-08. SABO Försäkrings AB. Årsredovisning

Transkript

1 -08 SABO Försäkrings AB Årsredovisning

2 Premier per riskår, fastighetsförsäkring Premier per riskår, byggfelsförsäkring Innehåll Årsredovisning Översikt... 3 Förvaltningsberättelse Finansiell rapportering Vinst före skatt Skadeprocent Fem år i sammandrag... 9 Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Eget kapital Noter till bolagets finansiella rapportering % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bolagets styrning Bolagets styrning Aktieägare Styrelse Revisor Vinstdisposition Revisionsberättelse In English Notera: Belopp i denna årsredovisning uttrycks i TSEK om inte annat anges, och siffror inom parantes avser föregående år. Framåtblickande uttalanden: I denna rapport bör det observeras att vissa uttalanden är framåtblickande och signifikanta avvikelser mot det faktiska utfallet kan förekomma. SABO Försäkrings AB (publ.) benämns ibland även SABO Försäkring, SABOF eller bolaget. Definitioner Tag kontakt med oss Adresser Online... 35

3 Västra Götalands län Östergötlands län Kalmar län Stockholms län Värmlands län Norrbottens län Dalarnas län Jönköpings län Södermanlands län Gävleborgs län Hallands län Örebro län Västernorrlands län Västerbottens län Västmanlands län Västra Götalands län Östergötlands län Norrbottens län Örebro län Stockholms län Dalarnas län Kalmar län Värmlands län Jönköpings län Jämtlands län Västerbottens län Södermanlands län Gävleborgs län Västernorrlands län Hallands län Västmanlands län Uppsala län S A B O F ö r s ä k r i n g s A B Översikt Kapitalbas SABO Försäkrings AB (SABOF) är ett publikt aktiebolag och ett försäkringsbolag med domicil i Sverige. Företaget tecknar försäkring för i huvudsak kommunala bostadsbolag, en definierad marknad främst bestående av medlemmar i intresseorganisationen SABO SABO är en organisation för svenska allmännyttiga bostadsbolag och SABO är den största enskilda aktieägaren i SABO Försäkrings AB. Kunder till SABOF utgörs vid denna årsredovisnings tryck av både kommunala bolag och stiftelser runt om i Sverige. Bolagen varierar i både storlek och omsättning och SABOF har idag en andel på cirka 20 procent av denna marknad. Premieintäkten för egen räkning uppgick för räkenskapsåret till 2,3 MSEK. Skadeprocenten blev 26% (14 %), något bättre än förväntat Resultatsammandrag Premieintäkter f.e.r Försäkringsersättningar f.e.r Driftskostnader i försäkringsrörelsen f.e r Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Övriga tekniska intäkter Tekniskt resultat Geografisk fördelning av kunder 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0%

4 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolagets affärsidé är att erbjuda SABO-företagen långsiktigt bästa möjliga företags- och fastighetsförsäkringar samt byggfelsförsäkringar till bästa möjliga premier och försäkringsvillkor, anpassade till bolagens behov och verksamhet. Bolagets ambition är även att stötta samt sprida kunskap och erfarenhet inom det skadeförebyggande området. Färre skador ger lägre skadekostnader och på sikt minskade försäkringskostnader. SABO Försäkrings AB har sedan starten med att teckna fastighetsförsäkring utvecklats positiv både vad gäller nya kunder men även resultatmässigt. Under 2008 har bolaget fortsatt teckna byggfelsförsäkring. Samarbetet med andra försäkringsgivare har fortsatt enligt samma modell som för 2007, det vill säga ansvar och tjänstereseförsäkring, vilket avser sådana moment i försäkringen som SABOF ej tecknar. Huvudprodukterna bolaget tecknar och förmedlar har under året väsentligen utgjorts som tidigare av fastighetsförsäkring respektive byggfelsförsäkring. Liksom tidigare tecknas byggfelsförsäkring så länge ingen förändring av lagstiftningen sker. Produkterna är till innehåll och omfattning väsentligen oförändrade jämfört med Bolagets koncession har under året ej förändrats vad gäller de försäkringsklasser som bolaget kan teckna. Väsentliga händelser under året Bolaget har under året bytt namn till SABO Försäkrings AB från tidigare SABO Byggnadsförsäkrings AB. Under året har Finansinspektionen beslutat att bolagsordningen kunnat ändras i enlighet med vad som beslutats vid bolagsstämman Sedan ändringen genomförts finns ej krav på medlemskap i branschorganisationen SABO för att bli försäkringstagare. Tack vare de samarbetsavtal som tecknats under året erbjuder nu bolaget försäkringslösningar och service inom områdena; motorförsäkring, skadedjurssanering och hemförsäkringslösningar. Under året har även kundstocken växt med omkring 20 % och bolaget anställde vid halvårsskiftet ytterligare en medarbetare som kommer att arbeta med ekonomi och kundservice. SABO, som är den största enskilda aktieägaren, har under året utökat sitt ägande i bolaget och äger nu 8,6 % av aktierna mot tidigare 7.8 %. Marknaden Bolagets marknad och kundsegment har under 2008 utgjorts av de kommunala så kallade allmännyttiga bostadsbolagen. Genom Finansinspektionens godkännande av ändring i bolagsordningen under året gavs möjlighet till viss utökning av kundkretsen. Även under 2008 har SABOF haft en liten egen organisation varför nya kunder i huvudsak tillkommit genom bevakning av upphandlingssidor på internet och kontakter med försäkringsmäklare. Via dessa kanaler har bolaget fått förfrågningsunderlag för att sedan kunna lämna offert. Under hösten har ett väsentligt större antal kommunala bostadsföretag upphandlat fastighetsförsäkring jämfört med tidigare år. SABOF har lämnat offert på i huvudsak samtliga förfrågningar som varit tillgängliga. Av de bolag som SABOF haft som kunder under 2008 har majoriteten varit så kallade direktkunder, det vill säga kunder som tecknat sin försäkring direkt utan inblandning av försäkringsförmedlare. SABOF har även under 2008 fortsatt att konsekvent lämna nettopremier, vilket nu förefaller accepterat. SABOF ser ersättningsfrågan som en fråga mellan förmedlaren och dess uppdragsgivare. SABOF samarbetar idag med försäkringsförmedlare över hela landet, såväl små lokala bolag som de globala och rikstäckande. Tack vare bolagets återförsäkringsprogram (endast med rating AAhos Standard and Poor s) har såväl försäkringsförmedlare som kunder känt sig trygga med att teckna försäkringsavtal med SABO Försäkrings AB. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick kundstocken till ca 55 bolag. Det motsvarar ungefär 8 miljoner m 2, eller cirka lägenheter fördelade över Sverige, med viss koncentration till Norrland, Värmland, Mälardalen och Stockholmsområdet. Bland bolagets kunder finns alla storlekskategorier representerade, vilket marknadsmässigt är viktigt. Det visar att SABOF är ett bra alternativ oavsett kundstorlek eller geografisk hemvist.

5 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B Skadeförebyggande arbete Under året har bolagets fokus varit att skapa och utveckla den affärsmodell som grundlades under Något skadeförebyggande arbete har ej bedrivits under året. Organisationen Bolaget kännetecknas av en liten och dynamisk organisation där för verksamheten även under 2008 väsentliga tjänster köpts externt, såsom skadehantering, riskbesiktning, IT-stöd, aktuariella tjänster med mera. Utvecklingen av företagets verksamhet, resultat och ställning Bolagets inriktning mot fastighetssegmentet har fortsatt under året. Premiesättning och riskbedömning har under året skett utifrån samma beräkningsgrunder som under Inriktningen är att förvalta och fortsättningsvis utveckla en homogen riskportfölj med fastighetsrelaterad affär. Det nära samarbetet med bolagets återförsäkrare innebär en väsentlig riskrapportering men även återkoppling i riskbedömningsfrågor. Det systematiska arbetet med att bygga upp kunddatabasen med information om våra kunders försäkrade fastigheter har fortsatt. Arbetet med att sammanställa och hålla denna databas uppdaterad har visat sig värdefullt, inte minst i diskussioner med återförsäkringsmarknaden. Återförsäkring Av strategiska skäl tecknade SABOF även inför detta räkenskapsår en proportionell återförsäkring. Under slutet av 2008 förnyades densamma ytterligare ett år. Lead carrier på återförsäkrings-programmet är Swiss Reinsurance Company, rating AA- Standard & Poor s. Münchener Rückversicherungs- Gesellschaft och Hannover Re Stockholm tecknade mindre andelar av det proportionella programmet, samtliga bolag med rating AAenligt Standard & Poor s. Det proportionella återförsäkringsprogrammet kombineras även med andra icke-proportionella återförsäkringar. Även HDI Gerling, Tyskland, återförsäkrar en del av bolagets åtaganden. Administrativ modell Alla förändringar i kundernas försäkrade fastighetsbestånd hanteras via bolagets webbplats. Detta innebär att kund, försäkringsgivare och i förekommande fall försäkringsförmedlaren har dygnet runt tillgång till information om alla aktuella försäkrade fastigheter. Under året har bolaget fortsatt aktivt arbeta med att skapa en marknadsnära relation med kunder och förmedlare. Bolaget har fortsatt teckna byggfelsförsäkring i koassunrans med HDI-Gerling. Under året har byggandet i Sverige varit fortsatt lågt även jämfört med 2007, varför även färre byggfelsförsäkringar har tecknats. Kommentarer till det ekonomiska utfallet Fortsatta fördelaktiga återförsäkringsavtal, god kundtillströmning och gynnsam skadeutveckling levererade ett resultat för 2008 i linje med prognos. Tillströmningen av nya kunder har varit mycket gynnsam och bedömningen är att denna tillväxt fortsätter även under kommande verksamhetsår. Nytecknandet av fastighetsförsäkringar visar att de paketerade försäkringslösningar som erbjudits den allmännyttiga bostadsmarknaden varit föremål för efterfrågan med avseende på såväl innehåll som pris, och genom noggrann uppföljning och utvärdering kommer sortimentet att breddas ytterligare framöver. Premieintäkten för egen räkning uppgick till 2,3 MSEK (2,3). Det tekniska resultatet blev 3,0 MSEK (3,6) vilket är en minskning jämfört med föregående år. Bolagets kapitalbas stärktes till 25,7 MSEK (23,0) och försäkringstekniska avsättningarna uppgick per bokslutsdagen till 53,1 MSEK (44,2). Driftskostnader har under verksamhetsåret varit lägre än förväntat, och i redovisade poster ingår även provision för avgiven återförsäkring vilket förklaras vidare i not. Kapitalavkastningen uppgick till 0,8 MSEK (1,0) hänförlig till såväl realiserade försäljningar av innehav som orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångar. Antalet rapporterade skador har under året varit i linje med förväntningarna. Ytterligare slutsatser av skadeutfallet är svårbedömda och underlaget för statistiska bedömningar föreligger per bokslutsdagen vara svagt, som en naturlig följd av den korta historiken. Den vanligaste skadeorsaken även under 2008 har varit vatten följt av brand, i enlighet med diagram nedan. Kostnaden är störst för 5

6 brandskador och fördelningen sinsemellan ligger i linje med förväntningarna. Relationen gentemot tidigare år är i stort sett bibehållen. Skadeutveckling fördelning mellan skadeår. utvärdera nyttan av att fortsätta teckna dessa försäkringsavtal. Bild 1. Besök vid byggarbetsplats. 120% 100% 80% 63% % 40% 20% 54% 33% 33% 0% En bibehållen homogen struktur på portföljen föranleder inga bedömningar som visar på några större eller väsentliga avvikelser från årets skadeorsaker inför Framtiden Bolagets fortsatta utveckling styrs idag av den långsiktiga affärsplanen och det formella ramverket för vilka försäkringslösningar bolaget kan teckna, samt pågående upphandlingar där bolaget kan vara med och offerera. Den fortsatta inriktningen bygger till största del på bibehållen fokus att följa den ursprungliga affärsidén. Antalet försäkringsgivare aktiva på marknaden för kommunalt och statligt ägda fastigheter har blivit fler. Under året beslöt styrelsen att utvärdera förutsättningarna att utvidga bolagsordningen till att erbjuda egendomsförsäkring även till andra kundkategorier. Beslut om en sådan justering fattades vid bolagsstämman 2008 och godkändes under året av Finansinspektionen. Byggfel SABO Försäkrings AB tecknar fortsättningsvis byggfelsförsäkringar som en del av den totala försäkringsportföljen. I det fall en lagändring skulle ske beträffande skyldigheten att teckna denna försäkringsform, kommer bolaget Allmänt om bolagets samarbetspartners och intern styrning Befintlig struktur beträffande outsourcing för utvalda administrativa tjänster har fungerat mycket väl och ambitionen är att utveckla detta samarbete ytterligare under kommande år. Bolagets styrelse har även under året beslutat om att antaga styrdokument som innefattar riktlinjer för uppdragsavtal vilket ytterligare ska säkerställa säkerheten och tillförlitligheten i för framtiden nya samarbetsavtal. Under året har en fullständig compliancerevision genomförts av extern oberoende granskare. Tillika har även riskrevision samt internrevision gjorts. I dessa granskningar har även moment, arbetssätt och kontroll som berör externa parter beaktats. Bredare serviceutbud Förutom fastighets- och byggfelsförsäkring ger SABO Försäkrings AB även kompletterande service till kunder och aktieägare. Under året har bolaget bistått kunder med hjälp att teckna och ansluta sig till ramavtal inom andra serviceområden än vad som tillhandahålls av SABO Försäkrings AB, till exempel hemförsäkringslösningar och saneringsavtal. Ägandeförhållanden Bolaget ägs av 88 SABO-företag samt SABO, varav SABO är den störste enskilda aktieägaren i företaget med 8.6 procent. Bolagets kundstock utgörs av företag som både är och inte är aktieägare i SABOF. Det är en ambition att uppnå en större transparens mellan ägare och kunder. Idag görs ingen premieskillnad

7 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B mellan aktieägare och företag som inte är aktieägare. Övriga förhållanden som är viktiga för bedömning av företagets resultat och ställning Inom fastighetsförsäkring är nu SABO Försäkrings AB etablerat, både som företag och som varumärke. Bolaget blir tillfrågat i de flesta upphandlingar som görs på marknaden och bolaget har ett bra samarbete med etablerade försäkringsförmedlare och direktkunder. Den modell som gäller för avtals och eller försäkringstider följer samma inriktning som föregående år, det vill säga SABOF tecknar flerårsavtal i den bemärkelsen att försäkringsavtalen löper på 12 månader. Vid respektive bolags huvudförfallodag har SABO Försäkrings AB rätt att korrigera försäkringsavtalets villkors- och premiedelar. Avtalsperioden löper vanligen på 2 4 år. Under året har aktuariella bedömningar gjorts av befintliga reserver från tidigare engagemang (före 2008), med avsikt att minska avsättningarna inom byggfelsförsäkring. Betydande resultateffekter har kunnat redovisas av detta. Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under 2008 Den största enskilda händelsen under året var ändringen i bolagsordningen. Risker och osäkerhetsfaktorer Skadeutvecklingen under året har varit gynnsam. Den genomsnittliga skadan har varit lägre än den av bolagets aktuarie prognostiserade nivån. Bolaget har ej heller drabbats av några storskador. Vid besiktningar och även för EML - beräkningar har fokus legat på exponeringen för takbränder. Då bostäder ej har samma utsatta situation som skolor och daghem blir det förebyggande arbetet svårare så tillvida att det är svårt att urskilja väsentliga och återkommande skadeorsaker. Väldigt många av skadorna förefaller vara slumpvis betingade, beroende på ett visst mått av slarv och brister i underhåll men även vårdslöst beteende har noterats. Bolaget är ej med i regressöverenskommelsen varför SABO Försäkrings AB alltid söker återfå utbetald ersättning och underliggande lokal självrisk. återförsäkringsskydd för den skadeexponering som finns i befintlig försäkringsportfölj. Genom en god geografisk spridning är kumulexponeringen fortfarande liten. Stark återförsäkring Bolagets återförsäkringsskydd bygger dels på att SABOF kan redovisa riskstrukturen i portföljen och dels på en acceptabel skadebild och kundtillväxt. Den fördelaktiga återförsäkringsmodellen påverkas av skaderesultatet hos återförsäkringsbolagen och även av finansmarknadens utveckling i allmänhet. Den strategi som bolaget arbetat efter innebar att även leverera riskinformation av hög kvalitet och utveckla det sedan tidigare goda samarbetet med befintliga återförsäkringsbolag. Den globala finansiella oro som präglat marknadens aktörer under det gångna året har även påverkat återförsäkrare som bolaget har avtal med. SABO Försäkrings AB följer noggrant den finansiella utvecklingen hos varje återförsäkringsgivare, och per balansdagen var de enskilda bolagens rating oförändrad. Efter året som gått kan det fastslås att inga direkta eller indirekta negativa effekter drabbat bolaget som en följd av den finansiella kris som spridit sig över världen. Ytterligare beskrivning och redogörelse för bolagets risker återfinns i not 2. Bolagets kapitalbas Bolagets kapitalbas har under året varit tillräcklig enligt den av Finansinspektionen angivna lägsta solvensnivån 1. För bolagets fortsatta expansion och tecknandet av ytterligare försäkringsklasser bedöms att en kapitalförstärkning på sikt kan bli nödvändig. Implementeringen av Solvens II 2 med start 2012 kan också komma innebära ett större kapitalbehov. Uppbyggnaden av det egna kapitalet genom bra försäkringsresultat är fortfarande osäkert och tar tid. Den positiva start som bolaget upplevt tack vare god kundtillströmning och tillfredsställande skaderesultat underlättar ett framtida eventuellt behov av kapitalförstärkning. Tidigare statistisk data och erfarenheten från 2008 ger en grund för det skadeförebyggande arbetet men även för premiesättningen. Bolagets återförsäkringsavtal ger ett adekvat 1 Erforderlig solvensmarginal uppgår till det fastställda garantibeloppet. 2 Solvens II är ett direktiv från Europeiska kommissionen. Kommande EU-direktiv innebär införande av en riskdriven kapitaltäckningsberäkning för försäkringsbolag. Regelverket beräknas träda i kraft 31 oktober

8 Försäljning av hyresrätter Försäljningen av delar av eller hela allmännyttiga bostadsbolag som planeras bedöms ej ha någon väsentlig påverkan på försäkringsportföljen. Försäljningen har huvudsakligen skett i storstäderna där det finns en efterfrågan att köpa hyresrätter, medan SABOFs kunder till största del finns utanför storstäderna. Kommunala etableringar av captives SABO Försäkrings ABs möjlighet att fortsätta expandera är avhängigt bland annat konkurrenssituationen på marknaden, men även beslut av karaktären ägardirektiv, som ofta har som yttersta mål att det kommunala fastighetsbolaget skall ingå i en större kommunal försäkringslösning. Möjligheten för SABOF att på marknadsmässiga villkor konkurrera är begränsad då förutsättningarna ej handlar om bästa villkor, service eller pris. En vägledande dom under året pekar dock i riktningen mot att Lagen om offentlig upphandling (LOU) även gäller i försäkringssammanhang. Kapitalförvaltning och finansiella utsikter Hög volatilitet i kombination med kraftiga nedgångar på världens börser har gjort förutsättningarna för att nå en god finansavkastning allt annat än goda. Trots den kraftiga nedgången har denna inte haft någon påverkan på bolagets kapitalavkastning under räkenskapsåret, då 100 % av placeringstillgångarna utgjorts av räntebärande papper sedan början av året. Byte av redovisningsprincip Inget byte av redovisningsprincip har varit aktuell under året, inför eller i samband med upprättandet av denna årsredovisning. Principer för ersättningar och förmåner Löner och förmåner grundar sig på individuella avtal, där villkor tillämpas i enlighet med vad som gäller för Fastigos medlemmar. Ingen bonus eller rörlig ersättning utgår till anställda i bolaget. Styrelsens medlemmar erhåller arvode per sammankomst. Närmare redogörelse för detta finns under stycket Styrelse. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen SABOFs konkurrensfördel ligger väsentligen i att ha låga omkostnader, bra och nära relationer med kunder och förmedlare, snabb service och breda villkor. Kan bolaget fortsätta den fastslagna inriktningen finns en god marknadspotential. Nyckelfrågorna i det korta perspektivet är skadeutvecklingen, återförsäkring, kundtillströmning samt produktutveckling. Bild 2. Besök vid nyproduktion hos försäkringstagare. Utsikterna för nästa år är fortsatt försiktiga. En bibehållen koncentration av i huvudsak räntebärande värdepapper i kombination med en effektiv hantering av bolagets kassaflöden bedöms ge en tillfredsställande avkastning under 2009.

9 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B Fem år i sammandrag Resultatsammandrag 3 (TSEK) Premieintäkter f.e.r Försäkringsersättningar f.e.r Driftkostnader i försäkringsrörelsen f.e.r Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Övriga tekniska intäkter Tekniskt resultat Kapitalförvaltningens resultat och övriga poster Resultat före skatt Skatt Årets resultat Balansräkning per 31 december (TSEK) Tillgångar Placeringstillgångar Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Fordringar Andra tillgångar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Säkerhetsreserv Försäkringstekniska avsättningar Skulder Avsättningar, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital, avsättningar och skulder Konsolideringskapital varav uppskjuten skatt Nyckeltal skadeförsäkring Skadeprocent 26 % 14 % -674 % 3 % 68 % Driftskostnadsprocent -29 % -40 % 884 % 425 % 507 % Totalkostnadsprocent -3 % -26 % 210 % 429 % 575 % Omkostnadsprocent 4-66 % -56 % 884 % 425 % 507 % Nyckeltal kapitalförvaltning Direktavkastningsprocent 2,98 % 2,50 % 1,37 % 1,80 % 2,90 % Totalavkastningsprocent 2,80 % 2,81 % 1,84 % 2,40 % 3,40 % Övriga nyckeltal Kapitalbas Erforderlig solvensmarginal Konsolideringsgrad 1139 % 561 % % % % 3 Lagbegränsad IFRS har tillämpats från och med räkenskapsår Driftskostnader och kostnader för skadereglering i procent av premieintäkter. 9

10 Resultaträkning skadeförsäkringsrörelse Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelsen TSEK Not Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst från försäkringsavtal Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) 6 Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Driftskostnader Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Icke-teknisk redovisning Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen Övriga intäkter Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

11 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B Balansräkning skadeförsäkringsrörelse Tillgångar (TSEK) Not Placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16, Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring Fordringar avseende återförsäkring Aktuell skattefordran Övriga fordringar Andra tillgångar Materiella tillgångar Kassa och bank Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

12 Balansräkning skadeförsäkringsrörelse Eget kapital, avsättningar och skulder (TSEK) Not Eget kapital Aktiekapital och Garantikapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Säkerhetsreserv Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker Oreglerade skador Andra avsättningar Övriga avsättningar Skulder Skulder avseende direkt försäkring Skulder avseende återförsäkring Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Återförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital, avsättningar och skulder

13 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B Kassaflödesanalys (TSEK) Den löpande verksamheten Premieinbetalningar Premieutbetalningar till återförsäkrare Skadeutbetalningar Driftsutgifter Övriga in- och utbetalningar Skatt och andra finansiella kostnader Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Direktavkastning Nettoinvesteringar i: - finansiella placeringstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Likvida medel vid årets slut

14 Eget kapital (TSEK) Aktiekapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Totalt Ingående eget kapital Justerat eget kapital Vinstdisposition Årets resultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Justerat eget kapital Vinstdisposition Årets resultat Utgående eget kapital Uppdelning av eget kapital Fritt eget kapital per balansdagen Bundet eget kapital per balansdagen Totalt eget kapital per balansdagen

15 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B Noter till bolagets finansiella rapportering TSEK om ej annat anges. Not Sida 1 Redovisningsprinciper 16 2 Upplysning om risker 18 3 Premieinkomst 22 4 Kapitalavkastning 22 5 Övriga tekniska intäkter 22 6 Försäkringsersättningar 23 7 Driftskostnader 23 8 Kapitalavkastning, intäkter 24 9 Orealiserade vinster på 24 placeringstillgångar 10 Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på 24 placeringstillgångar 12 Övriga intäkter Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Aktier och andelar Obligationer och räntebärande värdepapper Avsättning ej intjänade premier Fordringar avseende direkt försäkring Materiella tillgångar Övriga förutbetalda kostnader och 25 upplupna intäkter 21 Obeskattade reserver Oreglerade skador Övriga avsättningar Skulder avseende direkt försäkring Övriga skulder Övriga upplupna kostnader och 26 förutbetalda intäkter 27 Medelantal anställda samt löner och 27 ersättningar 28 Kommentarer till kassaflödesanalys 28 15

16 1. Redovisningsprinciper SABO Försäkrings AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte och huvudkontor i Stockholm, Sverige. Bolagets organisationsnummer är och dess huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Grund för upprättande Denna årsredovisning har upprättats och godkänts för publicering av verkställande direktör och styrelsen den 17 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på stämman den 27 april Uttalande om att lagbegränsad IFRS följs Årsredovisningen för SABO Försäkrings AB är upprättad enligt Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2008:26) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06. SABO Försäkrings AB tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RR 32 och FFFS 2008:26. Detta innebär att samtliga av EU antagna internationella redovisningsstandarder (IFRS) och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. IFRS är principbaserade och ger därför enskilda bolag en viss möjlighet att verksamhetsanpassa sina redovisningsprinciper och sin finansiella rapportering. Att IFRS är ett principbaserat regelverk tar sig bl.a. uttryck i att ett företag som tillämpar IFRS fullt ut omfattas av färre regler som direkt styr hur en balansräkning och resultaträkning ska ställas upp och vilka poster som ska finnas med. Detta gäller även försäkringsföretag. En tillämpning av lagbegränsad IFRS innebär dock att bestämmelserna i ÅRFL och Finansinspektionens föreskrifter i stor utsträckning styr resultat- och balansräkningarnas form och innehåll. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta SABO Försäkrings ABs funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Användandet av uppskattningar och bedömningar Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bolagets ledning gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan. Värderingsgrund Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Verkligt värde är enligt IAS 39.9 det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Finansiella tillgångar Enligt standard IAS 39 anges principer för redovisning och värdering av finansiella tillgångar, finansiella skulder och vissa avtal avseende köp eller försäljning av icke-finansiella poster. Upplysningar om dessa poster regleras enligt standarden IFRS 7 Finansiella instrument. Undantag gäller för tillgångar och skulder som uppstår genom försäkringsavtal som skall redovisas enligt IFRS 4. SABO Försäkrings AB berörs av IAS 39 då man innehar finansiella tillgångar i form av värdepapper av olika slag. Dessa klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. IAS 39:48A identifierar noterade priser på en aktiv marknad som bästa uttrycket för verkligt värde. Detta överrensstämmer med den av SABO Försäkrings ABs använda metod för värdering av finansiella tillgångar i årsredovisningen. För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Materiella tillgångar Materiella tillgångar utgörs av maskiner och inventarier och värderas vid förvärvet till anskaffningsvärdet. SABO Försäkrings AB innehar materiella tillgångar av ringa värde som är upptagna till historiska anskaffningsvärden med avdrag för planmässiga avskrivningar. Det finns inga indikationer på att det vid tidpunkten för bokslutet föreligger ett högre planmässig värde på dessa tillgångar än dess återvinningsvärde. Kassa och bank Kassa och bank i balansräkningen utgörs vid bokslutstidpunkten av banktillgodohavanden i försäkringsrörelsen samt likvida medel i depå hos extern kapitalförvaltare. Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas i enlighet med FFFS 2008:26 och IFRS 4. Enligt IFRS 4.37 ska upplysningar lämnas som beskriver den process och de metoder som har störst betydelse för värderingen. Försäkringskontrakt redovisas och värderas här i resultat- och balansräkning i enlighet med sin ekonomiska innebörd och inte efter sin juridiska form i de fall dessa skiljer sig åt. Nedan beskrivs inkomst- och intäktsredovisning, redovisning av försäkringstekniska avsättningar samt annan redovisning som beträffar redovisningen av tillgångar, skulder eller kostnader som är hänförliga till försäkringskontrakt. Premieinkomst och intäktsredovisning i skadeförsäkringsrörelsen Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras SABO Försäkrings AB för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med de belopp som de

17 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggspremier räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien. Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Ej intjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade premier. Regresser redovisas som en positiv nettoeffekt på totala skadekostnader och inte som intäkter. Inga skattningar av framtida regresser bedöms per bokslutsdagen som väsentliga för upptagande i balansräkningen. Ingen periodisering görs av marknadsprovisioner för tecknad byggfelsförsäkring då avskrivningstiden skulle överstiga den av Finansinspektionen angivna avskrivningstiden. Försäkringstekniska avsättningar Såsom försäkringsavtal redovisas de kontrakt som överför betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till SABO Försäkrings AB och där SABO Försäkrings AB går med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är avtal som inte överför någon betydande försäkringsrisk från innehavaren till SABO Försäkrings AB. Avsättningar beskrivna nedan motsvarar förpliktelserna enligt de av SABO Försäkrings AB ingångna försäkringsavtal. Försäkringstekniska avsättningar utgörs av avsättningar för ej intjänade premier och avsättning för oreglerade skador. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättningar för ej intjänade premier i skadeförsäkring samt skadeåterförsäkring beräknas för löpande försäkringar enligt pro rata temporis. Med löpande försäkringar menas försäkringar enligt ingångna avtal oavsett om dessa helt eller delvis avser senare försäkringsperioder. Vid beräkningen görs en uppskattning av de förväntade kostnaderna för skador som kan komma att inträffa under dessa försäkringars återstående löptid samt förvaltningskostnaderna under denna tid. Med pro rata temporis menas att man gör en tidsproportionell avsättning som avses täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på redan ingångna försäkringskontrakt, och avsättningen för ej intjänade premier redovisas sammantaget för SABO Försäkrings ABs totala verksamhet. Kostnadsuppskattningar bygger på SABO Försäkrings ABs erfarenhet men hänsyn tas också till såväl den observerade som den prognostiserade utvecklingen av relevanta kostnader. Skulle premienivån bedömas vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna ska dessa avsättningar förstärkas med ett tillägg för kvardröjande risker. Inga sådana avsättnings finns per balansdagen. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker för tecknad byggfelsförsäkring För försäkringar med flerårsbetald premie beräknas avsättningen för ej intjänade premier på grundval av en noggrann uppskattning av dels SABO Försäkrings ABs ansvarighet för löpande avtal, dels det förväntade utbetalningsmönstret. Avsättning för oreglerade skador Avsättning för oreglerade skador utgörs i balansräkningen av uppskattade odiskonterade kassaflöden avseende slutliga kostnader för att tillgodose alla krav som beror på händelser som har inträffat före räkenskapsårets utgång med avdrag för belopp som redan utbetalats med anledning av ersättningskrav. I beloppet inräknas beräknade odiskonterade kassaflöden avseende framtida driftskostnader för att reglera inträffade men vid balansdagen ännu inte slutreglerade skador. Avsättningen för inträffade men ännu inte inrapporterade skador (IBNR) omfattar kostnader för inträffade men ännu okända skador. IBNR beräknas på fastighetsförsäkringen med utgångspunkt, dels i en analys av historiskt skadeutfall och rapporteringsmönster i den egna portföljen, dels i branschstatistik om sådan är tillgänglig och bedöms ge ökad tillförlitligheten i beräkningarna. För av SABO Försäkrings AB ingångna försäkringskontrakt beträffande byggfel beräknas IBNR med utgångspunkt i intjänad premie, justerad för att återspegla att sannolikheten bedöms vara lägre att skador rapporteras ju längre tid försäkringen har löpt, och inträffade skadefall. Periodens förändring av oreglerade skador redovisas i resultaträkningen. Driftskostnader Samtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna anskaffning, skadereglering, administration, provision och vinstandelar i avgiven. Förändring av försäkringstekniska avsättningar för försäkringsavtal redovisas över resultaträkning under respektive rubrik. Som utbetalda försäkringsersättning redovisas utbetalningar till försäkringstagare under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäkringsskador, oberoende av när skadan inträffat. Avgiven återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna återförsäkringsavtal, inklusive portföljpremier. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar återförsäkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar enligt ingångna avtal. Redovisning av kapitalavkastning Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat baserat på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar för egen räkning efter avdrag för nettofordringar i försäkringsrörelsen. Den överförda kapitalavkastningen beräknas utifrån en räntesats som motsvarar räntan på statsobligationer eller statsskuldsväxlar med en löptid som väsentligen överensstämmer med durationen för de försäkringstekniska avsättningarna. Då durationen väsentligen divergerar för olika försäkringskontrakt vägs denna proportionellt mot tillämpade kalkylräntesatser i förhållande till dess vikt i den totala portföljen. Uppdelningen har gjorts mellan tecknad fastighetsförsäkring och byggfelsförsäkring, där sistnämnda av SABO Försäkrings AB ingångna försäkringskontrakt löper på 10 år och där den faktiska tiden är ännu längre beroende på försäkringens tekniska utformning och dess praktiska tillämpning. Andra avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när SABO Försäkrings AB har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Posten andra avsättningar utgörs i huvudsak av avsättningar för kostnader hänförliga till reglering av inträffade och rapporterade skador. Avsättningar för kostnader hänförliga till skadereglering baseras på av externt anlitad skadereglerare rekommenderad avsättning samt den historiskt genomsnittliga verkliga kostnaden som uppmätts för slutreglerade skador. Utbetalningar hänförliga till kostnader för skadereglering sker löpande och inte nödvändigtvis enbart i samband med slutreglerad skada, varpå tiden fram till betalning bedöms vara 17

18 av ringa betydelse med avseende på kreditrisken och diskontering av motsvarande avsättningar ej är erforderlig. Resultatanalys Med anledning av att bolaget endast omfattar en försäkringsgren finns ingen resultatanalys upprättad i denna årsredovisning. 2. Upplysning om risker SABO Försäkrings AB är ett i Sverige registrerat försäkringsbolag. Bolagets resultat beror dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av placeringsverksamheten och finansiella risker. Risk och riskhantering är av dessa orsaker en viktig och styrande del av verksamheten i bolaget och samtliga risker som hanteras i verksamheten har tydligt definierade strategier med väl förankrade riskhanteringsprocesser. Mål, principer och metoder för hantering av försäkringsrisk Det övergripande syftet med SABO Försäkrings ABs skadeförsäkringsverksamhet är att sprida risker, där det i praktiken handlar om att överföra risk från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Den inneboende osäkerheten i försäkringsverksamheten ställer i sin tur ännu högre krav på bolaget att sprida sina risker och här spelar återförsäkringsmomentet en betydande roll. Genom att återförsäkra sig på en global marknad kan ett enskilt försäkringsbolag per automatik sprida sina risker över hela världen och över ett mycket större spektra än vad som vore möjligt på egen hand. SABO Försäkrings AB använder sig av olika återförsäkringskontrakt beroende på direktförsäkringens art och volym och per bokslutsdagen innefattar bolagets portfölj separata kontrakt med fyra globala återförsäkringsbolag. Återförsäkringen av bolagets direkt tecknade försäkringskontrakt ställer också höga krav på riskhantering och mätbarhet i den exponering som finns. Syftet med SABO Försäkrings ABs riskhanteringsorganisation är att identifiera, mäta och styra samtliga risker som bolaget är exponerat för, med avseende på såväl försäkringsrisker som finansiella risker. Ett krav är också att SABO Försäkrings AB har en betryggande solvens i förhållande till de risker som bolaget är exponerat för. Organisationen runt riskhanteringen är uppbyggd på följande sätt. Det övergripande huvudansvaret för hantering av de risker som bolaget är exponerat för ligger på bolagets styrelse. Styrelsen fastställer de riktlinjer som ska gälla för riskhantering, riskrapportering, intern kontroll och uppföljning. Inom SABO Försäkrings AB arbetar man efter följande riktlinjer: Arbetsordning för styrelse Attestordning Etiska riktlinjer Riktlinjer för skuldtäckning Rapportering av händelser av väsentlig betydelse Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för klagomålshantering Försäkringstekniska riktlinjer Instruktion för tecknings- och återförsäkringsrisker Reservsättningsinstruktioner Riktlinjer för uppdragsavtal (outsourcing). Placeringspolicy Riktlinjer för uppföljning och regelefterlevnad. Riktlinjer för oberoende granskningsfunktion. Riktlinjer för riskhantering och kontroll Åtgärder mot penningtvätt Avtal och riktlinjer som specificerats ovan innebär ett kontinuerligt arbete att styrdokument och rutiner kontrolleras och revideras regelbundet för att säkerställa att de korrekt återspeglar gällande marknadsvillkor samt aktuella villkor i de försäkrings- och investeringsprodukter som SABO Försäkrings AB erbjuder och/eller förbinder sig till. Styrelsen har i särskild instruktion delegerat ansvaret för riskhantering till olika andra funktioner i bolaget där försäkringsrisker hanteras och godkänns av en underwritingkommitté. Kommitténs uppgift är att granska, analysera, utvärdera och godkänna eller avstå tecknande av, i förhållande till fastställda riktlinjer, avvikande försäkringsrisk. Risker i försäkringsverksamheten Försäkringsrisker består av både teckningsrisker och reservsättningsrisker. Innebörden i dessa begrepp och SABO Försäkrings ABs generella metoder för att hantera dessa båda typer av risker beskrivs nedan. Risker liksom principer och verktyg för riskhantering skiljer sig emellertid åt för olika typer av försäkringskontrakt. I avsnittet om riskkoncentrationer diskuteras risker förknippade med de olika typer av kontrakt som bolaget tecknar i skadeförsäkringsverksamheten. Av detta avsnitt framgår också väsentliga antaganden samt känslighet för förändringar av dessa antaganden. Teckningsrisker SABO Försäkrings AB tar in premier från ett antal försäkringstagare och förbinder sig att ersätta dem om en försäkrad skadehändelse inträffar. Korrekt prissättning av försäkringsavtalen är därför direkt avgörande för det försäkringstekniska resultatet. Teckningsrisken hänför sig till prissättningen av försäkringsavtal och den inneboende osäkerheten som är förenad med dessa avtal. Teckningsrisken är risken att den beräknade premien och övriga intäkter i försäkringen inte kommer att motsvara de faktiska skade- och driftskostnaderna förknippade med försäkringen. För att reducera teckningsrisker diversifieras portföljen dels med försäkringskontrakt med olika duration men även med noga geografiskt fördelade försäkringstagare. Trots en noggrann och genomtänkt process för hantering av teckningsrisker kan skadekostnaderna avvika från den förväntade nivån eftersom risk är en inneboende del av skadeförsäkringsverksamheten, t.ex. p.g.a. enstaka stora skador eller naturkatastrofer. I ovan nämnda försäkringstekniska riktlinjer specificeras hur bolaget säkerställer en riktig bedömning och kvantifiering av de risker som tecknas samt specificerar vilka försäkringsbelopp och definierar olika typer av risker som får accepteras. SABO Försäkrings ABs huvudsakliga metod för styrning av teckningsrisker är i enlighet med de försäkringstekniska riktlinjerna som årligen utvärderas och fastställs av styrelsen. I riktlinjerna bestäms inom vilka försäkringsklasser försäkring ska tecknas samt i vilka geografiska områden och sektorer SABO Försäkrings AB är villigt att teckna kontrakt. Riktlinjerna anger också kvantitativa gränser för hur stor

19 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B exponeringen maximalt får vara inom olika riskområden (limiter). Riktlinjerna utgör sedermera kärnan i det som bolagets underwriters arbetar utifrån. I riktlinjerna fastställs inom vilka försäkringsklasser, storlekar, geografiska områden och sektorer där bolaget är villigt att exponera sig för risk och på så sätt säkerställs en lämplig fördelning inom portföljen. Alla sakförsäkringskontrakt löper på ett år med en inbyggd rättighet för SABO Försäkrings AB att ändra villkor och förutsättningar vid förlängning. Känslighetsanalys Inverkan på vinst före skatt 1 % förändring i totalkostnadsprocenten +/- 23 +/- 6 1 % förändring i premienivån +/- 87 +/ % förändring i premier för avgiven återförsäkring +/ / Uppföljningen av att riktlinjer efterlevs säkerställs genom bolagets compliancefunktion. Bolaget har utsett en extern complianceansvarig, så kallad funktionsansvarig, som kommer att arbeta utifrån särskilt uppställda mål och kommer således att få ett gentemot styrelsen och ledningen oberoende arbetssätt. Uppföljning görs av premieintäkter och skadenivåer uppdelade på försäkringsklasser och geografiska områden, och för att säkerställa att de försäkringstekniska riktlinjerna fullföljs görs dessutom en kvartalsvis granskning genom ett stickprov av kontrakt. Reservsättningsrisken Reservsättningsrisken, dvs. risken för att de försäkringstekniska avsättningarna inte räcker för att reglera inträffande skador, hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och en noggrann kontinuerlig uppföljning av anmälda skador. Riskbegränsning sker även genom återförsäkring. Försäkringsverksamhet är till sin natur utsatt för stora fluktuationer. Genom avgiven återförsäkring begränsas konsekvenserna av mycket stora skador och därmed kan storleken på exponeringarna hanteras och bolagets egna kapital skyddas. Återförsäkring köps dels som en andel av den totala risk bolaget är exponerad för inom olika områden, dels som en övre gräns för hur stor risken får vara inom området. Återförsäkring kan också köpas fakultativt för stora enskilda kontrakt men per bokslutsdagen förekommer inga fakultativa kontrakt i SABO Försäkrings ABs återförsäkringsprogram. Bolagets egen kostnad per skadehändelse, självbehållet, och den gräns upp till vilken återförsäkringsskyddet täcker kostnader per skadehändelse, varierar från produkt till produkt. Storleken på självbehållet beslutas av styrelsen för olika typer av försäkringsrisker. Självbehållet inom de riskområden i vilka bolaget tecknar försäkring framgår nedan. Kapitalhantering och solvens Då en stor del av försäkringspremierna kommer att utbetalas till försäkringstagarna som framtida skadeersättningar, måste det säkerställas att det finns tillräckligt med tillgångar för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna. Skillnaden i duration emellan skulder och placeringstillgångar kontrolleras och hanteras kontinuerligt och eventuellt överskottskapital placeras i enlighet med av styrelsen fastslagen placeringspolicy. Tillgängligt kapital enligt ovan nämnda definition benämns ekonomiskt kapital. Storleken bestäms således av såväl marknads- som försäkringsrisker, operativa risker samt affärsrisker som SABO Försäkrings AB exponerar sig för och per bokslutsdagen finns det god täckning för samtliga risker. Skuldtäckning Skuldtäckning Försäkringstekniska avsättningar f.e.r Tillgångar som används för skuldtäckning Överskott av kapital för skuldtäckning

20 Självbehåll Självbehåll Företagsförsäkring 1 MSEK 1 MSEK Fastighetsförsäkring 1 MSEK 1 MSEK Solvensmarginal är det ur ett myndighetsperspektiv lägsta tillåtna kapitalkrav som ställs på ett försäkringsbolag. SABO Försäkrings ABs solvensmarginal beräknas som 2,2 MEUR och ställs i förhållande till bolagets kapitalbas. Solvensmarginal Solvensmarginal Kapitalbas Erforderlig solvensmarginal Skadeförsäkringsrörelsen har utvecklats mycket positivt och en förbättrad solvensmarginal minskar behovet av ett externt kapitaltillskott. Företagsledning och styrelse vidhåller målet att under det kommande året öka marginalen ytterligare i linje med bibehållet starkt kassaflöde från den löpande verksamheten. Avkastningen på placeringsverksamheten uppgick för verksamhetsåret till 2,68 %. 100 % av placeringstillgångarna utgörs per bokslutsdagen av räntebärande värdepapper. Ränterisken, definierad som förändring av räntor, har därför en betydande inverkan på avkastningen på placerade medel, medan aktiekursrisken får mindre betydelse på grund av dess begränsade utrymme i portföljen. Marknadsrisken som redovisas i tabell nedan definieras som den ackumulerade ränterisken och aktiekursrisken. Valutakursrisk har exkluderats då ingen förändring i valutakurser kan få direkta effekter hänförliga till SABO Försäkrings ABs egna kapital. Indirekt kan stora fluktuationer globalt sett påverka marknaden för återförsäkring, men denna risk har under året hanterats genom att endast placera återförsäkring i återförsäkringsbolag som har AA- rating eller bättre. På detta sätt säkerställer bolaget sin position gentemot globala extraordinära effekter och bedömer således marknadsrisken för den egna verksamheten och egna kapitalet enligt nedan. Känslighetsanalys för marknads- och portföljrisker Förändring av variabel Effekt på resultat och eget kapital Andel av EK Marknadsrisker Räntenivå 1% 363-1% Allmän kreditrisk 0,5% % Portföljrisker Skadefrekvens 10% % Medelskadebelopp 10% % Skadeinflation 1% -89 2% Skadeutfall, VaR % Resultateffekt % Fördelningsrisker Procent. Sannolikhet att mer än 50 % av kapitalbasen förbrukas 0 % Sannolikhet för att premiereserv är otillräcklig 17,6 % 5 Resultatpåverkan för det skadeutfall/skadescenario som inträffar 1 år mer sällan än det aktuella

21 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B Avvecklingstriangel Skadeår Total Uppskattad slutlig skadekostnad i slutet av skadeåret (Brutto) Ett år senare Två år senare Tre år senare Fyra år senare Fem år senare 576 Uppskattad slutlig skadekostnad per Ack. Utbetalda skadeersättningar Avsättning oreglerade skador Ackumulerat över/underskott D:o i % av initial skadekostnad -844,3% -913,3% -906,2% -884,5% 16,0% 0,0% -6,0% 21

22 3. Premieinkomst Geografisk fördelning Direkt försäkring i Sverige Premier för avgiven återförsäkring Summa Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Kapitalavkastning Intäkter Utdelningar 305 Ränteintäkter Realisationsvinster 188 Orealiserade vinster Kostnader Räntekostnader -54 Övriga förvaltningskostnader -48 Realisationsförluster Orealiserade förluster Summa kapitalavkastning Genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar för egen räkning Tillämpade kalkylräntesatser* Årsgenomsnitt under räkenskapsår, 5-årig statsobligation 3,78 % 4,15 % Årsgenomsnitt under räkenskapsår, SSVX 12 mån 3,78 % 3,87 % Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen Övriga tekniska intäkter Provision direktförsäkring Summa övriga tekniska intäkter För jämförelseperioden har provision som avser direkt försäkrings specificerats i not 5, vilken är en förändring gentemot föregående år då detta ej särredovisats i not 7.

23 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B Försäkringsersättningar Skadeförsäkring Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto Utbetalda skadeersättningar Förändring i avsättning för inträffade och rapporterade skador Förändring IBNR Driftkostnader för skadereglering Summa skadekostnader hänförliga till årets verksamhet Skadekostnader hänförliga till tidigare års verksamhet Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto Utbetalda skadeersättningar Förändring i avsättning för inträffade och rapporterade skador Förändring IBNR Driftkostnader för skadereglering Summa skadekostnader hänförliga till tidigare års verksamhet Totalt utbetalda försäkringsersättningar Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto Utbetalda skadeersättningar Erhållna regresser Skaderegleringskostnader Summa utbetalda försäkringsersättningar Förändring i avsättning för oreglerade skador Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto Förändring i avsättning för inträffade och rapporterade skador Förändring IBNR Förändring i avsättning för skaderegleringskostnader Summa skadekostnader hänförliga till årets verksamhet Utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring omfattar alla försäkringsersättningar som betalats ut till försäkringsbolagets försäkringstagare under räkenskapsåret till följd av ingångna försäkringsavtal eller inträffade försäkringsskador. Summan av utbetalda försäkringsersättningar som redovisas ovan redovisas inklusive erhållna regresser. Under räkenskapsåret utbetald ersättning till följd av inträffad försäkringsskada är oberoende av tidpunkten för då skadan inträffade. I posten ingår även driftskostnader för den skadereglering som genomförts av Crawford & Company Sweden AB. Dessa driftkostnader rör sig om kostnader för besiktning och värdering av inträffade skador, arvoden till personal och andra konsulter samt övriga kostnader för reglering av skador eller ersättningar. Posten återförsäkrares andel omfattar belopp som SABO Försäkrings AB tagit emot från återförsäkrare eller tagit upp som fordran på återförsäkrare enligt ingångna återförsäkringsavtal. Återförsäkringsbolag som avses är Swiss Rückvorsicherung Germany AG, Münchener Rückversicherungs-Gesellschaft Aktiengesellschaft, Hannover Rückversicherung AG och HDI Gerling Tyskland. 7. Driftskostnader Specifikation av resultatposten driftskostnader Anskaffningskostnader -63 Administrationskostnader Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring Summa Övriga driftskostnader Skaderegleringskostnader ingående i Utbetalda försäkringsersättningar Totala driftskostnader uppdelade på kostnadsslag Direkta och indirekta personalkostnader Lokalkostnader Avskrivningar -6-4 Andra verksamhetsrelaterade kostnader

24 8. Kapitalavkastning, intäkter Utdelningar Utdelningar svenska aktier och andelar Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Realisationsvinster och återförda nedskrivningar (netto) Räntebärande värdepapper Summa kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa orealiserade vinster Kapitalavkastning, kostnader Kapitalförvaltningskostnader -49 Räntekostnader Övriga räntekostnader Realisationsförluster Svenska aktier och andelar Summa kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Svenska aktier och andelar -216 Obligationer och andra räntebärande värdepapper -65 Summa orealiserade förluster Övriga intäkter Övriga intäkter under räkenskapsåret 31 Summa övriga intäkter Bokslutsdispositioner Avsättning/förändring säkerhetsreserv -500 Summa övriga intäkter -500

25 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B Skatt på årets resultat Redovisad skattekostnad Aktuell skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)] Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år -116 Totalt redovisad skattekostnad Avstämning effektiv skatt Resultat före skatt % skatt % % Ej avdragsgilla kostnader 19 1% 30 1% Ej skattepliktiga intäkter -10-1% -8 0% Skatt hänförlig till tidigare år 116 3% Redovisad effektiv skatt % % 15. Aktier och andelar Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktiefonder Summa Obligationer och räntebärande värdepapper Verkligt värde Anskaffningsvärde Statsskuldsväxlar Svenska staten Övriga svenska emittenter Summa Kategorier av finansiella tillgångar och deras verkliga värde 7 Tillgångar som bestämts tillhöra kategorin Summa redovisat värde Verkligt värde Anskaffningsvärd e Finansiella tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder som bestämts tillhöra kategorin Summa redovisat värde Verkligt värde Anskaffningsvärd e Finansiella skulder Skulder avseende återförsäkring Summa Förväntade återvinningstider inom ett år gäller för 96 % av tillgångarna ovan. Endast 10-åriga statsobligationer har förväntad återvinningstid längre än ett år från balansdagen. 25

26 18. Avsättning ej intjänade premier Brutto Återförsäkrares Netto Brutto Återförsäkrares Netto andel andel Ingående balans Försäkringar tecknade under perioden Intjänade premier under perioden Utgående balans Fordringar avseende direkt försäkring Fordringar hos försäkringstagare Fordringar hos försäkringsföretag 32 Summa Materiella tillgångar Inventarier Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans Avyttringar -6-6 Utgående balans Ingående balans Förvärv Utgående balans Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar 4 4 Utgående balans Ingående balans Årets avskrivningar 6 6 Utgående balans Redovisade värden 01-jan dec jan dec Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Redovisade till verkligt värde Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter 42 Summa Obeskattade reserver Säkerhetsreserv Summa obeskattade reserver

27 S A B O F ö r s ä k r i n g s A B Oreglerade skador Brutto Återförsäkrares Netto Brutto Återförsäkrares Netto andel andel Ingående balans rapporterade skador Ingående balans IBNR Ingående balans Kostnad för skador som inträffat under innevarande år Förändring av förväntad kostnad för skador som inträffat under tidigare år Utgående balans Utgående balans rapporterade skador Utgående balans IBNR Övriga avsättningar Avsättningar för garantier Summa övriga avsättningar Skulder avseende direkt försäkring Skulder till försäkringsförmedlare 270 Skulder till försäkringsföretag Summa skulder avseende direkt försäkring Övriga skulder Skulder till leverantörer Övriga skulder Summa övriga skulder Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter 339 Upplupna kostnader Summa övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

28 28. Medelantal anställda samt löner och ersättningar Medelantal anställda Medelantal anställda Varav kvinnor Medelantal anställda Varav kvinnor 3 33 % 2 0 % Andel kvinnor bland ledande befattningshavare Styrelsen 33% 17% Övriga ledande befattningshavare 0% 0% Totalt 33 % 17 % Löner och ersättningar för anställda samt sociala avgifter Löner och ersättningar Pensionskostnader Sociala avgifter Totalt i bolaget Räkenskapsårets kostnad för löner och ersättningar för ledande befattningshavare och övriga anställda Anders Sjödin, Vd Övriga anställda Totalt i bolaget Utbetalda ersättningar och förmåner under året Grundlön/ Övriga Pensionskostnader Summa styrelsearvode förmåner Pär Nyberg Ulf Nyqvist 5 5 Robert Hörnqvist 5 5 Viola Wennberg 3 3 Annika Engström 5 5 Börje Svensson 3 3 Anders Sjödin, Vd Övrig koncernledning Summa

29 januari februari mars april maj juni juli augusti oktober december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december S A B O F ö r s ä k r i n g s A B Kommentar till bolagets kassaflödesanalys Redogörelse för principer Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den så kallade direkta metoden. Kassaflödesanalysen visar hur kassaflödet i SABO Försäkrings AB uppkommer och hur det påverkar företagets placeringar i bank och placeringstillgångar. Alla premier redovisas pro rata temporis och därmed åskådliggör resultatredovisningen hur alla premieinkomster periodiseras över försäkringsavtalens löptid. SABO Försäkrings AB gör löpande reserveringar av inträffade skador som rapporteras från externt anlitad skadereglerare. Utöver dessa reserveringar görs även antaganden som skadereserver på de skador som befaras inträffa, och redovisningen görs utifrån adekvata aktuariella beräkningar. Först vid en slutreglering av en inträffad skada kan det fastställas om ingångna försäkringsavtal föranleder SABO Försäkrings AB att utbetala ersättning och det är i samband med denna utbetalning till försäkringstagaren som skadan blir avslutad. Med anledning av denna eftersläpning finns det en signifikant diskrepans mellan redovisat resultat och de faktiska kassaflöden som ett försäkringsavtal och där tillhörande inträffad och rapporterad skada ger upphov till. I företagets balansräkning redovisas hur resultaträkning och kassaflöde kan kopplas samman genom uppställning av tekniska reserver, samt de fordringar och skulder som utgör oreglerade poster och som kan hänföras till de mellan SABO Försäkrings AB och försäkringstagarna ingångna försäkringsavtal. Den tekniska verksamheten omfattar premieinkomster, skadeutbetalningar, driftskostnader och betalning av premier för avgiven återförsäkring och det är dessa flöden som först och främst genererar kassaflöde. Utfall under räkenskapsåret Det rörelsegenererade kassaflödet blev under 2008 negativt och uppgick till -9 MSEK (9,4). 2,4 MSEK (1,1) utgörs av kassaflöde från investeringsverksamheten. Kassaflöde från försäkringsverksamheten Variationen i kassaflödet gentemot föregående period är stort och det avvikande mönstret ligger i tiden för premieinbetalningar. Många av de upphandlingar som avser riskår 2009 och som upphandlas via försäkringsförmedlare har slutförts först vid årets slutskede, vilket resulterar i en senare betalningstidpunkt gentemot vad som varit fallet under föregående år. Inflödet under räkenskapsåret blev 19,5 MSEK (37,4). Skadeutbetalningar För räkenskapsåret uppgick skadeutbetalningarna till 8,3 MSEK (1,0). I redovisningen av kassaflödet innefattar denna post dels ersättningar till försäkringstagare samt utbetalningar som avser skadereglering och andra närstående leverantörsbetalningar. Skadeutfallet har varit stabilt och inte överskridit den utveckling som bedömdes inför verksamhetsåret. Utgifter för driftskostnader och återförsäkring Kassaflödet för driftsutgifter har varit i linje med föregående verksamhetsår. Utflödet av premier till återförsäkrare blev 16,2 MSEK (15,8) och ligger även det i paritet med året innan. En högre volym på den affär som återförsäkras proportionellt vägs upp av fler skadeutbetalningar under räkenskapsåret. Dessa skadeutbetalningar avser även skador som inträffat tidigare år, men som slutreglerats först under räkenskapsåret. Övriga in- och utbetalningar, skatt och andra finansiella kostnader. Dessa poster utgörs av betalningar till skatteverket m.m, vilket gentemot jämförelseperioden skiljar sig markant. Under föregående år gjorde en större fyllnadsinbetalning till skatteverket vilket påverkade kassaflödet negativt. Totalt uppgick dessa poster till -2,0 (-8,9) Premieinbetalningar och skadeutbetalningar i verksamheten mellan och Premieinbet Utbetald skada