RAPPORT GEOTEKNISKT UTLÅTANDE FÖR VILLAOMRÅDE ALNÖ-NYSÄTER 3:6 UPPDRAGSNUMMER 1834 INDAL GEOHJÄLP AB MARIA ÅSTRÖM GEOHJÄLP AB

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER 1834 GEOTEKNISKT UTLÅTANDE FÖR VILLAOMRÅDE ALNÖ-NYSÄTER 3:6 GEOHJÄLP AB MARIA ÅSTRÖM GEOHJÄLP AB Glömsta Indal Tel: Mail: Web: Org. Nr:

2 Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 2 Orientering 1 3 Utförda undersökningar 2 4 Geotekniska rekommendationer Bärighet Schakt & fyllning Stabilitet Sättningar Dränering Isolering Radon 6 Bilagor BILAGA 1 BILAGA 2 Karta med utkast till ny detaljplan SGU s gammastrålningskarta för uran repo001.docx

3 1 Uppdrag På uppdrag av Magnus Andersson har GEOHJÄLP utfört geoteknisk undersökning på fastigheten Alnö-Nysäter 3:6, Sundsvalls kommun. Syftet med undersökningen var att översiktligt utreda grundläggningsförutsättningarna för ett nytt villaområde på del av ovanstående fastighet. Karta med utkast till ny detaljplan har använts som underlag, Bilaga 1. 2 Orientering Området är beläget på södra Alnö, vid Tranviken, och finns markerat på nedanstående karta, Figur 1, samt Figur 2. Området utgörs av skogsmark. Det planerade området ligger med tomterna mot söder, 5-10 m högre än Skärgårdsvägen. Närmast vägen lutar området 15-20% mot söder och längre norrut minskar lutningen till 10-15%. I den allra östligaste delen av området norr om vägen blir marken flackare med ca 5% lutning. Figur 1 Översiktskarta, källa eniro.se Inom området finns inga tidigare geotekniska undersökningar utförda. Enligt SGU s jordartskarta utgörs området till största delen av berg i dagen. I söder finns sand och i sydost morän, Figur 3. 1 (6)

4 3 Utförda undersökningar Provgropar PG1 PG2 Figur 2 Provgropars läge Figur 3 Utdrag ur SGU's jordartskarta. I september 2018 utfördes platsbesök och översiktlig kartering av området. 2 provgropar fanns grävda, med placering enligt Figur 2 ovan. I de två provgropar PG1 och PG2, bestod marken av 0,7-0,8 m svallad grusig morän på berg, Figur 2. I provgrop 2 stod lite vatten i botten men detta bedöms vara regnvatten som stannat i bergssänkan. Det är enbart i mindre sänkor som det finns något jordmaterial och utbredningen av dessa är i storleksordningen 10 m 2. Övervägande delen av området består av berg i dagen eller berg med ett tunt lager mossa, se Figur 3 och Figur 4 2 (6) repo001.docx

5 Figur 2 Provgrop 1 Provgrop 2 Figur 3 Vy mot norr vid provgrop 1. Blockrik terräng med tunt jordtäcke på berg. 3 (6)

6 Figur 4 Vy mot söder, berghällar med mossa på. 4 Geotekniska rekommendationer Grundkonstruktioner dimensioneras och utförs i Geoteknisk kategori 2 och säkerhetsklass Bärighet I det undersökta området bedöms markens bärighet vara tillräcklig för en 2-plansvilla. För överslagsberäkning av grundkonstruktioner kan dimensionerande grundtrycksvärde 1 på fd=400 kpa användas för berget. Husen kan grundläggas antigen med platta på mark eller på plintar. Dimensionering av grundkonstruktionerna bör utföras enligt Eurokod. 4.2 Schakt & fyllning I området skall utfyllnad och packning på berg utföras i enlighet med Anläggnings AMA. Fyllning skall vara av materialtyp 2 (tabell CE/1) med packning enligt tabell CE/4. Slänter skall ha en lutning på helst 1:2 men max 1:1,5 för att undvika risk för släntras. repo001.docx (6) 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, BFS 2011:10, EKS8

7 4.3 Stabilitet Vid grundläggning på berg utan utfyllnad föreligger ingen risk för stabilitetsbrott. Vid utfyllnad på berg före grundläggning skall denna utföras enligt avsnitt 4.2 ovan. Vid korrekt utförd utfyllnad föreligger ingen risk för stabilitetsbrott. 4.4 Sättningar En ökad belastning av jordlagren medför alltid risk för sättningar. Då byggnaderna kommer att utgöras av villor bedöms sättningarna i de ytliga fyllnadsmassorna på berg ske momentant och bli små. 4.5 Dränering Vid utformning av tomterna är det viktigt att tänka på att avleda regn och dagvatten från högre terräng på ett sått så att det inte medför olägenheter på lägre områden. Vatten ska ledas bort på ett sätt så att det inte heller spolar ur fyllnadsmassor på finare material. För husen ska dränerande lager utföras av minst 15 cm dräneringsgrus eller tvättad makadam. Det är viktigt att kontrollera materialet vid leverans så att det verkligen är tvättat (d.v.s. fritt från finmaterial) i annat fall kan materialet suga fukt underifrån. Kring husgrunderna läggs dräneringsledning för avledande av vatten. Dräneringen dras ut till eventuellt närliggande dagvattensystem, ett dike eller någon lågpunkt en bit från byggnaden. Takavvattningen dras ut till samma utloppsledning om det går, annars till en egen utsläppspunkt, stenkista eller dagvattenkassett. Om dräneringar och dagvatten leds ut i slänterna mot vägen skall dessa inte rinna ut fritt då detta kan medföra erosionsskador och i sin tur mindre ras. Utsläppspunkterna skall förses med stensättning (natursten) eller annat som skyddar slänten mot skador. Alternativt kan vattnet ledas till en bredare sandbädd där det sedan får spridas diffust ut mot slänten. 4.6 Isolering I Sverige indelas jordar i 4 olika tjälfarlighetsklasser, där 1 motsvara en icke tjällyftande jord och 4 en mycket tjällyftande jord. Fyllnadsmassor på området skall utföras av materialtyp 2 vilket tillhör tjälfarlighetsklass 1. Isolering bör ändå utföras vid grundläggning med platta på mark. Isoleringen bör dras ut minst 60 cm utanför plattan för att förhindra att tjäle tränger ner under. Vid plintgrundläggning på berg erfordras ingen isolering. Kvalitén på markisoleringen skall väljas så att den klarar den påkänning som kommer från byggnaden. Detta är särskilt viktigt under kantförstyvningar samt under plintar. 5 (6)

8 4.7 Radon Den luft som finns i marken har alltid hög radonhalt, från 5 till 200 kbq/m 3, där kbq/m 3 betecknas som normalradonmark. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus kan radonhaltig jordluft lätt sugas in i huset. Om marken släpper igenom luft och husets grund är otät har den radonhaltiga luften särskilt lätt att ta sig in. Inomhus kan radonhalten då bli hög. Utomhus däremot späds radonet snabbt ut. Det aktuella området består av berg i dagen eller berg med ett tunt vegetationsskikt. Detta innebär att radonmätning inte kan utföras. SGU s gammastrålningskarta för uran visar dock att södra Alnö och Tranviken har låga strålningsnivåer, Bilaga 2. Grundläggning med hel betongplatta är ett gott skydd mot radon. Eventuella sprickor och andra otätheter kan dock försämra radonskyddet. Därför bör rörgenomföringar, eventuella ursparningar i betongplattan och luckor tätas med elastiskt fogmaterial. För att säkerställa att radongas inte blir ett framtida problem i byggnaderna rekommenderas att radonskyddad grund utförs. De flesta småhustillverkare har idag system för att bygga radonskyddade grunder. 6 (6) repo001.docx

9 Reviderad 20 Plan 100 m Beslutsdatum Instans Godkännande Antagande Laga kraft DP- SBN KF ARBETSMATERIAL Detaljplan för Samråd Uppgifter om grundkartan Upprättad genom fotogrammetrisk mätning Koordinatsystem: SWEREF Höjdsystem: RH2000 Lantmäterikontoret i Sundsvall 20 Lena Hugosson Biträdande förvaltningschef 17:5 Traktgräns Kvarterstrakt Fastighetsgräns Kvartersnamn Byggnader Staket Gata Löv- resp barrträd Nivåkurvor Rutnätspunkt Fastighetsbeteckning Sundsvalls kommun Upprättad 20 Susanne Klockar Planchef Skala 1:

10 SGUs kartvisare Gammastrålning, uran Om kartan Detta är en utskrift från kartvisaren Gammastrålning, uran. Syftet med kartvisaren är att visa halten av den radioaktiva isotopen U-238 (uran) i marken. Uran förekommer naturligt i berggrunden och jordarterna och mätningarna visar koncentrationen i den allra översta delen av marken. Uranhalten redovisas som Becquerel/kg samt i miljondelar (ppm). I beräkningen av uranhalt har radiometrisk jämvikt förutsatts i sönderfallskedjan för uran. Fördelningen av kalium, uran och torium kan också ge information om under vilka förhållanden bergarterna har bildats och hur de har påverkats av olika geologiska processer. Informationen om uraninnehåll används bl. a. för att hitta områden med risk för radonproblem. Läs mer om kartvisaren på Topografiskt underlag: Ur GSD-Vägkartan. Lantmäteriet. Rutnät i svart anger koordinater i Sweref99TM kilometer Bilaga 2 Skala 1: Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villavägen 18 SE Uppsala, Sweden Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se :18:17 Karta - automatiskt genererad via SGUs kartvisare (

11