ANTIKVARISK UTREDNING KULTURMILJÖ

Transkript

1 LILJESTRAND FASTIGHETER AB UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM ANDERS STJERNBERG Sweco Architects AB Marknadsområde Kulturmiljö repo001.docx

2 Sammanfattning Upphovet till uppdraget utgörs av en föreslagen ny detaljplan för Tott Hotell där Liljestrands Fastigheter AB vill bygga ut hotellet med omkring 100 dubbelrum i två olika flyglar om 5 reps 7 våningars höjd för att kunna bredda och öka utbudet av hotellrum och på så vis få en bättre grund för den befintliga konferens- och restauranganläggningen. Den tänkta placeringen för detta är i den branta terrängen väster om hotellet ned mot den flackare ytan närmare Mörviksån där en av få kvarvarande byggnader från den tidiga friluftsturismens dagar återfinns, Villa Åkesson. Åredalen utgör riksintresse för kulturmiljö. Det uttrycks i det öppna odlingslandskapet väster och sydost om Åre med gamla landsvägen nere vid sjön och 1800-talsbebyggelse på många gårdar och i odlingsmarken. Till det gamla hör den centralt belägna medeltida kyrkan och Tottens by på en smal hylla i fjällsluttningen. Men riksintresset uttrycks också genom den tidiga turismens byggnader med hotell och villor i nationalromantisk stil i det tidigt stadsplanelagda området som sträcker sig från järnvägsstationen och parken upp till bergbanan från 1910-talet med dalstationen vid Åre torg och toppstationen vid hotellet Fjällgården. Åres kulturhistoria är präglad och präglas fortfarande av turismens utveckling sedan det sena 1800-talet. Åres kulturhistora kan uppfattas som turismens historia i Åre. Men tidsperspektivet är och bör vara betydligt längre än så. Hela det föreslagna detaljplaneområdet ligger inom riksintresseområdet, men mycket litet pekar på att hänsyn tagits till detta. Närheten till den kvarvarande fd jaktvillan på Totten 13:1, Villa Åkesson, som har en tydlig koppling till byggmästaren Mårten Olsson, uppvuxen i Tottens by, och vars byggnad Mårtenvillan från samma epok längre ned mot centrum idag utgör byggnadsminne, gör området känsligt, inte minst mot bakgrund av de få kvarvarande byggnaderna från turismens barndom. Av lika stor betydelse för både kulturmiljöns och fjällturismens riksintresse har relationen till fjällvärldens koppling ned till Åresjön. Utifrån Mörviksåns tidigare så fria lopp numera dock reglerat genom flera fångdammar, och närmare centrala Åre trappor och åkanter med betongsten, som ska styra vattenflödet och förhindra översvämning - genom bergssluttningen som avgränsas av Totthummeln och Mörvikshummeln, kommer fjällvärlden in till byn, den visuellt starka upplevelse som beskrivs i riksintresset för turismen, det rörliga friluftslivet och dess natur- och kulturvärden. Dalgången med Mörviksån är därmed värdefull för båda riksintresseområdena. Utbyggnaden av Tott hotell i branten ned mot väster är ett tydligt avsteg mot den ursprungliga användningen av fjällterrängens topografi där byarna ligger i höjdlägen på platåer och av funktionella skäl lämnat de naturliga ravinerna fria från bebyggelse. Det är möjligen inte första gången detta genomförs, men skadan blir desto större i detta läge. Ju mer som byggs i miljön, desto mindre av sammanhanget blir kvar. De stora volymerna inkräktar allvarligt på naturrummet, som till inte för så länge sedan innehöll uppvuxna barrträd som skydd för jaktstugans avskilda placering vid repo001.docx Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Architects AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Anders Stjernberg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) anders.stjernberg@sweco.se

3 Fel! Hittar inte referenskälla. Mörviksån. Stödmurar, som föreslås utföras i natursten,betong, eller gabioner, kommer att resa sig tämligen högt invid stugan av trä. Byggnadernas föreslagna placering i den branta terrängen kommer alltför nära fastigheten Totten 13:1 och komer att upplevas alltför påträngande genom omfång, volym och utformning. De bör därför minskas och ordentligt dras tillbaka i den branta slänten för att minimera påverkan.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Bakgrund 2 3 Gällande föreskrifter och förutsättningar Miljöbalken Gällande bestämmelser i detaljplan Fornlämningar 4 4 Åtgärder - beskrivning nu föreslagen detaljplan 5 5 Villa Åkesson en beskrivning Fastighetsuppgifter Kulturhistorisk värdering 16 6 Landskapet och kulturmiljön 16 7 Fördjupning Åre som turistort Hotellen i Åre 21 8 Utvecklingen i Tottenområdet Tott Hotell 27 9 Summering Källor Bilaga 1 Den tidiga hotellepoken i Åre Åregården Grand hotell Nya Grand hotell Åre fjällgård 35 repo001.docx

5 1 Inledning Sweco Architects AB, Stockholm, byggnadsantikvarie Anders Stjernberg, har på uppdrag av Liljestrand Fastigheter AB, genomfört en antikvarisk utredning av området kring Tott Hotell, Åre. Arbetet har genomförts under april månad Upphovet till uppdraget utgörs av en föreslagen ny detaljplan för Tott Hotell. Liljestrands Fastigheter AB vill bygga ut hotellet med omkring 100 dubbelrum för att kunna bredda och öka utbudet av hotellrum och på så vis få en bättre grund för den befintliga konferens- och restauranganläggningen. Per Öberg arkitekt AB, Stockholm, står för ritningarna till den nya utbyggnaden. Tott hotell ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. I samband med ett nytt detaljplaneförslag har en miljökonsekvensbeskrivning genomförts. En miljökonsekvensbeskrivning (mkb) är ett sätt att verka för att natur och kulturmiljöer inte tar (orimlig) skada vid exploatering. En mkb utgör en beskrivning av den planerade verksamheten, en bedömning av dess effekter på miljön och människors hälsa och förslag till åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Kraven på miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar ställs i miljöbalkens sjätte kapitel. De innebär i korthet att en exploatör eller verksamhetsutövare är skyldig att som underlag för beslut beskriva konsekvenserna av olika tänkta förändringar. Påverkan på kulturmiljön är en av de frågor som ska behandlas. Länsstyrelsen har i sitt yttrande över detaljplanenes samrådshandlingar påpekat att kommunen behöver ett bättre underlag för avvägningar inför utbyggnader i kulturhistoriskt värdefulla områden" Sweco Architects bedömer att vårt uppdrag därför utgörs av en antikvarisk utredning, som ska ses som ett fristående underlag vilken ger en fördjupande bild av omgivande kulturmiljövärden och den föreslagna utbyggnadens påverkan på närområdet i väster, främst Villa Åkessons kulturvärden, kvaliteter och karaktärsegenskaper. Undersökningen ligger därefter till grund för en reviderad MKB-text avseende kulturmiljön. 1 (36) repo001.docx

6 2 Bakgrund Det aktuella detaljplaneområdet ingick i ett större område som under 2011 studerats i planprogrammet Planprogram för Tott Park, del av Totten 2:43, 2:45, 2:3 m.fl., Åre. Detta följdes av ett detaljplaneförslag under 2012, som sändes ut på samråd våren Detta förslag kritiserades av bl.a. länsmuseet Jamtli, inte minst mot bakgrund av tillskapandet av byggrätter för Totten 2:3, samt en lämplig byggrätt för befintligt bostadshus inom Totten 13:1. Länsmuseet pekade på att Tottens by utgör en särskilt värdefull miljö inom riksintresset Åredalen och bevarar den äldre formen av terassby som karakteriseras av tätt liggande gårdar längs en bygata på en naturlig avsats i sluttningen. Riksintresset syfte är att skydda områden med kulturvärden av betydelse ur allmän synpunkt. Ny bebyggelse bör placeras på ett sådant avstånd från byn så att den känsliga miljön inte skadas. Jamtli ansåg att en hotellbyggnad av den karaktären som då planerades inte var lämplig utifrån kulturhistorisk synpunkt. Vidare ansåg man att utbyggandet mot väster i 5-8 våningsplan direkt skulle påverka det kulturhistoriska värdet för byggnaden på Totten 13:1. Detta ansåg man skulle strida mot riksintressets uttryck och att det saknades stöd för en sådan typ av storskalig anläggning i den fördjupade översiktsplanen för Åre samhälle, antagen Även länsstyrelsen i Jämtland var kritiska till föreslagen utbyggnad. Man påpekade att utbyggnaden av Tott hotell ofrånkomligen kommer att påverka de centrala delarna av riksintresset för kulturmiljövården, även om denna påverkan inte kan anses leda till en påtaglig skada på riksintresset. Kommunstyrelsen beslutade att avsluta planarbetet och ville gärna öppna upp för ett nytt konceptstarkt projekt av andra dimensioner. Det är detta projekt som nu ligger för handen. Jamtli gör i ett samrådsyttrande över den föreslagna detaljplanen fortsatt bedömningen att utbyggnaden inte bör genomföras. Enligt förslaget kommer Tott hotell att ligga endast 21 meter från Villa Åkesson. Att bygga ut Tott hotell som föreslås är att påverka byggnadens kulturhistoriska värde negativt genom att dess arkitekturhistoriska och samhällshistoriska värden minskar. Länsstyrelsen gör i ett samrådsyttrande fortsatt bedömningen att ett genomförande av detaljplanen inte kan anses leda till en betydande påverkan på de värden som riksintressena avser skydda. Men man menar samtidigt att tillhörande miljökonsekvensbeskrivning visar en alltför mild bild av den påverkan som den planerade utbyggnaden kommer att utgöra på framförallt Totten 13:1, Villa Åkesson. Den tillkommande utbyggnaden kommer att påverka Totten 13:1 på ett negativt sätt oberoende av utformningen av eventuell utfyllnad, stödmurar och dylikt. 2 (36) repo001.docx

7 3 Gällande föreskrifter och förutsättningar 3.1 Miljöbalken Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården regleras i 3 kap. 6 miljöbalken (1988:808). Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natureller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Riksintresset Åredalen (Z32) Planområdet med hela Åre samhälle omfattas av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 MB (Z32 Åredalen). Utmed en långsträckt yta utmed riksvägen norr om Brattland förbi Åre mot Tegelfjäll är huvudområdet markerat. Källa: Länsstyrelsen Jämtland län. Motivering: A. Älvdalsbygd på Åresjöns norra sida med bebyggelsekontinuitet från järnåldern. 3 (36) repo001.docx

8 B. Turistorten Åre samhälle med medeltidskyrka. (Bymiljö). Uttryck för riksintresset: A. Det öppna odlingslandskapet väster och sydost om Åre med gamla landsvägen nere vid sjön och 1800-talsbebyggelse på många gårdar och i odlingsmarken. B. Den tidiga turismens byggnader med hotell och villor i nationalromantisk stil, de flesta kring det tidigt stadsplanelagda området som sträcker sig från järnvägsstationen och parken upp till bergbanan från 1910-talet med dalstationen vid Åre torg och toppstationen vid hotellet Fjällgården. I samhället ligger Åre medeltida kyrka och ovanför centrum ligger Tottens by med flera tätt sammanträngda gårdar på en smal hylla i fjällsluttningen. Inom riksintresseområdet återfinns f ö flera byggnadsminnen Åre järnvägsstation, som uppfördes 1880 efter typritningar av SJ:s chefsarkitekt A.W. Edelsvärd. Stationen ingår i en stadsplan med park och allé fram till torget och bergbanans dalstation. Den 800 m långa Åre bergbana, invigd 1910, är också ett byggnadsminne. Vidare den så kallade Mårtenvillan (Totten 2:47, tidigare 2:8), uppförd som privatbostad för och av den framgångsrike byggmästaren Mårten Ohlson Mårtenvillan nyttjades till en början som fritidshus och hyrdes ut till turister. Det aktuella planområdet ligger också inom det stora område som betecknas Fjällvärlden ; riksintresse för turismen, det rörliga friluftslivet och för dess natur- och kulturvärden, 4 kap. 1-2 miljöbalken (MB). Vid beslut om exploateringar och andra miljöingrepp ska nämnda intressen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dem. Bestämmelserna utgör inte hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet (4 kap. 1 ). 3.2 Gällande bestämmelser i detaljplan Den idag gällande planen inom planområdet är stadsplanen för Tott-Granenområdet, vilken fastställdes 1981 (23-ÅRE-2256). Den medger bland annat en byggrätt för dagens Tott Hotell. Kommunen är huvudman för allmän plats såsom Tottvägen, parkeringen söder om Gula Villan samt parkmarken mot Mörviksån, men äger inte all den marken. Marken kring Tottbackens dalstation är avsatt som friluftsområde. Villa Åkesson ligger på parkmark och saknar byggrätt. Delar av stadsplanen för Tott- Granen ersätts när antagandebeslutet för den nya planen vinner laga kraft. 3.3 Fornlämningar Det finns inga registrerade eller i övrigt kända fornlämningar eller byggnadsminnen inom planområdet. 4 (36) repo001.docx

9 4 Åtgärder - beskrivning nu föreslagen detaljplan Det nya planområdet ligger nordost om Åre centrum drygt 70 meter ovan E14. Södra och östra delen präglas av Tottens by och den stora södersluttande ängen, den s.k. Tottlägdan, mellan E14 och Tottvägen. I nordöstra delen ligger Tottbacken och Tottliftens dalstation. Området är gräsbevuxet och omges av branta sluttningar åt söder och väster. Norra och mellersta delen omfattas av det befintliga Tott Hotell med tillhörande parkeringsanläggning och den asfalterade Tottvägen. Västra delen utgörs av Mörviksåns bäckravin. Närmast ån växte äldre och grövre träd liksom i områdets södra del. Många av dessa är numera nedtagna. I övrigt täcks slänterna av gräs. Området lutar kraftigt. Den norra delen av slänten från Tott Hotell är fem meter hög och släntens södra del, vid Tott Hotells parkering, är meter hög. Utmed Mörviksåns dalbotten är marklutningen cirka 20 procent (1:5). Riksintresset för kulturmiljö berörs i detaljplaneförslaget huvudsakligen väster om Tott hotell. Det utgör dess mer centrala del som sträcker sig från Åresjön upp mot fjällsidorna som inramas av Mörvikshummeln i väster och Totthummeln i öster. Det kan här vara anledning att notera att hela detaljplaneområdet ligger inom riksintresseområdet för kulturmiljö. Illustrationen, som hämtats från Åre kommuns FÖP 2005 kan man förledas att tro att det ligger mellan zoner av riksintresse när värdekärnorna redovisas på detta sätt i planunderlaget. Illustrationen har sedan följt med i detalpaneunderlagen. 5 (36) repo001.docx

10 Mot sydväst planeras en utbyggnad av hotellet. Den nya byggnadens norra flygel omfattar 5 våningar ovan mark och den södra flygeln 7 våningar. Mittersta delen formar en anslutning mellan hotellutbyggnaden och Tott Hotells konferensplan, en våning ned från hotellets entréplan. På så sätt skapas en funktionell förbindelse mellan hotelldelarna för gemensam drift. Samtidigt blir det möjligt med 3,5 m fri höjd för passage på promenadvägen inunder och en terrass för hotellets restaurang ovanpå. Tott Hotells reception kommer sommaren 2015 att flyttas till den södra entrén närmast Gula Villan. Denna villa utgör idag den äldsta delen av hotellet, invigd I samband med att planen genomförs kommer gångvägar att ses över och förbättras, samt ytterligare parkeringsytor att anordnas. Angöring till den nya byggnaden ska i huvudsak ske österifrån via Tott Hotells södra entré dit hotellreceptionen flyttas sommaren Det kommer även att finnas en entré under passagen mellan utbyggnaden och befintligt hotell från den gångväg som förbinder parkeringen vid Gula Villan med gångbroarna över Mörviksån väster om hotellet. För fotgängarna ersätts den smala gångstigen med en gångbrygga längs västra fasaden på den norra delen av befintliga Tott Hotell, fäst på fasaden för att lämna marken orörd närmast Mörviksån. Planen möjliggör även en breddning av Tottvägen intill Tott Hotells södra entré, d.v.s. hotellets huvudentré efter sommaren 2015, för taxiangöring. Fastigheten ligger i ett område av signifikans för miljön kring dagens Åre samhälle. Vyn från söder visar byggnader mellan Tottens by och Tottbacken i sitt ursprungliga läge(t.h. i bild) med Tott hotell mitt i bilden och de omgivande sluttningarna med äldre betesmark. Villa Åkesson finns i ravinen bakom barrträden. Delar av dessa är idag avverkade. 6 (36) repo001.docx

11 Utsnitt ur föreslagen detaljplan, illustrationskarta, utarbetad av Sweco Östersund, Villa Åkesson inringad i rött. Området ligger i det som den fördjupade översiktsplanen pekade ut som boende med tyngdpunkt i turistnäringen med utbyggnadsförslag på parkeringen söder om Gula Villan. Efter den föreslagna utbyggnaden från förslaget med Tott Park och den påverkan utbyggnaden ansågs få på Tottens by i öster har istället utvecklats ett förslag där utbyggnaden förläggs i slänten i väster. Detta för att skydda miljön för Tottens by och med en förhoppning om en mindre påverkan på landskapsbilen jämfört med placeringen på parkeringen. Utbyggnaden mot väster innebär emellertid en påtaglig förändring av miljön kring den kulturhistoriskt värdefulla fd jaktstugan på fastigheten Totten 13:1 och gångstråket i den lilla del av återstående natur, som följer Mörviksån i avsnittet. De nya hotellflyglarna höjdsätts och placeras i den branta slänten väster om Tott Hotell för att i så liten grad som möjligt påverka Tottens by. Detta var tidigare en huvudfråga i det föregående detaljplaneförslaget Tott Park där utbyggnaden snarare tog fasta på att bygga ut längs den flackare marken väster om den branta slänten vid Gula Villan och parkeringen, alltså mer följsamt mot det befintliga platåläget. Däremot kommer detta nya förslag att påverka en rest av Tottens by då marken var tillhörig den ursprungliga fastigheten Totten nr 2, mark som senare styckats av för bl.a. uppförandet av trähuset på Totten 13:1. 7 (36) repo001.docx

12 Höjdsektion som illustrerar den kuperade terrängens nivåskillnader och den tilltänkta utbyggnaden intill Villa Åkesson. Per Öberg Arkitekt AB. Fotomontage av tänkt utbyggnad, illustration av miljön intill Villa Åkesson utifrån idéskiss inför planläggningen. Per Öberg Arkitekt AB. 8 (36) repo001.docx

13 5 Villa Åkesson en beskrivning Strax väster om utbyggnaden, men öster om Mörviksån, återfinns ett mindre bostadshus, som kallas Villa Åkesson på fastigheten Totten 13:1. Den är markerad som värdefull byggnad i den fördjupade översiktsplanen för Åre samhälle. Villan ligger utanför detaljplaneområdet. I den fördjupade översiktsplanen för Åre samhälle utpekas Totten 13:1 som värdefull. Byggnaden ligger i sluttande terräng och gränsar till en allmän promenadväg i öster och Mörviksån i väster. Bostadshuset ligger endast ca 20 meter väster om den planerade norra nya hotellflygeln och från fastighetsgränsen är avståndet endast ca 8 meter. Tomten är bebyggd med ett mindre hus i välbevarad schweizerstil uppförd 1898, enligt uppgift på ofri grund 1. Begreppet ofri grund är ett fastighetsrättsligt begrepp och avser förhållandet då byggnad uppförts av en arrendator på mark som inte ägs av samma person som äger byggnaden. Byggherren hette Sven Johan Åkesson 2, f i Kalmar. Denne var lokförare, boende i Östersund, och uppförde villan som jaktstuga. Byggmästaren hette Mårten Olsson och hans far, Olof Niculausson, ägde marken, som tillhörde Tottdalen 1. En särskild roll för landskap och bebyggelse under turismens genombrottstid spelade de turister, som kom för att jaga och fiska. Västjämtland var i början av 1880-talet ett 1 Jangfält Carlsson, Märta: Landskap, jaktvillor och kurhotell. Arkitektur och turism i Västjämtland Sid Enligt uppgift i Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetet 9 (36) repo001.docx

14 nytt och lockande område för jägare. Under en period av ca trettio år byggdes 25 jaktvillor och dessutom åtskilliga jaktstugor, dvs små övernattningsstugor betingade av de väldiga avstånden. Jakttiden på ripa var kort och det gällde att ta vara på tiden. Betydligt större och mer påkostade jaktvillor uppfördes i fjällvärlden för grosshandlare, jurister och andra välbeställda från södra delarna av Sverige. 3 Det kan möjligen uppfattas som underligt att en lokförare ingick i detta sällskap, men man måste komma ihåg att just lokförare var ett högstatusyrke under 1800-talet och vanligen var bättre betalda än både läkare och lärare. 4 Jaktstugan utgör ett enbostadshus i ett och halvt plan, stående på knutstöd av natursten, upptagande terrängens kraftiga lutning. Sockelvåningen är inklädd i liggande brädpanel. Stommen utgörs troligen av resvirke utvändigt klädd med liggande fasspåntpanel. Utanpå denna ett tidstypiskt rutnät av träpanel som indelar fasaden i ett variationsrikt mönster av fyllningar. Allt med vit målning. Sadeltak belagt med röda betongpannor. Det utkragande taket försett med sågtandsfris på/under vindskivorna. Över nock reser sig en excentriskt placerad rödtegelmurad skorsten med dekorkrans och skyddsstäckande falsad krönplåt. Jaktstugan sedd från sydöst. Foto: Hans Ericsson. Mot söder finns en mindre veranda med sex fasade stolpar av trä och vidhörande tidstypisk snickarglädje samt ett brutet tak belagt med röd falsad plåt. Verandan nås 10 (36) 3 Jangfält Carlsson, Märta: Landskap, jaktvillor och kurhotell. Arkitektur och turism i Västjämtland Sid repo001.docx

15 genom pardörrar av trä och glas, grön målning. Upp till densamma leder en trappa i trä, räcke med mönstersågade panelbräder. Vit målning. Mot norr finns centralt en entré med en tämligen nytillverkad ytterdörr med utanpåliggande listverk för indelning i fem fyllningar. Vit målning. Fast överljus med tre spröjsade glas, grön målning. Trappan av tryckimpregnerat virke med två steg. Foto t.v. Vy från nordost. Stugan kallas Tottstugan på uthyrningssajten Stugknuten.com på nätet uthyres för fritidsändamål. Foto: Hans Ericsson. Foto t.h. Vy från öster. Foto: Hans Ericsson. I huvudplanet symmetriskt placerade korspostfönster med fyra lufter, utåtgående kopplade bågar. I den övre halvvåningen på gavlarna finns i öster ett flerspröjsat fönster med gotisk utformning, mot väster ett mindre mer kvadratiskt fönster. Samtliga fönsterbågar och karmar grön målning. Byggnaden genomgick en ombyggnad 1997 där planlösningen i huvudplanet då omfattade ett sovrum mot nordöst och ett kombinerat vinkelställt kök och en storstuga mot altanen söder. I nordväst fanns wc/dusch och en interntrappa upp till halvvåningen där ytterligare utrymmen redovisades men utan användning. Ritningarna visar fortfarande en pardörr i entrén mot norr, som numera alltså är utbytt till en enkeldörr. Bottenplan Våningen 1½plan 11 (36) repo001.docx

16 Fasader uppritade inför bygglov Fastighetsuppgifter Olof Nicolausson, f 1834 i Totten, Åre, d i Totten, Åre 5, ägde Totten nr 2 om ett tunnland. I laga skifteshandlingarna framgår inte när han övertog Totten nr 2. Han fick dock fasta på fastigheten (legaliserad rätt i Jordabalken, som föregår termen lagfart) Tottdalen , vilken var en avsöndring från nr 2. Vid tiden för laga skiftet 1887 fanns i denna del av Tottens by en såg och kvarn, som nyttjade vattenströmmen i Mörviksån. Marken anges som betesmark. På andra sidan Mörviksån på mark tillhörig Mörvikens by beskrivs marken på motstående yta i laga skifte som backe och betesmark. Det visar också att marken i dalgången vid denna tid var öppen och inte bestående av tätare skog. Efter sekelskiftet 1900 sålde Nikolausson avstyckad mark i mindre partier. Fastigheten kallad Tottdalen 1 kallades sedermera Totten 2:8. 12 (36) 5 Källa 1890 års folkräkning se 8r.htm repo001.docx

17 Detalj ur laga skifteskartan Tottens by ligger i sitt nuvarande läge på höjdplatån, Mörviksån rinner i vänster bildkant. I det inringade området låg en såg och kvarn. Här ligger idag bl.a. Villa Åkesson sålde Olof Nicolausson Tottdalen 1 till sin son, byggmästaren Mårten Ohlson, som fick lagfart Mårten Olsson, son till Olof N, och Anna Märta Mårtensdotter, född 1871 i Totten, Åre, död 1926 i Åre köpte Mårten Ohlson Totten 2:3, omfattade 1/6 mantal av Totten nr 2 av sin bror Nicolaus "Nickus Orsa" Olofson och hans hustru Helena Kristina. Brodern hade bara dagen innan köpt den av fadern Olof Nicolausson. Varför köpet inte gick direkt med fadern är svårt att veta. Nicolaus Olofsson, var också son till Olof N. och Anna Märta Mårtensdotter, född 1864 i Totten, Åre, död 1939 i Totten, Åre Från Totten 2:3 avsöndrades fastigheten Totten 2:8 och lagfart söks detta datum för första gången. Ägare Mårten Olsson. På denna byggdes den sk Mårtenvillan, strax intill Mörviksån och mötet mellan Tottvägen och Stationsvägen, och som idag är byggnadsminnesförklarad sålde Mårten Olsson Totten 2:8 till Olof Thottmark. Olle Olof Tottmark, som senare blev bankman i Åre, var son till Nicolaus Olofson och hans hustru Helena 6 Undersåker häradsrätt, lagfartsböcker sid 542:13. 7 Källa 1890 års folkräkning se 8s.htm 8 Källa 1890 års folkräkning se 1o.htm 13 (36) repo001.docx

18 Kristina, född 1907 i Totten, Åre, död i Totten, Åre. Han fick lagfart Thottmarks omkring Fr v: Helena född Simonsson från Vik, hennes man Nikolaus Olsson, "Nickus Orsa", Olle Thottmark, född 1892, Anna Märta född Mårtensdotter från Tångböle, mor till Mårten och Nickus Olsson, Mårten Olsson, byggmästare i Åre samt Nickus och Mårtens far Olof Nickolausson, , hemmansägare, turistvärd och spelman. I bakgrunden troligen delar av dagens Tottbacken. Uppgifter: Mårten Thottmark, Åre, Bildkälla: Jamtli. Bild nr: 93X34:7 Byggmästare Mårten Olsson. Beskuren bild. Bildkälla: Nils Thomasson/Jamtli. Bild nr: NTh (36) repo001.docx

19 Del av Totten 2:8 köptes av Åre kommun och denna sammanlades med en del av Åre prästbord 1:2. Möjligen utgör del av fastigheten idag den allmänna gångväg som löper utmed Mörviksån från Tottvägen och vidare upp mot Fjällgården köptes ytterligare en del av Totten 2:8 av Margot Byström Fastigheten Totten 13:1 bildades genom sammanläggning av 0,1105 har av Totten 2:8 och 0,014 har av samfälld mark för Totten 1:19, 1:22, 1:23, 2:3, 2:16, 2:19, 20:20, 6:1, 7:1, 8:1, och 9:1. Margot Byström beviljades lagfart Olof Thottmarks dödsbo genomförde bouppteckning och änkan Agnes Thottmark övertog ägandet efter arvskifte Mårten Thottmark fick då en tredjedel av fastigheten Ny ägare till Totten 13:1 blir genom gåva Åke Anders Byström övergick resterande fastigheten till de övriga barnen, Lena Helena Valentini och Gunilla Thottmark och ny fastighet bildades - Totten 2:47. Nuvarande ägare till Totten 13:1 är Marie-Louise Asplund och Ulf Byström. Utsnitt ur 1934-års karta över delar av Mörviken, Totten och Åre prästbordet samt över kyrkogården. (Beskuren karta) Vi ser delar av Tottens by och det i väster utbyggda Tott hotell med den gula villan och det äldsta kaféet strax intill på platån i sydväst. I den grönmarkerade terrängen återfinns Totten 13:1. Foto av karta på vägg i kommunhuset i Järpen. Därav den något undermåliga kulöråtergivningen. 15 (36) repo001.docx

20 5.2 Kulturhistorisk värdering Villa Åkesson bedöms ha ett stort kulturhistoriskt värde utifrån sin exteriört välbevarade utformning och detaljering. Men framför allt genom sin uppenbara koppling till den tidiga utvecklingen av turismen i Åre och starka samband med Tottens by och byggmästaren Mårten Olsson, där den ännu utgör en viktig vittnesbörd i ett alltmer decimerat bestånd. Dess ursprungliga användning och placeringen i landskapet inom den centrala värdekärnan av riksintresset kopplar den även till riksintresset för Fjällvärlden ; riksintresse för turismen, det rörliga friluftslivet och för dess natur- och kulturvärden, varför hänsyn och varsamhet bör iakttas vid all kompletterande bebyggelse i miljön. 6 Landskapet och kulturmiljön Landskapet kring Åre, där gammal odlingsbygd längs en älvdal möter högfjället, är dramatiskt och svårbemästrat. Odlingslandskapet i Åredalen har lång hävd och bebyggelsen förlades till naturliga terrasser på sydvästsluttningarna ned mot Åresjön. I en flygbild från 2003 (utsnitt) ser vi hur partiet nedanför Tott hotell i sydväst är huvudsakligen granbevuxet. Vi ser Mårtenvillan längst ned invid E14. Och det nyligen utbyggda Åre Skyline. Bortom Tott hotell radbebyggelsen i Tottens by. Foto: Jonas Olsson. Sweco arkiv. 16 (36) repo001.docx

21 Långt senare skedde en sammanväxning av ensamgårdar till byar, bl.a. de för landskapet karakteristiska radbyarna. 9 Fjällbranterna gav ett karaktäristiskt storskaligt landskap med snöklädda berg vars smältvatten bildade fåror och raviner på sin väg ned mot Åresjön. Sommartid övergick de i mindre vattendrag utmed bergssidorna där det rinnande vattnet blev en faktor till lokalisering av bebyggelsen. Den äldsta bebyggelsen i Åredalen ligger ännu högt upp, i karakteristiska, soliga lägen på smala platåer på fjällsidorna ned mot Åresjön. Efter jordbruksskiftena under 1800-talet spreds den tidigare täta bebyggelsen ned till nya lägen nere i dalgången, men fortfarande utmed åsar och naturliga platåer. De omgivande skogklädda branterna blev betesland för djuren. Det kan idag vara svårt att göra sig en bild av hur Åre såg ut förr, före järnvägens anläggande och fjällturisternas ankomst i slutet av 1800-talet. För ett sekel sedan fanns inte ett samhälle med namnet Åre, utan bara de gamla byarna Lien, Totten och Mörviken med sina sammanlagt sju fjälljordbruk och den medeltida kyrkan nedanför Totten, vid Åresjön. Fram till dess präglades hela dalgången av jordbruket. Det märker man ännu på det öppna landskapet och de timrade ladorna och logarna när man kommer in i Åre längs E14 österifrån. Utsikt över Åresjön från Tottens by Vi ser ett åkerlandskap med äldre trähusbebyggelse. Foto: Nils Thomasson/Jamtli Bildbyrå 9 Look, Johan: Förändringarnas Åre. Kulturhistorisk landskapsanalys av riksintresset Åredalen. Länsstyrelsen Jämtlands län (36) repo001.docx

22 Den kanske bästa bilden av den äldsta bebyggelsen ger idag Tottens by, som ligger på en naturlig hylla i fjällsluttningen med flera tätt sammanträngda gårdar. Byn är känd sedan medeltiden, men den nuvarande bebyggelsen uppfördes framförallt under 18- och 1900-talen. Bostadshusen och ekonomibyggnaderna ligger här tätt grupperade efter en smal bygata på samma sätt som före skiftesreformerna. Ovanför husen vidtar fjällskogen framför breder den hävdade marken ut sig i sluttningen ned mot sjön. Tottens by blev tidigt turistifierad, som Johan Loock i sin analys av kulturlandskapet inom riksintresseområdet valt att kalla det, och fick litet av en särställning som en plats för att beundra utsikten och uppleva den genuina bondekulturen. Ett av bostadshusen, som fortfarande finns kvar, byggdes tidigt om till pensionat. För att uppleva mer genuin och ålderdomlig allmogekultur, var en vandring till en fäbodvall i närheten något som rekommenderades i resehandböckerna. 10 Moderniseringen av Sverige påverkade det småskaliga jordbruket och Åredalens landskap. Under 1940-, 50- och 60-talen genomfördes en rad politiska beslut som syftade till att snabba på och underlätta rationaliseringar inom jordbruket. Ett av syftena i ett längre perspektiv var att frigöra arbetskraft för industrins behov. Lönsamhet i företagsekonomiskt hänseende var viktigt under rekordårens stordriftstänkande. Men Åre, liksom Jämtland i övrigt, bibehöll en agrar näringsstruktur i högre grad än Sverige i övrigt. Detta bl.a. beroende på att det parallellt utvecklades möjligheter till komplementerande försörjning inom turistsektorn. Trots detta sjönk Åres befolkning drastiskt fram till 1970-talet. Förändringen innebar att Åre och Jämtland engagerade sig i alternativa utvecklingsmöjligheter och vid ingången till 1970-talet påbörjades också en planering för en kraftigt ökad turismutbyggnad. 11 Vid samma tid uppmärksammades i Sverige ett antal intressekonflikter mellan tunga industrietableringar och naturvårds- och friluftslivsintressen. Det var upprinnelsen till arbetet med att definiera olika riksintressen över landet. Tanken var att identifiera olika statliga intressen, som genom ett samspel mellan central, regional och lokal nivå skulle vinna allmän acceptans och bidra till en bättre och mer långsiktig planering av mark och vatten. Inventerings- och urvalsarbetet bedrevs under stor tidspress och medförde ganska svepande beskrivningar. I Jämtlands län utpekades 1972 fyra»större områden av betydelse för kulturminnesvården, däribland Åre-Undersåkersdalen. Beskrivningen inleddes med: Mäktig älvdal präglad av närkontakt mellan gammal kulturbygd och högfjäll. Fornlämningar och medeltidskyrkor belägger bygdens ålder, men den är nu präglad av att den sedan snart ett sekel stått i brännpunkt för turismen. 12 Och denna blev än mer accentuerad genom den intensiva utvecklingen under decennierna därefter. En stor del av Åres mer moderna kulturhistoria handlar därför om turismens utveckling, om näringens möjligheter att överleva, om attraktionskraft och modernitet. Men Åres äldre och betydligt längre historia hamnar i kläm. 18 (36) 10 Loock, Johan: Förändringarnas Åre. Kulturhistorisk landskapsanalys av riksintresset Åredalen. Länsstyrelsen Jämtlands län Sid Ibid sid Ibid. Bilaga sid 1-2 repo001.docx

23 7 Fördjupning Åre som turistort I och med järnvägens framdragning genom Västjämtland under 1870-och 80-talet med stationer i både Åre och Storlien 1882 blev fjällvärlden tillgänglig på ett helt annat sätt än tidigare. Nu kunde man resa genom hela Jämtland och viktigast av allt knytas ihop med andra delar av Sverige. En fjällturism började växa fram och det var vanligt att man på gårdarna började ta emot övernattande turister i liten skala, för att sedan i vissa fall utöka verksamheten till hotell- och pensionatsrörelser. Turismen utvecklades under lång tid framför allt av akademiker, företagare, och andra ekonomiskt resursstarka individer. En grupp som ökade starkt var luftgästerna där Storlien först blev känt i hela Norden genom enköpingsdoktorn Ernst Westerlund och hans idéer om friskluftsterapin. 13 Men även sanatoriet i Mörsil, som öppnade 1891, drog gäster till västjämtland. Järnvägen innebar också industrisamhällets- och modernitetens intåg i Jämtland. Mötet med den fjällnära allmogekulturen blev för många turister en exotisk upplevelse och en stark kontrast till det moderna, industrialiserade livet i staden. Åre kom på så sätt att attrahera frilufts- och fjällturism i kontrast till industrisamhällets alltmer nedsmutsade stadslandskap. Det låg också i linje med den filosofi som under det sena 1880-talet och tidiga 1900-talet utvecklade villasamhällen på landsbygden utanför storstädernas gränser och sommarvillor vid hav och sjöar. Den friska luften, närheten till naturen, sol och bad, och ett något mer informellt leverne lockade samma kategori människor som också tog sig till Åre och fjällvärlden. Med sig förde de sina stadsmässiga vanor och önskemål på komfort. Åre anses vara en av de tidigaste turistorterna med internationell dragningskraft i Sverige med kontinentala förebilder som St. Moritz och Davos i Schewiz. Det finns klara likheter mellan dessa orter, både i deras läge intill fjäll och sjö och i den snabba förvandlingen från bondby till internationellt turistcentrum. Det var på båda orterna i första hand den höga, rena luften som lockade kurgästerna, ofta kallade luftgäster. Senare kom de turister som sökte rekreation i fjällvandringar, skidåkning, bobsleigh, curling och avkoppling i dans och sällskapsliv. 14 Med järnvägen följde också efter kontinentalt mönster etablering av Svenska turistföreningen Det var framförallt Norrland Svenska turistföreningen först kom att intressera sig för. Föreningen uppmanade svenskarna att genom fotvandring upptäcka fjällområdena i Lappland och Jämtland. Redan innan turistföreningen bildades påbörjade stationsinspektören A F Wettergren en restaurangverksamhet i stationshusets andra klass väntsal i Åre. 15 Wettergren blev 13 Ibid sid 77f 14 Järnfält Carlsson, Märta: Landskap, jaktvillor och kurhotell. Arkitektur och turism i Västjämtland Sid Waller, Martin: Åre en krönika i ord och bild. Uddevalla 1986 sid 134f 19 (36) repo001.docx

24 20 (36) med tiden en både stark och betydande person i utvecklingen av turismen i Åre, bl. a. upphovsman och delägare till Grand hotell. Med stockholmaren Carl Olof Rahm, som blev djupt engagerad i turismutvecklingen i Åre och kom för att stanna redan 1903, initierades det s.k. Åreprojektet, en framsynt och modern utvecklingsidé, som drevs av det i Stockholm 1908 etablerade Årebolaget. Stor aktieägare var bl. a. Robert Bünsow, ägare till en jaktvilla i västjämtland. Åreprojektet involverade många olika byggnadsförslag, få kom till färdigställande, men ett av de viktigaste genomfördes fram till 1910 då Åre Bergbana invigdes. Banan drogs från Åre torg till Östra platån på Åreskutans östra sida. Den var avsedd att nå ännu längre, men investeringen kom av sig. Den möjliggjorde dock uppförandet restaurang Fjällstugan, som invigdes samma år som Bergbanan, sedan hotellet Fjällgården 1915, båda vid slutstationen vid Östra platån. Åre har därefter under mer än ett sekel utvecklats till en internationell turistort, inledningsvis alltså för sin fjälluft, men tidigt även som vintersportort. Kopplingen till vintersporterna har varit viktig för utvecklingen och den mediala bilden av Åre. Tidigt ute var både curling och skidåkning. Turismen har hela tiden gynnats av stora sportevenemang, infrastrukturen som tillfälligt nyttjats för stora tävlingar har sedan kommit en bredare turismström till godo. Inte minst har hotellens kapacitet succesivt byggts ut byggdes Sveriges första släplift, en ankarlift med träbyglar, vid Lundsgården och det blev en viktig förutsättning för Åre slalomklubbs stora genombrott, som arrangör av Svenska Mästerskapen i slalom Inför VM 1954 byggdes liftar upp till Hummeln från Fjällgården, som stod klara året före. Flera återkommande tävlingar under beteckningen World Cup genomfördes under 1970-talet. År Under 1960-talet anlades också en ny tvåfilig europaväg genom Västjämtland och i Åre bryter den genom samhället något högre upp än den gamla landsvägen till Norge tillsattes en utredning om Åre som turistort. Den kallades, för att anknyta till traditionen, det andra Åreprojektet. Ett av projektets resultat blev den kontinentalt inspirerade Åre kabinbana, uppförd Den sammanföll f ö med inledningen till Sveriges starka dominans inom den alpina sporten. Med Stenmarkseran följde stora utbyggnader under 1980-talet. Skidåkningen blev allt populärare, bredare och folkligare och drog mängder av turister till Årefjällen. Även sommartid har Åre en allt ökande dragningskraft där VM i mountainbike 1999 var en viktig milstolpe. I början av 2000-talet enades Åre kommun och näringslivet om en gemensam vision, Vision 2011, för att försöka möta turistbranschens konjunkturberoende, jämna ut svackor och utveckla Åre än starkare och att även hitta reseanledningar sommartid. Vid samma tidpunkt blev aktiebolaget Skistar en avgörande aktör i Åre efter förvärvet av Åre skidområde och tillhörande bydestination. Visionen sammanföll med att Åre utsågs som arrangör av alpina VM Inför mästerskapet förändrades mycket i centrala Åre. Bland annat byggdes Holiday Club och Multihallen med bl.a. äventyrsbad och bowling, för att erbjuda mer än bara skidåkning. Efter att Åres centrala skidområde förnyades 2002 med stolliftarna repo001.docx

25 VM6:an och Hummelliften, öppnade Åre Bike Park Butiksytorna fördubblades på några få år, ett nytt stationshus byggdes. En 30 meter bred bro över E14 byggdes om till en 130 meter lång tunnel på E14 för att få till ett större målområde till tävlingarna. Störtloppsbacken byggdes om och en världsunik telemixlift, VM8:an, tillkom. Även en mängd bostadsrättshus byggdes inför VM 2007, bl.a. Åre Skyline och Tottbacken på ömse sidor om Tott hotell. 16 För att inte marknaden skulle avta efter VM döptes Vision 2011 om till Vision VM-arrangemanget 2007 och 2010-talets många investeringar på destinationen resulterade i att Åre 2014 än en gång tilldelades Alpina VM, nu för år Liksom tidigare förväntas en rad nya projekt och upprustningar inför arrangemanget, både i byn och skidområdet. 7.1 Hotellen i Åre Förändringen av Åre, från bondby till turistort, skedde under en relativt kort tidsperiod. Fjällhemman och turistanläggningar drevs sida vid sida. Traditionella byggnader blandades med hus av stadskaraktär, uppförda för turisters och kurgästers bekvämlighet. Den jämtländska kulturen hos fjällbönderna konfronterades med stadskulturen, representerad av turister och ett främmande byggnadsskick. Hotellet har sedan byggnadstypen slog igenom varit ett svar på de resandes behov.(se f.ö. bilaga 1) Under 1800-talet växte hotellen fram i järnvägens fotspår med början i Storbritannien från 1830-talet och framåt. Engelsmännen initierade också den allt ökande turismen, inte minst i Medelhavsområdet och i Alperna. Med den följde också ökade anspråk på boende och förtäring. Hotellverksamhet blev med tiden också en näring, som med jämna mellanrum krävde förändringar för att motsvara tidens krav. Att driva hotell- och restaurangrörelse har alltid varit förenat med höga risker och det är starkt konjunkturutsatta verksamheter. Investeringar är dessutom frekvent nödvändiga och därmed dyrbara sett till de korta livscykler renoveringar och ombyggnader har. Men att behålla attraktivitet och modernitet är avgörande för överlevnaden. Väster om Åre medeltida kyrka ligger Åre torg. På tre sidor om torget med litet olika distans från detsamma finns tre hotell som helt dominerat Åre by under många decennier. Öster om torget ligger Åregården. Nordväst om torget ligger Sporthotellet (fd Nya Grand hotell) och ned mot järnvägen Grand hotell. Turistorten har ytterligare ett par hotell från den tidiga eran, Åre fjällgård och Tott, som ursprungligen var ett pensionat. Byggnadsformerna var nya i Jämtland men ingalunda i de centralt belägna bygder, som tidigare under 1800-talet börjat exploateras för borgerskapets fritidsliv. I arkitekternas efterföljd arbetade sedan de lokala byggmästarna. Perioden Årtalen och milstolparna hämtade ur Vi som jobbar med gäster Åre turistbyrå 2000/01, samt Wikipedia. 21 (36) repo001.docx

26 kan sägas vara det som inte bara grundlägger Åres turism utan också bilden av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ur ett gestaltningsmässigt perspektiv. Det som var modernt och ovanligt då är kulturhistoria idag. Det har fått återbäring på de kommande utvecklingsfaser Åre genomgått under talen och decenniet kring alpina VM Man kan möjligen säga att brunt är en genomgående kulör och trä förhärskande. Men formerna är periodvis mer modernistiska och framför allt internationella i sin framtoning. Genom den vision 2011 Åre kommun antog och drivit (som numera heter 2020) har såväl turismen som Åre centrum expanderat och utvecklats. De senaste tillskotten, som väl får sägas ange tonen för nybyggande i Åre, kan både Dählihuset och Copper Hill nämnas. Pengar och jetsetturism har alltid funnits i Åre. Vilka stilar och utseenden byggnaderna får handlar mest om tidsanda och framtidstro. Foto t.v. Brf Dähliehuset Åre torg med lägenheter i absoluta centrum av Åre uppförda Bildkälla: Foto t.h. Copperhill Mountain lodge på Fröåberget Bildkälla: Files%2F101284%2FCopperhill.jpg&Width= (36) repo001.docx

27 8 Utvecklingen i Tottenområdet Den naturliga gränsen mot Mörvikens by gick väster om den stora branten utmed Mörviksån. Mot dalgången, idag en tydlig avgränsning av Tottens by, ligger Tott hotell. Under mer än 100 år har verksamheten legat här i olika skepnader, Tottpaviljongen, Gula villan och sedan 1960-talet i form av den stora hotell- och restaurangbyggnaden i betong, i etapper utbyggd mot norr. En vittnesbörd över en Vy från väster utmed byvägen i Totten. Tott hotell sett från sydöst med landgången från hotellet till Tottbackens liftområde. Närmast den 1929 uppförd Gula villan, som blivit utbyggd mot söder, troligen efter (36) repo001.docx

28 fjällturism som pågått ännu längre och förändrats över tid. Hotellet har ovedersägligen en väsentlig del i utvecklingen av Åre till en vintersportort. Del av detaljplanen för Tottbacken 2001 med både fritidshus och bostadsrätter. Det genomförs på mark som styckats av från Totten 2:3. I vänster bildkant Tott hotell. Även om Tottens by i sin struktur är lätt igenkännbar har strax norr om densamma under 2000-talets första decennium fler moderna sporthus uppförts. Detaljplanen för Tottbacken antogs 2001 och den möjliggjorde uppförandet av två större och fyra något mindre bostadshus med fritidslägenheter samt ett större med hyreslägenheter. Samtliga utformades med brun träpanel och röda sadeltak. Här finns både nationalromantiskt inspirerade fönster och former vi förknippar med bebyggelsen i alperna. Det har f ö blivit något av det sena 1900-talets tradition vid nyproduktion i Åre. Bebyggelsens placering i en brant sluttning medför en hög och väl synlig stödmur i betong. Bortom Tott Hotell i dalgången mellan byarna Totten och Mörviken rinner Mörviksån som en naturlig gränslinje. Under åtminstone andra hälften av 1900-talet var här en utbredd barrskog.i den bortre delen av Mörvikens by återfinns Bergbanan, som uppfördes ungefär samtidigt som den första Tottrestaurangen. Däremellan var det under lång tid inte särskilt mycket bebyggelse. Redan i 1981års detaljplan möjliggjordes utbyggnad av flerfamiljshus i området, som 2001 kom att ersättas med en ny detaljplan kallad Åre Skyline-nya Fresks. I sin övre del inrymde den åtta punkthus för vardera sex fritidslägenheter. I sin mellersta del gavs rätt att upföra en hotellanläggningen med fritidslägenheter i två byggnader där den ena ska påminna om Pensionat Fresks, som brann ned Planen innebar också att Rahms väg fram till Bergbanans mellanstation lades in som gata och att fångdammen i Mörviksån i sin helhet kom att 24 (36) repo001.docx

29 ligga på allmän plats. Större delen av området var skogbevuxet. Ett femtontal hus ingick i exploateringen. I båda dessa utbyggnader har uppenbarligen frågan om kulturmiljön värde varit av underordnad betydelse och i efterhand kan man konstatera att landskapsbilden förändrats negativt. Det är också påtagligt att planeringen av Åre klyvs mellan önskan om stadsmässighet och mer traditionell landsbygdsmiljö. Vy från söder mot Tottens huvudbyggnad och de nyuppförda fritidshusen strax nedanför Tottbacken. En kraftig stödmur i betong drar blickarna till sig. Vy från sydöst mot övre delen av Åre Skyline uppfört efter detaljplanen (36) repo001.docx

30 Utsnitt ur detaljplanen från år 2001 för Åre Skyline-Nya Fresks. Vy från Tott hotell mot Åre samhälle och Åresjön från nordöst. Större delen av den forna natur och betesmarken är etappvis utbyggd, framför allt under 2000-talet. T.v. i bild skymtas Villa Åkesson och den gångväg som leder från samhället upp förbi Tott hotell och vidare upp på bergssidan. 26 (36) repo001.docx

31 8.1 Tott Hotell Till Åres hotellhistoria hör ju även Tott. Stationsinspektorn A F Wettergren blev upphovsman till Tott hotell. Wettergren insåg tidigt att någon form av servering vid den sk Tottplatån intill Tottens by, en ursprunglig ängsmark med en fantastisk utsikt över hela Åredalen, måste ha framtiden för sig. År 1888 hade han förvärvat en mindre jordplätt här, och på den byggde han upp en liten matpaviljong i trä med gulmålade panelbräder innehållande dels en salong med ansluten stor glasveranda ned mot Åresjön, dels två mindre rum, samt ett pentry med vedspis för uppvärmning av från byn transporterad mat och dryck. Paviljongen invigdes Vid invigningen närvarade förutom bybor även en stor mängd sk luftgäster. 17 Driften kom sedan värmländskan Thyra Roland att stå för var en rödmålad villa i trä uppförd strax intill i öster på mark som Wettergren köpt in från Farbror Nickus i Totten, Nickus Olsson. Här inreddes Restaurang Villa Tott. Thyra Roland drev sedan rörelse här fram till sin död Wettergrens första paviljong på platsen. Avfotat på plats i Åre turistbyrå. Källa saknas. Med tiden utvecklade hon rörelsen med ett större hotell. Detta invigdes 1929, ett trevåningshus i trä, som senare byggdes ut och kom att omfatta 37 rum om sammanlagt 50 bäddar. Hotell Tottgården blev med tiden ett alltmer aktat och fint begrepp. Roland hade redan 1926 även inköpt Fresks pensionat med 16 rum då behovet av övernattningsrum var stort. Fresks, som var uppfört 1910, var beläget intill Quensels fall. Det drabbades av en totalförstörande brand Waller, Martin: Åre En krönika i ord och bild. Uddevalla Sid Ibid sid 157ff. 27 (36) repo001.docx

32 Wettergrens paviljong t.v. och den rödmålade villan t.h. (sommarrestaurang Totten), på en sandplatå (ca 460 m.ö.h). Bildkälla: Foto t.v. Sommarrestaurangen ersatt med den sk Gula villan samt en utbyggd hotellrumsdel. Bildkälla: Foto t.h. Fresks pensionat med Mörvikshummeln. Jamtli. Bild nr: Ejneg3151 Foto och Förlag: O Olsson, Ånn Två affärsmän, Gabriel Nandorf och Stig Lundkvist, som ägde fastighetsbolaget Aluna, köpte hotellet och pensionat Fresk, efter Tyra Roland, omkring Fresk låg ett hundratal meter bortom Tott på andra sidan Mörviksån. De rev ca 50% av Tott Hotell som då var av trä, och byggde till en stor fyrkantig betongvolym med platt tak. Den fulaste byggnaden i hela Åre enligt Tom Widlund. 19 Han spekulerar i att detta banade väg för avvikande och i många fall fula byggnader som nu finns i Åre. Men 28 (36) 19 Widlund, Tom: Åre byn som försvann. Östersund Sid 142. repo001.docx