Tredje rapporten om Sverige

Transkript

1 CRI(2005)26 Version suédoise Swedish version Europakommissionen mot rasism och intolerans Tredje rapporten om Sverige Antagen den 17 december 2004 Strasbourg, 14 juni 2005

2 För mer information om arbetet inom Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) och om Europarådets andra aktiviteter på området hänvisas till: ECRI-sekretariatet DG II Generaldirektoratet för de mänskliga rättigheterna DG II Europarådet F STRASBOURG Cedex, Tel.: +33 (0) Fax: +33 (0) combat.racism@coe.int Besök vår webbplats:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 6 I. UPPFÖLJNING AV ECRI:S FÖRRA RAPPORT OM SVERIGE... 7 INTERNATIONELLA RÄTTSINSTRUMENT... 7 BESTÄMMELSER I GRUNDLAGEN OCH ANDRA GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen Lagar om nationella minoriteter och användningen av minoritetsspråk Lagar om svenskt medborgarskap BESTÄMMELSER I BROTTSBALKEN CIVILRÄTTSLIGA OCH FÖRVALTNINGSRÄTTSLIGA BESTÄMMELSER RÄTTSVÄSENDET SPECIALISERADE ORGAN OCH ANDRA INSTITUTIONER Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) Integrationsverket Rådet för etnisk jämlikhet och integration Lokala antidiskrimineringsbyråer Centret mot rasism UTBILDNING OCH INFORMATION MOTTAGANDE AV PERSONER SOM INTE ÄR SVENSKA MEDBORGARE OCH DERAS STÄLLNING Lagen om särskild utlänningskontroll TILLGÅNG TILL ALLMÄNNA TJÄNSTER Utbildning Bostäder Tillträde till platser öppna för allmänheten Andra områden UTSATTA GRUPPER Den romska folkgruppen De muslimska folkgrupperna De judiska folkgrupperna De samiska folkgrupperna Invandrarkvinnor Offer för människohandel POLISERS OCH ORDNINGSVAKTERS AGERANDE BEVAKNING AV SITUATIONEN RASISTISKT VÅLD OCH TRAKASSERIER II. SPECIFIKA FRÅGOR INTEGRATIONSPOLICIES OCH KAMPEN MOT RASDISKRIMINERING DISKRIMINERING I SYSSELSÄTTNINGEN

4 BIBLIOGRAFI BILAGA

5 Förord ECRI (Europakommissionen mot rasism och intolerans) är inrättat av Europarådet. Det är ett oberoende bevakningsorgan för mänskliga rättigheter som specialiserat sig på frågor som rör rasism och intolerans. Det är sammansatt av oberoende och opartiska medlemmar, som tillsätts på grundval av sin moraliska auktoritet och erkända expertis i hanterandet av rasism, främlingshat, antisemitism och intolerans. En av pelarna i ECRI:s arbetsprogram är uppläggningen land för land, där man analyserar situationen beträffande rasism och intolerans i de olika medlemsstaterna inom Europarådet och föreslår hur man kan ta itu med de identifierade problemen. Genom uppläggningen land för land behandlas samtliga medlemsstater i Europarådet på ett jämlikt sätt. Arbetet sker i cykler på 4-5 år och täcker 9-10 länder per år. Rapporterna från den första omgången stod klara i slutet av 1998, och från den andra omgången i slutet av Arbetet på rapporter i den tredje omgången inleddes i januari I den tredje omgångens rapporter ligger tyngdpunkten på genomförandet. Där undersöks om ECRI:s huvudrekommendationer från de tidigare rapporterna har följts och genomförts, och i så fall med vilken grad av framgång och verkan. I den tredje rapportomgången tas även upp specifika frågor, som valts alltefter situationen i länderna ifråga, och dessa granskas mer ingående i respektive rapport. Arbetsmetoderna för framtagande av rapporterna består av analys av dokument, ett kontaktbesök i landet ifråga och en konfidentiell dialog med de nationella myndigheterna. ECRI:s rapporter utgår inte från egna undersökningar eller vittnesmål. De är analyser baserade på en stor mängd information som samlats in från många olika källor. Underlaget för dokumentgranskningen är ett betydande antal nationella och internationella skriftliga källor. Platsbesöken ger tillfälle till möten direkt med berörda organisationer (både statliga och fristående) för insamlande av detaljerad information. I arbetsgången för den konfidentiella dialogen med de nationella myndigheterna kan dessa om de så finner lämpligt, föreslå ändringar av utkasttexten, för att eventuella faktafel i rapporten skall kunna rättas. När dialogen är avslutad kan de nationella myndigheterna, om de så vill, begära att deras synpunkter bifogas till ECRI:s slutliga rapport. Följande rapport sammanställdes av ECRI under eget fullständigt ansvar. Den avser situationen Eventuell utveckling som skett efter den dagen omfattas inte av analysen och tas inte hänsyn till i ECRI:s slutsatser och förslag. 5

6 Sammanfattning Sedan publikationen av ECRI:s förra rapport om Sverige har framsteg gjorts på ett antal områden. Tillämpningsområdet för antidiskrimineringsbestämmelserna i civilrätten har vidgats till att omfatta ytterligare ett antal viktiga aspekter. Den allmänna debatten har i ökande grad inriktat sig på olika former av diskriminering, vilket avspeglas i tillsättningen av två statliga utredningar om strukturell diskriminering och i ökad finansiering av institutioner och organisationer mot rasism och rasdiskriminering. Arbetet för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och respekt för olikheter har intensifierats, särskilt genom forumet Levande historia. De svenska myndigheterna har vidtagit ytterligare åtgärder, även rättsliga och ekonomiska, för att bekämpa människohandel. Ett nytt system har också införts för att säkerställa framsteg i uppfyllandet av integrationsmålen. Ett antal rekommendationer som gjordes i ECRI:s förra rapport har emellertid fortfarande inte genomförts eller endast delvis genomförts. Trots ökad inriktning på rasdiskriminering utsätts vissa medlemmar av etniska minoriteter fortfarande för denna företeelse i sitt dagliga liv. Diskriminering i anställningssammanhang ger särskild anledning till oro, men även beträffande bostäder och tillträde till allmän plats mm är diskriminering utbrett. De facto segregeringen i bostadsområden och skolor utgör fortfarande hinder för de ansträngningar som görs för att främja ett integrerat samhälle. Den aktiva närvaron av rasistorganisationer i Sverige och deras aktiviteter, däribland utbredd spridning av rasistisk propaganda, särskilt över Internet, ger fortfarande anledning till oro. Rapporten understryker att skulden för det rashat och de trakasserier som fortfarande förekommer i det svenska samhället till viss del kan läggas på dessa organisationer. I föreliggande rapport rekommenderar ECRI att svenska myndigheter vidtar ytterligare åtgärder på ett antal områden. ECRI rekommenderar ratificering av protokoll nr 12 till Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter, som innehåller ett allmänt förbud mot diskriminering. Likaledes rekommenderar ECRI de svenska myndigheter finslipar befintliga bestämmelser i brotts- och civilrätten för att säkerställa att de utgör verksamma verktyg mot uttryck för rasism, rasistiska organisationer, rasistiskt motiverade brott och rasdiskriminering. De svenska myndigheterna bör även vidta ytterligare åtgärder för att förbättra tillämpningen av bestämmelserna, däribland bestämmelser mot rasistiska organisationer. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna ger kampen mot diskriminering en mer central plats i sina integrationsstrategier, och därvid prioriterar åtgärder riktade till majoritetsbefolkningen. Här rekommenderar ECRI att diskriminering i anställningssammanhang ges särskild uppmärksamhet. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna fortsätter att utvidga sitt arbete med att säkerställa att deras uppföljningssystem kan bevaka framstegen i arbetet med att nå målsättningarna på integrationsområdet. 6

7 I. UPPFÖLJNING AV ECRI:S FÖRRA RAPPORT OM SVERIGE Internationella rättsinstrument 1. I sin förra rapport rekommenderade ECRI att de svenska myndigheterna skulle ratificera protokoll nr 12 till Europakonventionen (Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter) och ILO:s konvention nr 169 om urbefolkningar i självständiga länder. ECRI noterar att Sverige ännu inte har undertecknat protokoll nr 12 i ECHR. De svenska myndigheterna har uppgivit att man inte avser ratificera protokollet innan det trätt i kraft och dess omfattning klargjorts genom prejudikat i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. ECRI noterar även att Sverige ännu inte ratificerat ILO-konventionen nr 169. Denna konvention avser emellertid de svenska myndigheterna att ratificera så snart som möjligt, när väl arbetet med landrättigheter i samband med renskötsel samt fiske- och jakträttigheter är avslutat ECRI noterar även att Sverige i januari 2003 undertecknade tilläggsprotokollet till konventionen om cyberbrott, som gör det straffbart att utföra handlingar av rasistisk och främlingsfientlig natur över datorsystem. De svenska myndigheterna har rapporterat att arbete pågår mot ratificering av protokollet. ECRI noterar även att Sverige ännu inte har undertecknat Internationella konventionen om skydd av rättigheter för alla migrerande arbetare och medlemmar av deras familjer. De svenska myndigheterna rapporterar att frågan om undertecknande och ratificering av protokollet för närvarande är under granskning. 3. ECRI rekommenderar att Sverige undertecknar och ratificerar protokoll nr 12 till Europakonventionen. Vidare rekommenderar ECRI att landet så snart som möjligt ratificerar ILO-konventionen nr 169 och tilläggsprotokollet till konventionen om cyberbrott, och undertecknar och ratificerar Internationella konventionen om skydd av rättigheter för alla migrerande arbetare och medlemmar av deras familjer. Bestämmelser i grundlagen och andra grundläggande bestämmelser 4. I sin förra rapport rekommenderade ECRI att mer specifika bestämmelser skulle införas i regeringsformen mot diskriminering på grundval av ras, hudfärg, språk, religion eller nationellt eller etniskt ursprung. Sedan ECRI:s förra rapport har artikel 2 i kapitel 1 av regeringsformen ändrats. Där föreskrivs nu att offentliga institutioner skall bekämpa diskriminering baserad på bland annat hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung och språklig eller religiös tillhörighet. Visserligen kan dessa bestämmelser inte genomdrivas med lag, men de svenska myndigheterna har understrukit att de uttrycker grundläggande policymålsättningar och är underkastade politisk kontroll. 5. Enligt bestämmelsen i regeringsformen 2:15 får lag eller annan föreskrift inte innebära att någon svensk medborgare missgynnas på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung. I 2:17 punkt 1.7 utsträcks denna rätt till utlänningar. På grund av att en lag eller förordning som åsidosätter en grundläggande rättighet 1 Se nedan, Utsatta grupper - Samebefolkningen 7

8 endast kan bortses från om åsidosättandet är uppenbart, rekommenderade ECRI i sin förra rapport att Sverige skulle överväga om skyddet i grundlagen mot eventuellt diskriminerande lagar eller förordningar är tillräckligt i praktiken. ECRI har erfarit att en utredningskommitté för närvarande utför en revision av hela regeringsformen, och att kommittén kommer att granska denna fråga som del av revisionen. ECRI noterar även att det i regeringsformen 2:15 inte finns något undantag som uttryckligen gör det möjligt att införa positiv särbehandling för att befrämja jämlikhet för personer oberoende av ras, hudfärg, språk, religion, nationalitet eller etniskt ursprung, trots att ett sådant undantag finns för åtgärder för att främja jämlikhet mellan könen I regeringsformen 2:1-21 ges skydd för svenska medborgares grundläggande rättigheter. I artikel 22 utsträcks dessa rättigheter till utlänningar. Även andra rättigheter utsträcks till att omfatta även utlänningar, om inte annat följer av särskilda föreskrifter i lag 3. ECRI noterar att Europakonventionen gäller som lag i Sverige och att bestämmelserna i konventionen därför är direkt tillämpliga i Sverige. Dessutom stadgas i regeringsformen 23 att ingen lag eller annan föreskrift får stiftas i strid med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen. ECRI noterar emellertid att det i regeringsformen ges större möjligheter att begränsa vissa grundläggande rättigheter beträffande utlänningar än svenska medborgare. ECRI har fått rapport om att denna situation gör det möjligt att vidta åtgärder som kan diskriminera utlänningar ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna säkerställer att regeringsformen ger tillräckligt skydd mot diskriminering baserad på ras, hudfärg, språk, religion, nationalitet och nationellt eller etniskt ursprung. Härvidlag vill ECRI uppmärksamma de svenska myndigheterna på sin allmänna policyrekommendation nr 7 5. I synnerhet framhåller ECRI att författningen enligt denna allmänna policyrekommendation skall omfatta principen om jämlik behandling, ett åtagande från staten att främja jämlikhet samt individens rätt att vara fri från diskriminering på grund av ras, hudfärg, språk, religion, nationalitet och nationellt eller etniskt ursprung, och även att det får förekomma möjligheter att i lag införa undantag till principen om jämlik behandling, förutsatt att undantagen inte utgör diskriminering. - Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen 8. Sverige har två grundlagar som styr utövandet av yttrandefrihet i medierna, nämligen yttrandefrihetsgrundlagen, som gäller medier som radio, television och tekniska upptagningar, och tryckfrihetsförordningen, som gäller skriftligt material. Båda lagarna innehåller bestämmelser som förbjuder hatspråk och 2 Regeringsformen 2:16 lyder: Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av kön, om ej föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor[ ]. 3 Dessa rätter är yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet, skydd mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse. 4 Se nedan under Mottagande av och status för utlänningar Lag om särskild utlänningskontroll. 5 CRI (2003) 8: ECRI: allmänna policyrekommendation nr 7: Nationell lagstiftning för att bekämpa rasism och rasdiskriminering. 8

9 som är motsvarigheter till bestämmelserna om rashets i straffrätten 6. Om sådana brott begås i medier som faller inom grundlagarnas tillämpningsområde, beslutas åtal inte av allmän åklagare utan av Justitiekanslern, enligt ett särskilt förfarande. ECRI noterar att åtal för hatspråk enligt yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen är mycket ovanliga. Så rapporteras exempelvis att endast 9 (1,5%) av de ca 600 fall av hatspråk som anmäldes till Justitiekanslern mellan 1997 and 2001 kom upp i domstol 7. Ideella organisationer har påpekat att denna restriktiva inställning till åtal enligt yttrandefrihetsgrundlagen och pressfrihetsförordningen har till följd att uttryckligt rasistiskt material lagligen kan spridas i Sverige över sådana medier som omfattas av de båda grundlagarna. I sin förra rapport noterade ECRI att de svenska myndigheterna i syfte att avhjälpa situationen planerade ändra tidsfristen för åtal för förseelser som begåtts över vissa medier. Sådana medier, som allmänt används av vit maktrörelsen 8, är tekniska upptagningar såsom musik-cd, som inte är märkta med publikationsdatum. ECRI noterar med tillfredsställelse att dessa ändringar har varit i kraft sedan 1 januari De svenska myndigheterna rapporterar att det visserligen förekommer fler undersökningar nu än före ändringen, men hittills verkar det inte som om de har lett till ökat antal fall av hatspråk som kommit upp inför domstol. 9. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna säkerställer att hatspråk som sprids genom sådana medier som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen motverkas effektivt. Härvidlag vill ECRI uppmärksamma de svenska myndigheterna på sin allmänna policyrekommendation nr 7, enligt vilken det bör finnas en bestämmelse i grundlagen som begränsar yttrandefriheten i avsikt att bekämpa rasism. - Lagar om nationella minoriteter och användningen av minoritetsspråk 10. I sin förra rapport rekommenderade ECRI att de svenska myndigheterna skulle anstränga sig att sätta i praktiken de nationella minoriteternas rätt till modersmålsundervisning. Sedan ECRI:s förra rapport har de svenska myndigheterna tagit ett antal initiativ på området. Bland dem kan nämnas åtgärder för att göra kommunerna (som är de som är främst ansvariga för den praktiska implementeringen av rätten till modersmålsundervisning) mer medvetna om sitt ansvar på området. ECRI noterar även att Skolverket har givits särskilt ansvar att bevaka implementeringen av de nationella minoriteternas rätt till modersmålsundervisning, och att Myndigheten för skolutveckling för närvarande arbetar fram undervisningsmaterial på vissa nationella minoritetsspråk. ECRI noterar att det trots detta förekommer att barn som tillhör nationella minoriteter inte får tillgång till modersmålsundervisning, och att de olika kommunerna skiljer sig i detta avseende. 6 Se nedan under Bestämmelser i brottsbalken. 7 Detta kan jämföras med ca 1800 fall av hattal som anmäldes till allmänna åklagaren och 373 fall (eller 20,7%) som prövats i domstol under brottsbeteckningen rashets. 8 Se nedan under Rashat och trakasserier 9

10 11. Enligt läroplanen är skolorna ansvariga för att eleverna känner till de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. ECRI har emellertid fått rapport om att undervisningsmaterialet ofta inte innehåller sådan information och, mer allmänt, att det ofta i praktiken inte undervisas i dessa ämnen. 12. ECRI uppmuntrar de svenska myndigheterna att fortsätta med och intensifiera sina ansträngningar att garantera att de nationella minoriteterna över hela landet kan utnyttja sin rätt till modersmålsundervisning. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna ser till att alla skolor ger undervisning i de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. - Lagar om svenskt medborgarskap 13. I sin förra rapport rekommenderade ECRI att de svenska myndigheterna skulle sprida information om de sänkta villkoren för naturalisering som infördes genom lagen om svenskt medborgarskap De svenska myndigheterna meddelar att de har utfört en omfattande informationskampanj om dessa nya villkor. De rapporterar att möjligheten att ha dubbelt medborgarskap i slutet av 2003 hade resulterat i över nya medborgarskapsansökningar. ECRI noterar emellertid att motsvarande siffra för barn med uppfyllda hemvistkrav som hade anmält att de ville få svenskt medborgarskap var knappt ECRI uppmuntrar de svenska myndigheterna att fortsätta med sina ansträngningar att informera utlänningar om kraven för svenskt medborgarskap, och att undersöka orsakerna till att så få barn som uppfyller hemvistkraven utnyttjar sin rätt till svenskt medborgarskap. Bestämmelser i brottsbalken 15. Som nämnts ovan finns det i den svenska brottsbalken bestämmelser som förbjuder rashets 10. Visserligen ges varje år ett antal fällande domar enligt dessa bestämmelser, men rapporter från ideella organisationer visar att de inte står i relation till antalet förseelser eller deras allvarlighetsgrad. I sin förra rapport noterade ECRI att straffet för de allvarligaste fallen av rashets, exempelvis att en organisation ägnar sig åt omfattande spridning av rasistisk propaganda, skulle höjas. ECRI noterar med tillfredsställelse att de ökade straffen (fängelse på mellan sex månader och fyra år) trädde i kraft den 1 januari ECRI har emellertid erfarit att de nya bestämmelserna ännu inte tillämpats. 9 I lagen om svensk medborgarskap infördes möjligheten till dubbelt medborgarskap, och det gjordes lättare för barn att få svenskt medborgarskap genom anmälan efter fem års hemvist i Sverige. 10 Enligt brottsbalken 16:8 döms den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Se ovan under Bestämmelser i grundlagen och andra grundläggande bestämmelser - yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. 10

11 16. I brottsbalken finns likaledes en bestämmelse som förbjuder rasdiskriminering i näringsverksamhet eller vid anordnandet av allmän sammankomst eller offentlig tillställning (16:9 brottsbalken). I sin förra rapport uttryckte ECRI oro över att det trots omfattande rapporter om vägrat tillträde till restauranger och diskriminering i butiker och på bostads-, fastighets- och kollektivtrafikområdet varje år anmäldes endast ett begränsat antal diskrimineringsfall, och att inte mer än ett par fall per år hade lett till fällande dom. ECRI noterar att ingen ändring inträffat på detta område sedan förra rapporten. Personer som hör till etniska minoriteter rapporteras fortfarande utsättas för diskriminering av privata företag. Av de 161 fall som granskades av Riksåklagaren under 2003 ledde emellertid endast ett till åtal. Av de 221 fall som granskades av Riksåklagaren under 2004 ledde sju till åtal. ECRI noterar emellertid att mer omfattande bestämmelser mot diskriminering har antagits i civilrätten sedan förra rapporten 11, vilket kan förbättra situationen i detta avseende. 17. Enligt brottsbalken 29:2.7 skall rasistiska inslag beaktas som försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet. I sin förra rapport rekommenderade ECRI att de svenska myndigheterna skulle säkerställa att domstolarna till fullo tillämpade denna bestämmelse. ECRI har visserligen upplysts om att domarna i praktiken tillämpar den, och att de då är tvungna att uppge detta när de avkunnar domen, men ECRI är inte på det klara över i vilken utsträckning den har tillämpats sedan ECRI:s förra rapport. 18. ECRI noterar att Riksåklagaren har kommit med nya riktlinjer för att förbättra hanterandet av hatbrott, däribland rashets, rasdiskriminering och brott med rasistiska inslag, bland annat genom förbättrat samarbete med polisen. Det rapporteras emellertid att dessa riktlinjer följs i mycket varierande utsträckning i de olika kommunerna. 19. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna säkerställer att bestämmelserna om rashets, rasdiskriminering och brott med rasistiska inslag tillämpas i full utsträckning. Vidare rekommenderar ECRI att de svenska myndigheterna ser till att polisen, åklagarmyndigheten och domarna över hela landet görs fullt medvetna om behovet att ta alla sådana brott med allvar och att alla som arbetar inom rättssystemet får ordentlig utbildning i detta. 20. Som redan noterats av ECRI i förra rapporten finns i Sverige inget förbud mot att bilda eller ingå i en rasistorganisation. De svenska myndigheterna har framhållit att de befintliga lagarna mot rashets, rasdiskriminering och brott med rasistiska inslag (tillsammans med de allmänna bestämmelserna om försök, förberedelse, stämpling och medverkan till brott) är tillräckliga för att göra rasistorganisationers handlingar straffbara. Som nämnt ovan noterar emellertid ECRI att tillämpandet av dessa bestämmelser medför svårigheter. 11 Se nedan under Civilrättsliga och förvaltningsrättsliga bestämmelser 11

12 21. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna inför lagstiftning som kan användas för att lösa upp organisationer som främjar rasism, och att göra det straffbart att bilda eller leda en grupp som främjar rasism, att stödja en sådan grupp och att delta i dess aktiviteter. ECRI uppmärksammar de svenska myndigheterna på sin allmänna policyrekommendation nr 7, som innehåller vidare riktlinjer härvidlag. Civilrättsliga och förvaltningsrättsliga bestämmelser 22. I sin förra rapport noterade ECRI att de civilrättsliga bestämmelserna mot rasdiskriminering endast omfattade arbetslivet 12 och högre utbildning 13 och rekommenderade att bestämmelserna skulle utsträckas till andra samhällsområden. ECRI noterar att lagstiftning för att genomföra EG-direktiven 43/2000 och 78/ infördes i Sverige Denna lagstiftning, som har varit i kraft sedan 1 juli 2003, består av en ny lag, lagen om förbud mot diskriminering, och av ändringar av befintliga lagar som rör arbetslivet och högre utbildning. I lagen om förbud mot diskriminering utsträcks visserligen skyddet mot diskriminering till ett antal nya områden 15, men ECRI noterar att den fortfarande inte omfattar annanutbildning än högre utbildning. De svenska myndigheterna har emellertid meddelat ECRI att man under 2005 avser att utsträcka lagen till att omfatta alla nivåer av utbildning. 23. I sin förra rapport noterade ECRI att en parlamentarisk utredning hade tillsatts för att granska diskrimineringslagstiftningen som helhet. Utredningen, som planeras lägga fram sina förslag den 1 juli 2005, överväger bland annat önskvärdheten av en sammanhållen lag som ger skydd mot diskriminering på olika grunder och i de flesta samhällssfärer, och frågan om positiv särbehandling skall tillåtas för att främja likabehandling av personer oberoende av ras och etniskt ursprung i arbetslivet. 24. ECRI noterar att anmälningar till DO (diskrimineringsombudsmannen 16 ) som rör diskriminering i arbetslivet har fortsatt att stiga sedan ECRI:s förra rapport. En stigning på 14% i jämförelse med 2002 och på 27% i jämförelse med 2001 har registrerats. Siffrorna anses ändå bara utgöra en bråkdel av de faktiska fallen av diskriminering i arbetslivet. Härvidlag noterar ECRI att en av prioriteterna för DO är att bedriva uppsökande verksamhet i de delar av samhället som anses vara mest utsatta för rasdiskriminering. De flesta fall som anmälts till DO har gjorts upp genom förlikning, men en del har kommit upp i arbetsdomstolarna. ECRI noterar emellertid att alla utom ett fall avvisades under Det verkar 12 Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. 13 Lagen om likabehandling av studenter i högskolan. 14 Direktivet mot etnisk diskriminering 2000/43/EG och arbetslivsdirektivet 2000/78/EG 15 I lagen om förbud mot diskriminering (2003:307) ges skydd mot diskriminering diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder på följande områden: Arbetsmarknadspolitisk verksamhet, arbetsförmedling, Start eller bedrivande av näringsverksamhet, Yrkesutövning, medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, tillhandahållande av varor, tjänster eller bostäder, insatser inom socialtjänsten eller andra bidragssystem, hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, arbetslöshetsförsäkring och andra försäkringar. 16 Se nedan under Specialiserade organ och andra institutioner. 12

13 som om det fortfarande finns hinder för ett verksamt genomförande av diskrimineringslagstiftningen i arbetslivet. Så har ECRI exempelvis erfarit att klagande inte kommer in med sina fall i tid inför arbetsdomstolen, att DO:s befogenhet att göra undersökningar är begränsade, och att skadeståndsnivån är låg. Ideella organisationer har också rapporterat till ECRI att lagen förlorar i effektivitet genom den centrala roll som fackförbunden har i lagens genomförande 17. ECRI noterar även att diskrimineringslagstiftningen fortfarande används mycket sällan beträffande högre utbildning, trots satsningar för att höja medvetandet bland studerande och på universiteten om dess existens och vad den innehåller. 25. ECRI uppmuntrar de svenska myndigheterna i deras ansträngningar att se till att gällande bestämmelser i civilrätten ger tillräckligt skydd mot diskriminering baserad på ras, hudfärg, språk, religion, nationalitet och nationellt och etniskt ursprung. ECRI rekommenderar att myndigheterna som led i sina strävanden tar hänsyn till ECRI:s allmänna policyrekommendation nr 7, där detaljerade riktlinjer ges härvidlag. I enlighet med sin allmänna policyrekommendation rekommenderar ECRI i synnerhet att de svenska myndigheterna utsträcker sin diskrimineringslagstiftning till alla nivåer i utbildningen, gör det lagligt att vidta positiva åtgärder för att främja likabehandling av personer oberoende av bland annat ras och etniskt ursprung i alla samhällsområden, ålägger i lag offentliga myndigheter att främja jämlikhet och förhindra diskriminering i deras arbete och ser till att det finns verksamma, proportionerliga och avskräckande sanktioner att sättas in vid fall av diskriminering. 26. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna noga bevakar rättstillämpningen av diskrimineringslagstiftningen och vidtar alla nödvändiga åtgärder, däribland lagändringar, för att förbättra rättstillämpningen. Rättsväsendet 27. I sin förra rapport rekommenderade ECRI att de svenska myndigheterna skulle bevaka situationen beträffande rasism och rasdiskriminering i rättssystemet. ECRI noterar med tillfredsställelse att de svenska myndigheterna anmodat de olika rättsorgan att utarbeta strategier mot rasism och rasdiskriminering. Det har emellertid rapporterats till ECRI att dessa strategier har visat en tendens att främst koncentrera sig på pågående insatser mot utövare av rasistiska aktiviteter snarare än på att undersöka och tackla diskriminering, däribland strukturell diskriminering inom organen själva. De svenska myndigheterna har emellertid framhållit att dessa strategier omfattar en rad åtgärder som syftar till att bekämpa diskriminering inom organen, såsom utbildnings- och informationsinsatser och attitydundersökningar bland personalen. 28. ECRI noterar att det som ett led i det pågående arbetet mot strukturell diskriminering pågår forskning vid Stockholms universitet om orsakerna till den oproportionerligt stora verkan av åtgärder inom rättsväsendet på personer med invandrarbakgrund, t.ex. i form av fällande dom vid förseelser eller intagning till sluten ungdomsvård. 17 Se nedan under Diskriminering på arbetsplatsen. 13

14 29. ECRI uppmuntrar de svenska myndigheterna att förstärka sina ansträngningar att avslöja och åtgärda diskrimineringsmönster i rättssystemet. ECRI rekommenderar därför att de stöder forskning på området och att de bevakar tillämpningen av rättsorganens strategier mot rasism och rasdiskriminering. Specialiserade organ och andra institutioner - Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) 30. ECRI noterar att DO:s kompetens, i enlighet med en rekommendation som gjordes i förra rapporten, har vidgats till att omfatta de diskrimineringsområden som avses i lagen om förbud mot diskriminering 18. ECRI välkomnar även en trefaldig höjning av DO:s budget från 2003 till ECRI noterar emellertid att det fortfarande finns arbetsområden inom DO:s mandat som inte har kunnat behandlas i någon större grad. 31. ECRI noterar att den parlamentariska utredning som för närvarande granskar diskrimineringslagstiftningen 19 i dess helhet även överväger möjligheten att kombinera de olika ombudsmänsfunktionerna som nu bevakar tillämpningen av olika diskrimineringslagar, däribland DO, till en enda institution, och att precisera denna institutions status och funktioner. Här vill ECRI framhålla att det i den allmänna policyrekommendationen nr 2 20, rekommenderas att man ser till att institutioner som den tilltänkta är oberoende och transparanta, och att det finns garanteir för detta. ECRI understryker även att den allmänna policyrekommendationen nr 7 innehåller en rekommendation att kompetensen för de nationella specialiserade organen för bekämpande av rasism och rasdiskriminering omfattar hjälp till diskrimineringsoffer, undersökningsbefogenheter, rätten att inleda och delta i domstolsförhandlingar, övervakning av rättsväsendet och rådgivning till lagstiftande och verkställande organ, information om rasism och rasdiskriminering i samhället samt främjande av policy och praktik för säkerställande av likabehandling. 32. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna fortsätter att se till att DO får alla nödvändiga resurser för att effektivt utföra allt arbete som omfattas av mandatet. 33. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna inom ramen för den aktuella granskningen av mekanismerna för övervakning av diskrimineringslagstiftningen tar hänsyn till ECRI:s allmänna policyrekommendationer nr 2 och 7, i synnerhet vad beträffar de ovan framhållna områdena. 18 Se under Civilrättsliga och förvaltningsrättsliga bestämmelser. 19 Se under Civilrättsliga och förvaltningsrättsliga bestämmelser. 20 CRI (97) 36: ECRI:s allmänna policyrekommendation nr 2: Specialiserade organ för att bekämpa rasism, främlingshat,, antisemitism och intolerans på nationell nivå. 14

15 - Integrationsverket 34. ECRI noterar att Integrationsverket, den centrala administrativa myndigheten för integrationsfrågor med övergripande ansvar för att se till att målen i integrationspolicyn anammas av de olika sektorerna i samhället, har omorganiserats sedan förra rapporten, och att verkets forsknings- och utvecklingsfunktioner har stärkts. Sedan ECRI:s förra rapport har verket alltmer inriktat sig på diskriminering som del av sitt arbete med integration. Detta återspeglas också i den finansiering och det stöd som verket ger centret mot rasism och till lokala antidiskrimineringsbyråer 21. ECRI välkomnar den ökade uppmärksamheten som verket visar diskrimineringsfrågor, men samtidigt har det visat sig att klarare gränser måste dras upp mellan verkets och DO:s respektive ansvarsområden. - Rådet för etnisk jämlikhet och integration 35. Rådet för etnisk jämlikhet och integration, som består av företrädare för regeringen, organisationer som slår vakt om invandrares intressen, andra ideella organisationer, religiösa samfund och arbetsmarknadens parter, är ett rådgivande organ för regeringen i integrationsfrågor. Många har ifrågasatt hur effektivt detta organ har varit hittills, och ECRI noterar att man överväger att omorganisera medlemskapet i organet. - Lokala antidiskrimineringsbyråer 36. I Sverige finns 13 antidiskrimineringsbyråer. Dessa byråer, som har inrättats på initiativ från lokala ideella organisationer, ger råd och hjälp till diskrimineringsoffer. ECRI noterar med tillfredsställelse att finansieringen från de svenska myndigheterna till dessa byråer har höjts. ECRI noterar även att DO tillhandahåller utbildning till dessa byråer för att förbättra deras kunskaper i diskrimineringslagstiftningen. - Centret mot rasism 37. ECRI noterar att Centret mot rasism grundades 2003 och invigdes i mars Centret, som är en i stort sett statsfinansierad oberoende paraplyorganisation med en bas på över hundra ideella organisationer, arbetar med rasdiskriminering, har som huvudsakliga uppgifter att samla in, utveckla och sprida kunskap om rasism och diskriminering och att bidra till att forma den allmänna opinionen i dessa frågor. 38. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna ser till att ansvarsområdena för de olika institutionerna på central nivå i diskrimineringsfrågor är klar preciserade, för att maximera deras effektivitet. 39. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna ser till att Rådet för etnisk jämlikhet och integration ger personer med invandrarbakgrund möjlighet att göra ett meningsfullt bidrag till regeringens policies om integration. 21 Se nedan. 15

16 Utbildning och information 40. Som nämns nedan 22, har sedan ECRI:s förra rapport mer uppmärksamhet ägnats i Sverige åt att förstå och sprida kunskap av olika former av rasdiskriminering. ECRI noterar att de svenska myndigheterna har försett DO och andra ombudsmän med medel för att utföra en kampanj för att höja medvetandet om den nya diskrimineringslagstiftningen. ECRI noterar även att den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna , som har som en av sina prioriterade frågor skydd mot rasism, främlingshat och rasdiskriminering, för närvarande utvärderas, och att en ny handlingsplan för de mänskliga rättigheterna är under utarbetning. 41. I sin förra rapport noterade ECRI att rasistiska ideologier hade stor utbredning bland skolelever, i synnerhet genom propaganda som spreds av medlemmar av extremiströrelser 23, och rekommenderade att de svenska myndigheterna skulle ta fram och sprida material om rasism och rasdiskriminering och ge information om olika minoritetsgrupper som bor i Sverige och om deras historia och kultur. ECRI välkomnar att Forum för levande historia har inrättats som en permanent myndighet med uppgift att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter, med utgångspunkt från judeförintelsen. Arbetet i forumet måste nå ut till barn och ungdom och även vuxna som arbetar med barn och ungdom. ECRI noterar emellertid att utbildning i de mänskliga rättigheterna inte är obligatoriskt i den svenska skolan, men enligt de svenska myndigheterna ges sådan utbildning i ett antal skolor. 42. ECRI noterar att Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet i oktober 2004 publicerade resultatet av en omfattande undersökning från hela Sverige bland skolelever mellan 14 och 18 år, angående deras inställning till bland annat rasism, antisemitism och islamofobi, och deras sårbarhet för och deltagande i sådana företeelser. ECRI noterar att undersökningsresultaten visar att de allra största delen av ungdomarna uttryckte en positiv inställning till olika minoritetsgrupper, och att 1,7% av eleverna, så gott som uteslutande svenskfödda, var ytterst intoleranta. Studien visade att 14% av barnen någon gång under de senaste tolv månaderna hade blivit retade för sitt etniska ursprung. 40% av dessa var barn som var födda utomlands och hade föräldrar som var födda utomlands, medan 9% var barn med helt svensk bakgrund. Enligt studien uppgav ca 7% av barnen att de hade kommit i kontakt med material från någon rasistisk extremistorganisation. 43. ECRI uppmuntrar de svenska myndigheterna att fortsätta med och intensifiera sina ansträngningar att höja medvetandet hos allmänheten och olika målgrupper om frågor som har att göra med rasdiskriminering, däribland medvetandet om det rättsliga ramverk som existerar mot diskriminering. ECRI rekommenderar att rasism och rasdiskriminering ges hög profil i den handlingsplan för mänskliga rättigheter som är under utarbetning. 44. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna fortsätter med sina ansträngningar att motverka alla former av rasism bland skolelever. Härvidlag 22 Integrationspolicies och kampen mot rasdiskriminering 23 Rasistiskt våld och trakasserier 16

17 rekommenderar ECRI att de utbildning i de mänskliga rättigheterna görs till ett obligatoriskt ämne i alla skolor i Sverige. Likaledes rekommenderar ECRI att resultaten från undersökningen om rasism, antisemitism och islamofobi bland skolbarn används till att utarbeta riktade policysvar från olika centrala och lokala enheter som är ansvariga för att tackla dessa frågor på sina respektive kompetensområden. Mottagande av personer som inte är svenska medborgare och deras ställning 45. I sin förra rapport rekommenderade ECRI att de svenska myndigheterna skulle se till att den till synes stigande tendensen till skärpt asylpolitik inte ledde till ett urholkande av asylsökandes rätt att få sin ansökan bedömd på ett uttömmande och rättvist sätt. De svenska myndigheterna har understrukit att asylpolitiken inte har skärpts. Som illustration framhåller de att ett förslag förbereds att ge fullständig flyktingstatus till personer som hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning, och inte, som nu, subsidiärt skydd. De svenska myndigheterna understryker emellertid även att man måste möta de utmaningar som tillkommit i samband med nya företeelser såsom allt större antal asylsökande som kommer till Sverige utan dokument (för närvarande omkring 90%), ändringar i de asylsökandes ursprungsland och problemet med människohandel. De framhåller också att antalet personer som söker asyl per år i Sverige länge ökat stadigt, men att man för första gången kunnat konstatera en liten minskning under 2003/2004. Från ideella organisationers håll påstås emellertid att det har varit en tendens mot mer restriktiv asylpolitik och asylpraxis i Sverige. 46. I sin förra rapport noterade ECRI att uppgiften att granska överklaganden i asylärenden skulle överflyttas till förvaltningsdomstolarna. Då hanterades de av ett administrativt organ, Utlänningsnämnden. ECRI noterar att denna överflyttning ännu inte skett. De svenska myndigheterna har emellertid rapporterat till ECRI att man planerar lägga fram ett lagförslag om detta under våren De svenska myndigheterna har förklarat att det för detta även kommer att krävas en revision av asyllagstiftningen. Som del av denna revision avser de svenska myndigheterna att ändra reglerna, enligt vilka en asylsökande som har fått ett slutgiltigt avslag kan lämna in nya ansökningar om nya ännu ej prövade omständigheter tillkommit i fallet. I sammanhanget har de svenska myndigheterna understrukit nödvändigheten av att asylsökanden inte tillbringar alltför lång tid i Sverige innan de blir avvisade och att de inte inges falska förhoppningar. ECRI noterar emellertid att ett betydande antal asylsökande vid det stadiet får sin ansökan bifallen. 47. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna utför sin planerade ändring att ge ansvar för granskning av överklaganden i asylärenden till förvaltningsdomstolarna. Härvidlag rekommenderar ECRI att myndigheterna ser till att den expertis som för närvarande finns på Utlänningsnämnden efter behov överförs till personal på förvaltningsdomstolarna. ECRI rekommenderar att man behåller möjligheten att få en ansökan omgranskad när nya omständigheter föreligger. 17

18 48. I sin förra rapport rekommenderade ECRI att de svenska myndigheterna skulle se över policy och praxis beträffande verkställighet av avvisningsbeslut, särskilt med tanke på den så kallade non-refoulement-principen (att flyktingar inte avvisas till ett land där de riskerar förföljelse). Det har konstaterats från ideella organisationers håll att man, särskilt sedan 11 september 2001, inte längre håller sig så strängt till denna princip och till de förpliktelser som följer av artikel 3 i Europakonventionen, som innefattar ett absolut förbud mot att avvisa en person till ett land där han eller hon kan utsättas för tortyr eller inhuman eller förnedrande behandling. Ett särskilt fall, som har fått stor nationell och internationell uppmärksamhet, rör avvisningen i december 2001 av två egyptiska asylsökande som misstänktes vara inblandade i terrorism och utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Mer allmänt har det noterats att lagen om särskild utlänningskontroll 24 ger svenska staten betydande makt beträffande avvisning av misstänkta individer. I vissa fall har också ifrågasatts om avvisningen av romer till Serbien och Montenegro har skett i överensstämmelse med nonrefoulement-principen. I sin förra rapport noterade ECRI att vissa personer hade avvisats till länder som de inte kände till, på grund av svårigheter med att fastställa deras nationalitet. ECRI noterar att det enligt Utlänningslagen sedan juli 2004 endast är tillåtet att avvisa personer till ett land som är angivet på avvisningsbeslutet. Detta efter ett förslag från en utredning som tillsatts av regeringen för att granska lagstiftning och praxis vid verkställighet av avvisningsbeslut. Vad beträffar överdriven användning av våld under avvisningar, en annan fråga som togs upp av ECRI i den förra rapporten, noterar ECRI att nämnda utredning har lyft fram behovet av att eskortpersonal på verkställighetsresår ges mer detaljerade riktlinjer. 49. ECRI noterar att asylsökande kan få sin ansökan avslagen eller bli avvisad vid uppenbart ogrundad ansökan eller enligt begreppet säkert tredjeland. Asylsökande kan överklaga beslutet att förkasta ansökan. Ett sådan överklagande har emellertid inte en uppskjutande verkan på verkställandet av avvisningsbeslutet. 50. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna ser till att ingen kan tvångsvis avvisas till sitt ursprungsland i strid mot non-refoulement-principen och artikel 3 i Europakonventionen. ECRI rekommenderar därför i synnerhet att de svenska myndigheterna granskar bestämmelserna för påskyndad asylprocedur, särskilt beträffande möjligheten att överklaga med uppskjutande verkan på avvisningsbeslutet. Likaledes rekommenderar ECRI att de svenska myndigheterna ser till att tjänstemän som är ansvariga för att verkställa avvisningar får ingående utbildning och ges detaljerade riktlinjer om sina åligganden och vilka metoder de kan använda. 51. Asylsökande kan tas i förvar i Sverige om identiteten är oklar, eller i väntan på avvisning, om myndigheterna tror att det finns risk att de avviker. Det har emellertid rapporterats till ECRI att förvar i praktiken ibland används som ett sätt att avskräcka från att söka asyl. Förvarsbeslut är öppna för granskning. ECRI noterar emellertid att det inte finns någon tidsgräns för förvar, utom när det gäller barn. Antalet förvarslokaler och antalet personer som hålls i förvar har ökat sedan ECRI:s förra rapport. De svenska myndigheterna rapporterar att 24 Se nedan under Mottagande av och status för utlänningar Lag om särskild utlänningskontroll. 18

19 denna situation avspeglar en ökning av det totala antalet asylansökningar och av andelen dokumentlösa asylsökande. ECRI noterar att den ökade tillgången på förvarslokaler visserligen medför att asylsökande inte behöver vistas tillsammans med brottslingar, men noterar att det påstås att asylsökande ändå ibland tas i fängsligt förvar. 52. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna ser till att asylsökande endast tas i förvar när det är absolut nödvändigt, och att alternativa övervakningssätt i möjligaste mån används i stället. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna ser till att asylsökande inte hålls i fängsligt förvar. 53. ECRI välkomnar att barn som söker asyl har rätt till skolgång, även på sitt modersmål. ECRI noterar emellertid att dessa barns skolgång enligt rapporter inte ges tillräckligt finansiering, och att dessa rättigheter ibland därför bara kan utnyttjas i begränsad utsträckning. ECRI noterar även att barn utan legal status i praktiken inte har tillgång till skolgång. ECRI har erfarit att de långa väntetiderna på uppehållstillstånd har ansträngt den mentala hälsan för ett stigande antal barn i asylsökande familjer i så hög grad att de har behövt tas in på sjukhus. ECRI noterar att de svenska myndigheterna har tillsatt en nationell sambandsman till att utreda frågan. Efter att ha fått rapporter om att barn som sökt skydd eller asyl försvunnit från sitt boende, rekommenderade ECRI att de svenska myndigheterna skulle ge högsta prioritet åt situationen med dessa barn. För närvarande har de gode män som de fått sig tilldelade endast ansvar för barnen ekonomiska situation. ECRI noterar emellertid att de svenska myndigheterna planerar lägga fram ett lagförslag i riksdagen som skulle utsträcka godmanskapet för ensamkommande barn till alla frågor som rör dem, även deras boende. Det har också föreslagits från flera håll att mottagandet och vården av dessa barn, som för närvarande sköts av Migrationsverket, borde tas över av de sociala myndigheterna i kommunerna i fråga. 54. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna fortsätter och intensifierar sina ansträngningar att se till att asylsökandes rätt till skolgång respekteras i praktiken. ECRI uppmuntrar de svenska myndigheterna att se till att barn utan legal status inte går miste om sin rätt till skolgång. 55. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna utsträcker godmanskapet för ensamkommande barn så att det bättre uppfyller barnens behov och i synnerhet förhindrar att de försvinner. 56. ECRI noterade i sin förra rapport att asylsökande som inte deltog i organiserad verksamhet och svenskundervisning riskerade att få sitt bidrag sänkt. Sedan dess har det också blivit möjligt att sänka det dagliga bidraget till asylsökande som inte samarbetar vid fastställandet av hans eller hennes identitet. ECRI noterar även att de svenska myndigheterna för närvarande överväger att bevilja endast tillfälligt uppehållstillstånd, som inte omfattar återföreningsrätt för familjer, till alla kategorier asylsökande som tillåts stanna i Sverige och inte kan bevisa sin identitet på ett godtagbart sätt. ECRI noterar vidare att böter har 19

20 införts för transportföretag som transporterar passagerare utan giltiga dokument och/eller tillstånd som krävs för att komma in i Sverige. 57. Kommuner kan vägra att driva mottagningsförläggningar för asylsökare. Det har rapporterats att kommuner, särskilt i södra Sverige, är alltmer motvilliga att ta emot och erbjuda boende till asylsökare. Det har rapporterats att denna attityd är kopplad till det faktum att kommunerna anser att de inte får tillräcklig ekonomisk ersättning från staten för de tjänster de erbjuder asylsökande, men också till den uppfattningen att de asylsökande inte har genuina skyddsbehov. 58. Omkring 20% av de sökande vars ansökan om asyl eller andra skyddsbehov granskades under 2002 och 2003 fick positivt svar. ECRI noterar emellertid att endast 1,1% under 2002 och 2,3% under 2003 erkändes fullständig flyktingstatus. I september 2004 tillsatte svenska regeringen en särskild utredare för att granska frågan närmare. 59. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna ser till att nödställda asylsökande inte är utblottade. ECRI rekommenderar vidare att de svenska myndigheterna gör sitt yttersta för att undvika att eventuell lagstiftning mot transportföretag resulterar i att asylsökare löper större risk att vägras möjlighet att sätta sig i säkerhet eller hindras i att utöva sin rätt att söka skydd. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna vidtar åtgärder för att se till att asylsökande tas emot bättre i kommunerna. 60. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna ser till att de personer som har rätt till fullständig flyktingstatus beviljas sådan. - Lagen om särskild utlänningskontroll 61. Som noterats ovan har regeringen enligt lagen om särskild utlänningskontroll rätt att utvisa en utlänning, även en som lagligen vistas i Sverige, av nationella säkerhetsskäl, eller om det finns anledning att misstänka att personen i fråga kommer att begå eller medverka i brott som innefattar våld eller tvång för politiska syften. Enligt bestämmelserna får personen i fråga inte tillgång till den information som låg till grund för utvisningsbeslutet, och har ingen möjlighet att överklaga beslutet. Det har framhållits att dessa bestämmelser riskerar att strida mot artiklarna 3, 6 och 13 i Europakonventionen. De svenska myndigheterna rapporterar att dessa bestämmelser ytterst sällan tillämpas, och kom aldrig till användning under I sin förra rapport noterade ECRI att svenska polisen enligt bestämmelserna i lagen om särskild utlänningskontroll under vissa förhållanden fick använda hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning för att hålla utlänningar under bevakning. ECRI noterade att för att en lag som gäller endast för utlänningar inte skall anses som diskriminerande måste den ha ett objektivt och skäligt berättigande. Det rekommenderas därför att nödvändigheten av denna lag och den praktiska tillämpningen av den bör hållas under noga granskning av de svenska myndigheterna. ECRI är inte medvetet om några utvecklingar på området. 20