Medicinska fakultetens konferens i pedagogisk utveckling: Lärande i fokus. 8 oktober 2019, Linköpings univeristet

Save this PDF as:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinska fakultetens konferens i pedagogisk utveckling: Lärande i fokus. 8 oktober 2019, Linköpings univeristet"

Transkript

1 Medicinska fakultetens konferens i pedagogisk utveckling: Lärande i fokus 8 oktober 2019, Linköpings univeristet

2 Pedagogisk utveckling: Lärande i fokus Medicinska Fakultetens utbildningskonferens Linköping 2019 Medicinska fakulteten har framgångsrikt arbetat med pedagogisk utveckling i över trettio år med bland annat problembaserat och interprofessionellt lärande som pedagogiska utgångspunkter. Framgången har till stor del berott på engagerade lärare som initierat och drivit utvecklingen. De senaste åren har fakulteten utlyst medel för pedagogiska utvecklingsprojekt som en strategi att möta de utmaningar som det ökande antalet studenter och behovet av anpassning och förnyelse av arbetsformerna skapar. Förhoppningen är att med lärarnas hjälp därigenom kunna utveckla den pedagogiska vardagen i utbildningarna med bibehållen kvalitet för att möta framtidens behov av kompetenta medarbetare inom hälso- och sjukvården. Utlysningarna har vänt sig till lärare som är verksamma inom fakultetens utbildningsprogram, såväl teoretiska som verksamhetsförlagda delar. De olika projekten har handlat om utveckling av programspecifika och interprofessionella lärandemoment, samt utveckling av kvalitetsdrivande arbete inom fakultetens utbildningsprogram. Projekten har drivits av lärarna med pedagogiskt sakkunnigstöd och gemensamma utvecklingssamtal i grupp under projektperiodens förlopp. Inspirationen till arbetssättet har hämtats från en modell för pedagogisk utveckling av undervisning som syftar till en ökad medvetenhet om kursdesign, undervisning och lärande i en öppen dialog i lärargrupperna kring pedagogik som sätter studenters lärande i fokus (Lundberg, Nyström & Lindström, 2016). Medicinska Fakultetens Utbildningskonferens 2019 syftar till att stimulera en öppen dialog kring undervisning och pedagogik mellan fakultetens lärare utifrån ett gemensamt studentcentrerat, problembaserat och interprofessionellt förhållningssätt. Sammanfattningarna i denna sammanställning av programmet redovisar och diskuterar såväl erfarenheter och fynd från utvecklingsprojekt inom utbildningsprogrammen och i kliniken, samt tankar och reflektioner över pedagogiska frågor utifrån nyblivna docenters perspektiv. Referens: Lundberg, C., Nyström, A-G., Lindström, J. (2016) Att utveckla undervisningen tillsammans ett praktiskt exempel. Högre utbildning, 6 (1)

3 Program 08:30-09:00 Samling, kaffe, posterutställning Mingelytan utanför Hasselqvist 09:00-09:30 Konferensens öppnande Madeleine Abrandt Dahlgren Margareta Bachrach Lindström Malin Lindqvist Appell Johan D Söderholm 09:30-10:15 Keynote föreläsning Max Scheja professor i universitetspedagogik Stockholms Universitet: Pedagogisk utveckling på bas av pedagogisk forskning 10:45-11:45 Symposium Johanna Dahlberg et al: Basgruppsarbete i storgruppsformat att förändra för att förbättra, eller bara för att spara pengar? Hasselqvist Papaver Tidlösa Carina Wennerholm et al: Förbättrat lärande och resursutnyttjande genom basgrupp i storgrupp Katarina Kågedal et al: Use of active learning class room with international master students Moderator: Madeleine Abrandt Dahlgren 11:45-12:30 Posterutställning, lunch på egen hand Mingelytan utanför Hasselqvist 12:30-13:30 Parallella sessioner: Muntliga presentationer Session 1: Inger Hallberg et al: Progression av lärande i basgruppsarbete med tillämpning och reflektion på Clinicum Katarina Karlsson & Carina Hjelm: Egenträning i fullskalesimulering med SimPad teknik Carl Oscar Jonson: Effektiv simuleringsbaserad träning inom katastrofmedicin - instruktörens roll i att anpassa svårighetsgrad till elevens färdighetsnivå Moderator: Éva Tamas Session 2: Lasse Jensen: Utveckling av en praktisk zebrafisk labb för ökad förståelse inom hjärtkärlbiologi Mats Lintrup: Studenters och lärares syn på grupphandledning av examensarbete Elaine Sjögren: Lärares tankar om perspektivet Lika villkor i design av kurs- och utbildningsplaner Moderator: Inger Lundeborg Hammarström 4 5

4 Hasselqvist Papaver Tidlösa 13:30-14:30 Parallella sessioner: Muntliga presentationer Paus Session 3: Per Whiss et al. Laboteket Möjligheter att träna och kvalitetssäkra grundläggande laborativa färdigheter utan handledare Annika Thorsell: Utveckling av format för praktiska laborationer inom medicinsk biologi Gizeh Perez-Tenorio et al. Development of flipped and blended laboratories within the medical programme at Linköping University Moderator: Gizeh Perez-Tenorio Session 4: Björn Granseth: En analys av tentamensresultat på läkarprogrammet T3 Annika Lindh Falk & Christina Turesson: Erfarenhet av praktisk examination på arbetsterapeutprogrammet Kajsa Johansson: Utveckling av kliniskt resonemang. Workshop som problembaserad utbildningsinsats för evidensbaserad implementering och lärande i fysioterapi Moderator: Gunvor Larsson Torstensdotter 14:45-15:45 Session 5: Nadine Karlsson: Den digitala tidsåldern: Social epidemiologi och flipped classroom Anna Fahlgren: Användning av ett webb-baserat utvärderingsverktyg för att stärka relevans och kvalitet i utbildning Tove Törnqvist: Personlig eller professionell tidiga normerande mönster influerar arbetet med interprofessionella scenarion Moderator: Elaine Sjögren Runda-bords-samtal 1: Niklas Ekerstad: Basgrupper med hämmande dynamik. En litteraturstudie av möjliga orsaker och lösningar Sonja Togmat Malki: Hur sjuksköterskestudenter lär och inhämtar kunskap i pararbete och storgrupp Mattias Ekstedt: Interprofessionellt teamarbete I utbildningen och i praktiken Moderator: Johanna Dahlberg Runda-bords-samtal 2: Anita Kärner Köhler: Kan en vänlig kritisk värdering lära mig något om mig själv och den andre? Ett samtal om en reflektiv praktik för utveckling som basgruppshandledare Agneta Kullberg: Stöd för lärares utveckling av digitala kompetenser Nima Elhami: Att införa ett student- och lärarcenterat rapporteringsverktyg i en stressig akutverksamhet - en gruppdiskussion om svårigheter och möjligheter Moderator: Annika Lindh Falk 15:45-16:15 Paneldiskussion, avslutning Max Scheja, Stockholms Universitet Gunvor Larsson Torstensdotter, Didacticum Madeleine Abrandt Dahlgren, Medicinsk pedagogik Moderator: Malin Lindqvist Appell 6 7

5 Posters Basgruppsarbete i storgruppsformat att förändra för att förbättra, eller bara för att spara pengar? Michaela Munkholm, Annika Öhman och Annika Lindh Falk: Kartläggning av generiska kompetenser på arbetsterapeutprogrammet Ann-Sofie Kammerlind: Former för och erfarenheter av att involvera patienter på nya sätt i undervisningen Annika Heslyk et al: Inspelning av undervisningsfilmer avseende undersökning nedre extremitet fysioterapiprogrammet Inger Lundeborg Hammarström: Team-Based Learning (TBL) på logopedprogrammet. Ett sätt att vitalisera det studentcentrerade lärandet samt effektivisera undervisningen. Karin Valeskog: Kunskapsfacilitatorer i fysioterapiprogrammet: att utveckla och implementera undervisningsmoment handlett av äldrekursare Mats Lintrup: Examination av självständigt arbete rättssäkra och andra rutiner Anita Kärner Köhler & Lena Hanberger: Utveckling av gemensamma kursplaner inom specialistsjuksköterske- och barnmorskeprogrammet 10:45-11:45, Hasselquist Johanna Dahlberg, Björn Granseth, Katarina Kågedal, Emina Bjelak Läkarprogrammet, IKE Bakgrund: Det har under många år varit svårt med rekrytering av basgruppshandledare på läkarprogrammet, dels på grund av ökande antal studenter i kurserna, dels har antalet lärare minskat. Samtidigt har programmet ålagts ett sparbeting som har givit ytterligare skäl att fundera på hur basgruppsarbete bedrivs. Utgångspunkt är att efter ett par terminer har studenterna utvecklat arbetsformerna och sin kompetens för basgruppsarbete och borde klara att ta mer ansvar för processerna. Då kan också handledar-uppdraget genomföras på ett annat sätt. Genomförande: Basgrupp i storgrupp innebär fyra basgrupper med två handledare samlas i en lärosal där arrangemanget liknar basgruppsrummets med en skärm och whiteboard för respektive grupp, men där handledarna cirkulerar mellan grupperna, i stället för att ha en handledare i en basgrupp med 8-9 studenter i ett grupprum. Höstterminen 2018 genomfördes projektet på Kurs 3 Läkarprogrammet. Hälften av studenterna deltog i projektet, övriga genomförde basgrupper på vanligt sätt. Utvärdering: Projektet utvärderas med enkät till studenterna, skriftliga och muntliga reflektioner under projektets gång, utvärdering av scenariobearbetningarna och examinationsresultatet. Resultat: Arrangemanget för storbasgrupp var inte tillfredsställande på grund av akustiken i lärosalarna och fick avbrytas. Det innebar att efter halva terminen bokade man om basgrupperna till vanliga grupprum och två lärare delade ansvaret för två grupper. Det fanns både positiva och negativa röster gällande den annorlunda handledningsformen hos både studenter och lärare. Resultatet på examinationen påverkades inte för denna kurs i jämförelse med resultat från studenter som inte deltog i projektet. Utvärdering av scenariona är inte genomförd. Konklusion: Studenterna är kapabla att ta ett större ansvar för basgruppsarbetet. Det fungerar väl när handledarna går mellan två basgrupper på ett strukturerat sätt. Symposium 8 9

6 Förbättrat lärande och resursutnyttjande genom basgrupp i storgrupp 10:45-11:45, Hasselquist Use of active learning class room with international master students 10:45-11:45, Hasselquist Katarina Kågedal et al: Masterprogrammet i experimentell och medicinsk biovetenskap, IKE Carina Wennerholm Sjuksköterskeprogrammet, Avd Omvårdnad, IMH Symposium Introduktion: Projektet startades för att hitta arbetsformer för ett förbättrat lärande och samtidigt vara mer resurseffektiv. Basgrupp i storgrupp innebär att alla basgrupper ses vid ett tillfälle i ett större klassrum. Två lärare cirkulerar mellan basgrupperna och stödjer studenterna i arbetet. Basgrupp i storgrupp blir resurseffektivt då två lärare ansvarar för samtliga grupper vid ett och samma storgruppstillfälle. Genomförande: Projektet har pågått under vt 2018-vt Utvärdering av studenterna har gjorts kontinuerligt via basgruppsutvärdering samt kursutvärderingen. Vt 2019 genomförs en utökad utvärdering med enskild enkät (TGEI) till studenter samt den slutliga kursutvärderingen. Likaså har en fokusgruppsintervju med lärarlaget genomförts under vt Resultat: Svarsfrekvens på enkätundersökningen till studenterna var 71% (n=197). Studenterna upplever mest att de stör varandra i storgruppen, att arbeta självständigt i basgrupp utvärderas som positivt. Lärarna ser både fördelar och nackdelar, bra för studenterna att få tänka och ta ansvar själva. Lärarrollen blir mindre stimulerande, saknar att få dela med sig av sina kunskaper och delta i diskussioner med studenterna. Konklusion: Lärarresurserna har minskats med 70% i terminen, i och med basgrupp i storgrupp, men kvaliteten på undervisningen sammanfattas av studenter och lärare som sämre. Bakgrund och syfte Det har varit svårt att introducera PBL på masterprogrammet då många internationella studenter inte har jobbat i grupp eller problembaserat under sin kandidatutbildning medan de flesta svenska studenter har dessa erfarenheter med sig redan från grundutbildningen. Masterprogrammet har också haft problem med att studenter känt sig kränkta på grund av etnicitet och religion. Dessa problem har varit som störst just i gruppsituationer på programmet. Syftet med att introducera basgrupp i storgrupp i ALC lärosalar var att studenterna skulle känna en samhörighet genom att både i den lilla gruppen och den stora gruppen jobba med värdegrund och metodik för PBL samt för att bygga kulturell intelligens. Syftet var också att få en ökad genomströmning på programmet samt att göra programmet relevant för framtida yrkesval. Genomförande Processen inleds med två seminarier en PBL och en kulturell intelligens. Därefter introduceras ett PM för basgruppsarbete där rubrikerna är: Ice breaker, Basgruppskontrakt och Utvärdering. Verktyg från de båda seminarierna, så som behov som saknas i Maslow s behovspyramid, hur avstånd i kulturella dimensioner kan överbryggas, hur man kan stötta sig själv och andra i kulturella chockkurvan, används och belyses utifrån PM för basgruppsarbetet. Resultat Arbetssättet är uppskattat av studenterna och friktionerna vid gruppmoment har minskat. Huruvida detta leder till ökad genomströmning på programmet återstår att utvärdera. Symposium 10 11

7 Moderator: Eva Tamas 1.1. Progression av lärande i basgruppsarbete med tillämpning och reflektion på Clinicum 12:30-13:30, Hasselquist Inger Hallberg et al Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Avdelningen för omvårdnad 1.2 Egenträning i fullskalesimulering med SimPad teknik 12:30-13:30, Hasselquist Katarina Karlsson & Carina Hjelm Sjuksköterskeprogrammet, IMH Session 1 Bakgrund: Projektets utgångspunkt var ett mer effektivt nyttjande av lärarresurser med bibehållen kvalitet. Med en tydligare progression i basgruppsarbetet ville vi ge studenterna i sista terminen på sjuksköterskeprogrammet ett ökat ansvar för lärandet. Vilket innebar fler studentledda basgruppstillfällen med uppföljning av scenarion på Clinicum. Genomförande: Lärarresurserna för de teoretiska basgrupperna halverades under 2 terminer. Bearbetning gjordes av studenterna själva, lärare var med vid uppstart av nya scenarion och fanns tillgänglig via lärplattformen. Lärarresurserna vid den sista simuleringen halverades och läraren var endast med vid reflektionen. Utvärdering gjordes HT18 och VT19 med enkätfrågor (egna och TGEI) till studenter och lärare för att mäta erfarenheter och intervjuer med lärare. Resultat: Utvärdering från studenterna (n=187, 95% svarsfrekvens) visade att 88% instämde i mycket hög utsträckning (43%) eller instämde (45%) på påståendet att de bearbetade scenariot på ett bra sätt teoretiskt utan närvarande basgruppshandledare. Gällande simuleringen så instämde 91% i mycket hög utsträckning (57%) eller instämde (34%) att det fungerade bra utan lärare i simuleringsrummet. Utvärdering från lärare stämmer i stora drag överens med studenternas uppfattningar. Både fördelar och nackdelar utifrån lärarnas perspektiv kom fram under intervjuerna. Konklusion: Detta projekt har sparat 50% av lärarresurserna, studenterna och lärarna instämmer i att detta upplägg har fungerat bra. Bakgrund: Kliniska träningssituationer, en del i en sjuksköterskeutbildning, där studenten får utveckla sina sensoriska och motoriska funktioner är viktig för att kunna hantera komplexiteten i att med kliniska skickligheter arbeta som sjuksköterska. Simuleringsbaserat lärande har använts på Medicinska Fakulteten sedan 2008 som en av flera metoder att utveckla studenternas teoretiska och praktiska färdigheter. Fullskalesimulering innebär att man övar ett patientfall i en så realistisk miljö som möjligt med patientsimulator eller simulerad patient (SP), med material och apparatur anpassad för aktuellt scenario. SimPad-tekniken ger möjlighet att styra vitala parametrar och göra dessa synliga på en monitor. Simuleringsprocessen följs, studenterna introduceras i kontexten, förbereder sig fysiskt och mentalt. Simuleringen startar, några agerar och några är observatörer. Det hela avslutas med återkoppling med reflektion utifrån simuleringens mål. Haraldseid et al 2016 påvisade att aktivt engagemang i interaktiva moment, leder till en bättre struktur i lärandet. Därför var syftet med detta projekt att genom återkommande egenträning i fullskalesimulering, öka studenternas engagemang och egna kontroll av lärandet i simuleringssituationen. Metod: För att nå detta mål utvecklandes en modell för egenträning i fullskalesimulering med SimPad-teknik, anpassade scenarier och instruktioner. En pilot genomfördes hösten 2018, med 4 sjuksköterskestudenter termin 5. Direkt efter egenträningen svarade studenterna på en enkät, skapad för just detta moment. Resultat: Scenariot upplevdes positivt och vissa moment hjälpte studenterna att upptäcka Förbättringspotentialer var att ha en tidsram att följa, att ha ett mindre komplext scenario, bestämma observatörens roll innan simulering, informationen innan simulering behöver förbättras. Konklusion: Ett litet antal studenter genomförde aktiviteten som upplevdes positiv. Tekniken var inget hinder men scenariot var lite för komplext. Studenterna kände trygghet i teamet och övningen gav dem ökade kunskaper. Session

8 1.3 Effektiv simuleringsbaserad träning inom katastrofmedicin - instruktörens roll i att anpassa svårighetsgrad till den lärandes färdighetsnivå 12:30-13:30, Hasselquist 2.1 Utveckling av en praktisk zebrafisk labb för ökad förståelse inom hjärtkärlbiologi 12:30-13:30, Papaver Lasse Jensen Masterprogrammet i experimentell och medicinsk biovetenskap, IMH Carl Oscar Jonson Katastrofmedicinsk centrum Session 1 Bakgrund: I likhet med hur till exempel en höjdhoppare tränas med en ribba på precis den höjd som utmanar denne utifrån den nivå den är på, tillämpas även anpassning av svårighetsnivå inom olika typer av simuleringsbaserad träning. Inom katastrofmedicin kan detta ta sig uttryck i hur erfarna instruktörer anpassar takten av ankommande patienter för någon som tränar sig i rollen som ledningsansvarig sjuksköterska på en akutmottagning, eller tillförandet av lediga ambulansresurser till någon som tränas i prehospital sjukvårdsledning. Finns det vetenskapligt stöd för denna praxis? Genomförande: Pedagogisk forskning introducerar teorier kring interprofessionellt och problembaserat lärande om hur kunskap byggs upp inom den lärande genom reflektion och interaktion med andra studenter. Cognitive Load Theory från den vetenskapliga domänen Human Factors, beskriver hur en människas arbetsminne har begränsningar i att hantera information och komplexitet och samtidigt lära. Reflektion: Vid katastrofmedicinska övningar ges många gånger en uppsättning initiala förutsättningar, vartefter man startar övningen och sedan låter de lärande att interagera med varandra, så kallade motspelare eller skademarker och med instruktörer. Detta ger begränsade förutsättningar för att anpassa svårighetsnivån i en övning, men kan åstadkommas genom att de aktörer som tillhör övningsorganisationen har mandat och verktyg för att öka eller minska svårighetsnivån för att optimera lärandet. Bakgrund: Att inkludera laboratorieövningar är ett viktigt element i en högkvalitativ utbildning generellt men kanske särskild inom ämnet medicinsk biologi. Laboratorieövningar skall dock vara relevanta för ämnet och ha ett tydligt pedagogiskt syfte för att ge värde och öka kvalitén av utbildningen. Medicinsk biologi studeras ofta genom djurmodeller, men att inkludera dessa i undervisningen kan vara problematisk båda ur ett etisk och ett kostnadsaspekt, då många djurmodeller involvera vuxna möss som inte får hanteras av de flesta studenter och kostar mycket mer än det som kan bäras ekonomisk inom en kurs. Av denna anledning har man i allt högre grad börja använda zebrafisk-embryon som modellsystem vid laboratorieövningar, då dessa är att likna vid en djurmodell men dessa får hanteras av alla studenter och kostar inte mera än andre typer av laborationer. Genomförande: När jag planerade min pedagogiska reflektion i samband med min ansökan om Docentur undervisade jag på en kurs i kardiovaskulär biologi på den internationella mastern i experimentell medicinsk biologi. Jag har en bakgrund i användandet av zebrafisk som modellsystem inom kardiovaskulär forskning och tänkte därför att det kanske skulle passa att göra en ny laboration på kursen där hjärtrytmen och -funktionen studerades i zebrafisk embryon. Jag planerade och genomförde denna laboration, hämtade in åsikter från studenterna, reviderade laborationen, genomförde den igen och inhämtade kommentarer även denna gång kommentarer från studenterna. Min pedagogiska reflektion blev en analys av detta arbete. Konklusion: studenterna uppskattar övningen, men tycker den är för komplicerad och känslig för teknisk strul. Det behövs därför mera arbete med att starka övningen och göra det tydligare för studenterna hur den data som insamlas under övningen skall analyseras. Session

9 Session Studenter och lärares syn på grupphandledning av examensarbete 12:30-13:30, Papaver Mats Lintrup Sjuksköterskeprogrammet, ISV Bakgrund och syfte: Uppsatshandledning är en väsentlig förutsättning för och del av studenternas examensarbeten. Många av de lärare som är involverade i uppsatshandledningen känner en osäkerhet i sin handledarroll. En modell som använts de senaste åren på sjuksköterskeprogrammet vid LiU är en formaliserad grupphandledning där två handledare träffar studenterna enligt ett i förväg uppgjort schema där det fokuseras på olika delar vid varje handledningstillfälle. Grupphandledning ger också möjlighet för studenterna att ge synpunkter på varandras arbeten. Syftet är att undersöka vad studenter respektive lärare/handledare anser om den strukturerade grupphandledningen av examensarbeten. Genomförande: En strukturerad enkät med fasta svarsalternativ, kompletterat med öppna frågor. Student- respektive lärarenkät har tagit upp samma frågor, men formulerade utifrån ett studentrespektive lärarperspektiv. Majoriteten av frågorna har varit av Likert-liknande typ med fem svarsalternativ. Samtliga studenter på sjuksköterskeprogrammets termin 6 (under två terminer) samt de lärare som handleder uppsatser på programmet har erbjudits att besvara enkäten. Resultat: Majoriteten av studenterna (73 %, n=124) anser att grupphandledningen har främjat deras lärande på ett positivt sätt och även majoriteten av lärarna (79 %, n=32) uppfattar att studenterna upplever grupphandledningen som positiv. Studenterna upplever det som positivt att få kommentarer från andra studenter respektive att få läsa och kommentera andra studenters arbeten. Däremot anser en 1/3 av studenterna att man inte får tillräckligt med handledningstid och över hälften av lärarna anser att man inte får tillräckligt med tid för att klara av sitt handledningsuppdrag. Diskussion: Majoriteten av såväl studenter som handledare är positiva till grupphandledningen. Det största problemet som studenterna tar upp är att olika handledare säger olika saker och att handledare och tentatorer inte är överens. Slutsats: Uppsatshandledningen upplevs av många lärare som utmanande och arbetsam samtidigt som studenterna upplever en stressituation över examensarbetet. Den strukturerade grupphandledning kan vara ett sätt som kan stötta handledarna och göra uppsatshandledningen mindre stressfylld för studenterna, däremot finns klara utvecklingsmöjligheter för att göra visa moment tydligare och detta är nästa steg i den pedagogiska utvecklingen av grupphandledningen av examenarbeten på sjuksköterskeprogrammet. 2.3 Lärares tankar om perspektivet Lika Villkor i design av kurs- och utbildningsplaner 12:30-13:30, Papaver Elaine Sjögren Institutionen för medicin och hälsa, IMH Bakgrund och syfte: Ett uttalat ansvar som enligt Högskolelagen åligger våra lärosäten är att iaktta och främja jämställdhet och utbildning på lika villkor i vår verksamhet. Utifrån medicinska fakultetens omarbetning av de interprofessionella moment som finns på grundutbildningsnivå, genomfördes en curriculumöversyn över utbildningsplan och kursplaner på samtliga program. Fasta texter formulerades gällande jämställdhet och lika villkor samt utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Syftet med projektet var mot bakgrund av ovanstående att studera i vilken utsträckning mål om lika villkor, jämställdhetsmål och genusperspektiv etc som kommuniceras i styrdokumenten fångats upp och kvalitetssäkrats i design, genomförande och kursvärderingar. Genomförande: En enkät med frågor om det i programmens kurser finns lärandemål, examinationer samt läraktiviteter som stödjer de fasta texter som formulerades skickades till samtliga programansvariga och studierektor för interprofessionella moment på grundutbildningsnivå. Svar inkom från sex personer. Därefter följde fördjupande fokusgruppsintervjuer, med fem representanter från program/ interprofessionella moment, om kopplingen mellan de fasta texterna och kursers design, genomförande och kursvärdering. Resultat: Resultaten från enkäterna visar att det i hög grad i programmens kurser finns lärandemål som stödjer texterna men som bara delvis examineras. Formen för läraktiviteter, litteraturlistor och gruppindelningar etc designas till viss del med hänsyn till de aspekter som fokuseras i de fasta texterna. I fokusgruppsintervjuerna väcktes tankar om juridik, att standartexter blir lätt någon annans bord, hur man kan iscensätta läraktiviteter, att designa utifrån lärandemål kräver kommunikation samt att det saknas och utvärdering och kontroll över att dessa perspektiv tillvaratas. Konklusion: Sammantaget visar erfarenheterna från studien att mål om lika villkor, jämställdhetsmål etc som kommuniceras genom fasta texter i fakultetens kurs-och utbildningsplaner behöver fångas upp och kvalitetssäkras på ett mer systematiskt vis. Fakultetsövergripande samtal mellan lärare, studenter, programansvariga, genuslektorer, lika villkorsombud och andra grupper av personal som är involverade i att, på olika sätt, stödja studenters lärande vid medicinsk fakultet behöver involveras och delta i utvecklingsarbetet. Session

10 3.1 Laboteket Möjligheter att träna och kvalitetssäkra grundläggande laborativa färdigheter utan handledare Hasselquist 13:30-14:30 Per Whiss, Malin Lindqvist Appell, Andreas Eriksson, Christina Bendrik Biomedicinska analytikerprogrammet, Institutionen för medicin och hälsa 3.2 Utveckling av format för praktiska laborationer inom medicinsk biologi Hasselquist 13:30-14:30 Annika Thorsell Experimentell och industriell biomedicin, Centrum för social och affektiv neurovetenskap/institutionen för klinisk och experimentell medicin Session 3 Bakgrund och syfte: Praktiska laboratorietekniska färdigheter såsom vägning, mätning och pipettering samt att följa metodbeskrivningar och kvalitetessäkra analyser är viktiga kompetenser för den biomedicinska analytikern (BMA). BMA-studenter i Linköping har tidigare endast kunnat genomföra praktisk träning av dessa grundläggande färdigheter vid lärarledda laborationsmoment. Momenten är resurskrävande och undervisningen sker ofta i mindre grupper av resursskäl. Då studenter själva inte har behörighet att vistas i laboratoriemiljön pga säkerhetsaspekter fanns tidigare inte möjligheter att träna momenten på egen hand. Syftet med Laboteket är även att ge studenterna möjlighet att träna på koncentrationsberäkning och riskbedömning till moment som ska utföras praktiskt. Genomförande: För att studenterna skall motiveras till att genomföra träningen och att den skall bli meningsfull och relevant utvecklas uppgifter som kan utföras på egen hand eller under amanuens-handledning. Självträningsuppgifterna innehåller enkla och komplexa beräkningar samt beredning av lösningar som sedan ska analyseras med bl a fotometri. Resultaten av träningsuppgifterna beror på korrekta beräkningar, reagensberedningar och praktiskt laborativt handhavande. På detta sätt illustreras examinationsuppgifter såväl som reella arbetsuppgifter för BMA. Utvärdering: Projektet utvärderas genom examinationsresultat under kommande läsår samt intervjuer med studenter, amanuenser och lärare. Laboteket utvecklas och förbättras utifrån inkomna synpunkter. Hela projektet utvärderas när flera kullar haft möjlighet att använda Laboteket från start av programmet. Bakgrund: Inom de kemiska, biologiska och medicinska områdena är laborationer en klassisk undervisningsform som på de flesta lärosäten följer samma utformning: Lärare ger ut en laborationshandledning vilken studenterna förutsätts tillgodogöra sig innan det praktiska laborationsarbetet. Det praktiska arbetet följs upp med en skriftlig rapport. Detta arbetssätt har ett flertal nackdelar; utformningen gör laborationsmoment arbetsinsatstungt för undervisande lärare; det har brister som lärande moment för studenter pga sitt rigida upplägg och studenter kommer ofta oförberedda till momentet. Genomförande: Arbetet med utveckling av laborationsformatet har fokuserat på tre delmoment: 1. Utveckling av moment som skall genomföras av student innan momentet startar; 2. Utveckling av genomförandet av laborationsmomentet, ffa med avseende på students förståelse av vad som skall göras och hur; 3. Utveckling av rapportering och betygssättning för minskad arbetsbelastning på undervisande lärare och ökat utrymme för feedback och kommunikation mellan lärare och student. Resultat: Arbetet är fortgående men ett par faktorer har identifierats som viktiga för det fortsatta utvecklingsarbetet: Möjligheten till digitalisering av hela eller delar av det teoretiska materialet runt laborationsmomentet, möjlighet till praktisk övning för studenter och återkopplingsmöjligheter efter avslutat moment. Presentationen kommer innehålla en kort demonstration av ett online-verktyg. Session

11 3.3. Development of flipped and blended laboratories within the medical program at Linköping University Hasselquist 13:30-14:30 Perez-Tenorio Gizeh 1, Stål Olle 1, Söderkvist Peter 2, Wäster Petra 2 and Öllinger Karin En analys av tentamensresultat på läkarprogrammet termin 3 Papaver 13:30-14:30 Björn Granseth Läkarprogrammet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin Affiliations: (1) Department of Clinical and Experimental Medicine (IKE)/Division of Surgery, Orthopedics and Oncology (KOO), (2) Department of Clinical and Experimental Medicine (IKE)/Division of Cell Biology (CELLB) Session 3 A laboratory for the third course (K3) of the medical program was redesigned using the flipped classroom model. We aimed to increase student motivation, independent lab work, and the quality of the student s reports. This study was divided into a pre-flipped (2018) and a flipped period (2019). During the pre-flipped period, the students had access to the laboratory manual prior to the lab and were offered a survey and quiz post to the lab. During the flipped period, pre-recorded materials and two additional surveys, prior and after the lab, were introduced. Students responses from these surveys are under analysis. Preliminary results reveal differences in motivation to attend the lab and student independence during the lab work. Further, the students considered the lab relevant for their professional future independently of the flipped model. However, the students from the flipped sessions were more prone to recommend the lab to other students. So far, we find no differences in student performance regarding the theoretical quiz. In addition, we believe that this approach could be advantageous for both students and teachers due to their involvement in course design, development of pedagogical materials and academic discussions. Bakgrund och genomförande: Tentamensresultat för 463 studenter som skrivit terminstentamen för termin 3 HT2015-HT2017 på läkarutbildningen som ges vid medicinska fakulteten, Linköpings universitet har gåtts igenom för att identifiera potentiella orsaker till att många inte når godkäntgränsen på 65 % av totala antalet poäng. Resultat: Ingen skillnad beroende på kön kunde fastställas. Det förefaller vara så att studenter som är yngre när de skriver tentamen presterar högre poäng än äldre studenter. Det finns inte några tydliga skillnader om tentamen är MEQ (Modified Essay Questions) eller blandad tentamen med MEQ och traditionell bläddertentamen. Det finns däremot tecken som tyder på att det är samma studenter som har haft svårigheter att passera tidigare terminers tentamina som också har svårigheter med termin 3 tentamen. Session

12 4.2 Erfarenhet av praktisk examination på arbetsterapeutprogrammet. Papaver 13:30-14:30 Christina Turesson och Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier 4.3 Utveckling av det kliniska resonemanget workshop som problembaserad utbildningsinsats för evidensbaserad implementering och lärande Papaver 13:30-14:30 Kajsa Johansson Fysioterapeutprogrammet, Institutionen för medicin och hälsa Session 4 Bakgrund och syfte: På Arbetsterapeutprogrammet vid Linköpings universitet implementerades nytt curriculum Lärande kräver aktivt engagemang hos studenterna och uppgifterna måste upplevas som meningsfulla och relevanta för kommande yrkesutövning. Simuleringsövningar med standardiserade patienter (SP) kan användas för att öva bedömnings-/ behandlingsmetoder, bemötande och kommunikation. Syftet med projektet var att kartlägga erfarenheter av en ny införd praktisk examination. Genomförande: Den praktiska tentamen genomförs individuellt där SP och lärare deltar i parallella sessioner där studenterna möter ett av fem olika, men i svårighetsgrad likvärdiga, scenarion. Studenten har 30 minuter för genomförande av examinationen som avslutas med studentens egen reflektion. Bedömningskriterierna avser förmåga att välja och genomföra relevanta arbetsterapeutiska interventioner. Examinationen föregås av lärarledda praktiska moment samt material för självstudier. Datainsamlingen bestod av en fokusgruppintervju med fem involverade lärare ansvariga för utveckling och implementering av momentet, lärarnas dagboksanteckningar med reflektioner kring implementering av examinationen samt en studentenkät med öppna frågor ifylld av 46 studenter. Materialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Lärarna beskriver designen av momentet (skapa scenarion med rätt svårighetsgrad och relevans, standardiserad miljö där SP följer manus men med situationsanpassning) som en avgörande faktor för att momentet ska fungera. Studenterna beskriver momentet som pedagogiskt, varierande och strukturerat med engagerade, trovärdiga SP. Miljön beskrivs som lugn och verklighetstrogen. Diskussion: Den praktiska examinationen är ett redskap både för kontroll av studenternas kunskaper och kompetens och för ett fortsatt lärande. Momentet skapar en lärmiljö som efterliknar verkligheten och ger studenterna möjlighet att träna interaktion i en kontrollerad situation. Momentet bidrar till kvalitetssäkring av studenternas kunskap och till studenternas utveckling av professionellt yrkesutövande och kliniskt resonemang samt minskad oro inför VFU. Bakgrund: Evidensbaserad praktik innebär att medicinska professioner integrerar aktuell klinisk forskning i det praktiska handlandet. Det är därmed viktigt att hitta lärmoment som faciliterar detta och stärker det kliniska resonemanget. Syftet var att exemplifiera och teorianknyta det problembaserade lärandemomentet workshop, dvs. koppla den fördjupade kunskapen till hur momentet kan bidra till att utveckla det kliniska resonemanget hos medicinska professioner, såväl studenter som kliniskt verksamma. Metod: Litteratursökning PubMed där följande sökord kombinerades; clinical reasoning, self learning, implementation, evidence based, evidence based practice och clinical guidelines. Relevanta artiklar valdes ut i aktuell litteraturfördjupning. Resultat: Tidigare forskning stödjer att vid lärmomentet workshop ta vara på deltagarnas tidigare erfarenhet, lärandebehov som utgångspunkt för undervisningen. Vidare betonades vikten av att nyttja en stegvis process, bygga upp komplexitet successivt med ytterligare information som ska integreras med basala kunskaper och kliniska kunskaper. Deltagaren ska via ett kliniskt scenario/simulering utmanas att ha fokus på varje kritisk aspekt, samtidigt förändras vissa förutsättningar när andra är konstanta och prioritering krävs samtidigt som olika aspekter behöver kunna vägas samman och integreras till en helhet. Kliniskt resonemang är förmågan att integrera professionella färdigheter, kognitiva förmågor och metakognition. Konklusion: Simulering av kliniska situationer via workshop har stöd i tidigare forskning att kunna utveckla det kliniska resonemanget. En progression i färdigheter som kombineras med ökad kunskap och förståelse. Inom de olika hälso- och sjukvårdprofessionerna så måste kopplingen mellan basala och kliniska kunskaper, tillsammans med erfarenhet samt sunt förnuft, utmanas genom multipla kliniska problem i olika kontexter. Något att beakta vid val av undervisningsformer. Session

13 5.1 Den digitala tidsåldern Social epidemiologi och flipped classroom Hasselquist 14:45-15:45 Nadine Karlsson Masterprogrammet i medicinsk vetenskap, Institutionen för medicin och hälsa 5.2 Användning av ett webb-baserat utvärderingsverktyg för att stärka relevans och kvalitet i utbildning Hasselquist 14:45-15:45 Anna Fahlgren Experimentell och industriell biomedicin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin Session 5 Bakgrund: Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att tillämpa flipped classroom under undervisningen i socialepidemiologi i Masterprogrammet i Medicinsk Vetenskap vid Linköpings universitet. Flipped classroom är en form av blended learning som uppskattas av den nya generationen. Reflektioner: Litteraturgenomgång visar att det borde vara möjligt att genomföra i socialepidemiologi. Metoden ger studenterna möjlighet att titta på en video upprepade gånger som kan vara bra i vissa aspekter som är svåra inom socialepidemiologi och tillåter att förstå relevansen av sociala determinanter för hälsa. Flippad classroom frigör tid i klassrummet som kan användas till praktiska övningar, diskussion och reflektion som leder till djuplärande. Slutsatsen är att flipped classroom mycket väl kan vara användbar för inlärningen av socialepidemiologi. Metoden bidrar till ökad flexibilitet och ökar studentcentrerad lärande. Bakgrund: Inom kandidatprogrammet experimentell och industriell biomedicin utbildas våra studenter i teori och praktik inom innovativ biomedicinsk forskning och projektledning för att skapa framtidens biomedicinska forskare för akademi, sjukvård och industri. Egenskaperna som vi vill att studenterna ska lära sig är hämtade direkt från behovet som uttryckts från det omgivande samhället. Vår utmaning är att hitta ett system som kan säkerställa att vi hela tiden har en relevant utbildning med hög kvalitet! Vi har anpassat CDIO ramverket (Conceive Design Implement Operate) som används sedan 20 år på den tekniska fakulteten för att öka relevans och kvalitet i ingenjörsutbildningar. digitalisering av patologi samt en tvärvetenskaplig förståelse mellan teknik och sjukvård. Genomförande: Vi utvecklade en webb-baserad enkät för att undersöka vilken insikt våra studenter har i sin profession, och hur detta stämmer överens med kraven på kunskaper, färdigheter och förmågor från olika professioner som akademi, sjukvård och industri. Denna enkät är baserad på en utprövad metod från CDIO. Vår pilotundersökning involverade studenter och profession och visade; 1) djupa teoretiska kunskaper, 2) personligt och professionellt förhållningssätt, 3) interpersonellt förhållningssätt, samt praktisk kunskap kring hur man implementerar kunskap rankades olika mellan akademi, sjukvård och industri. Session 5 Flera företag som anställer våra studenter efter examen kan ange många egenskaper som är betydelsefulla inom life science. Många egenskaper är gemensamma mellan de olika professionerna. Viktiga delar är muntlig och skriftlig kommunikation, förmågan att driva och genomföra projekt utifrån riktiga situationer/ frågeställningar. Utöver dessa förmågor finns specifika behov för djupare kunskaper inom bioinformatik, Resultat: Resultatet visade att det fanns en generellt sett en god insikt hos våra studenter kring deras profession. Det webb-baserade verktyget har stor potential att anpassas för nya utbildningar. Vi kan se ett stort värde av kunskapen för att motivera studenter samt ur ett kvalitetsdrivande perspektiv att hela tiden leverera en relevant utbildning med en hög kvalitet

14 5.3 Personlig eller professionell tidiga normerande mönster influerar arbetet med interprofessionella scenarion Hasselquist 14:45-15:45 Papaver 14:45-15:45 Tove Törnqvist Interprofessionella lärandemoment, Avdelningen för samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa R.1.1. Basgrupper med hämmande gruppdynamik: En litteraturstudie av möjliga orsaker och lösningar Ekerstad, Niklas Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa Session 5 Bakgrund: Interprofessionellt samarbete har länge ansetts vara en viktig aspekt av framtida hälso- och sjukvård. Likaså har Medicinska fakulteten lång erfarenhet av att arrangera interprofessionella utbildningsmoment, både tidigt och sent i studenternas utbildning. Forskning inom området har hittills fokuserat framförallt på studenters upplevelser av att läsa interprofessionella utbildningsmoment, liksom vilka faktorer som påverkar införandet/ genomförandet av interprofessionella utbildningsmoment. Däremot saknas tillräcklig forskning som undersöker vad som faktiskt händer och hur studenter lär under ett interprofessionellt utbildningsmoment. Mitt doktorandprojekt syftar därför att undersöka studenters lärande i ett interprofessionellt praktiksammanhang och genomförs genom etnografiska observationsstudier. Genomförande: I ett samarbetsprojekt med forskare från IBL har vi filmat 4 basgrupper vid samtliga 7 basgruppstillfällen under fakultetens första interprofessionella moment; IPL1. Sammanlagt har vi cirka 50 timmar inspelat datamaterial. Projektets övergripande syfte var att undersöka olika kommunikationspraktiker i interprofessionella basgrupper och hur dessa relaterar till studenters professionella roller. Resultat: Tidiga fynd visade att den första presentationsrundan följde normerande mönster av antingen en personlig eller professionell karaktär. Mer ingående analyser har även visat att dessa normerande mönster bibehålls under basgruppsarbetet när det framförallt kommer till basgruppsscenarierna och vilka detaljer studenterna väljer att plocka upp när de pratar om scenarierna. Jag kommer att ta upp och diskutera vilka eventuella implikationer det har för studenternas lärande. Bakgrund: Problembaserat lärande (PBL) är en pedagogisk metod baserad på konstruktivism och pragmatism. Centrala delar är ett studerandecentrerat förhållningssätt med självstyrt lärande, bearbetning och lösning av verklighetsanpassade problem och arbete i basgrupper. Gruppdynamiska faktorer i en basgrupp är en väsentlig del av PBL, men dessa kan i vissa fall försvåra lärandeprocessen. Syfte och metod: Att studera hur orsaker till och kännetecken på hämmande gruppdynamik i en basgrupp beskrivs, samt att studera vilka strategier för att motverka en hämmande gruppdynamik som beskrivs. Utgångspunkten är en litteraturstudie över problem i en basgrupp. Via denna härleddes följande sökord: dysfunctional, difficult, problem, groups, PBL, group dynamics. Resultat: Det råder bred enighet om olika kännetecken på en basgrupp med hämmande gruppdynamik, men olika uppfattningar om problemen beror på PBL-konceptet eller på att man snarare har avlägsnat sig från PBL. Vid problematisk gruppdynamik är det rimligt att primärt betona det studerandecentrerade förhållningssättet. Det är dock viktigt att tidigt kunna identifiera fall när gruppdynamik inverkar negativt, samt att intervenera om basgruppsarbetet går mot stagnation. Frågan väcks om det finns ett tidsfönster för hur tidigt interventionen bör göras. Basgruppsarbetet kan gynnas av att individen tänker självständigt och undviker slentrianmässigt gruppbeteende. När andra interventioner inte har hjälpt, kan det vara motiverat att öka individualiseringen av problembearbetningen. Konklusion: Vid problematisk gruppdynamik är det rimligt att betona kärnan i PBL. Det är dock viktigt med god kännedom om gruppdynamik och att tidigt kunna identifiera fall när gruppdynamik inverkar negativt, samt att intervenera om basgruppsarbetet går mot kraftig stagnation. Runda-bord-samtal

15 R.1.2. Hur sjuksköterskestudenter lär och inhämtar kunskap i pararbete och storgrupp Papaver 14:45-15:45 Sonja Togmat Malki Sjuksköterksperogrammet, Institutionen för sammhälls- och välfärdsstudier R.1.3 Interprofessionellt teamarbete I utbildningen och i praktiken Papaver 14:45-15:45 Mattias Ekstedt Interprofessionella lärandemoment, Institutionen för medicin och hälsa Runda-bord-samtal 1 Bakgrund: På sjuksköterskeprogrammet, Linköpingsuniversitet bedrivs PBL(problembaserat lärande) som pedagogisk modell. Modellen används under alla sex terminer på utbildningen. Syftet med projektet lärande i par och storgrupper var att beskriva hur och om sjuksköterskestudenter lär och inhämtar kunskap i arbete i par och storgrupp i PBL(Problem baserat lärande) i termin 4. Genomförande: Metoden som användes var att studenterna fick arbeta med en studieuppgift som omfattade par och storgruppsarbete. Efter avslutad uppgift fick två kurser under höstterminen 2018 och vårterminen 2019 utvärdera studieuppgiften genom att fylla i en enkät. Frågorna berörde lärande i olika faser i studieuppgiften. Resultat: 64% av studenterna ansåg att diskussionerna i pargrupp bidrog till ett lärande. 83% ansåg att storgruppsseminariet bidrog lärande. Studenter lär genom att få uppgifter som ställer krav på att planera och strukturera kunskapsinhämtning. Även om arbetet i pargrupp bidrar till ett lärande är studenterna kluvna i vilken målsättning varje enskild student har med olika studieuppgifter. Konklusion: Slutsatsen av är att studenter i PBL kan lära genom andra pedagogiska arbetssätt än traditionella grupparbeten. Det förutsätter att studieuppgifterna är välformulerade, målet tydligt och instruktionen inte går att misstolkas och inte minst att uppgifterna förekommer i rätt tid i relation till andra uppgifter och moment i kursen. Bakgrund: Interprofessionellt teamarbete lyfts allt mer fram som en lösning på flera av de utmaningar som möter den moderna hälso- och sjukvården. Genom ökad kunskap om de olika professionernas kunskapsområden och bättre förmåga till att kommunicera över professionsgränserna hoppas man kunna motverka den ökade fragmenteringen av vården och öka patientsäkerheten. Interprofessionellt lärande har en lång tradition vid medicinska fakulteten, Linköpings universitet. För att säkerställa att studenternas interprofessionella lärande blir synliggjort och examinerat löpande under utbildningen så har fakultetens formella interprofessionella curriculum organiserat som tre moduler under ett organisatoriskt paraply reviderats och utvecklats. Studenter på så väl grund som avancerad nivå genomför också moment i interprofessionella grupper vid kliniska simuleringsövningar och under sin verksamhetsförlagda undervisning, mm. Undervisningen vid medicinska fakulteten bygger på problembaserat lärande som betonar ett studentcentrerat lärande där studenterna förväntas ta eget ansvar för lärprocessen. Det finns uppenbara synergieffekter mellan problembaserat lärande och interprofessionellt lärande då basgruppsarbetet bidrar till att utveckla de kompetenser som behövs för framtida interprofessionell samverkan inom fem huvudområden: Etik, Team, Kommunikation, Lärande och Roller (modifierat från Interprofessional Education Collaborative (IPEC 2011) Reflektioner: Parallellt med att universiteten har ett ökat intresse för interprofessionellt lärande och teamsamverkan så har många kliniker inom spridda discipliner utvecklat vårdmodeller som bygger på teamsamverkan. Det kommer alltmer studier som visar att patienters prognos förbättras genom omhändertagande i team. Vid rundabords-samtalet kommer Mattias Ekstedt att inbjuda till ett samtal kring interprofessionell samverkan utifrån sina erfarenheter som programansvarig för medicinska fakultetens interprofessionella curriculum och den kliniska vardagen som överläkare inom mag-tarmmedicinska klinikens interprofessionella leverteam. Runda-bord-samtal

16 R.2.1 Kan en vänlig kritisk värdering lära mig något om mig själv och den andre? Ett samtal om en reflektiv praktik för utveckling som basgruppshandledare Tidlösa 14:45-15:45 Kärner Köhler, Anita Sjuksköterskeprogrammet/Specialistsjuksköterskeprogrammen med inriktning medicinsk vård och Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad R.2.2. Stöd att utveckla lärares digital kompetens Tidlösa 14:45-15:45 Agneta Kullberg Masterprogrammet i medicinsk vetenskap, Institutionen för medicin och hälsa Runda-bord-samtal 2 Bakgrund: Problembaserat lärande som bas för ett studentcentrerat lärande innebär att studenten förväntas vara aktiv utifrån sin förförståelse och därigenom bli medaktör i sitt eget lärande genom ett delägarskap. En ömsesidig flexibilitet och tillit mellan lärare och student kan med ett sådant förhållningssätt skapas. I min egen vardag som lärare och basgruppshandledare på medicinska fakulteten, LiU och i kontakt med kollegor har det framkommit att en pedagogisk diskussion behövs för att utveckla och levandegöra basgruppshandledarrollen. Därför har jag i mitt pedagogiska docentarbete tagit sin utgångspunkt i teori om hur basgruppshandledarrollen kan utvecklas genom reflektion. Enligt Schön (1987) grundas professionell kunskap i en problematisk erfarenhet. Genom att den lärande använder det hon redan kan reflection in action kan problem lösas. Läraren blir en mentor som lyssnar och diskuterar i dialog med den lärande personen. Osterman och Kottkamp (1993) menar att den reflektiva praktiken är en kollaborativ process som involverar eftertanke kring det egna tänkandet och handlandet. Stenhouse (1975) berättade om att en kollega med kritisk vänskap kan hjälpa läraren att upprätthålla sin autonomi och konstruera kunskap i relation till sin egen praktik. Tilltro, trygghet och intention att hjälpa samt kompetens inom området är komponenter som hjälper till att iscensätta en relation som kritisk vän till en annan kollega. Dahlgren och medarbetare (2006) testade kritisk vänskap som metod för utveckling av lärarrollen och fann att rollen som kritisk vän var effektivare för det egna lärandet än att bli observerad av en. Reflektioner: För några år sedan anordnades en programöverskridande aktivitet med kritisk vän som koncept vid medicinska fakulteten, LiU. Lärarna auskulterade parvis hos varandra och delade sedan sina erfarenheter med varandra vid en work-shop som enligt lärarna föll väl ut. De fick syn på sitt eget handledarskap och att agera som kritisk vän gav distans till det egna förhållningssättet och lärandet som basgruppshandledare. I den pågående curriculumutvecklingen vid medicinska fakulteten prövas nya former av basgruppshandledning. Mitt förslag är att tillämpa kritisk vän som koncept i detta utvecklingsarbete. Det kan ske i liten skala initialt och vid positivt utfall i flera terminer inom ett program eller programöverskridande. Bakgrund: Projekt syftar till att stärka masterprogrammets kursansvariga lärares kunskaper och färdighet om digitala undervisningsformer för ökad användning av IKT-verktyg inom Masterprogrammet i medicinsk vetenskap. Pedagogiska kärnkoncept i programmet är problembaserat och interprofessionellt lärande och studenterna läser inom något av huvudområdena arbetsterapi, folkhälsovetenskap, fysioterapi, logopedi, medicinsk pedagogik eller omvårdnadsvetenskap. Majoriteten av studenterna har yrkeserfarenhet och vi tillfrågas i tilltagande grad av presumtiva studenter som undrar om man kan läsa på distans och om det är möjligt att delta i undervisningen digitalt. Genomförande: I projektets första steg för att ge stöd till att utveckla och implementera moderna undervisningsmetoder som passar för livslångt lärande deltog fyra kursansvariga lärare i onlinekursen Open Networked Learning; ONL och en kursansvarig lärare deltog som basgruppshandledare. I ONL bearbetades i basgrupp: A) Participation and digital literacies B) Open learning sharing and openness C) Communities networkes and collaborative learning D) Online and blended learning. Deltagarna möts på Zoom och använde bl. a. webinars, tweetchat och en egen blogg för att testa och upptäcka nya möjliga pedagogiska verktyg. Projektets andra steg pågår. Vi implementerar nu den förvärvade digitala kompetensen tillsammans i hela lärargruppen inom programmet genom att vi har skapat vår egen interna ONL-kurs där kollegor inspirerar varandra och vi testar att använda olika digitala verktyg genom förlängda lärarmöten. Härigenom får vi stöd att pröva på att skapa digitala föreläsningar, filmer och genomföra möten via Zoom samt använda Teams. Vi kollegor lär av varandra för att utveckla vår digitala kompetens i syfte att skapa mer attraktiva kursupplägg med övervägande del av undervisningen i digital form. Runda-bord-samtal

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten PBL-guiden Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten Vision Linköpings universitet har som vision att vara ett universitet med internationell lyskraft - där människor

Läs mer

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi DNR LIU-2015-02317 1(5) Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi Programkurs 21.0 hp Professional development, teamwork and leadership in occupational therapy 8ATG64 Gäller

Läs mer

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy for Diseases and Health Problems - I 8ATG34 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits

Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits 1(5) 8LOG37 Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2016 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Fördjupad och tillämpad klinisk Laboratoriemetodik, 4,5 hp. Advanced and Applied Clinical Laboratory Methodology, 4,5 credits

Fördjupad och tillämpad klinisk Laboratoriemetodik, 4,5 hp. Advanced and Applied Clinical Laboratory Methodology, 4,5 credits 1(5) 8BLG52 Fördjupad och tillämpad klinisk Laboratoriemetodik, 4,5 hp Advanced and Applied Clinical Laboratory Methodology, 4,5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2019

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö Programkurs 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Gäller från:

Läs mer

Undersökning och behandling av yrsel och balansrubbningar

Undersökning och behandling av yrsel och balansrubbningar DNR LIU-2018-00414 1(5) Undersökning och behandling av yrsel och balansrubbningar Programkurs 7.5 hp Assessment and Treatment in Vertigo and Balance Problems 8FYA24 Gäller från: 2021 VT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

Fysioterapi vid neurologiska funktionshinder

Fysioterapi vid neurologiska funktionshinder DNR LIU-2018-00414 1(5) Fysioterapi vid neurologiska funktionshinder Programkurs 7.5 hp Physiotherapy in Neurological Disabilities 8FYA22 Gäller från: 2021 VT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund-

Läs mer

Arbetsterapi, aktivitet och hälsa

Arbetsterapi, aktivitet och hälsa DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi, aktivitet och hälsa Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy, Occupation and Health 8ATG12 Gäller från: 2017 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och

Läs mer

Smärta och smärtbehandling

Smärta och smärtbehandling DNR LIU-2018-00414 1(5) Smärta och smärtbehandling Programkurs 7.5 hp Pain and Pain Management 8FYA23 Gäller från: 2019 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå vid Medicinska

Läs mer

Fysioterapi med inriktning mot fysisk aktivitet och beteendemedicin, 7,5 hp

Fysioterapi med inriktning mot fysisk aktivitet och beteendemedicin, 7,5 hp 1(5) 8MM158 Fysioterapi med inriktning mot fysisk aktivitet och beteendemedicin, 7,5 hp Physiotherapy with the Emphasis on Physical Activity and Behavioural Medicine, 7.5 credits Programkurs Medicinska

Läs mer

Fysioterapi vid neurologiska funktionshinder, 7,5 hp. Physiotherapy in Neurological Disabilities, 7.5 credits

Fysioterapi vid neurologiska funktionshinder, 7,5 hp. Physiotherapy in Neurological Disabilities, 7.5 credits 1(5) 8MM235 Fysioterapi vid neurologiska funktionshinder, 7,5 hp Physiotherapy in Neurological Disabilities, 7.5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2019 Kursplan Fastställd

Läs mer

Undersökning och behandling av yrsel och balansrubbningar, 7,5 hp. Assessment and Treatment in Vertigo and Balance Problems, 7.

Undersökning och behandling av yrsel och balansrubbningar, 7,5 hp. Assessment and Treatment in Vertigo and Balance Problems, 7. 1(5) 8MM237 Undersökning och behandling av yrsel och balansrubbningar, 7,5 hp Assessment and Treatment in Vertigo and Balance Problems, 7.5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets

Läs mer

8INA10. Grundläggande intensivvård, 15 hp. Basic Intensive Care 15 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2017

8INA10. Grundläggande intensivvård, 15 hp. Basic Intensive Care 15 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2017 UN-2016-4 p109 1(6) 8INA10 Grundläggande intensivvård, 15 hp Basic Intensive Care 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2017 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för

Läs mer

Sjuksköterskans profession och omvårdnadens grunder

Sjuksköterskans profession och omvårdnadens grunder DNR DNR LIU-2015-02321 1(6) Sjuksköterskans profession och omvårdnadens grunder Programkurs 19.5 hp The Nurse Profession and Fundamentals of Nursing 8SKG11 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Anatomi, fysiologi och patologi inom logopedi

Anatomi, fysiologi och patologi inom logopedi DNR LIU-2017-02500 1(5) Anatomi, fysiologi och patologi inom logopedi Programkurs 15 hp Anatomy, Physiology and Pathology for Speech- Language Pathology 8LOG13 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Omvårdnad vid ohälsa II

Omvårdnad vid ohälsa II DNR DNR LIU-2015-02321 1(6) Omvårdnad vid ohälsa II Programkurs 30.0 hp Nursing in Illness II 8SKG41 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten

Läs mer

Självständigt arbete (examensarbete) i omvårdnadsvetenskap, 15 hp Degree Project in Nursing Science, 15 credits

Självständigt arbete (examensarbete) i omvårdnadsvetenskap, 15 hp Degree Project in Nursing Science, 15 credits (6) 8SKG62 Självständigt arbete (examensarbete) i omvårdnadsvetenskap, 5 hp Degree Project in Nursing Science, 5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 208 Kursplan Fastställd

Läs mer

Prevention inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 12hp. Prevention in Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 12 credits

Prevention inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 12hp. Prevention in Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 12 credits 1(5) 8BAA33 Prevention inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 12hp Prevention in Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 12 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: Höstterminen

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi

Utbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi Utbildningsplan för masterprogrammet i 4TX08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-11-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-08-19 Sid 2 (6)

Läs mer

Språkvetenskapliga och psykologiska perspektiv inom logopedi, 15 hp

Språkvetenskapliga och psykologiska perspektiv inom logopedi, 15 hp 1(5) 8LOG14 Språkvetenskapliga och psykologiska perspektiv inom logopedi, 15 hp Linguistic och Psychological Perspectives for Speech-Language Pathology, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller

Läs mer

8ANA12. Grundläggande anestesi och analgesi, 15 hp Basic Anesthesia and Analgesia, 15 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten

8ANA12. Grundläggande anestesi och analgesi, 15 hp Basic Anesthesia and Analgesia, 15 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten 1(6) 8ANA12 Grundläggande anestesi och analgesi, 15 hp Basic Anesthesia and Analgesia, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: Höstterminen 2016 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Röststörningar och störningar i talets flyt

Röststörningar och störningar i talets flyt DNR LIU-2015-02320 1(5) Röststörningar och störningar i talets flyt Programkurs 20.0 hp Voice and Fluency Disorders 8LOA51 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3KL07, 3K107 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits

Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits 1(5) 8LOA63 Tal- och språkstörning hos barn II, 15 hp Developmental Speech and Language Pathology, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2018 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I DNR LIU-2015-02320 1(5) Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I Programkurs 5.0 hp Professional Practice in Speech and Language Pathology I 8LOA56 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30.0 hp

Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30.0 hp 8LOG12 Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30.0 hp Human Communication from Medical, Psychological and Linguistic Perspectives I Programkurs Medicinska fakulteten

Läs mer

Allmän kemi. Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT. Fastställd av. Fastställandedatum

Allmän kemi. Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT. Fastställd av. Fastställandedatum DNR LIU-2017-02621 1(5) Allmän kemi Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten Fastställandedatum

Läs mer

8LOG43. Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen Diarienummer. Kursplan

8LOG43. Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen Diarienummer. Kursplan 1(5) 8LOG43 Tal, språk och sväljning hos barn och vuxna inom habilitering och rehabilitering, 30 hp Speech, Language and Swallowing in Children and Adults within Habilitation and Rehabilitation, 30 credits

Läs mer

Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning och funktionshinder, 30.0 hp

Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning och funktionshinder, 30.0 hp 8FYG41 Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning och funktionshinder, 30.0 hp Physiotherapy as Medical Intervention for Functional Impairments and Disability Programkurs Medicinska

Läs mer

Fastställd av Faststäl andedatum Diarienummer

Fastställd av Faststäl andedatum Diarienummer 1(5) 8MM230 Idrottsmedicin, 7,5 hp Sports Medicine, 7.5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2019 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Diarienummer

Läs mer

Hälsa, livskvalitet och funktionsförmåga som utfallsmått

Hälsa, livskvalitet och funktionsförmåga som utfallsmått DNR LIU-2012-01537 1(5) Hälsa, livskvalitet och funktionsförmåga som utfallsmått Programkurs 7.5 hp Health, Quality of Life and Functional Ability - To Use as Outcome 8MM144 Gäller från: 2017 VT Fastställd

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Medicinsk bildvetenskap för det muskuloskeletala systemet

Medicinsk bildvetenskap för det muskuloskeletala systemet DNR LIU-2017-00744 1(5) Medicinsk bildvetenskap för det muskuloskeletala systemet Fristående kurs 7.5 hp Medical Imaging Science of the Musculoskeletal System 8FA247 Gäller från: 2018 HT Fastställd av

Läs mer

8SKG41. Omvårdnad vid ohälsa II, 30 hp Nursing in Illness II, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: vårterminen 2018

8SKG41. Omvårdnad vid ohälsa II, 30 hp Nursing in Illness II, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: vårterminen 2018 1(6) 8SKG41 Omvårdnad vid ohälsa II, 30 hp Nursing in Illness II, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2018 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

The Professional Physician and Biological Function, 30 credits

The Professional Physician and Biological Function, 30 credits 1(6) 8LAG11 Läkarrollen och biologisk funktion, 30 hp The Professional Physician and Biological Function, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2016 Kursplan Fastställd

Läs mer

Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp. General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship

Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp. General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship 8BKG55 Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 HT PRELIMINÄR

Läs mer

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,

Läs mer

8LAG21. Biologisk funktion, 30 hp. Biological Function, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: vårterminen 2017.

8LAG21. Biologisk funktion, 30 hp. Biological Function, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: vårterminen 2017. 1(6) 8LAG21 Biologisk funktion, 30 hp Biological Function, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2017 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet, 180 hp

Fysioterapeutprogrammet, 180 hp 1(9) Fysioterapeutprogrammet, 180 hp Physiotherapy Programme, 180 credits MGFY2 Gäller från: höstterminen 2016 Utbildningsplan Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Medicinska fakulteten Fastställandedatum

Läs mer

8BAA34. Komplicerat barnafödande, 12 hp. Complicated Childbirth, 12 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: Höstterminen 2017

8BAA34. Komplicerat barnafödande, 12 hp. Complicated Childbirth, 12 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: Höstterminen 2017 1(6) 8BAA34 Komplicerat barnafödande, 12 hp Complicated Childbirth, 12 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: Höstterminen 2017 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och

Läs mer

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR.

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR. 8LAG31 Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp Health and Disease 1 Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Fastställandedatum

Läs mer

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28

Läs mer

Dnr: / Sid: 1 / 5. Pedagogisk profil. för Biomedicinska analytikerprogrammet

Dnr: / Sid: 1 / 5. Pedagogisk profil. för Biomedicinska analytikerprogrammet Dnr: 3-3762/2013 2013-12-12 Sid: 1 / 5 Pedagogisk profil för Biomedicinska analytikerprogrammet 2 / 5 Pedagogisk profil för Biomedicinska analytikerprogrammet utformad på uppdrag av Karolinska institutets

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Omvårdnad vid komplexa situationer I

Omvårdnad vid komplexa situationer I DNR LIU-2015-02321 1(6) Omvårdnad vid komplexa situationer I Programkurs 22.5 hp Nursing in Complex Situations I 8SKG51 Gäller från: 2019 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå

Läs mer

8FA245. Läkemedel och fysioterapi, 7.5 hp. Medical Drugs and Physiotherapy. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT.

8FA245. Läkemedel och fysioterapi, 7.5 hp. Medical Drugs and Physiotherapy. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT. 8FA245 Läkemedel och fysioterapi, 7.5 hp Medical Drugs and Physiotherapy Fristående kurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017 HT Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits 1(5) 8LOA64 Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL09, 4K109 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-01-14 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1.

Läs mer

Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning, 30.0 hp. Physiotherapy as Medical Intervention for Functional Impairments

Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning, 30.0 hp. Physiotherapy as Medical Intervention for Functional Impairments 8FYG31 Fysioterapi som medicinsk behandling vid funktionsnedsättning, 30.0 hp Physiotherapy as Medical Intervention for Functional Impairments Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 VT UTKAST

Läs mer

Medicinsk mikrobiologi

Medicinsk mikrobiologi DNR LIU-2017-02621 1(5) Medicinsk mikrobiologi Programkurs 6.0 hp Medical Microbiology 8BKG24 Gäller från: 2020 VT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten

Läs mer

The Professional Physician and Biological Function, 30 credits

The Professional Physician and Biological Function, 30 credits 1(7) 8LAG11 Läkarrollen och biologisk funktion, 30 hp The Professional Physician and Biological Function, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2019 Kursplan Fastställd

Läs mer

Människokroppens anatomi och fysiologi, 10,5 hp. The Anatomy and Physiology of the Human Body, 10,5 credits

Människokroppens anatomi och fysiologi, 10,5 hp. The Anatomy and Physiology of the Human Body, 10,5 credits 1(5) 8SKG12 Människokroppens anatomi och fysiologi, 10,5 hp The Anatomy and Physiology of the Human Body, 10,5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2016 Kursplan Fastställd

Läs mer

8LOG12. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen Diarienummer. Kursplan. Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå

8LOG12. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen Diarienummer. Kursplan. Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå 1(5) 8LOG12 Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30 hp Human Communication from Medical, Psychological and Linguistic Perspectives, I, 30 credits Programkurs Medicinska

Läs mer

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30 hp. Health and Disease 1, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2019.

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30 hp. Health and Disease 1, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2019. Dnr LiU-2019-01171 1(6) 8LAG31 Hälsa och sjukdom 1, 30 hp Health and Disease 1, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2019 Kursplan Fastställd av Ordföranden i utbildningsnämnden

Läs mer

Biomedicin, rörelsevetenskap och

Biomedicin, rörelsevetenskap och DNR DNR LIU-2015-02318 1(6) Biomedicin, rörelsevetenskap och hälsa I Programkurs 30.0 hp Biomedicine, Movement Science and Health I 8FYG11 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund-

Läs mer

Interprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter

Interprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter Interprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter på Klinisk undervisningsavdelning (KUA) 2014-10-16 Miriam Söderström Varför interprofessionell praktik (IPP)? Flera professioner samarbetar

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet

Utbildningsplan för magisterprogrammet Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3KL08, 3K108 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Dnr: <Dnr> Sid: 1 / 5. Pedagogisk policy. för Biomedicinsk analytikerprogrammet

Dnr: <Dnr> Sid: 1 / 5. Pedagogisk policy. för Biomedicinsk analytikerprogrammet Dnr: 2010-01-25 Sid: 1 / 5 Pedagogisk policy för Biomedicinsk analytikerprogrammet 2 / 5 Pedagogisk policy för Biomedicinsk analytikerprogrammet Utformad på uppdrag av utbildningsstyrelsen under

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL08, 4K108 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i medicinsk pedagogik 4ME09

Utbildningsplan för masterprogrammet i medicinsk pedagogik 4ME09 Utbildningsplan för masterprogrammet i medicinsk pedagogik 4ME09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2008-11-05 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-11-05 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4ME09

Läs mer

Flipped Classroom med gamification som stöd för studentaktiverande undervisningsform

Flipped Classroom med gamification som stöd för studentaktiverande undervisningsform Slutrapport för TUFF-projektet 2017 Flipped Classroom med gamification som stöd för studentaktiverande undervisningsform Campus Gotland Projektdeltagare: Maria Fredriksson Avd för kvalitetsteknik Inst

Läs mer

Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård

Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård DNR LIU 1410/06-41 1(5) Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård Fristående kurs 15 hp Postgraduate Course in Anesthesia for Nurse Anesthetists 8FA178 Gäller från:

Läs mer

Utbildningsplan för logopedprogrammet

Utbildningsplan för logopedprogrammet Utbildningsplan för logopedprogrammet 2LG07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-05-12 Sid

Läs mer

8FA224. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2014 HT. Kursplan

8FA224. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2014 HT. Kursplan 8FA224 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Fristående kurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2014 HT Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2013-10-30 Reviderad Diarienummer

Läs mer

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet

Utbildningsplan för magisterprogrammet Utbildningsplan för magisterprogrammet i medical management 3MM09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2008-11-05 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-11-05 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod

Läs mer

Utbildningsplan för: Masterprogrammet i pedagogik med inriktning mot professionsutveckling och forskning, 120 hp MIUN 2017/460. Utbildningsvetenskap

Utbildningsplan för: Masterprogrammet i pedagogik med inriktning mot professionsutveckling och forskning, 120 hp MIUN 2017/460. Utbildningsvetenskap 1 (5) Utbildningsplan för: Masterprogrammet i pedagogik med inriktning mot professionsutveckling och forskning, 120 hp Master Programme in Education with Specialisation in Professional Development and

Läs mer

Avancerad kurs i magnetresonanstomografi (MRT), inriktning mot undersökningar av hjärnan

Avancerad kurs i magnetresonanstomografi (MRT), inriktning mot undersökningar av hjärnan DNR LIU-2017-00744 1(5) Avancerad kurs i magnetresonanstomografi (MRT), inriktning mot undersökningar av hjärnan Fristående kurs 7.5 hp Advanced Course in Magnetic Resonance Imaging (MRI), Focusing at

Läs mer

Välkommen till Kurs 1, Läkarprogrammet

Välkommen till Kurs 1, Läkarprogrammet Välkommen till Kurs 1, Läkarprogrammet Kursansvarig och examinator Johanna Dahlberg Kursadministratör Alexandra Morén Studievägledare Gunilla Hultman Översikt K1 Professionell utveckling Generalist Gastro

Läs mer

Diabetes och diabetesvård II

Diabetes och diabetesvård II DNR LIU 1410/06-41 1(5) Diabetes och diabetesvård II Fristående kurs 7,5 hp Diabetes and Diabetes Care II 8FA169 Gäller från: 2012 VT Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2010-11-17

Läs mer

Kursrapport. Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap. Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp. Kursens namn:

Kursrapport. Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap. Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp. Kursens namn: Kursrapport Kursens namn: Inom program /fristående: Kursansvarig: Kurstid: (ex: V34 V44 Ht05) Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp Sjuksköterskeprogrammet SSK 10 Eva Fransson Anna Kängström V39

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

Barn- och skolhälsovård

Barn- och skolhälsovård DNR LIU-2015-01371 1(5) Barn- och skolhälsovård Programkurs 9 hp Child and Youth Health Care 8HSB12 Gäller från: 2017 VT Fastställd av Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten Fastställandedatum 2015-08-17

Läs mer

Diabetes och diabetesvård I

Diabetes och diabetesvård I DNR LIU-2012-00613 1(5) Diabetes och diabetesvård I Fristående kurs 7,5 hp Diabetes and Diabetes Care I 8FA180 Gäller från: 2012 HT Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2012-05-14 LINKÖPINGS

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Sida 1 / 5 Sektionen för omvårdnad Sammanställning av kursutvärdering Vård vid akuta sjukdomstillstånd 15 hp campus HT14 (1SJ008) 64 av 102 studenter som gick hela kursen, besvarade enkäten (63%) Styrkor

Läs mer

8MEA07. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR. Kursplan

8MEA07. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR. Kursplan 8MEA07 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2012-12-07 Reviderad

Läs mer

Inkontinens och inkontinensvård

Inkontinens och inkontinensvård DNR LIU 1410/06-41 1(5) Inkontinens och inkontinensvård Fristående kurs 7,5 hp Incontinence and Care of Incontinence 8FA002 Gäller från: 2008 VT Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet

Utbildningsplan för magisterprogrammet Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3K113 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-11 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Kursutvärdering K1 Tandläkarutbildning HT2016

Kursutvärdering K1 Tandläkarutbildning HT2016 Kursutvärdering K1 Tandläkarutbildning HT2016 Nedanstående sammanfattning av utvärdering av Kurs 1 Det orala ekosystemet på Tandläkarutbildningen bygger på 68 ifyllda webfrågeformulär (bilaga 1), samt

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PT2410 Handledarutbildning i psykoterapi med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Psychotherapy Supervision, focusing on cognitive behavioural therapy, 45 higher

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET FÖR AVANCERAD SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING KIRURGISK VÅRD 120 HÖGSKOLEPOÄNG MASTER S PROGRAMME FOR ADVANCED SPECIALIST NURSING IN SURGICAL CARE 120 CREDITS

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård TRE PEDAGOGISKA PERSPEKTIV Lärandemodell för verksamhetsintegrerat lärande Universitet och högskola i SAMVERKAN med hälso- och sjukvård samt tandvård Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/fysioterapi Studiehandledning FYS 020 Verksamhetsförlagd utbildning i sjukgymnastik, 7,5 hp Grundnivå Vt13

Läs mer

Mikrobiella patogener, kroppens immunförsvar och cellsignalering, 30 hp

Mikrobiella patogener, kroppens immunförsvar och cellsignalering, 30 hp 8BKG32 Mikrobiella patogener, kroppens immunförsvar och cellsignalering, 30 hp Microbial Pathogens, Host Defence and Cell Signaling Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR Kursplan

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet

Fysioterapeutprogrammet 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Laboratorievetenskap inom molekylärbiologi och metabolism, 30 hp Biomedical Laboratory Science in Molecular Biology and Metabolism, 30 credits

Laboratorievetenskap inom molekylärbiologi och metabolism, 30 hp Biomedical Laboratory Science in Molecular Biology and Metabolism, 30 credits 1(6) 8BLG20 Laboratorievetenskap inom molekylärbiologi och metabolism, 30 hp Biomedical Laboratory Science in Molecular Biology and Metabolism, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från:

Läs mer

Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS)

Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS) Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS) Vårterminen 2018 höstterminen 2019 INFORMATION I samverkan med Svensk Förening för Sexologi (SfS) inbjuder SAPU härmed

Läs mer

8BAA36 Fördjupning av reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 15hp. Advanced Studies of Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 15 credits

8BAA36 Fördjupning av reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 15hp. Advanced Studies of Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 15 credits 1(6) 8BAA36 Fördjupning av reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 15hp Advanced Studies of Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: Vårterminen

Läs mer

Examensarbete och kvalitetsarbete

Examensarbete och kvalitetsarbete Examensarbete och kvalitetsarbete Psykologprogrammet Linköpings Universitet Gunvor Larsson Abbad, lektor i psykologi Programansvarig Psykologprogrammet Kursansvarig bl. a. universitetspedagogik Psykologprogrammet

Läs mer

SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng

SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2012-00670 Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2012-03-22, reviderad 2012-04-26, 2012-06-07 Ersätter tidigare dnr LiU

Läs mer

SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Eastern Studies, 120 credits

SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Eastern Studies, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning Informerande dokument Information Sida 1 (5) Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning 2019-02-06 Kerstin Rahkola Kerstin Rahkola Sida 2 (5) Bästa handledare! Inom kort ska du få handleda

Läs mer