SorteraMera. Hur fungerade renhållningen i Kristianstad förr? NYHETSBREV FRÅN RENHÅLLNINGEN KRISTIANSTAD 2#

Transkript

1 SorteraMera NYHETSBREV FRÅN RENHÅLLNINGEN KRISTIANSTAD 2#2014 Hur fungerade renhållningen i Kristianstad förr? Ett ekipage från Christianstads Renhållnings-Aktiebolag hämtar träbaljor från Österbergska gården vid Västra Boulevarden.

2 Renhållningens historia I år är det 400 år sedan Christian IV anlade Kristianstad. Idag har vi nog svårt att föreställa oss hur de sanitära förhållandena i Kristianstad såg ut på 1600-talet och flera hundra år framåt. Avfallet kastades direkt ut på gatorna. Latrinet grävdes ner i gropar på bakgårdarna. Folk och fä samsades om utrymmet. Någon organiserad renhållning och sophämtning förekom inte. Stanken måste ha varit olidlig, men det bekom säkert inte råttorna som vi kan anta levde gott under dessa omständigheter. Om förhållandena i Kristianstad var bättre eller sämre än i andra städer är svårt att avgöra, men stadens grundare, Christian IV, bestämde att staden skulle byggas med goda och otadliga hus och inte simpla kojor. Organiserad renhållning Det första försöket till organiserad renhållning hade sin grund i en donation 1643 från en major Evert Hellström och hans maka. Donationen utgjordes av de fattigas bodar, tolv hus på ett rum och kök, som betraktades som stadens första ålderdomshem. De som bodde i husen fick fritt husrum, men var i mån av krafter skyldiga att ombesörja renhållningen på stadens gator så ofta det omtränger. Eftertraktad gödsel Från 1600-talets mitt fram till 1860 hämtade traktens bönder spillning från såväl människor som djur från gödselgroparna i staden och fraktade ut på åkrarna. Gödseln blev så småningom så eftertraktad att husägarna tog betalt för varan. Från 1865 drev fattigvårdsinrättningen en s.k. pudrettfabrik, där stadens latrin blandades med torv. Arbetet utfördes av de intagna på fattigvården. Stanken orsakade många klagomål från de närboende. Först 1875 kom en hälsovårdsstadga som ett försök att förbättra de hygienska

3 förhållandena. Några snabba dramatiska förbättringar lyckades dock inte myndigheterna genomdriva. I stadgan föreskrevs bl.a. att kommunen skulle se till att någon brist i renhållningen inom staden icke må uppstå till följd av svårigheter att få orenlighetsämnena avlägsnade. Renhållningsbolaget bildas På 1880-talet uppstod en debatt om vem som skulle svara för renhållningen. Det slutade med att 41 fastighetsägare slog sig samman år 1893 och bildade Christianstads Renhållnings- Aktie- Bolag. Nu skulle bolaget organisera sin verksamhet. Boningshus, stall och magasin uppfördes öster om Sölvesborgs- och Immelnjärnvägarna. Vattenklosetternas intåg 1908 blev något av en milstolpe för stadens renhållningsväsende genom att de första vattenklosetterna togs i bruk. Det skedde i den nya höghusbebyggelsen på Östermalm. Ägarna till vattenklosetterna ville naturligtvis inte betala för latrintömning utan bara för sophämtningen. Bolaget ville då höja taxan för Ovan: Cirkulär från hälsovårdsnämnden Nedan: Personal och transportredskap I mitten av 1920-talet togs bilen i tjänst, men hästarna fanns kvar till slutet av 1940-talet. Annorlunda tömning Vecka 18 Valborg/1 maj

4 sophämtning, vilket Östermalmsborna överklagade hos stadsfullmäktige. Det slutade med att de som endast hade sopkärl fick en höjning av taxan med 4 kronor per år. Ansvarsområdet utökas Från och med 1910 åtog sig renhållningsbolaget även gaturenhållningen hos de fastighetsägare som så önskade. Fattigvårdens engagemang i renhållningen av gatorna upphörde då renhållningsbolaget genom ett avtal med staden 1915 övertog hela gaturenhållningen mot en ersättning av 8000 kronor per år. I mitten av 1920-talet slutade man att samla latrin och sopor i träbaljor, som man tidigare hade gjort. Istället började man att använda slutna plåtkärl. Därmed inleddes också den första källsorteringen. Bolaget skaffade in emaljskyltar med texten Gödselsopor respektive Skräpsopor som fästes vid respektive kärl. Första sopbilarna 1925 blev ett nytt märkesår. De två äldsta hästarna var utslitna och det beslöts att ersätta dessa med en bil. Både hästar och bilar användes parallellt till slutet av 1940-talet. Genom en motion i stadsfullmäktige 1946 aktualiserades frågan på nytt om stadens övertagande av renhållningsbolaget. Bolaget förekom dock politikerna och skrev till staden och erbjöd ett övertagande. Överlåtelsen ägde sedan rum påföljande år. Ett nytt skede i renhållningsbolagets historia inleddes. I samband med att staden övertog renhållningsbolaget inleddes mekaniseringen på allvar. En rad nya bilar och en sopmaskin inköptes och stallet byggdes om till maskinhall. Förändrade konsumtions- och levnadsmönster Efter andra världskriget ökade den materiella standarden kraftigt något som direkt kunde avläsas i form av mer avfall. Konsumtion och levnadsmönster ändrades. Nu gällde snabbköpsbutiker och färdigpackat. Slit- och slängmentaliteten medförde att mängden sopor på kort tid fördubblades. Detta ställde Renhållningen på hårda prov. Nya effektivare fordon och rationel- Uppställning vid ett nyinskaffat fordon. Fr h: Gustav Leverén med dottern Laila, Axel Svensson, Axel Sjögren, Curth Kjellberg, Joel Svensson och Helmer Nilsson.

5 la arbetsmetoder infördes i rask takt för att kunna hålla det växande sopberget under kontroll. Bilar togs fram som kunde pressa samman soporna ersattes de tunga plåttunnorna av sopsäckar. Olika former av lyftanordningar utvecklades för att klara de allt större sopbehållarna. En ny lag trädde i kraft 1968 som medförde att kommunens renhållningsskyldighet utvidgades till att omfatta även landsbygden och inte enbart tätorterna. Det ledde till många krav från fastighetesägare om dispens från den obligatoriska hämtningen. Bekymret med grovsopor, som uppstod till följd av ökad konsumtion, löstes i mitten av 1970-talet genom att containrar ställdes upp på försök på strategiska platser i kommunen. Antalet containrar växte snabbt och bolaget satsade på olika transportsystem för att klara de vidgade uppgifterna. Omlastningsstationer uppfördes i Åhus, Tollarp, Degeberga och Arkelstorp. I kommunen fanns sedan 1966 ett särskilt bolag för industrirenhållningen Industrirenhållning AB. Efter riksdagsbeslutet om kommunalt renhållningsmonopol köptes Industrirenhållningsbolaget av Kristianstads Renhållningsbolag Nytt miljötänk Avfall och miljö blev en fråga som alltmer kom i fokus från slutet av 70-talet. En rad miljöorganisationer riktade uppmärksamheten på det resursslöseri och den risk för förgiftning av naturen som det växande avfallsberget utgjorde. Debatten om våra begränsade resurser tog fart. Vagnparken uppställd på Långebro under senare delen av 1970-talet.

6 För Kristianstads Renhållnings AB innebar det ett ökat ansvar både för hantering av avfallet och information till allmänhet och företag om vikten av att sortera sitt avfall. Det började med insamling av returpapper från kontor, förvaltningar, industri och handel. Till en början sköttes insamlingen av ett fristående företag, men från 1982 kom ansvaret att ligga på Renhållningsbolaget. Samtidigt utvidgades insamlingen av returpapper till att även omfatta hushållen. Till sin hjälp tog bolaget ideella föreningar som samtidigt fick en möjlighet att förstärka kassan. Insamling av farligt avfall Nästa steg blev att ta hand om hushållens miljöfarliga avfall. I augusti 1986 startade den första kampanjen. Två specialutrustade insamlingsbilar körde runt i kommunen och stannade till på ett 30-tal platser. Hushållen tog verkligen tillvara på den här möjligheten att bli av med sitt miljöfarliga avfall på ett miljöriktigt sätt. Från 1986 och framåt har årligen ton miljöfarligt avfall samlats in. Samma år inleddes också en kampanj för insamling av batterier. Ett stort antal batteriholkar sattes upp. Affärerna fick speciella insamlingsrör. Även glas började nu samlas in med hjälp av s.k. glasigloos. Återvinningscentralerna och biogasanläggningen byggs 1990 byggdes den första återvinningscentralen i Kristianstad. Den byggdes i Tollarp stod nästa återvinningscentral klar, denna gång i Åhus. Sortering av förpackningar och tidningar infördes i mitten på 90-talet påbörjades insamlingen av matavfall i kommunen och två år senare togs Martin tömmer ett kärl med trädgårdsavfall. Idag sker det med en sidlastare - en sopbil med robotarm. På så vis har vi förbättrat arbetsvillkoren för våra anställda.

7 den nybyggda biogasanläggningen i Karpalund i drift. Nu nyttjades matavfallet för att göra miljövänlig biogas och biogödsel. Renhållningens roll idag Tidigare var Renhållningens huvudsakliga uppgift att hämta och transportera osorterade sopor. Idag har ansvaret utvidgats betydligt. Bolagets huvuduppgift är att samla in och omhänderta hushållsavfall med bästa miljö- och kundnytta, i första hand genom återanvändning och återvinning. Det är Renhållningen som leder arbetet med källsortering i Kristianstads kommun en viktig uppgift för att minska mängden avfall, skona miljön och ta tillvara våra begränsade naturresurser. Vi har fokus på att minska avfall genom information och förhoppningen är att Kristianstadsborna ska bli bättre på att återanvända t.ex. möbler, kläder och leksaker i stället för att slänga dem. Under de kommande åren kommer vi att bygga om och förbättra samtliga våra återvinningscentraler och även bygga nya. Merparten av Renhållningens sopbilar drivs idag med biogas och vi har optimerat alla våra körturer för att minska miljöpåverkan och för att arbetsmiljön för våra anställda ska vara så bra som möjligt. Bolaget arbetar aktivt med att kontinuerligt utveckla verksamheten för att ge kunderna hög service med inriktning på ekonomi, miljönytta och ökad tillgänglighet. Det är en spännande framtid för Kristianstad och dess miljö, som vi alla kan vara med och påverka! Den första återvinningscentralen byggdes 1990 i Tollarp och så här ser den ut idag.

8 Viktig information om tömningar i vecka 18 I tömningsschemat som skickades ut i början av året har vecka 18 fallit bort. Eftersom torsdagen den 1 maj är en röd dag kommer vi att tömma kärlen tidigare. Ställ därför ut dina sopkärl 2 dagar före din ordinarie tömningsdag och låt dem stå kvar tills de är tömda. Vi beklagar att informationen inte kom med på tömningsschemat. Säsong för trädgårdsavfall Våren är här igen och med den börjar det också växa i trädgården. Gräsmattor ska klippas, träd och buskar beskäras och ogräs rensas. Det blir en hel del trädgårdsavfall som måste tas omhand på lämpligt sätt. För dig som har abonnemang för trädgårdsavfall är det nu dags att åter ställa ut kärlet för att få det tömt. Trädgårdsavfallet töms med en så kallad sidlastare ett fordon med en robotarm på sidan som kör fram till kärlet, lyfter upp det och tömmer innehållet i lastbilen, för att sedan ställa tillbaka kärlet på samma plats. Att tänka på För dig som kund innebär detta att du inför varje tömning behöver se till att kärlet är placerat på tomtgränsen senast kl på tömningsdagen med kärlets handtag vänt bort från gatan, d.v.s. med kärlets framsida mot gatan. Mellan kärlet och gatan måste utrymmet vara fritt från staket och andra föremål. Låt kärlet stå kvar tills det är tömt. Vi värnar om våra anställda Kärl med trädgårdsavfall är ofta tunga och väger ibland över 100 kg. Varje dag tömmer samma renhållningsarbetare flera hundra trädgårdsavfallskärl. Med sidlastaren förbättras arbetsmiljön avsevärt, då tömningen av kärlen sker automatiskt. Öppettider på våra Återvinningscentraler Snårarp, Tollarp och Åhus Måndag fredag 9 18 Lördag 9 15 Arkelstorp Onsdag 9 18 Lördag 9 15 Degeberga Tisdag och torsdag Återvinningscentralerna är stängda på söndagar, helgdagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton, men öppna enligt ordinarie öppettider på skärtorsdag, påskafton och pingstafton. De är också öppna på trettondagsafton och valborgsmässoafton, om dessa dagar inte infaller på en söndag. Adresser och telefonnummer till återvinningscentralerna finns på vår hemsida: Kundtjänst Tfn: Måndag-fredag 9 15 Lunchstängt Renhållningen Kristianstad Bruksgatan Kristianstad E-post: renhallningen@kristianstad.se Sveriges äldsta renhållningsbolag - ett framtidsföretag!