar vi står inför idag. FROSSA är en underhållande påminnelse om varför arbetet med hållbar utveckling är nödvändigt. GlobalFOCUS GlobalFOCUS ger en föreläsning om de mest fantastiska klimatentreprenörerna Teater Barbaras kritikerrosade, berörande och galet underhållande världen över. GlobalFOCUS ger en inblick i framtiden klimatfars FROSSA bjuder in publiken till många skratt! FROSSA med exempel på innovationer, företag och organisationer som leder uppdaterar er i klimatfrågan på ett sätt som ni garanterat aldrig omställningen till ett hållbart samhälle! De berättar de senaste 2 sett förut. Med relevanta fakta, dråplig komik och bitsk satir speglar trenderna inom hållbar utveckling. 3

2 Debatt: Når du kunden? Christina Ahlzén, Jämställdhetskonsult En workshop som ger nya perspektiv Pengar, inflation och decivilisationsprocessen Joakim Fagerström, Ludwig von Mises institutet i Sverige Inledning - samverkan Thomas Ögren, Preem KNEG - ett nätverk inom näringslivet Lars Mårtensson, Volvo lastvagnar 21 mars Öppen arena SESSION 1 (NL - LOKAL 354) Nya perspektiv för energibranschen Ordförande: Kerstin Eriksson, Energikontor Sydost Dags för nya perspektiv för energibranschen? Två småländska energibolag har förstått! Vi måste kunna nå alla potentiella kunder, vi har omedvetet haft ett smalt kundperspektiv förut. Genom att delta i projektet Nya perspektiv för energibranschen har två energibolag i Småland börjat granska sitt kundbemötande utifrån mångfald och jämställdhet. Varför vill man göra det? Hur har man gått tillväga? Vad förväntar man sig för resultat? Energifrågor är fortfarande på många sätt manligt dominerade. Därför har Energikontor Sydost genomfört några projekt med fokus på genusfrågan. Syftet med projekten har varit att öka jämställdheten i energibranschen och på så vis få fram nya perspektiv och idéer. I projektet Nya perspektiv för energibranschen har två energibolag deltagit och med olika utgångspunkter påbörjat att jämställdhetsintegrera hela sin verksamhet. Jämställdhetskonsult Christina Ahlzén, Konsult Personalchef Lena Björkqvist, Växjö Energi SESSION 2 (NL - LOKAL 252) Nyheter inom Energistandardisering Ordförande: Karin Bagge och Annika Palm, SIS Swedish Standards Institute Standarder får världen att fungera - information från SIS Karin Bagge och Annika Palm, SIS Swedish Standards Institute Nya svenska standarder för att klassa byggnaders energiprestanda? Åsa Wahlström, CIT Energy Management AB Standard för verifiering av energianvändning. Stig Lundberg, Visem AB Energisystem och samhälle SESSION 3 (FH - LOKAL 307) Peak oil och ekonomin: är välstånd utan tillväxt möjligt? Ordförande: Mats Lindqvist, ASPO Sverige Betyder Peak Oil att vi får Peak Globalisering? Kjell Aleklett, Uppsala Universitet Hur påverkas scenarierna av ekonomiska faktorer? Kristofer Jakobsson, Uppsala Universitet Bank- och penningsystem för en hållbar, rättvis och meningsfull framtid. Niklas Högberg, Nätverket för ekonomisk reform Penningsystemet efter peak oil Oscar Kjellberg, Fristående konsult, ekonom, Lokalekonomerna Debatt: Energi och ekonomi - kan penningreform mildra effekterna av Peak Oil? Mats Lindqvist, ASPO Sverige Paneldiskussion/debatt om frågan peak oil och ekonomin: kan ett annorlunda penningsystemn förebygga effekterna av Peak Oil? Oscar Kjellberg, JAK Medlemsbank Kjell Aleklett, Uppsala Universitet Joakim Fagerström, Ludwig von Mises Institutet i Sverige Niklas Högberg, Nätverket för ekonomisk reform Kristofer Jakobsson, Uppsala Universitet SESSION 4 (NL - LOKAL 351) Samverkan och drivkrafter mot ett hållbarare samhälle Ordförande: Thomas Ögren, Preem AB Sessionen kommer att beskriva olika utmaningar och behov av samverkan för att kunna producera och lansera mer miljöanpassade drivmedel på den svenska marknaden. Utmaningar för ett modernt drivmedelsbolag Michael G:son Löw, Preem Hållbara råvaror - finns Sveriges gröna drivmedel i skogen? Olof Johansson, Sveaskog Från råtallolja till råtalldiesel - så förädlar man kåda till grön diesel Tomas Becker, Sunpine Bioraffinering - så gör vi världens bästa standarddiesel Bertil Karlsson, Preem Så väljer vi fordon och miljöanpassade drivmedel Anders Endertorp, Dagab Samverkan och nätverk Kjell Avergren, Trafikverket Så testar vi framtidens bränsle DME Lennart Pihlskog, Volvo Lastvagnar SESSION 5 (FH - LOKAL ) Nästa steg i näringslivets klimatarbete Ordförande: Mattias Goldmann, Klimatexpert Tricorona Trender i näringslivets klimatarbete. Vad gör de stora företagen just nu? Vad är nästa steg? Företag integrerar allt oftare klimatfrågan i den övergripande strategin och agerar för minskade utsläpp. Nästa steg är att företagen börja inspirera andra att göra detsamma. Ett steg till är att agera för att minska klimatpåverkan utanför företagens traditionella ansvar genom klimatpositiva initiativ som leder till beteendeförändringar hos kunder, leverantörer, anställda, konkurrenter och politiken. Detta kan leda till utsläppsminskningar som kan vara långt större än den egna verksamheten ger upphov till. Möt det nya företagsnätverket Hagainitiativet som vill visa att det är lönsamt för företag att göra goda affärer och samtidigt ta sitt klimatansvar. Trender och insikter i näringslivets klimatarbete Nina Ekelund, Program Director Hagainitiativet Vi och våra kunder - så minskar vi vår klimatpåverkan Fredrik Wirdenius, VD Vasakronan/medlemsföretag Hagainitiativet Små och stora steg för minskad klimatpåverkan Johanna Schelin, Miljöchef Coca-Cola Enterprises Sverige/ medlemsföretag Hagainitiativet 4 5

3 Så hjälper vi våra kunder minska sin klimatpåverkan Åsa Domeij, Chef miljö och socialt ansvar Axfood/medlemsföretag Hagainitiativet SESSION 6 (NL - LOKAL 251) Oändliga energi eller energi som ändlig Ordförande: Eva Hallström, Gröna kvinnor Vad har Energi med Genus att göra? Ewa Larsson, f.d riksdagsledamot, samhällsvetare och ordförande för Gröna kvinnor Det föreligger ett demokratiskt underskott i energidebatten och maktordningen kring beslut om energi, den är tämligen enkönad. Det påverkar visionen kring framtida energival och infrastruktur. Kärnkraftens förbannelse och vägen ur. Solveig Ternström, f.d. riksdagsledamot, dramatiker och skådespelare. I ett avlångt glesbyggt blåsigt land, med nästan lika många soltimmar som Tyskland och vatten som redan är uppdämt, där produceras ca 40 procent av all el med kärnkraft som förutsätter uran och avger ett livsfarligt avfall. Omställning pågår, kommun efter kommun bygger för framtiden. Eva Hallström Klimat- och energistrateg, Gröna kvinnor. Det finns möjligheter till energieffektiviseringar och förnyelsebar energi. En del klimatförhandlare tror att urandriven kärnkraft är klimatneutral energi. Kvinnor vill satsa på oändlig energi som sol, vind och vatten. Vad har Energi med Genus att göra? Ewa Larsson, f.d riksdagsledamot, samhällsvetare och ordförande för Gröna kvinnor Kärnkraftens förbannelse och vägen ur Solveig Ternström, f.d. riksdagsledamot, dramatiker och skådespelare Omställning pågår, kommun efter kommun bygger för framtiden. Eva Hallström Klimat- och energistrateg, Gröna kvinnor SESSION 7 (FH - LOKAL ) Klimatkompensera mera! Ordförande: Nina Ekelund, Tricorona Då och då hörs att klimatkompensation är ett sätt att köpa sig fri, men hur ser det ut i verkligheten? FN:s CDM-mekanism (Clean Development Mechanism) har idag förhindrat 548 miljoner ton CO2e utsläpp i utvecklingsländer. Det tar tid för företag att genomföra åtgärder för att minska sina utsläpp, under tiden behöver de kompensera för sin klimatpåverkan. Samtidigt vill utvecklingsländerna att industriländerna möjliggör förnybar och energieffektiv teknik i deras länder. Klimatkompensation genom CDM möjliggör allt detta. Klimatkompensation ökar företagens klimatengagemang Per Egstam, Tricorona Om möjligheterna med miljöteknikexport genom CDM Susanne Häfeli-Hestvik, Tricorona Var gör klimatpengarna störst nytta? Mattias Goldmann, Tricorona Energieffektivisering SESSION 8 (FH - LOKAL 501) Miljömärkta butiker och hus som tar klimatansvar Ordförande: Veronica Eade, Miljömärkning Sverige AB Miljömärkning Sverige driver utvecklingen mot ett hållbart samhälle genom sina miljömärken Svanen och EU Ecolabel. Ett av våra prioriterade områden är energifrågor. På vårt seminarium möter du våra sakkunniga samt representanter från våra miljömärkta företag inom hus- respektive butiksbranschen. Svanen antar klimatutmaningen - om Svanens klimat- och energikrav Jeppe Frydendal, Svanens nordiske LCA-expert Den energieffektiva butiken Cecilia Ehrenborg Williams, affärsområdeschef, Svanen. Märk skillnaden - gör miljö och klimat till en konkurrensfördel! Karin Carlsson, marknadschef Svanen Det energisnåla huset Veronica Eade, Svensk representant i projektgruppen för utarbetande av kriterierna för Nordisk Miljömärkning, tidigare anställd i Miljömärkning Sverige, idag energiexpert Svensk Byggtjänst. Byggbransch i förändring - en marknadsanalys över Svanenmärkta hus i Norden Karin Carlsson, marknadschef Svanen Hemlig programpunkt - ny licensinnehavare presenteras och gratuleras Karin Carlsson, Miljömärkning Sverige Hus med klimatansvar Johnny Kellner, teknik- och miljöchef Veidekke Framtidsvisioner - Svanens utveckling som klimatmärke Jeppe Frydendal, Svanens nordiske LCA-expert Tid för frågor och avslutning Karin Carlsson, marknadschef Svanen SESSION 9 (NL - LOKAL 353) Effektivisering fordrar mera verktyg och mindre snack. Ordförande: Svante Axelsson, Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen Effektivisering - en blind fläck? 7 Politiska krav för ett energismartare Sverige Svante Axelsson, Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen Effektivisering - grunden för ett hållbart energisystem Anna Wolf, Energihandläggare, Naturskyddsföreningen Bra och dåliga styrmedel Hans Nilsson, Ordförande Energirådgivarna Top Ten ger konsumentmakt Jesper Petersson, Handläggare, Bra Miljöval el, Naturskyddsföreningen Bra verktyg för energieffektivisering Roland Jonsson, Energichef HSB Vägen till Energineutralitet - ett inspirerande exempel Andreas Molin, Doktorand, Linköpings universitet SESSION 10 (FH - LOKAL 503) 3.7 miljarder skattekronor om året i sjön - energieffektivisering med garanterad lönsamhet Ordförande: Carl Mossfeldt, Tällberg Foundation, och Stefan Sjölin, Schneider Electric Energieffektivisering av befintliga fastigheter är lönsamt. Så lönsamt att leverantörer vågar skriva avtal med garanterade besparingar. Trots det visar nya beräkningar att 3.7 miljarder i skattekronor om året fortfarande går till byggnader som läcker värme och slösar elektricitet istället för till lönsamma effektiviseringar som dessutom sparar på miljön. Sessionen visar i siffror, fakta och konkreta exempel hur stor besparingspotentialen är, hur det går till och hur det redan har gjorts av många aktörer. Dessutom diskuteras den självklara frågan varför ännu fler ändå inte gör detta och vad som krävs för att kunna nå målet 50% till Ursäkta vi släckte Landskrona - kronor, ören och kilowattimmar som redan har sparats och hur det går till Stefan Sjölin, Affärsområdesansvarig Schneider Electric 6 7

4 Konkret exempel: Gavlefastigheter sparar energi, miljö och miljoner Cathrine Holgersson, VD Gavlefastigheter AB Konkret exempel: Mål, mätning och uppföljning - enkla medel och stora resultat genom energieffektivisering inom industrin Gustav Gustavsson, Energispecialist Schneider Electric Konkret exempel: Säker, energisnål och lönsam drift av sjukhus Jonas Larsson, Energistrateg Region Skåne Marknaden för energieffektiviseringstjänster - status och utvecklingsmöjligheter Christian Stenqvist doktorand, Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Debatt: Vem ansvarar för att slöseriet upphör? Hur kommer vi vidare för att uppnå 50% effektivare energianvändning till 2050? Carl Mossfeldt, Tällberg Foundation Varför går omställningen inte snabbare trots att potentialen är välkänd? Behöver det bli mer kännbart att äga fastigheter som läcker energi? Vem har egentligen ansvaret? Och är det realistiskt att nå 50% år 2050? En expertpanel diskuterar ansvar, roller och initiativ för att driva på energieffektivisering i fastigheter. Klarar vi av utmaningen med befintliga sätt att arbeta eller är vi i behov av nya grepp? Vad krävs för att lyckas? Madeleine Nobs, Skanska Miljonhemmet Cathrine Holgersson, Gavlefastigheter AB Christian Stenqvist, LTH Stefan Sjölin, Schneider Electric SESSION 11 (FH - LOKAL 202) Energieffektiv vägbelysning Ordförande: Martin Strid, Trafikverket Nytt ljus, ett utvecklingsprojekt (nyttljus.se) Martin Strid, Trafikverket Försök i Kalix med diodlampor, induktionslampor och plasmalampor på väg Stefan Ericsson, Trafikverket EU-projekt om intelligent anpassningsbar belysning (esoli.org) Ingemar Johansson, Trafikkontoret, Göteborgs stad ESOLI arbetsuppdrag WP3 Lena Siewert, Kreativtljus Effektstyrning med kabelsignaler (PLC), försök med Monolit Stephan Mangold, Stiftelsen Chalmers industriteknik En beställares erfarenheter av Monolit Joakim Frank, Trafikverket Effektstyrning med radiosignaler (RF), försök i Göteborg Niclas Norlén, Lumen Radio Debatt: Hur mycket ska det lysa? När? Martin Strid, Trafikverket Eleffektivisering på väg? Mycket står på spel; energi, klimat, kostnader, trygghet, trivsel, fauna. Hur mycket el går att spara med effektdämpning och tidsstyrd släckning? Vad krävs för att vi ska sänka elförbrukningen rejält? Alexandra Charles, 1,6 miljonerklubben Hans Nilsson, FourFact Byggnader/bostäder SESSION 12 (NL - LOKAL 253) Framtidens hållbara städer Ordförande: Peter Örn, Delegationen för hållbara städer Järvas miljonprogramsområde ska bli en viktig förebild i hållbar utveckling. Hur halveras energianvändningen i bostäderna? Ta del av satsningarna på förnybar energi, hållbara transporter samt ökad delaktighet och kunskap hos de boende. I Västra hamnen i Malmö byggs Sveriges största område med energieffektiva byggnader. Genom ett nära samarbete med byggherrar har långtgående hållbarhetslösningar kunnat förverkligas. Hur arbetar Umeå lokalt med hållbar stadsutveckling och hur kan erfarenheter av till exempel miljöteknik spridas till omvärlden? Från miljonprogram till miljöprogram - Hållbara Järva Lisa Enarsson, Miljöförvaltningen, Stockholms stad Fullriggaren - hållbar stadsutveckling i Västra hamnen Tor Fossum, Miljöförvaltningen, avd. för stadsutveckling och klimat, Malmö stad Hållbara Ålidhem och Umeås arbete med hållbar stadsutveckling Royne Söderström, Kompetensspridning, Umeå AB SESSION 13 (FH - LOKAL 201) Modern Solenergi, integrerad i energismarta klimatlösningar Ordförande: Robert Sundquist, S-Solar AB Möjligheter och utmaningar i arkitektoniska energisystem. Integrationsprocessen från stugans entréplan till 30 våningars hotell. Möjligheter och utmaningar ur en teknisk aspekt. Med integrerade lösningar blir investeringen låg, ofta under en 1 % av byggkostnaden men ger ca 50 % lägre energiförbrukning under byggnadens hela livslängd. Resultaten blir lika goda sett ur ett miljö- och CO²- perspektiv. Solenergi i arkitektoniska lösningar Robert Sundquist, S-Solar AB Multifunktionella solenergisystem Lars Andrén, DrivKraft AB Debatt: Paneldebatt med Branchföretag, Brukare, Ark och föreskrivande led Lars Andrén, DrivKraft AB Sessionen avslutas med paneldebatt med Branchföretag, Brukare, Ark och föreskrivande led. Robert Sundquist, S-Solar AB Charlotta Winkler, WSP Bengt Simonsson, Teknikmarknad KTH SESSION 14 (FH - LOKAL 504) Fjärrvärme och fjärrkyla i världen - en bro till minskat fossilbränsleberoende och minskad klimatpåverkan Ordförande: Håkan Knutsson, SweHeat and Cooling District Heating and Cooling - the best kept secret in the world. Hur vi kan minska fossilbränsleberoendet, klimatförändringen samt skapa nya gröna jobb. Fjärrvärme och fjärrkyla är en av de tekniklösningar som snabbast och mest kostnadseffektivt kan minska världens CO2-utsläpp och fossilbränsleberoende. I Östeuropa finns ineffektiv värmeförsörjning, baserad på kolpannor, som kan minska förlusterna med upp till 50 %. Hälften av de smutsiga pannorna kan alltså stängas. Nästa steg, i Östeuropa men ännu mer i resten av den industrialiserade världen, är att öka verkningsgraden i elproduktionen. Dagens kondenskraftverk utnyttjar endast 1/3 av primärbränslet. Konvertering till kraftvärme utnyttjar 90 % av bränslet. Fjärrvärmen kan ersätta värme baserad på el, olja, gas och kol. Fjärrkyla kan ersätta elintensiva kylmaskiner. SweHeat and Cooling - export av svensk miljöteknik. Håkan Knutsson, SweHeat & Cooling Climate Bridge - hur fjärrvärme och fjärrkyla kan sänka världens CO2-utsläpp. Peter Anderberg, Logstor/SweHeat Exportsamverkan i Ukraina - minst 10 ggr bättre klimateffekt än projekt i Sverige. Magnus Edin, Alfa Laval/SweHeat Export av kunnande från svenska Energibolag. Hans Bywall, Dala Energi/SweHeat Storbritannien - Tillväxt inom Avfallsförbränning, fjärrvärme och fjärrkyla. Rutger von Essen, Exportrådet 8 9

5 Energileverantör och fastighetsägare minskar effekt- och energibehovet Thomas Wildig, Ekofektiv Disussion om ökad exportsamverkan Håkan Knutsson, SweHeat and cooling SESSION 15 (FH - LOKAL 300) Passivhus - högsta kvalitet och bästa komfort till lägsta totalkostnad Ordförande: Simone Kreutzer, Tyréns AB EU kraven och hur passivhus klarar målet Anders Kyrkander, Kanenergi AB Passivhuscertifiering med PHPP-beställarens kvalitetsgaranti för hela bygget Ingo Theoboldt, Passivhusbyrån Energitänkandet i första skissen, lärdomar från passivhusworkshop på Chalmers Anders Linde, Passivhuscentrum Utbildning Certified Passive House Designer i Sverige Sonja Ritscher, Tyréns AB Det går att göra fina passivhus Marcus Jansson, Horisont Arkiteker AB Partneringprojekt med Passivhuskomponenter, flerbostandshus i Stockholm Andreas Behm Fredin, Tyréns AB Vägledning till passivhuslokaler i Sverige Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Debatt: Kvalitetssäkring passivhus Simone Kreutzer, Tyréns AB Kvalitetssäkring passivhus: upphandling, projektering, under byggnation, PHPP beräkningshjälp och checklista passivhus Ingo Theoboldt, Passivhusbyrån Andreas Behm Fredin, Tyréns AB Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Sonja Ritscher, Tyréns AB Anders Kyrkander, Kanenergi AB Industri SESSION 16 (NL - LOKAL 254) Pyrolysis - the total picture Ordförande: Alexandra Angelbratt, COWI AB Pyrolysis, a process to produce bio-oil from lignocelluloses. In this session different technologies are discussed. What is the advantage and disadvantage of the process compared to other paths like gasification? Listen to financing aspects from a project owner point of view. Which applications and how to upgrade the bio-oil to vehicle fuel grade by using existing refinery capacity. In other words, Pyrolysis, the total picture. Moderator Lennart Larsson, Cowi RTP - Rapid Thermal Processing: A Proven Pathway to Renewable Liquid Fuel Monique Streff, Envergent Technologies Biomass to liquid Gerhard Muggen, Btg-Btl Upgrading of pyrolysis oils by catalytic hydrotreatment Erik Heeres, Rijksuniversiteit Groningen A Pyrolysis project from a project owner point of view Dan Riise, CWC Biofuels Pyrolysis - An overview Karin Van Der Salm, COWI AB Transporter SESSION 17 (NL - LOKAL 253) EU:s energiskattedirektiv - ödesstund för klimatet och bioenergin Ordförande: Magnus Nilsson, European Federation for Transport and Environment Översyn av EU energiskattedirektiv - avgörande för transporternas klimatpåverkan Magnus Nilsson, European Federation for Transport and Environment Framtida styrmedel för biodrivmedel och EU:s energiskattedirektiv Alarik Sandrup, Lantmännen Energi Cleantech SESSION 18 (NL - LOKAL 255) Syntetiska drivmedel Ordförande: Andreas Eklund, EcoPar AB Flytande syntetiska drivmedel och deras olika tillverknings-processer ger höga utbyten av drivmedel ur nästan vilka energiråvaror som helst. De kan designas så att de passar helt vanliga, energieffektiva dieselmotorer. De kan i vissa fall göras mycket rena, varvid avgaserna blir renare, luktsvagare och mindre irriterande. Världen rör sig mot en råoljebrist, vilket kommer att göra vanlig råoljebaserad bensin och dieselolja dyr. Alternativa drivmedel behövs även av ekoomiska skäl. Biobaserade, syntet-drivmedel ur jordbruksavfall till vanliga dieselmotorer Andreas Eklund, EcoPar AB Ultra-rena syntet-drivmedel till arbetsmaskin, lastbil, buss, m.m. Andreas Eklund, EcoPar AB Syntet-drivmedel ur avfall istället för sopförbränning; Ger mer intäkter Andreas Eklund, EcoPar AB Miljöorganisationen NOOW mot utsläpp av växthusgaser presenteras Jan Govella, NOOW Debatt: Alternativa drivmedel till helt vanliga dieselmotorer behövs - Höga dieselpriser förväntas Andreas Eklund, EcoPar AB Världen går mot en råoljebrist inom några år, säger bl.a. ASPO och International Energy Agency (IEA). IEA:s chefsekonom Faith Birol har uttryckt det offentligt. Då är det ännu angelägnare med alternativa drivmedel till de fordon som redan finns, t.ex. fordon med dieselmotorer som finns i: Långtradare, bussar, arbetsmaskiner, bilar, m.m. Alternativa drivmedel som ger renare avgaser, lägre CO2-utsläpp och som inte är framställda av råolja, kan framställas syntetiskt ur en mängd olika råvaror. Syntetiska processer ger höga utbyten av drivmedel, och är energisnåla. Jan Govella, NOOW Roland Davidsson, SERO SESSION 19 (NL - LOKAL 352) Concentrating Solar Energy - heat, power and cooling for large buildings Ordförande: Joakim Byström, Absolicom Koncentrerad solenergi - el, värme och kyla för stora byggnader och närvärmenät Joakim Byström, Absolicon Solar Concentrator Solenergi för processvärme inom industrin Joakim Byström, Absolicon Solar Concentrator 10 11

6 22 mars Öppen arena SESSION 21 (FH - LOKAL 504) Affärssystem som tjänst med garanterad basfunktionalitet & nya affärsmöjligheter med elektronisk fullmaktshantering Ordförande: Mats Rosén, Zavann AB Affärssystem som tjänst med garanterad basfunktionalitet! Claes Nilsson, Zavann AB Ökat kundinflöde och nya affärsmöjligheter med elektronisk hantering av fullmakter. Cilla Holmström, Zavann AB Olle Lundberg, Ung Vänster Yuri Silva, Grön Ungdom Erik Scheller, Liberala ungdomsförbundet Rickard Nordin, Centerpartiets ungdomsförbund Nuclear Pollution and Fraudulent Science - The Betrayal of Mankind by the Radiation Protection Agencies Paul Zimmerman, The Swedish Environmental Movements Nuclear Waste Secretariat SESSION 23 (FH - LOKAL 503) SESSION 24 (FH - LOKAL 503) Global Energianalys Ordförande: Lars Linde, Innovation Hunters Global Energianalys visar en samlad bild över alla världens energikällor. Den totala energikonsumtionen med procentuella fördelningar med avseende på olika energikällor. Stirlingmotorer för elproduktion (småskaligt eller storskaligt) med sol eller biogas. Småskalig elproduktion med vertikalvindkraftverk. Kraftvärme med biogas eller nygammalt miljövänligt bränsle enligt nobelpristagaren professor Olah. Småskalig bygglovsfri vindkraft och nygammalt miljövänligt bränsle Daniel Ritter/ Claes Helgesson, Windforce AB/ Jabe Konsult AB SESSION 20 (NL - LOKAL 351) Öppen session CCR, Carbon Capture & Recycling Jan-Gerhard Hemming, Royal Swedish Academy of Agriculture Lönsam kundorientering - från kundmätning till kundinsikt Mari Nilsson, Svenskt Kvalitetsindex Energilösningar - ett nytt sätt att agera Tommy Lööf, Lunds Energikoncernen & Energykey Energisystem och samhälle SESSION 22 (NL - LOKAL 253) Kärnkraft Ordförande: Jonas Andersson, MILKAS Kärnkraftens ursprung - om uranets väg till Oskarshamns kärnkraftverk. Fredrik Loberg, Tidningen Östran, Oskarshamn Renewable energy in Scandinavia from the trader s perspective Ordförande: Kristian Gjerløv-Juel, Nordjysk Elhandel Præsentationen kommer til at indeholde en kort præsentation af hvordan elmarkedet fungerer. Der kommer råd til hvordan investorer forholder sig til de store prisrisici i elmarkedet, samt til hvordan fornybar energi kan handles som alternativ til konventionelle produktionsformer. Endelig kommer der vurderinger af konkurrencesituationen og dens påvirkning af de fremtidige priser på den fornybare energi. Metoden bliver korte oplægsblokke med eksempler, som lægger op til diskussioner med publikum Debatt: Global Energianalys Lars Linde, Innovation Hunters Global energianalys med tonvikt på förnyelsebara bränslen framför allt småskalig elproduktion, solkraft och biobränslen, småskalig kraftvärme. Energilagring med nygammalt bränsle som framställs med koldioxid och egenproducerad vätgas. (Vätgasgruppen Göteborg). Vätgas produceras med stirlingmotorer som drivs i första hand med solenergi-paraboliska reflektorer eller med brännbar gas framför allt biogas. Lars Linde, Innovation Hunters Daniel Ritter, Windforce AB Claes Helgesson, Jabe Konsult AB Kraft att förändra - hur Sverige kan få en folkrörelse för förnybar energi! Yvonne Ruwaida och Valter Mutt, Författare till boken Debatt: Panelsamtal om Kärnkraftens ursprung Kristina Nyström, Moderator Samtal kring artikelserien Kärnkraftens ursprung. Kärnkraft, uranbrytning, kärnbränsletillverkning och slutförvar. Representanter från de politiska partiernas ungdomsförbund. Renewable energy in Scandinavia from the trader s perspective Dirk Kaiser, Nordjysk Elhandel A/S 12 13

7 SESSION 25 (NL - LOKAL 251) Energieffektivisering Byggnader/bostäder Buller, dagsljus, luftkvalitet och radon - hur ser innemiljön ut i våra bostäder Joakim Thunborg, Boverket Samhälle och energismarta lösningar Ordförande: Ewa Larsson och Eva Hallström, Gröna kvinnor SESSION 26 (NL - LOKAL 355) SESSION 27 (FH - LOKAL 307) Ventilationssystem, luftomsättning och OVK i våra bostäder Bertil Jönsson, Boverket Att göra husen energieffektiva och energismarta Mia Torpe, miljöchef HSB, berättar om några goda exempel från HSB Jämställdhetsanalys av beslut kring byggande. Ewa Larsson, samhällsvetare och ordförande Gröna kvinnor ger exempel på hur demokrati och jämställdhet ger miljövinster. Infrastuktur baserade på lokala behov och förnyelsebar energi. Eva Hallström, Gröna kvinnors klimatstrateg ger exempel på icke tärande och långsiktig mobilitet. Hållbar stadsplanering - Vad kan Sverige lära av tyskt energismart byggande? Ninni Löwgren, Tysk-Svenska Handelskammaren Det goda exemplet att spara energi vid byggnation. samt klimatförhandlingarna Mia Torpe, Miljöchef HSB Jämställdhetsanalys av beslut kring byggande Ewa Larsson, f.d riksdagsledamot, samhällsvetare och ordförande för Gröna kvinnor Infrastuktur baserade på lokala behov och förnyelsebar energi Eva Hallström, Gröna kvinnor Energieffektivisering Att predicera energitjuvar. Presentation av en teoretisk analysmetod med fokus på produkters bruksfas. Sophie Thornander, Chalmers tekniska högskola Vilka faktorer styr utfallet av ett energieffektiviseringsprojekt? Stefan Källman, Siemens AB Vad är lönsam energieffektivisering? Stig Lundberg, VISEM AB Energy management Livscykelkostnader - till vilken nytta för miljön och plånboken Berit Goldstein, Miljökonsult B Goldstein Energisimuleringar på gasokroma smarta fönster i svensk-japanskt samarbete Andreas Jonsson, Uppsala universitet Bebyggelsens energi, tekniska status och energianvändning Ordförande: Nikolaj Tolstoy, Boverket Boverket har på uppdrag av regeringen genomfört en rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö, BETSI. Data samlades in genom besiktningar, mätningar, intervjuer, enkäter och ritningar. Besiktningar och mätningar genomfördes i cirka byggnader i 30 kommuner under Boende i bland annat de besiktigade bostadshusen har svarat på enkäter om hur de upplever inomhusmiljön och lämnat uppgifter om sin hälsa. Särskilt fokus har lagts på att få fram underlag om skador och bristande underhåll samt uppgifter för utveckling av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Vad visar resultaten? Av miljöstörningar är buller det som påverkar flest människor. Fukt och mögel ses ofta vid besiktning, men det är relativt få husägare som svarat att de har besvär. Det är vanligare med byggnadsskador i småhus än i flerbostadshus. De flesta skador och bristande underhåll som registrerats bedöms dock inte som allvarliga. Uppgifterna i BETSI kan till exempel jämföras med ELIB (Elhushållning i bebyggelsen) en landsomfattande teknisk undersökning av inneklimatet i svenska bostäder som gjordes Statistiska urvalsundersökningar för att beskriva Sveriges byggnader - historik, bakgrund och syfte Nikolaj Tolstoy, Boverket Minskad energianvändning i bebyggelsen - förutsättningar, åtgärder och kostnader för att nå riksdagens miljömål om energi Björn Mattsson, Boverket SESSION 28 (FH - LOKAL 300) Passivhus - högsta kvalitet och bästa komfort till lägsta totalkostnad Ordförande: Simone Kreutzer, Tyréns AB Förskolan med passivhuskomponenter i Skellefteå Kristian Nilsskog, Tyréns AB Uppföljning första internationell certifierade passivhusförskola Skogslunden i Åkersberga, resultat efter första vintern Simone Kreutzer, Tyréns AB Passivhuskontor i Borlänge- smarta tekniklösningar för passivhuslokaler Tommy Wesslund, EnerWex Sveriges byggnader - resultat från projektet BETSI Madeleine Hjortsberg, Boverket Passivhus norr om polcirkeln - passivhuslösningar i Kiruna Simone Kreutzer, Tyréns AB Mögel och tilläggsisolering Olle Åberg, Boverket 14 15

8 NCCs väg till framgångsrika passivhus Christian Johansson, NCC Teknik Kunskap, byggteknik och samarbete resulterar i svensk passivhusleverantör Michael Staffas, Bestahus AB Passivhus i massivträ Karin Franzén, Kaufmannhus AB Debatt: Passivhuskomponenter i Sverige, hur långt har vi kommit? Simone Kreutzer, Tyrens AB Passivhuskomponenter i konstruktion och teknik. Vad behövs att utvecklas? Vilka produkter finns och hur kan man hitta de? Michael Staffas, BestaHus Tommy Wesslund, EnerWex Karin Franzén, Kaufmannhus Christian Johansson, NCC SESSION 29 (NL - LOKAL 252) Energikalkyler och individuella mätningar i byggnader Energikalkyler på webben Georg Saros, Energivision Stockholm AB Individuell värmemätning i svenska lägenheter Arne Jönsson, KY-utbildningen Individuel mätning och debitering IMD Göran Svensson, Hyresgästföreningen, Riksförbundet Large end use energy variations in apartment buildings: causes and solutions Itai Danielski, Mid Sweden University Miljöbedömning av energianvändningen i byggnader Mauritz Glaumann, Högskolan i Gävle Mätning och reglering av värme i flerbostadshus med kollektiv temperatur Arne Jönsson, KY-utbildningen Vi vet hur man hittar pengar i dina fastigheter Stefan Källman, Siemens AB SESSION 30 (FH - LOKAL ) Energitjänster i praktiken Eco2 Energy Jonas Häggqvist, Eco2 Energy Energitjänster - så här hjälper vi kunderna att inte köpa energi av oss Mats Mårtensson, Göteborg Energi ab Energitjänster i energibolag - med kunden i centrum Kerstin Sernhed, Grontmij AB Steget före med prognosstyrning! Johan Björling, egain Sweden AB CultureBee - Trådlöst System för Energibesparing i Kulturhistoriska Byggnader Shaofang Gong, Linköpings Universitet SESSION 31 (NL - LOKAL 254) Carbon Zero, koldioxidnegativt byggande med EKOMER Ordförande: Hillevi Kuhne, Karlsonhus AB KarlsonHus lanserade redan 2006 sitt klimatsmarta huskoncept EKOMER. Idag, 2011, har många småhustillverkare börjat arbeta mot energieffektivare hus, men det är fortfarande få småhustillverkare som tar hänsyn till att deras hus i övrigt påverkar miljön. Med EKOMER får konsumenten ett koncept som omfattar hela huset, från den välisolerade bottenplattan, till väggarna med effektiv cellulosaisolering och solfångarna på taket. EKOMER sparar inte bara konsumentens pengar utan även på miljön. EKOMER använder naturliga material som är återvunna och eller återvinningsbara. Resultaten från en livscykelanalys utförd av IVL visar att EKOMERhusen faktiskt är koldioxidnegativa. Inledning: EKOMER bakgrund och utveckling samt samarbetet med Miljösmarta Hus i Småland. Hillevi Kühne, KarlsonHus Hur blir ett hus Energy Zero och Carbon Zero? Kennet Karlsson, KarlsonHus Hasopor, ett återvunnet och återvinningsbart isolermaterial Stefan Nordal, Hasopor Isocell, klimatskalet och miljövänlig isolering. Andreas Östlund, Miljöbyggsystem EKOMER, ett flexibelt system. Varis Bokalders, Arkitekt Den ultimata uppvärmningen Åke Hjort, Euronom Vad visar beräkningarna? Kennet Karlsson, KarlsonHus EKOMER från en säljares perspektiv Robert Mellin, Hussäljare Avslutning och sammanfattning Kennet Karlsson, KarlsonHus Industri SESSION 32 (NL - LOKAL 255) Energieffektivisering i industrin Energy Management, en ständig förbättringsprocess Jos Klein Woud, Siemens AB Lastprofilbaseradprestandaoptimering av ångturbiner Michael Mazur, Siemens Industrial Turbomachinery Energieffektiviserande drivsystem David Wiik, Siemens AB Erfarenheter från Energieffektivisering inom industrin Martin Lindström, Dynamate Industrial Services Transporter Industrial Services 16 17

9 SESSION 33 SESSION 35 (FH - LOKAL 202) SESSION 36 (NL - LOKAL 353) Statoils arbete med hållbarhetskriterier för biodrivmedel Sissel Dyrhaug, Statoil Session 33 är nu sammanslagen med session 35. Se vidare session 35. SESSION 34 (NL - LOKAL 352) Energieffektivisering av transporter genom ny teknik, styrmedel och beteendeförändringar Så förbättrar ett svänghjul elfordons prestanda Johan Lundin, Uppsala universitet New applications for biogas in transport lessons from Sweden & the Netherlands Age Van der Mei, Duinn Att leva med en laddhybrid - hur är det? Sara-Linnéa Östervall, Vattenfall Power Consultant Uppfatta - förstå - agera: Utformning av ecodriving support systems MariAnne Karlsson, Chalmers tekniska högskola Energieffektivare vägutformning Svante Berg, Ramböll Sverige AB Transporter med biogas och andra alternativa bränslen Ordförande: Björn Hugosson, WSP Analys & Strategi Biogas som bränsle i Europa - projekt Biogasmax Björn Hugosson, WSP Stockholms stads strategi för biogas Milla Sundström, Miljöförvaltningen i Stockholm Så får man ut mer biogas ur en befintlig anläggning Cajsa Hellstedt, WSP Heavy duty electrical transport - Pilots and new global markets Harris Stamatopoulos, Duinn Svensk Filial Svenskt flygbränsle för Stockholm - Arlanda Airport Tomas Ekbom, Grontmij AB Marknaden för biogassubstrat - nu och i framtiden Michael Mc Cann, Vattenfall Power Consultant Hållbarhetskriterierna för biodrivmedel - från åker till tank Ordförande: Alarik Sandrup, Lantmännen Energi Från den första januari 2011 tillämpas EU:s hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Hållbarhetskriterierna har sin grund i EU-direktivet om främjande av förnybar energi och är införda för att garantera påtaglig klimatnytta med biodrivmedel samt att råvaran inte kommer från skyddsvärda marker med högt kolinnehåll. Enligt direktivet måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda för att användningen av biodrivmedel ska kunna räknas in i det bindande målet på 10 % förnybar energi av den totala energianvändningen i transportsektorn. Dessutom är endast biodrivmedel som uppfyller kriterierna berättigade till skattebefrielse eller andra styrmedel som finns för att gynna dem. Hur fungerar tillämpningen av hållbarhetskriterierna i praktiken och vad innebär implementeringen för inblandade aktörer? Bidrar hållbarhetskriterierna till att spelreglerna förändras på drivmedelsmarknaden? Välkommen till ett seminarium som belyser dessa frågor med representanter från myndigheter, oljebolag och biodrivmedelsproducenter. Lantmännen Energi önskar deltagarna välkomna och inleder sessionen Alarik Sandrup, Lantmännen Energi Preems arbete med hållbarhetskriterier för biodrivmedel Sören Eriksson, Preem Ett svenskt och internationellt perspektiv på hållbarhetskriterierna. Vad händer framöver? Sven-Olov Ericson, Närningsdepartementet Debatt: Paneldiskussion med dagens föredragshållare. Alarik Sandrup, Lantmännen Energi Per Erlandsson, Lantmännen Energi Paul Westin, Energimyndigheten Anders Hultgren, Perstorp BioProducts AB Sissel Dyrhaug, Statoil Sören Eriksson, Preem Sven-Olov Ericson, Näringsdepartementet Cleantech SESSION 37 (FH - LOKAL 201) Energimyndighetens roll i implementeringen av EU:s hållbarhetskriterier i Sverige Paul Westin, Energimyndigheten Implementeringen av hållbarhetskriterier för biodiesel Anders Hultgren, Perstorp BioBroducts AB Ska jag tanka Etanol? Rapportpresentation: Ska jag tanka etanol? Debatt: Rapportpresentation: Ska jag tanka etanol Mattias Johansson, FORES Lantmännens arbete med implementeringen av hållbarhetskriterierna Per Erlandsson, Lantmännen Energi Ska konsumenter som vill agera miljövänligt köra fordon som drivs på etanol? Sänks verkligen utsläppen när folk tankar E85 istället för bensin? Och riskerar en ökad etanolproduktion att ta mark i anspråk som istället kunde användas till att odla livsmedel? 18 19

10 Välkomna till presentation och paneldebatt. FORES presenterar en studie av KTH-professorn Semida Silveira som syftar till att nyansera debatten och slå hål på några av myterna kring användandet av etanol. Här ges exempel på vad samhället vinner på en ökad produktion och användning av etanol inom transportsektorn, såväl för miljön som för ekonomin. Likaså visar den på de positiva effekter etanolen har i de utvecklingsländer där främst sockergrödor odlas, särskilt vad avser en modernisering av jordbruks- och industrisektorerna. I ett särskilt avsnitt diskuteras också industriländernas generella behov av en högre tillgång till alternativa drivmedel. Studien ser positivt på en utbyggd produktion av etanol som drivmedel, men betonar tydligt att det inte får vara den enda vägen framåt. Behövliga satsningar inom etanolindustrin ska inte utesluta eller ske på bekostnad av utvecklingen av andra förnybara bränslen. Semida Silveira, KTH Björn Carlén, VTI Jacques Wallner, Dagens Nyheter Per Ankersjö, (C) Stadsmiljöborgarråd, Stockholms stad SESSION 38 (NL - LOKAL 354) Cleantechlösningar för energieffektivisering Energisparsystem för belysning Mårten Dahlstedt, TD Light Planering för energieffektivare väg- och gatubelysning Annika Jägerbrand, VTI Vi måste skapa ökad förståelse för cellulosabaserad etanol i det svenska transportsystemet Lars Fritz, NBE Sweden AB KLIMP för biogas - en succé? Daniel Tamm, BioMil AB Förlustfri säsonglager av solvärme. Julius Eyem, Instchemas AB SESSION 39 (FH - LOKAL 201) Cleantech för framtiden Artificiell Fotosyntes: Vi är nästan där Björn Åkermark, Organisk kemi, Stockholms Universitet Utveckling från kw- till MW-maskiner ger vindkraften konkurrenskraft Hans Carlsson, Siemens AB Transportation of Biofuel to Biomass heatingplants in Europe Gerald Petschner, Innofreight Speditions GmbH SESSION 40 (FH - LOKAL 501) Teknik och lösningar för framtidens biogassystem, BioMil AB Ordförande: Marita Linné, BioMil AB Förhydrolys och förbehandling av biogassubstrat för hygienisering och effektivare biogasproduktion My Carlsson, AnoxKaldnes Havet som biogasproducent och hur tillgodogör man sig näringsämnena Marita Linné, BioMil AB Gunnar Thelin, Ekobalans AB Möjligheterna till att utnyttja den lantbruksbaserade biogaspotentialen - har vi kommit igång? Hur utnyttjas den bäst? Martin Fransson, BioMil AB Energiflöden i biogassystem med bränsleceller och gasuppgradering Daniel Tamm, BioMil AB 20 21

11 Utställning. Utställningen arrangeras av: Europas fjärde största teknikkonsultbolag Grontmij är tekniska konsulter inom energi, samhällsbyggnad, husbyggnad, projektledning, arkitektur och miljö. Med omkring medarbetare på närmare 300 kontor i Europa och ytterligare 50 kontor världen över, är Grontmij Europas fjärde största teknikkonsultbolag. Grontmij i Sverige är rikstäckande med ca 800 konsulter på ett 25-tal orter. För bättre samhällen Tyréns AB är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhälls-byggnad. Vi erbjuder kundanpassade tjänster inom områdena stadsbyggnad och infrastruktur samt byggnads- och fastighetssektorn. Tyréns har kompetensen att erbjuda helhetslösningar med energifrågorna i centrum. Vi arbetar med bla passivhuskonceptet i både nybyggnation och renovering samt erbjuder tidig energisamordning inom alla typer av projekt. Teknikkonsult inom samhällsbyggnad Elektroniska komponenter Carlo Gavazzi AB med huvudkontor i Karlstad ansvarar för försäljningen av de elektroniska komponenter för industriautomation som designas och tillverkas inom Carlo Gavazzi Group i Italien. De produkter vi erbjuder våra kunder i Sverige omfattar olika typer av sensorer, kontrollreläer, solid state reläer inklusive mjukstartare och växelriktare, system för energimätning och vårt unika bussystem En global energispecialist Bengt Dahlgren är ett privatägt teknikkonsultföretag som är verksamt inom hela bygg- och förvaltningsprocessen. Företaget grundades 1952, och har sedan dess vuxit till att bli en av Sveriges ledande oberoende konsulter utan bindningar till vare sig entreprenörer eller tillverkare. Bengt Dahlgren-koncernen har drygt 300 medarbetare som verkar i hela landet men även internationellt. Vår omsättning under 2010 var ca 275 miljoner kronor. Webbaserade affärssystem Dupline med installationssystemet SmartHouse samt produkter för förnyelsebar energi som vindkraft och solceller. Vi är ett företag som alltid jobbar med fokus på våra kunder och en ambition att leverera en service som överträffar kundernas förväntan. Schneider Electric är en global energispecialist med anställda och verksamhet i mer än 100 länder. Företaget har ett starkt fokus på energieffektivisering och erbjuder integrerade lösningar för industriell automation, fastighetsautomation, avbrottsfri kraft, eldistribution och elinstallation. Schneider Electric möjliggör säker, pålitlig och effektiv energiförsörjning för kunder i alla branscher. För kontakt och mer information Zavanns webbaserade affärssystem med tillhörande tjänster används framgångsrikt av flera elleverantörer. Fokus ligger på intelligenta och användarvänliga lösningar, skräddarsydda för elbranschen. Zavanns system och tjänster ger effektivare organisationer och lägre kostnader för våra kunder. Tjänsten webbfullmakt.se är ett prisvärt, snabbt och enkelt alternativ för er att få de uppgifter som behövs för att kunna få en ny elkund. Spara pengar genom att låta oss göra arbetet, så får ni in fler kunder till en lägre kostnad utan att tumma på kvaliteten! 22 23