EKONOMISK REDOVISNING 35

Transkript

1

2 AFFÄRSIDÉ, MÅL OCH STRATEGI 7 KONCERNÖVERSIKT 9 MARKNADSÖVERSIKT 12 PERSONBILAR NORDEN 15 PERSONBILAR EUROPA 18 LASTBILAR NORDEN 20 LASTBILAR EUROPA 23 ENTREPRENADMASKINER 25 INFORMATIONSTEKNOLOGI 28 MILJÖ 30 HUMANKAPITALET 32 FINANSIELLA RISKER 34 EKONOMISK REDOVISNING 35 RESULTATRÄKNINGAR 36 BALANSRÄKNINGAR 38 KASSAFLÖDESANALYSER 40 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NOTER 42 FEMÅRSÖVERSIKT 50 KVARTALSÖVERSIKT 51 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 52 REVISIONSBERÄTTELSE 53 STYRELSE, REVISORER OCH LEDNING 54 ADRESSER 56 Förvaltningsberättelsen utgörs av sidorna 6 34, 52 samt avsnittet om Styrelsens Arbetsordning på sidan 54.

3 Kurs/eget kapital Börskurs vid årets utgång i förhållande till eget kapital per aktie. Medelantal anställda Betalda närvarotimmar i relation till normal årsarbetstid i respektive land. Nettokassaflöde Rörelsens kassaflöde samt investeringar och avyttringar minus utdelning till aktieägare. Nettolåneskuld Nettolåneskulden utgörs av räntebärande skulder med avdrag för likvida medel, räntebärande kort- och långfristiga fordringar samt uthyrningsfordon. Price/Earnings ratio (vinstmultiplikator) Börskurs vid årets utgång i relation till vinst per aktie. Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultat med tillägg av räntekostnader som ingår i rörelsen och finansiella intäkter i förhållande till genomsnittlig balansomslutning med avdrag för ej räntebärande kortfristiga avsättningar och skulder. Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning. Rörelsens kassaflöde Resultat efter finansnetto ökat med av- och nedskrivningar och med avdrag för betald skatt och löpande investeringar samt justering för förändring i rörelsekapital. Skatter Uppdelning av obeskattade reserver i latent skatteskuld respektive bundna reserver har gjorts på basis av skattesats 28 procent. Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning. Sysselsatt kapital Balansomslutningen med avdrag för ej räntebärande kortfristiga avsättningar och skulder. Utdelningsandel Utdelning i förhållande till årets vinst. Vinstmarginal Resultat före skatter i förhållande till nettoomsättning.

4 S80 till Europas vackraste bil Renault Clio Renault Clio är en av Europas mest sålda småbilar. En ny modell introducerades på marknaden hösten Vacker formgivning, hög komfort och säkerhet i nivå med betydligt större bilar gör nya Clio till en stark konkurrent i det expansiva småbilssegmentet. FM Det nya FM-programmet kompletterar Volvos FH-serie. Lastbilarna i FM-serien, som till stor del bygger på komponentgemenskap med FH-serien, är byggda för att utnyttjas effektivt och ekonomiskt dygnet runt. Serien finns i tre modeller: FM7, FM10 och FM12. Försäljningsstarten var lyckad. FH12 med 460 hk motor FH-serien är Volvos mest framgångsrika lastvagnsserie genom tiderna. Den introducerades Under åren har serien uppgraderats med den modernaste tekniken fick FH-serien en förbättrad 12-liters motor med lägre bränsleförbrukning och nya växellådor. Grävmaskin Samsung SE240 Samsung SE240 är tillsammans med 21-tonnaren SE210 en viktig produkt i den stora 20-tonsklassen och kompletterar det befintliga produktprogrammet väl. Väghyvel Champion 750A VHP Väghyvlar är en väsentlig produkt för Bilias entreprenadmaskinsida. Även om inte marknaden för väghyvlar är stor, är den viktig för att Bilia skall kunna erbjuda ett fullt sortiment. Tillväxt Fordon 7 Lönsamhet, RTs 7 Lönsamhet, RTe 7 Soliditet 7 Andel av nettoomsättningen, % 11 Andel av rörelseresultatet, % 11 Andel av sysselsatt kapital, % 11 Nettoomsättning fördelad på funktion, % 11 Leveranser av nya personbilar Leveranser av nya lastbilar Leveranser av nya entreprenadmaskiner 14 Nettoomsättning Personbilar Norden 17 Rörelseresultat Personbilar Norden 17 Nettoomsättning Personbilar Europa 18 Rörelseresultat Personbilar Europa 18 Nettoomsättning Lastbilar Norden 20 Rörelseresultat Lastbilar Norden 20 Nettoomsättning Lastbilar Europa 23 Rörelseresultat Lastbilar Europa 23 Nettoomsättning Entreprenadmaskiner 25 Rörelseresultat Entreprenadmaskiner 25 Fördelning av anställda per verksamhetsområde, % 32 Åldersstruktur 32 Fördelning utländsk valuta, % 34 Räntebindningsstruktur, % 34 Förfallostruktur, lån och kreditlöften, % 34 Nettoomsättning 37 Rörelseresultat 37 Finansnetto 37 Rörelseresultat per kvartal 37 Eget kapital 39 Sysselsatt kapital 39 Soliditet 39 Räntabilitet på eget kapital 39 Räntabilitet på sysselsatt kapital 39 Nettolåneskuld 39 Löpande investeringar samt förvärv 41 Nettoomsättning över 5 år 51 Rörelseresultat över 5 år 51 Resultat före skatter över 5 år 51

5 Bilia i korthet BILIA I KORTHET Bilia är ett av Europas ledande företag inom distribution och service av fordon, reservdelsförsäljning samt tilläggstjänster som ger kunderna ett kostnadseffektivt och bekymmersfritt fordonsägande. Bilia är återförsäljare för Volvo personbilar, lastbilar, bussar och entreprenadmaskiner samt Renault personbilar och lätta lastbilar. Under 1998 hade Bilia verksamhet i tio länder: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike, Ungern och Slovakien etablerades även en försäljningskanal via Internet. ÅRET SOM GICK Omsättningen ökade med fyra procent till (14 400) miljoner kronor. Rörelseresultatet blev 333 (417) miljoner kronor, en minskning med 20 procent. Lastbilsverksamheten i Sverige sammanfördes i ett bolag, Bilia Lastbilar AB. Beslut fattades om att göra detsamma på personbilssidan. IBK, som importerar och distribuerar entreprenadmaskiner i Österrike, Ungern och Slovakien, förvärvades. Bilia förvärvade distributionsrätten för VCE i Danmark med en återförsäljare på Själland. Avtal ingicks om förvärv av det franska lastbilsföretaget Goujon. Bilia ingick ett samarbetsavtal för att etablera autobytel-konceptet i samtliga nordiska länder. Bilia finns representerat i tio europeiska länder. Totalt finns 120 försäljningsställen, varav 85 i Norden. Nyckeltal Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat exkl avyttringar, Mkr Rörelsemarginal exkl avyttringar, % 1,7 2,7 2,8 Rörelseresultat, Mkr Resultat före skatter, Mkr 1) Årets resultat, Mkr Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,4 10,9 9,3 Räntabilitet på eget kapital, % 13,5 22,5 14,3 Nettolåneskuld/eget kapital, % Rörelsens kassaflöde, Mkr Soliditet, % Vinst per aktie, kr 6:50 9:65 5:40 Eget kapital per aktie, kr Antal anställda 31 december ) Nettoeffekten av avyttringar och nedskrivningar av tillgångar ingår med 111 (1998), 52 (1997) respektive 12 (1996) Mkr. Bilia årsredovisning

6 VD-kommentar Resultatet för 1998 får betraktas som svagt. Huvudorsakerna är den ökade konkurrensen som medförde stark pris- och marginalpress, vakuum i försäljningen då modellprogrammet ej var komplett samt att betydande framtidsinvesteringar togs inom områdena elektronisk handel och kvalitet. Bildetaljhandeln liksom bilindustrin är sedan några år inne i en intensiv omställnings- och koncentrationsprocess. Allt högre kostnader för produktutveckling och distribution är faktorer som driver på utvecklingen mot färre och större tillverkare och återförsäljare. Eftersom Bilias affärsidé är att äga och driva återförsäljarbolag i större städer och regioner kommer vi på sikt att gynnas av dessa trender. Bilias tre produktområden Bilia Personbilar hade 1998 en svag resultatutveckling, främst i Tyskland, Norge och Sverige. Problemen i den norska ekonomin pressade resultatet i Isberg s Personbilar, och den svenska verksamheten påverkades av vakuum i försäljningen då modellprogrammet ej varit komplett samt en stark prisoch marginalpress på begagnade bilar. Bilia Lastbilars resultat under 1998 utvecklades ej enligt plan. Huvudorsakerna är vikande marginaler i säljfunktionen samt omställningskostnader i samband med övergången till det nya sverigegemensamma lastbilsbolaget. Däremot uppvisade verksamheterna i Finland och Frankrike betydande resultatförbättringar. Bilia Entreprenadmaskiners resultat under 1998 utvecklades positivt och för tredje året i rad nådde det norska bolaget en vinst på över 50 miljoner kronor. De nyförvärvade bolagen i Österrike och Danmark visade en god utveckling. Elektronisk handel Den elektroniska distributionskanalen kommer i framtiden att minska distributionskostnaderna samt öka tillgängligheten för konsumenten. Mot den bakgrunden köpte Bilia in sig med fem miljoner USD i det amerikanska bilinternetföretaget autobytel.com inc. under 1998 för att 2 Bilia årsredovisning 1998

7 W26X VD-kommentar därmed få de nordiska rättigheterna till konceptet. Autobytel, som är ett flermärkesupplägg, lanserades på nätet i Sverige under februari Start sker i övriga nordiska länder under innevarande år. Varumärket Bilia En viktig del i Bilias affärsidé är att erbjuda våra kunder ett bekymmersfritt fordonsägande. I linje med denna, och som en följd av branschens trender, utvecklas Bilia allt mer mot ett serviceföretag med ett fullt sortiment av produkter och tjänster för fordonsägande. För att tydliggöra denna roll och inriktning har koncernens bolag under senare år omprofilerats till den gemensamma Bilia-profilen. Vidare lanserades i början av 1999 en omfattande imagekampanj för att långsiktigt bygga Bilias varumärke som ett komplement till våra leverantörers. Summering av åren Efter nästan fem år på VD-stolen i Bilia lämnar undertecknad över stafettpinnen till Kjell Åkesson, som tidigare varit vice verkställande direktör på Svedala Industrier. Under perioden 1994 till 1998 har koncernen genomgått en stark förändring som kan sammanfattas med nyckelorden fokusering och finansiell balans. Icke kärnverksamheter har sålts till ett betydande värde, innebärande vinster om cirka 51 miljoner kronor. Nettolåneskulden har reducerats med drygt en miljard kronor och soliditeten ökat till 24 procent. Det genomsnittliga resultatet före skatter har uppgått till cirka 200 miljoner kronor per år motsvarande en avkastning på sysselsatt kapital på cirka 10 procent. En ny affärsidé för kärnverksamheten har etablerats under det gemensamma varumärket Bilia. Förutom personbilar och lastbilar har det nya affärsområdet Entreprenadmaskiner kommit till. Ett omfattande kvalitetsarbete med hjälp av den så kallade VUmetodiken har startats, och cirka medarbetare tillämpar det nya arbetssättet som syftar till att öka kundtillfredsställelsen och Bilias effektivitet. Sammanfattningsvis har Biliakoncernen idag en stabil grund att stå på och kommer att kunna utveckla och bredda kärnverksamheten. Utsikter för 1999 Trots den hårda konkurrensen med åtföljande pris- och marginalpress har Bilia goda möjligheter framöver. För att nå högre vinstnivåer i framtiden krävs dock ytterligare strukturella åtgärder på kostnadssidan, utförsäljning av olönsamma bolag, aggressivare och mer konceptuell säljmetodik samt en vidareutveckling av servicemarknadsområdet. Göteborg i mars 1999?@e@??@@@6KO2@@0Mf@? O2@@0M J5 J5hf?O2@6XfO&0M?W.??J5?.Yhe?@@@@@@)eW2(M W.Y??7H? O)T@@@@@@H?O&0Y? 7He?@?W.?gO2@@(M?W(?'T2@<??/T26Ke@L?7H?e?O2@0Y@@H??7H?V4@@?V+R4@@@@)?2(??@eO2@0M?e@5e?@ W@@@@0Y? O20Mf?J(YeJ5.M?O2@0Mg?.Y??O.Y?@hO@?2@@@@ O2@@0Mhf@@H? W.eJ5gO2@@@@0M?O2@0Mhf@@e@5 J5eW2@@(M?&0Yg@?heV40Y?@?W.Y?W&@X@H? W.M?hJ5 W. J@H??75?gV'6XhfW.Y?he?@?W&H O@e?W&5eJ(Y?@?f?N@1he?W.Y?7@?gW2@?fW2@5eW&@H?W.Yf@6K??C@@heW.Y?hf@? J@5?e@@e7@H?e?O&@(Y?W&@@?O&H?f?I4@@0M?h?W.Yhf?J5??W&(Y??J@He@5f@@@@H??7(?'@@@?7H?hf?.Y? W&@HeW&@?@@@He?C(Y@@eC(Y?V+M? J5 J5?.Y? W&HJ5??C@X@5e?@(Y?W.Y?W&@?7H?@(R@(Ye?(Y??7H? W.M?J5?J(Y?(Y? W&H??J@T&H W.?W&@eW&>@@? W..Y O.M?e7@(M W. W2@? O2@@0Y?J@H?7H?O&@? W2@< W&@? J@T2(M?O.R'? 7@@? 7>@0Y? O2@0Y??J@X?J@@<? W2@<?7R1 W&@@?O.R'??@?@?O&@ O2@0Y??3L? O2@@>5 O2@@0M?N1??@K?gO2@0MB@H O2@@0R+M?W.R'1?7H?S5?W-Xe J5e7H O)T2@0M?he?.Y?e75 O@?@@@0Mhg VD-skifte i Bilia Ny verkställande direktör för Bilia blir Kjell Åkesson. Han kommer närmast från en befattning som vice verkställande direktör i Svedala Industri AB, där han ansvarat för ett flertal divisioner och marknader. Han har också stor internationell erfarenhet från sammanlagt 17 års arbete inom olika delar av ABB-koncernen. Under ABB-tiden arbetade han bland annat som marknadsdirektör inom segmentet krafttransmission och som verkställande direktör för ABBs tradingverksamhet. Kjell Åkesson har stor erfarenhet inom områden som är betydelsefulla för Bilia, bland annat vikten av en medveten varumärkesstrategi, servicemarknadens betydelse för ökat kundvärde och tillväxt genom förvärv. Bilia årsredovisning

8 Bilia-aktien Bilia-aktiens kursutveckling Bilia-aktiens omsättning Börsåret 1998 Börsåret 1998 var mycket turbulent. Första halvåret steg börsen kraftigt och den 20 juli noterades all time high på Stockholms Fondbörs generalindex. Under andra halvåret föll börserna världen över i samband med oron över hur krisen i Asien, Japans bräckliga finansmarknad och Rysslands ekonomiska kollaps skulle påverka konjunkturförloppet och därmed företagens vinster. Under årets sista månader återhämtade dock börserna en stor del av fallet och året slutade med en uppgång på 10,5 procent för Affärsvärldens generalindex. Dow Jones index i New York och Londonbörsens FTSE-index steg med 16,1 respektive 14,6 procent. Bilia-aktien Bilia-aktien noterades på Stockholms Fondbörs år Aktiekapitalet uppgick den 31 december 1998 till 634 miljoner kronor fördelat på aktier. En noteringspost består av 200 aktier. Det nominella värdet per aktie är 20 kronor och röstvärdet är en röst per aktie. Kursen på Bilia-aktien sjönk under året med 49,5 procent till 55:50 kronor. Detta kan jämföras med Affärsvärldens generalindex, som steg med 10,5 procent. Omsättning Under 1998 omsattes 13,8 miljoner A-aktier till ett värde av miljoner kronor. Omsättningen motsvarade 43,6 procent av det totala antalet aktier, vilket innebär en ökning jämfört med 1997 med 3,6 procentenheter. Aktieägare Antalet aktieägare var vid årsskiftet (42 821) varav 98,0 procent ägde mindre än aktier. Utländska ägare ägde 6,7 procent av aktierna. Andelen institutionellt ägande uppgick till 26,8 procent. Börsvärde Börskursen för Bilia-aktien var 110:00 kronor vid ingången av 1998 och 55:50 kronor vid utgången av Bilia-aktiens högsta och lägsta betal- Data per aktie Mkr Vinst, kr 6:50 9:65 5:40 3:60 2:20 Eget kapital, kr Börskurs vid årets utgång, kr 55:50 110:00 86:00 52:00 64:00 P/E-tal, ggr Kurs/eget kapital, % Direktavkastning, % 3,6 2,8 4,5 3,8 1,5 Utdelning, kr 3:00 1) 3:00 2:75 2:00 1:00 Utdelningsandel, % ) Föreslagen utdelning. 4 Bilia årsredovisning 1998

9 Bilia-aktien kurs under året var 119 kronor (februari) respektive 44 kronor (oktober). Vid utgången av 1998 var Bilias börsvärde 1,8 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 3,5 miljarder vid utgången av P/E-talet räknat på 1998 års vinst blev 9 jämfört med 11 för Betavärde Kursförändringen för en enskild aktie jämfört med aktiemarknaden som helhet kallas betavärde. Betavärdet för den senaste femårsperioden uppgår till 0,84. Det innebär att Bilia-aktiens kurssvängningar varit lägre än de genomsnittliga kursförändringarna på Stockholms Fondbörs under perioden. Utdelning Styrelsen föreslår bolagsstämman oförändrad utdelning på tre kronor per aktie, eller totalt 95 miljoner kronor, för verksamhetsåret Utdelningsandelen, mätt som utdelningens andel av årets resultat, blir därmed 46 (31) procent. Aktieägarinformation Aktieägare som önskar årsredovisning och halvårsrapport som direktutskick kan få detta efter anmälan till VPC. Finansiell information om Bilia finns även på Internet. Under adressen finns även möjligheter att ställa frågor direkt till Bilia. Bilia-analyser Följande analytiker har under året publicerat eller uppdaterat tidigare analyser av Bilia: Patric Lindqvist, Alfred Berg Telefon: Hans Westerberg, Den Danske Bank Telefon: Mats Liss, Swedbank Markets Telefon: Mikael Laséen, Nordiska Fondkommission Telefon: Leif Pettersson, Enskilda Securities Telefon: Aktiernas fördelning, % av Äger % av Totalt antal totala antalet tillsammans aktie- Aktieinnehav aktieägare aktieägare st aktier kapitalet , , , , , , , ,8 Totalt , ,0 Bolaget har upptagit ett konvertibelt förlagslån från de anställda, vilket beskrivs på sidan 10. De tio största aktieägarna Namn Andel % Totalt AB Volvo 36, Robur Fonder 10, Trygg-Hansa Försäkring AB 4, SPP Försäkring 3, Chase Manhattan Bank N A 3, AMF Sjukförsäkrings AB 2, Svenska Industritjänstemannaförbundet 2, Praktikertjänst AB Pensionsstiftelse 2, Banco Aktiefonder 2, Kammarkollegiets fondförvaltning 1, Bilia årsredovisning

10 Förvaltningsberättelse Bilia står för hög service och personligt engagemang. I alla situationer eftersträvar Bilia hög tillgänglighet, pålitlighet, kompetens, partnerskap och bra totalekonomi.

11 Förvaltningsberättelse Affärsidé, mål och strategi Bilias verksamhet är distribution och service av fordon, reservdelsförsäljning samt tilläggstjänster som ger kunderna ett kostnadseffektivt och bekymmersfritt fordonsägande. Affärsidé Bilias affärsidé är att utveckla och samordna effektiva företag för distribution och service av personbilar, lastbilar, bussar och entreprenadmaskiner. Bilia skall driva storskaliga återförsäljarföretag i storstäder och regioner där företaget kan få en marknadsledande position eller fungera som enda återförsäljare åt sina leverantörer. Bilias bolag samverkar för att dra nytta av skalfördelar inom områden som marknadsföring, inköp, IT, finansiering och kompetensöverföring. Bilias leverantörer skall uppleva att Bilia är den mest attraktiva partnern för att skapa en hög kundtillfredsställelse och en stark marknadsposition mätt i marknadsandelar, image och lönsamhet. Bilia har Norden som hemmamarknad och bedriver verksamhet på ett antal utvalda marknader i Europa. Bilias kärnvärden I alla situationer skall Bilia vara känt för hög tillgänglighet, pålitlighet, kompetens, partnerskap och bra totalekonomi för kunden. Mål Bilias övergripande mål är att under en konjunkturcykel: vara bland de bästa i Europa på kundtillfredsställelse uppnå en högre kostnadseffektivitet växa med 10 procent per år uppnå räntabilitet på sysselsatt kapital på minst 12 procent uppnå räntabilitet på eget kapital på minst 14 procent uppnå soliditet på minst 30 procent. Strategi De närmaste åren är Bilias strategi fokuserad på nöjdare kunder, kostnadseffektivitet och tillväxt. Nöjdare kunder Det övergripande målet är att inom tre till fem år bli bland de bästa i Europa när det gäller kundtillfredsställelse. För att nå detta mål har Bilia börjat arbeta med verksamhetsutveckling, VU. Det är en systematisk arbetsmetodik som bygger på tydligt formulerade mål och konkreta handlingsplaner som engagerar alla medarbetare. Syftet är bland annat att stärka Bilias kundfokus och öka kundvärdet. Bilia årsredovisning

12 Förvaltningsberättelse Affärsidé, mål och strategi Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet uppnås genom vardagsrationaliseringar, strukturella förändringar (till exempel koncentration av bolags- och anläggningsstrukturen), organisations- och metodutveckling samt ökad samordning och samverkan. Exempel på detta är beslutet att sammanföra personbilsverksamheten i Sverige till ett gemensamt bolag, Bilia Personbilar AB, samt bildandet av Bilia Fastigheter AB för att säkra ett effektivt utnyttjande av koncernens rörelsefastigheter. Även VU-programmet bidrar till kostnadseffektivitet genom att medarbetarna engageras i att identifiera och genomföra kostnadsbesparande åtgärder. Tillväxt Bilias nettoomsättning skall växa med 10 procent per år, varav hälften organiskt och hälften genom förvärv. Lastbilar och entreprenadmaskiner är prioriterade tillväxtområden, liksom tillväxt inom servicemarknaden, främst vad gäller verkstad och reservdelar. Servicemarknaden har högre marginaler, är mindre cyklisk och bidrar till att stärka relationen mellan fordonsägaren och Bilia. Under 1998 fattade Bilia beslut om flera förvärv, till exempel lastbilsverksamheter i Frankrike och Tyskland samt import- och återförsäljarverksamhet för entreprenadmaskiner i Danmark. Den organiska tillväxten skall skapas med hjälp av Volvos och Renaults starka modellprogram, ökad kundlojalitet samt nya tjänster och försäljningskanaler. Ett exempel på detta är Bilias investering i autobytel.com inc., vilket bland annat ger Bilia rätt att lansera och driva autobytel.com inc. s affärssystem för försäljning över Internet i de nordiska länderna. Nöjda kunder kommer tillbaka. Därför är hög kundtillfredsställelse viktig för Bilia. 8 Bilia årsredovisning 1998

13 Förvaltningsberättelse Koncernöversikt Organisation och styrning Bilias kärnaffär bedrivs i fem affärsområden, som är indelade efter produktslag och geografisk marknad. Affärsområdena är inte juridiska enheter utan är delar i en styr- och ledningsmodell. Bilias affärsplaneprocess har ett tydligt fokus på lönsamhet, tillväxt och kvalitet. För var och en av dessa prioriteter finns tydliga mål uppsatta infördes dessutom en metodik för verksamhetsutveckling, som på sikt kommer att engagera samtliga Bilia-medarbetare och som syftar till ett ökat individuellt initiativ- och ansvarstagande. Övrig verksamhet Tillgångar och verksamheter som inte är knutna till kärnverksamheten och som skall avvecklas finns samlade i Catena Invest. Under 1998 har icke kärnrelaterade tillgångar sålts till ett värde av 410 miljoner kronor. Reavinsten netto uppgick till 65 miljoner kronor. Kvar att avyttra är Marriott Hotel i Hamburg samt affärscentrat i Augsburg. Bilia AB Moderbolaget i koncernen, Bilia AB, med säte i Göteborg, handhar koncerngemensamma funktioner som administration, strategisk planering och affärsutveckling, men driver ingen egen rörelse. VIKTIGA HÄNDELSER TRENDER STYRKEFAKTORER Personbilar Volvos 900/90 serie togs ur produktion Segmentförskjutning till mindre Stora strukturer ger möjligheter Norden Positiv lansering av Volvo S80 bilar i Sverige till kostnadsfördelar Minskad efterfrågan i Norge under senare Ökad konkurrens Långt framme inom delen av 1998 Prisutjämning för begagnade bilar elektronisk handel Beslut om att bilda ett personbilsbolag i mellan Skandinavien och Stark marknadsposition Sverige och Danmark från och med 1999 Centraleuropa Starka produktprogram Investering och installation av nya och varumärken datasystem i Sverige Personbilar Volvos negativa utveckling i Frankrike Ökad konkurrens Starka produktprogram Europa ändrades till en betydande försäljningsökning och varumärken Lanseringen av Volvo S80 Stora strukturer ger möjligheter Överlager av begagnade personbilar i Köln till kostnadsfördelar och Hamburg Beslut om att bilda ett gemensamt personbilsbolag i Tyskland Lastbilar Bildandet av ett lastbilsbolag i Sverige Avreglering av transport- och Stora strukturer ger möjligheter Norden Positiv lansering av Volvos FM-serie fordonsbranschen till kostnads- och Fraktregleringarna upphörde att gälla vid Färre och större lastbilsåterförsäljare kompetensfördelar halvårsskiftet Ökad konkurrens Stark marknadsposition Investering och installation Förbättrad produktkvalitet Långt framme med att erbjuda av nya datasystem i Sverige Färre och större mer krävande kunder kunderna heltäckande servicemarknadslösningar Lastbilar Positiv lansering av Volvos FM-serie Färre och större lastbilsåterförsäljare Stora strukturer ger Europa Fraktregleringarna upphörde att gälla vid Ökad konkurrens möjligheter till kostnadshalvårsskiftet Förbättrad produktkvalitet och kompetensfördelar Etablering av nya verkstäder i Tyskland och Frankrike Färre, större och mer krävande kunder Bra marknadsposition Förvärv av Goujon-gruppen i Frankrike Entreprenad- Minskad efterfrågan i Norge under senare Nya produkter lanseras på marknaden Stora strukturer ger maskiner delen av 1998 med allt kortare tidsintervall möjligheter till kostnads- Förvärv av distributionsrätten och en Färre, större och mer krävande kunder och kompetensfördelar återförsäljare i Danmark Ökad priskonkurrens för nya Konkurrenskraftigt servicenät Volvos förvärv av Samsung har goda möjligheter maskiner Stark marknadsposition att stärka grävmaskinssegmentet under 1999 Bilia årsredovisning

14 Förvaltningsberättelse Koncernöversikt Viktiga händelser under 1998 Bilia förvärvade Industrie-, Bauund Kommunalmaschinenhandelsgesellschaft mbh (IBK). IBK importerar och distribuerar entreprenadmaskiner i Österrike, Ungern och Slovakien. Förvärvet innebär att Bilia växt ytterligare inom området tunga fordon. Bilia investerade fem miljoner USD i autobytel.com inc., vilket motsvarar cirka tre procent av kapital och röster. Bilia förvärvade distributionsrätten för VCE i Danmark samt en återförsäljare på Själland. Bolaget förvärvade lastbilsverksamhet i Ulm, Tyskland. Under året genomfördes följande avyttringar: Bilia i Umeå AB, Seniorenheim med tillhörande fastighet i Hannover, kvarstående verksamhet i det svenska finansbolaget AB Probo, en butiks- och kontorsfastighet i Oslo samt en rörelsefastighet i Stockholm. Den sammanlagda bokföringsmässiga vinsten från dessa avyttringar uppgick till 111 (52) miljoner kronor. Av det som inte tillhör Bilias kärnverksamheter kvarstår nu två fastigheter i Tyskland. Samarbete etablerades med en av landets ledande reklambyråer, för att positionera Bilia som det ledande serviceföretaget inom fordonshandel. Koncentration av anläggningsstrukturen fortsatte, bland annat i Stockholm och Malmö. Personalkonvertibler Enligt ett beslut på 1998 års bolagsstämma upptog Bilia AB i slutet av juni ett konvertibelt förlagslån från anställda i koncernen och det helägda dotterbolaget Sevonia AB om nominellt kronor (av maximalt 150 miljoner kronor). Lånet förfaller till betalning den 30 juni 2003 i den mån konvertering inte äger rum och löper med en årlig ränta motsvarande 12 månader STIBOR minus en procentenhet. Räntesatsen för innevarande ränteperiod är 3,39 procent och för nästkommande ränteperiod 2,32 procent. Konverteringskursen fastställdes till 119 kronor per aktie med rätt att konvertera under tiden 30 juni maj Vid full konvertering kommer nya aktier att utges motsvarande 1,8 procent av därefter totalt utgivna aktier ( ). Viktiga händelser efter årsskiftet Kjell Åkesson efterträdde Mats Jansson som verkställande direktör i Bilia AB och koncernchef. Ford förvärvade Volvos personbilsverksamhet. Förvärvet förväntas på sikt leda till stärkt konkurrenskraft för Bilia. I januari 1999 tillträdde Bilia Goujon SA i Bretagne, Volvos största lastbilsåterförsäljare i Frankrike. Avtal träffades om att förvärva totalt fem lastbilsåterförsäljare med tillsammans cirka 670 miljoner kronor i omsättning; Malterud i Norge, Tammerfors i Finland, Köln i Tyskland samt Paris och Baux/ Béziers i Frankrike. Under februari 1999 startade Autobytel AB verksamheten i Sverige. Under 1998 hade Bilia verksamhet i tio länder: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike, Ungern och Slovakien. 10 Bilia årsredovisning 1998

15 Förvaltningsberättelse Koncernöversikt Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat, Mkr Rörelsemarginal, % Fordonsrörelsen Personbilar Norden ,1 2,2 1,4 Personbilar Europa ,5 0,2 0,5 Lastbilar Norden ,0 4,4 5,2 Lastbilar Europa 1) ,8 0,3 0,3 Entreprenadmaskiner 2) ,4 8,6 9,0 Totalt fordonsrörelsen ,5 2,5 2,1 Bilia Fastigheter Moderbolaget 3) Catena Invest Övrigt, koncernmässig nedskrivning och avyttring 4) Totalt koncernen ,2 2,9 2,8 1) Exklusive avyttringar ) Bolaget i Norge förvärvades per den 30 juni Verksamheten i Danmark förvärvades per den 1 september Bolagen i Österrike, Ungern och Slovakien förvärvades per den 1 januari ) Exklusive utdelning från dotterbolag. 4) Personbilar Norden och Lastbilar Norden har justerats för 1996 och 1997 avseende Bilia i Umeå AB som avyttrades under Bilia driver även butiker för reservdelar och tillbehör samt bensinstationer. Totalt har Bilia 37 bensinstationer i Sverige. Bilia årsredovisning

16 Förvaltningsberättelse Marknadsöversikt Leveranser av nya personbilar 1) Villkoren för fordonsindustrin har förändrats snabbt under de senaste åren. Skalfördelar, kvalitet, starka varumärken och ett brett utbud av tilläggstjänster blir betydelsefulla konkurrensmedel. Servicemarknadens betydelse för återförsäljarnas lönsamhet och positionering kommer att öka väsentligt. 1) För Sverige, Norge och Danmark inkluderas försäljningen av Renault i Volvos och Bilias försäljningssiffror. För Tyskland inkluderas försäljningen av Renault i Bilias försäljningssiffror. 12 Bilia årsredovisning 1998 Fordonsindustrin verkar i en relativt mogen och starkt cyklisk bransch. I tillverkningsledet är den global, med ett flertal stora multinationella aktörer. Inom branschen råder intensiv konkurrens och överkapacitet. Det som avgör vilka företag som blir framgångsrika är snabb och kostnadseffektiv produktutveckling, skalfördelar, starka varumärken särskilt inom personbilar och starka distributionsoch servicenät. Kundorientering, kvalitet och tilläggstjänster, till exempel finansiering och försäkring, är andra viktiga konkurrensfaktorer. Distribution och service viktiga aspekter Distributions- och serviceledet är en viktig del i den totala värdekedjan. Distributionsstrukturen är fortfarande mycket fragmenterad med många mindre, fristående aktörer samt stora återförsäljarnät. Den senaste tiden har dock flera viktiga förändringar skett mot större och färre återförsäljare. Internetutvecklingen medför att helt nya företag uppstår. Bilias samarbete med amerikanska autobytel.com inc. är ett exempel på detta. Personbilar Konkurrensen hårdnar allt mer inom personbilsområdet, både på de nordiska och de europeiska marknaderna, vilket ökar behovet av kostnadseffektivitet och förändringar i distributionen. På personbilsmarknaden ökar kraven på tillverkarna att i snabbare takt presentera nya bilmodeller. Produktlivscyklerna blir kortare samtidigt som olika tillverkares produkter blir mer lika varandra när det gäller kvalitet och prestanda. Design, mjukvaror och säkerhetsaspekter blir därför allt viktigare för konkurrensförmågan. Personbilens totala kvalitet produkten och återförsäljarens tjänster blir allt mer avgörande för kundens val av leverantör. Priskonkurrensen på personbilar är intensiv och en konsekvens härav är att återförsäljarnas marginaler minskar. En sannolik utveckling är att antalet återförsäljare blir färre och att anläggningsnäten struktureras om i syfte att sänka kostnaderna. Internetutvecklingen påskyndar detta genom att göra det enklare att etablera försäljningskanaler till en lägre kostnad samt med ökad tillgänglighet och fler valmöjligheter för kunden. Utbudet av Internetbaserade tjänster från tillverkare, återförsäljare och andra intressenter har ökat kraftigt. Marknaderna Sverige. Den svenska bilmarknaden stabiliserades under året på en relativt hög nivå. Det låga ränteläget har gynnat bilköp. Försäljningen av begagnade bilar är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Under 1998 stabiliserades priserna på en lägre nivå efter flera års prisfall. Prisskillnaden mellan Sverige och övriga Europa har därmed i stort sett utjämnats. Norge. Höjda räntor och farhågor för försämrad norsk ekonomi påverkade efterfrågan negativt. Under andra halvåret minskade totalmarknaden för nya personbilar med drygt 20 procent. Servicemarknaden hade full sysselsättning men stor brist på kvalificerad arbetskraft. Danmark. Den danska regeringen agerade under 1998 för att dämpa efterfrågan på kapitalvaror. Bilskatter och ägaravgifter höjdes och det blev dyrare för privatpersoner att köra tjänstebil. Totalmarknaden för personbilar var i stort sett oförändrad under året. Tyskland. Den tyska totalmarknaden för personbilar var fortsatt stark och ökade med cirka fyra procent. Frankrike. Den franska personbilsmarknaden ökade med cirka 13 procent under 1998, vilket berodde på det allmänna konjunkturläget. Italien. De senaste två åren har den italienska personbilsmarknaden ut-

17 Förvaltningsberättelse Marknadsöversikt vecklats mycket positivt, vilket bland annat har berott på att italienska staten subventionerade skrotning av gamla bilar. Nu har subventionerna upphört och den italienska marknaden har hårdnat betydligt med minskade marginaler som följd. Totalmarknaden minskade med två procent. Lastbilar och entreprenadmaskiner Konkurrensen på den nordiska och europeiska lastbilsmarknaden var stark även under De europeiska transport- och fordonsnäringarna avregleras i snabb takt, vilket innebär helt nya förutsättningar för fordonshandeln. De senaste fyra åren har alla stora lastbilstillverkare förnyat sina produkter, vilket har bidragit till en skärpt konkurrenssituation både i Norden och i övriga europeiska marknader. Samtidigt blir fordonshandeln allt mer internationell, bland annat genom att olika länders fordonsbestämmelser samordnas. Det leder till en utjämning av fordonspriserna på en lägre nivå för såväl nya som begagnade fordon. Utvecklingen påskyndar en ytterligare effektivisering av lastbilshandeln. Miljöfaktorer driver på utvecklingen av bränslesnålare bilar och renare avgaser. Det ställer höga krav på produktutvecklingen av nya lastbilar. Kunderna kommer att bli allt större och mer sofistikerade. De kommer att fästa allt större vikt vid fordonets totalekonomi. Konkurrensen, som tidigare gällde enbart produktegenskaper, handlar alltså allt mer om pris och effektivitet. Den ökande konkurrensen i Europa i kombination med den ekonomiska turbulensen i Sydostasien har även pressat marginalerna för entreprenadmaskiner. Den europeiska marknaden för entreprenadmaskiner följer den allmänna trenden med större öppenhet och färre handelshinder. En konsekvens är att märkeslojaliteten minskat. En annan tydlig trend är att antalet återförsäljare stadigt minskar och att de återförsäljare som blir kvar får allt större marknadsdistrikt. Det blir allt viktigare för återförsäljare av både lastbilar och entreprenadmaskiner att kunna erbjuda helhetslösningar som inkluderar inte bara fordonet, utan även servicenät, serviceavtal samt tilläggstjänster såsom finansiering, försäkring med mera. Marknaderna Sverige. Den svenska lastbilsmarknaden var något starkare än föregående år. Priskonkurrensen var mycket stark och Volvo tappade marknadsandelar. Däremot rådde stor efterfrågan på bättre begagnade lastbilar. Servicemarknaden minskade på grund av att bilbeståndet blivit bättre. Norge. Den försämrade konjunkturen i Norge påverkade marknaderna negativt både för lastbilar och entreprenadmaskiner. Servicemarknaden var dock god, men en stor efterfrågan på utbildade mekaniker i Oslo-området har gjort det svårt att behålla arbetskraft. Reservdelsförsäljningen minskade på grund av ökade aktiviteter från konkurrenter, samt ett större bestånd av nyare bilar med mindre behov av service. Marknaden för entreprenadmaskiner var i stort sett likartad som 1997 men reservdelsförsäljningen minskade något. Danmark. Den danska lastbilsmarknaden var starkare under 1998 än föregående år. Det rådde en kraftig priskonkurrens, vilket sänkte marginalerna på nya bilar. Även marknaden för entreprenadmaskiner ökade. Finland. I Finland rådde stor efterfrågan på såväl nya lastbilar som servicemarknadstjänster. Tyskland. Den tyska lastbilsmarknaden ökade kraftigt under året och konkurrensen mellan olika tillverkare ökade. Frankrike. Totalmarknaden för lastbilar i Frankrike steg kraftigt under Österrike. Den österrikiska marknaden för entreprenadmaskiner gick upp. På hjullastarmarknaden rådde stark prispress som främst initierades av inhemska producenter. Ungern. Den ungerska marknaden för entreprenadmaskiner ökade med fyra procent, vilket framför allt berodde på ökade investeringar i infrastrukturen. Leveranser av nya personbilar Leveranser av nya lastbilar Bilia årsredovisning

18 Förvaltningsberättelse Marknadsöversikt Konsekvenser för Bilia Ökad rörlighet, färre handelshinder och valutasamarbetet inom EMU förändrar förutsättningarna för fordonsindustrin. Å ena sidan ökar konkurrensen och möjligheten för kunderna att jämföra priser mellan olika marknader, men å andra sidan innebär en vidgad marknad ökade försäljningsmöjligheter för en komplett och professionell återförsäljare som Bilia. Bilias kärnvärden tillgänglighet, pålitlighet, kompetens, totalekonomi och partnerskap kommer att bli viktiga framgångsfaktorer för att öka marknadsandelarna i den internationella konkurrensen. Bilia gynnas också av Fords köp av Volvos personbilsverksamhet, vilket kommer att stärka produktprogrammet och varumärket. Fordonens förbättrade kvalitet gör att de inte behöver lika mycket service. Detta leder på lång sikt till minskade volymer för servicemarknaden. Å andra sidan ställer den ökade tekniska komplexiteten till exempel elektronik i fordonen ökade krav på kompetens hos serviceleverantören. Denna utveckling gynnar större märkesåterförsäljare, som Bilia. Prispressen inom fordonsindustrin medför ett ökat tryck på lägre kostnader för distributionen. Bilias anläggningsstruktur och koncentration till storstäder har stor potential för effektivisering. Förmågan att skapa kostnadseffektiva verksamheter blir en allt viktigare framgångsfaktor. Den snabba utvecklingen inom elektronisk handel fortsätter och öppnar möjligheter för ännu kostnadseffektivare distributionskanaler. Bilia ligger genom sitt samarbete med autobytel väl framme i den utvecklingen. Styrkor och svagheter Bilias konkurrensförmåga i framtiden kan sammanfattas i följande punkter: Styrkor Börsnotering med stabil ägarbild och låga finansieringskostnader. Volvos starka varumärke och modellprogram samt en strategi som helt satsar på transportmedel. Starka marknadspositioner i Norden. Skalfördelar genom samordning och anpassning av strukturen. Kompetent personal samt det större bolagets möjligheter att kontinuerligt vidareutveckla personalen. Pågående utveckling av innovativa tjänster och koncept, till exempel tekniker/direktmekaniker och elektronisk handel på Internet. Väl utvecklad kompetensöverföring. Svagheter Stor anläggningsstruktur. IT-system som ännu ej är anpassade för framtida krav. Svaga marknadspositioner och dålig lönsamhet för personbilsverksamheten i Europa. Leveranser av nya lastbilar Leveranser av nya entreprenadmaskiner 14 Bilia årsredovisning 1998

19 Förvaltningsberättelse Personbilar Norden Uppbyggnaden av ett gemensamt personbilsbolag i Sverige i syfte att minska omkostnaderna och en bred satsning på ökat medarbetarengagemang är två exempel på åtgärder som Bilia vidtog 1998 för att stärka konkurrenskraften på de nordiska marknaderna. Personbilar Norden är verksamt inom bilförsäljning, finansiering, verkstadstjänster samt tillbehörs- och reservdelsförsäljning i Sverige, Norge och Danmark. Bland de viktigaste produkterna kan nämnas Volvo S80 och Volvo V70. Stora förhoppningar ställs även på den nya, billigare femcylindriga versionen av Volvo S80 som introducerades i början av Servicemarknadsaffären bidrar med cirka en tredjedel av omsättningen men svarar för cirka 70 procent av resultatet. Det stora beståndet av Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat, Mkr Rörelsemarginal, % Räntabilitet på sysselsatt kapital, % Sverige ,0 154,8 66,2 1,1 2,4 1,2 8,8 22,0 Norge ,5 39,2 39,0 1,7 2,6 2,8 11,5 18,8 Danmark ,1 0,2 1,3 0,1 0,0 0,7 3,7 1,1 Totalt ,6 194,2 103,9 1,1 2,2 1,4 9,0 20,5 Varje år köper cirka kunder i Norden en ny eller begagnad personbil av ett Biliaföretag. Bilia årsredovisning

20 Förvaltningsberättelse Personbilar Norden Bilias mest sålda personbil i Norden är Volvo S/V 70. På bilden provkörs Volvo V 70. Volvo-bilar på den nordiska marknaden och servicemarknadens allt större betydelse för resultatet gör att satsningen på service och god kundvård ökar. Under 1998 inleddes samordningen av den svenska personbilsverksamheten i ett bolag. Programmet för verksamhetsutveckling startades i hela Norden och syftar till att involvera medarbetarna i arbetet att öka kundtillfredsställelsen och lönsamheten. Årets resultat Rörelseresultatet för Personbilar Norden 1998 blev 100,6 (194,2) miljoner kronor, vilket är en minskning med 48 procent jämfört med året innan. Resultatet påverkades främst av lägre marginaler på fordon och reservdelar. Sverige Resultatet för Bilias svenska bolag påverkades positivt av det låga ränteläget, vilket ökade både privat- och företagsförsäljningen. Leveranserna ökade trots hårdare konkurrens. Minskade marginaler inom bilförsäljningen, omstruktureringskostnader för att sammanföra all personbilsverksamhet till ett bolag samt kostnader för installation av nya datasystem påverkade dock resultatet negativt. Trygghetsavtalet, med en fast månadskostnad för service, lanserades 1997, men fick sin verkliga start först 16 Bilia årsredovisning 1998

21 Förvaltningsberättelse Personbilar Norden under 1998 och kommer att få en positiv påverkan på stabiliteten i servicemarknadsaffären. Norge Bilias norska verksamhet påverkades av den överhettade norska ekonomin. Höjda räntor och en allmän osäkerhet medförde färre bilköp. I slutet av 1998 införde Volvos återförsäljare ett nytt koncept med nettoprissättning för att öka sina marknadsandelar. Dess påverkan på resultatet kommer att synas först i 1999 års siffror. Under 1999 kommer Bilias bolag i Oslo, Isberg s Personbil AS, att marknadsföras under namnet Bilia Isberg s. Danmark Resultatet för Bilias danska bolag förbättrades, vilket framför allt beror på en ökad omsättning för verkstadsrörelsen. Den danska regeringens beslut att höja ägaravgifter och bilskatter minskade nybilsförsäljningen. Volvos andel av marknaden minskade något. Verkstäderna hade en bra beläggning, fast med något färre verkstadstimmar än föregående år. Vid årsskiftet genomfördes sammanslagningen mellan Bilia Personvogne A/S och Vanlöse Autohandel A/S. Sammanslagningen väntas ge betydande samordningseffekter, bland annat ökad effektivitet och lägre kostnader. Möjligheter och risker De minskade marginalerna på personbilsmarknaden innebär strukturförändringar och rationaliseringar inom hela fordonsindustrin. Bolag av Bilias storlek har större möjligheter att anpassa verksamheten till de nya förutsättningarna. De nya, samordnade personbilsbolagen i Sverige och Danmark är ett första steg för att möta denna utveckling. De nya organisationerna ger möjlighet till kostnadsbesparingar genom en strömlinjeformad anläggningsstruktur samt samordning av bland annat administration, inköp och marknadsföring. Utsikter De samordnings- och rationaliseringsåtgärder som genomfördes under året förväntas ge effekt redan under De nybildade personbilsbolagen beräknas leda till kostnadsbesparingar om cirka tio miljoner kronor årligen. Fortsatt fokus på kostnadsreducering parallellt med de satsningar som görs för att ytterligare förbättra kvalitet, service och tillgänglighet skall stärka lönsamheten. Personbilar Norden kommer under de närmaste åren att satsa mer på personlig service, vilket i allt högre utsträckning styr kundens val av leverantör. Detta gäller i synnerhet servicemarknaden, där potentialen bedöms vara stor. Bilia har där goda chanser att öka sina marknadsandelar. Antal nya personbilar Leveranser Orderingång Orderstock Sverige Norge Danmark Totalt Bilia årsredovisning

22 Förvaltningsberättelse Personbilar Europa Bilias möjligheter att öka marknadsandelarna på de europeiska marknaderna är stora, särskilt vad gäller nybilsförsäljning. Genom den exklusivare modellen Volvo S80, som lanserades hösten 1998, når Bilia ett helt nytt kundsegment. Fokus på ökad försäljning i kombination med kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar ger potential för förbättrad lönsamhet. Personbilar Europa säljer personbilar, verkstads- och reservdelstjänster i Tyskland, Frankrike och Italien. De största produkterna för affärsområdet är Volvo S40 och V40, som står för cirka 50 procent av antalet nya levererade bilar. Höga förväntningar finns även på nyintroducerade exklusiva S80. Av affärsområdets försäljning sker 25 procent till företag. Försäljningsvolymerna ökade under 1998 för hela affärsområdet, framför allt i Tyskland och Frankrike. Den hårdnande konkurrensen ökar dock behovet av fokus på kostnadseffektivitet, högre kvalitet och bättre resultat. För att effektivisera verksamheten i Tyskland kommer administrationen att samordnas i ett gemensamt bolag under Årets resultat Rörelseresultatet för 1998 blev 8,5 (3,3) miljoner kronor. Årets resultat påverkades framför allt av lägre marginaler vid försäljning av begagnade bilar och förluster på allt för stora lager. Verkstads- och reservdelsverksamheten utvecklades positivt. Tyskland Trots en starkt ökad försäljningsvolym försämrade prispressen resultatet för försäljning av nya och begagnade bilar. Resultatet för servicemarknaden blev något bättre än föregående år. Det nya personbilsbolaget väntas ge ökad stabilitet åt den tyska verksamheten samt kostnadsbesparingar inom administration och marknadsföring. Det kommer också att bli lättare att samordna krafterna för att fokusera på bättre kvalitet och resultat. Frankrike Bilias bolag i Paris ökade sin volym och förbättrade rörelseresultatet med åtta miljoner kronor. Marginalerna på andrahandsmarknaden höjdes, liksom volymerna. Resultatet för Bilias serviceverksamhet förbättrades något. I Frankrike har det blivit svårt att rekrytera verkstadspersonal, vilket har påverkat utvecklingen negativt. En komplett återförsäljaranläggning kommer att byggas i västra Paris. Den kommer att bli klar i slutet av år Italien Det italienska bolaget pressades hårt av lägre marginaler för nya och begagnade bilar, både mot kund och från leverantör, vilket innebar ett försämrat resultat. Resultatet för servicemarknaden låg kvar på samma nivå som tidigare år. Möjligheter och risker Bilias största utmaning är för närvarande lanseringen av den mer exklusiva S80, som efterfrågas av ett helt Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat, Mkr Rörelsemarginal, % Räntabilitet på sysselsatt kapital, % Tyskland ,3 3,1 3,9 1,6 0,3 0,5 7,1 0,4 Frankrike ,8 1,1 7,4 1,9 0,4 3,0 15,9 1,4 Italien ,0 7,5 5,4 1,7 3,1 3,0 5,8 11,2 Totalt ,5 3,3 5,9 0,5 0,2 0,5 2,3 1,3 18 Bilia årsredovisning 1998

23 Förvaltningsberättelse Personbilar Europa nytt kundsegment med stor köpkraft, särskilt i Tyskland. Volvos och Bilias relativt låga marknadsandel med åtföljande litet bilbestånd innebär att lönsamheten på den europeiska servicemarknaden inte är i nivå med den nordiska. Detta innebär att beroendet av försäljningen av nya och begagnade bilar är stort. Utsikter Volymutvecklingen på de europeiska marknaderna bedöms vara stabila även under Förutsättningarna för ett förbättrat resultat för Personbilar Europa är goda till följd av aktiviteter för att sänka kostnadsnivån och öka produktiviteten. Arbetet med att förbättra lönsamheten kommer att fortgå även under Strategiskt viktiga kundsegment kommer att bearbetas intensivare. Tillgängligheten kommer att öka. Den gemensamma Bilia-profilen, som införs under 1999, förväntas stärka Bilias marknadspositioner. Antal nya personbilar Leveranser Orderingång Orderstock Tyskland Frankrike Italien Totalt Varje år köper cirka kunder i Tyskland, Frankrike och Italien en ny eller begagnad personbil av ett Biliaföretag. Bilias mest sålda personbil i Europa är Volvo V40. Bilia årsredovisning

24 Förvaltningsberättelse Lastbilar Norden Produktutveckling och fokus på servicemarknaden är viktiga framgångsfaktorer på en marknad med ökande konkurrens. Under 1998 förbättrade Bilia ytterligare ett redan brett sortiment av serviceprodukter. Lastbilar Norden säljer lastbilar, bussar, påbyggnader på lastbilar och släp samt verkstadstjänster, tillbehör och reservdelar i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Under 1998 levererades ett stort antal nya lastbilar. Det innebär att reparationsbehovet minskar men att behovet av förebyggande underhåll ökar. Service- och reparationsavtal är en av affärsområdets viktigaste produkter. Service och förebyggande underhåll är dock förhållandevis enkla tjänster med relativt låga marginaler. Samtidigt ökar kraven på tillgänglighet även på kvällar och helger vilket ökar kostnaden för Bilia. Båda dessa faktorer påverkar lönsamheten i serviceverksamheten negativt. Volvo introducerade sin FM-serie, som fick ett gott mottagande. Komponentgemenskapen mellan FM- och FHserien kommer på sikt att skapa högre effektivitet både för Volvo och Bilia. Konkurrensen inom reservdelar ökar allt mer, inte minst från fria aktörer. Bilia arbetar målinriktat med att aktivera försäljning av reservdelar till konsument. Årets resultat Rörelseresultatet för 1998 blev 64,2 (90,6) miljoner kronor, en minskning med 29 procent jämfört med föregående år. Resultatet påverkades framför allt av den pågående avregleringen på transportmarknaden. Sverige Den svenska verksamheten samordnades årsskiftet 1997/98 i ett bolag, Bilia Lastbilar AB. Syftet är att få en effektivare och billigare administration och att underlätta en fokusering på de lokala marknaderna. Vid årsskiftet slogs Region Väst och Region Skaraborg ihop till en region för att ytterligare minska kostnaderna. Framöver kommer verksamheten i Bilia Lastbilar AB att bedrivas i tre regioner: Region Öst, Region Väst och Region Syd. Den nya organisationen har ökat servicen och tillgängligheten, till exempel tillgång till hyrlastbil under servicetiden samt däckservice. Resultatet påverkades främst av marginalpressen och kostnaden för uppbyggnaden av Bilia Lastbilar AB. Alla regionerna har ISO 9002 certifierade kvalitetssystem. Norge Isberg s Lastebil og Buss AS lastbilsförsäljning var god under året, men avtal om återköp av tidigare levererade bilar belastade resultatet för 1998 påtagligt. Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat, Mkr Rörelsemarginal, % Räntabilitet på sysselsatt kapital, % Sverige ,0 45,4 80,0 2,6 3,7 5,1 21,4 24,4 Norge ,5 29,2 26,0 2,9 5,7 5,2 15,4 29,9 Danmark ,2 6,5 11,5 0,8 4,8 6,0 4,2 15,1 Finland ,5 9,5 10,2 5,9 4,8 5,2 59,3 50,3 Totalt ,2 90,6 127,7 3,0 4,4 5,2 21,6 25,4 20 Bilia årsredovisning 1998