BLEKAN ett kulturhistoriskt riksarv

Transkript

1 BLEKAN ett kulturhistoriskt riksarv

2 Bostadsområdet Blekan är en kulturhistoriskt värdefull miljö, både lokalt och nationellt sett. Ronneby kommun vill betona värdet av att bevara området. För att området ska vara en trevlig och levande stadsdel att bo i måste det ändå tillåtas att utvecklas i takt med tiden vad det gäller funktion och tekniska lösningar. För att uppnå denna balans mellan bevarande och förändring får man tänka både i stort och smått: Går du i förändringstankar? Kom med dina idéer och förslag till samhällsbyggnadsenheten. Med oss kan ni diskutera och få rådgivning både vad det gäller estetiska aspekter och byggnadstekniska frågor. Det kan t ex vara en fråga om färgval, tak- och fasadmaterial, nya balkongräcken, fönster eller dörrar såväl som val av växter, staket och markbeläggning. Åtgärder som förändrar husets och tomtens utseende är bygglovspliktiga. För rådgivning kan vi göra besök på plats, vi kan även ta fram gamla ritningar och dokument (finns inte på alla hus) och äldre utredningar av området. Blankett för bygglovsansökan kan ni hämta på stadshuset eller på kommunens webbplats under Bo och Bygga. 1 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 2 Blekans uppkomst 5 Arkitektonisk utveckling 7 Brunnsepoken 9 Funkis tal 13 Kulturmiljövård 17 Lagar och förordningar 19 Rekommendationer

4 BLEKANS UPPKOMST Fram till 1700-talet stod det nuvarande bostadsområdet Blekan intill Ronneby Brunnspark orört. Successivt odlades marken upp mellan Kv. Ängsknarren KV Eken. Vid storskiftet kom området att kalllas Bleklyckan Nytäppet, medan berget i söder, som brukades som ängsmark, kallades Södra Blekan. Troligen härstammar detta namn från seden att lägga ut nyvävda linnetyger till blekning. Området bebyggdes i huvudsak under talen. Exploateringen hade två syften; dels att tjäna gäster på hotellet och dels att hantverkare med anställning Brunnsepoken talsbebyggelse Brunnsepoken på Brunnen skulle ha en bostad i närheten av arbetsgivaren Funkis 1700-talsbebyggelse Trots stora skillnader mellan de praktfulla villorna längs Brunnsvägen och de mer anspråkslösa stugorna uppe på åsen, och att det har tillkommit ny bebyggelse under 1900-talet, kan man säga att området är påfallande enhetligt välbevarat i 1800-talsstil. Funkis 5 6

5 ARKITEKTONISK UTVECKLING Arkitektoniskt präglas Blekan främst av Brunnsepokstilen vilken var den stilriktning som dominerade under den tid området växte fram. Ett viktigt karaktärsdrag för stadsdelen är att de topografiska förutsättningarna har dikterat villkoren för bebyggelsens och vägarnas placering och utformning. Det finns också enstaka byggnader från 1700-talet samt flera hus från 1930-talet. De olika stilmässiga tidsepoker som finns representerade bildar årsringar i bebyggelsen med hjälp av vilka man kan följa områdets utveckling. Detta gäller även i viss mån trädgårdarna i vilka olika tidstypiska stildrag finns representerade. Den varierande bebyggelsen speglar områdets kontinuitet, och det är därför viktigt att respektive stiluttryck bevaras. Karaktäristiska stilskillnader kan man se på den skiftande utformningen av till exempel tak, entréer, fönster, fasadmaterial och färgsättning talsstil Brunnsepokstil Funkisstil Blandbebyggelse 7 8

6 BRUNNSEPOKEN arkitektur, men innehåller även nordiska, gotiska och moriska element. Även engelsk och amerikansk villastil lämnar sina avtryck. Denna stilepok representerar ett nytänkande inom träbyggnadstekniken. Den traditionella knuttimringen ersattes av plank- och stolpverkskonstruktioner där stolpverket kläddes med panel både in- och utvändigt. Byggnaderna från denna period karaktäriseras av stor formrikedom och känsla för detaljer, med en mängd utsirad snickarglädje. Fasaderna har genom kraftiga gesimser och listverk en utpräglad tredimensionell verkan, något som förstärks med hjälp av färgsättningen. Kulörerna var tredelade, med en kulör på huskroppen och två kontrastkulörer på på lister och synliga bjälkar. Varma kulörer som krämgult/ockerbrunt, vitt/ocker och vitt/olivgrönt. Brunnsepokens arkitektoniska utformning följde i huvudsak rådande trender inom träbyggandet, som under 1800-talets andra hälft präglades av den mångfacetterade schweizararkitekturen. Till sin karaktär är schweizararkitekturen sammansatt. Stilimpulser från de mest skilda håll förenas. Som namnet antyder kom inspirationen från alpländernas folkliga 9 10

7 Den spontade panelen är som regel liggande och alltid släthyvlad. De tunna taken, papp- eller plåtklädda, skjuter långt utanför vägglivet. Takutsprången bärs ofta upp av synliga profilerade sparrändar, i sin tur ofta burna av konsoler. I fasaderna understryks vertikalerna genom spetsiga takvinklar, torn, krönande spiror och inte minst av stolpburna verandorna, som är ett av arkitekturens mest karaktäristiska inslag. Verandorna, balkongerna, gallerierna och de stora fönstrena öppnar byggnaderna mot den omgivande grönskan

8 FUNKIS På den stora Stockholmsutställningen 1930 fick funktionalismen, funkisen, sitt genombrott. Enkla hus med ljusa släta fasader, stora fönster och platta tak var något helt nytt. Funktionalismen var en social rörelse som strävade efter att utjämna skillnader i samhället på ett visuellt plan. Den präglades av saklighet, rationalitet, effektivitet och standardisering i byggandet. Tillgången till ljus löstes genom stora glasade fönster, perspektivfönster och fönsterband. Karaktäristiskt för funktionalismen var fasader i ljusmålad stående träpanel eller ljusputsat tegel. Ett spel mellan lättarbetade och lättstädade ytor utan onödiga lister och vackra proportioner och ljusinsläpp. Funkishusens trädgårdar var strikta, lättskötta och enkla med gräsmattan i centrum, vilket var en stor kontrast mot Brunnsepokens utsmyckade, magnifika villor med rika trädgårdar som krävde mycket skötsel. hans tidiga verk finner vi på Övre Brunnsvägen. Gunnar Asplund räknas som en av pionjärerna för funktionalismen. Några av 13 14

9 TAL talet På 50-talet kom en våg av nyfunktionalism inspirerad av amerikansk arkitektur. I Sverige brukar den ibland kallas modernism eller nyfunkis, men den generellt mest gångbara beteckningen är international style. Denna stil innebar ett intresse för enkla former som t.ex. höghus och lamellhus, ofta beklädda med nya ljusa plåtmaterial eller glas. Tyvärr levde inte alltid de nya materialen upp till förväntningarna och de flesta av dessa hus har genomgått totalrenoveringar, vilket gjort dem till mycket attraktiva objekt på marknaden. Behovet av bostäder ledde till det omtalade miljonprogrammet 1965, där målet var att det skulle byggas en miljon bostäder med god standard på tio år. Fabrikstillverkade elementbyggen i stor skala medförde en likformighet i arkitekturen. Massproduktionen styrde utseendet och de stora komplexen blev dåligt anpassade till naturen. 70-talet 60-talets tänkande påverkade stora delar av 70-talet. Rationalitet, enkelhet och snabbhet var ledord. Detta medförde att man kunde se tecken på att kvaliteten på materialen sjönk. Det byggdes färre och färre flerbostadshus. Satsningarna gick istället till småhusbyggandet där villorna vanligtvis levererades som byggnadssatser av trä. Byggandet eftersträvade att likna äldre beyggelse med moderna idéer. De byggdes ofta som källarlösa 1½planshus under ett brant takfall. Det kraftiga taksprånget strax ovanför bottenvåningens fönster begränsade dagsljusinfallet. Bottenvåningen kläddes ofta med mörkrött eller brunt tegel, eller det populära vita mexiteglet. Gavelpartiet utformades med liggande träpanel, och målades i mörkt gröna, bruna eller mörkröda färgställningar. Trafikseparering var planeringsförutsättningen på modet. Genom att lägga villorna utmed korta återvändsgator som bands samman av större trafikleder skapade man lugna villagator med lite trafik. I kvarterens bakkant fanns mindre eller större sammanhängande grönstråk. Det kompenserade de små tomterna och blev ett tillhåll för kvarterens barn

10 KULTURMILJÖVÅRD Riksintresse Blekan är en kulturmiljö som bedöms ha så pass stort värde att dess bevarande är av nationellt intresse. En kulturmiljö kan beskrivas som en sammansatt helhet bestående av en rumslig och en historisk dimension. Den rumsliga innefattar t ex natur, bebyggelse, odlade marker och infrastruktur. Den historiska är perspektivet bakåt i tiden vad gäller händelser, minnesbilder och intryck från miljön som vi bär med oss. Kulturmiljövärden kan anges ur olika aspekter. Man kan tala om upplevelsevärden; stämningsmässiga, estetiska och funktionella. Man kan även tala om socialt värde, i en bygds fungerande socialnätverk med kontinuitet och kontakt mellan olika generationers arbete och utveckling av bygden, identifikation och samhörighet. Till det sociala värdet kan man även koppla trivselvärden och kvalitetskänsla. En kontinuerligt framväxt bebyggelsemiljö, där bygdens särart i byggnadsskick och odlingslandskap är bibehållen, har även ett stort pedagogiskt värde; t ex kulturhistoriskt, konsthistoriskt och socialhistoriskt. I anslutning till detta kan man även tala om ett vetenskapligt värde. Målsättningen inom kulturmiljövården är att bevara kulturhistoriskt och miljömässigt värdefulla miljöer och säkerställa dessa mot ej önskvärda förändringar. Stadsdelen Blekans värde är en kombination av bebyggelsen och landskapet. Varje enskilt hus är en del av en helhet och åtgärder på en fastighet påverkar inte enbart den specifika fastigheten utan även hela miljön. Det gäller både utvändiga och invändiga ändringar. Vid tillkommande detaljplaner ska särskild hänsyn tas till planstruktur och byggnadskaraktär

11 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR För att bibehålla och utveckla vår kulturmiljö finns bestämda lagar och förordningar. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddas av hänsynsreglerna i Plan- och Bygglagen och av Miljöbalken. För byggnader eller bebyggelsemiljöer som är särskilt värdefulla gäller ett starkare skydd. För vissa byggnader med mycket stort värde förekommer byggnadsminnesförklaring med skyddsbestämmelser. Allt byggande regleras i Sverige i Plan och bygglagen, PBL. För vissa områden som är av riksintresse är dessutom Miljöbalken, MB, tillämplig. Miljöbalken trädde i kraft 1999 och ersatte då 15 befintliga lagar, främst inom miljö- och naturvårdsområdet. Ett av Miljöbalkens syften är att trygga en långsiktig hushållning av mark och vatten så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbalken innehåller därför grundläggande bestämmelser för hushållning med landets mark- och vattenområden. Särskilda bestämmelser finns för vissa områden med höga natur- och kulturvärden. Dessa områden är av riksintresse och de skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset (MB, kap3, 6). Sättet att tillgodose riksintressena skall konkretiseras i kommunernas översiktsplaner. Ett instrument som PBL anger för att säkerställa riksintresse, är upprättande av områdesbestämmelser (PBL, kap1, 3). Området Blekan är en kulturhistorisk och karaktäristisk del av Ronneby, det är även ett riksintresse. Områdesbestämmelserna syftar till att bevara den värdefulla bebyggelsemiljö som växte fram under 1800-talet. (Ronneby kommuns översiktsplan 2006) 19 20

12 REKOMMENDATIONER Objekt i det beskrivna området bör behandlas med varsamhet i olika planeringssammanhang. Områdesbestämmelserna skall ligga till grund för olika nämnders sätt att ta sig an kulturmiljöfrågor i såväl fysisk som social och ekonomisk belysning. Vid om-, ny- och tillbyggnader skall stor omsorg läggas vid placering, utformning, materialval och färgsättning med hänsyn till bebyggelsens och landskapets särprägel i respektive område. Ursprunglig utformning och materialanvändning ska vara vägledande. Nytillskott i bebyggelsen bör anpassas till de topografiska förhållandena samt bära samtidens prägel. På så vis kan området behålla sin karaktär av stilepoksmässigt blandat bostadsområde där varje tid lämnar sitt stilmässiga avtryck. Avstyckning av befintliga bebyggda tomter bör undvikas. En styckning skulle kunna bidra till en förtätning av området och förändra dess strukturella uppbyggnad. De kulturhistoriska värdena i byggnader och landskap måste på ett tidigt stadium vägas in i allt planeringsarbete. Samråd och kontakter med Blekinge museum och Samhällsbyggnadsenheten bör ske fortlöpande före och under planeringsarbetet

13 Vanligaste frågorna De vanligaste frågorna som vi får gäller framför allt yttre förändringar som t ex -Färgsättning -Ändring av fasadmaterial -Tak- och fönsterbyte -Vad är tidstypiskt för mitt hus? (material och formspråk) -Komplementbyggnadernas placering och betydelse -Uppsättning av luftvärmepumpar på fasaden Vi får också frågor om trädgården: -Ta ner träd och buskar -Plank, staket och murar -Trädgårdsplanering Det vi svarar då är att alla förändringar och åtgärder i området är bygglovspliktiga och att vi gärna kommer till platsen och ger goda råd om så önskas. I vissa fall remiteras bygglovet också till Blekinge museum. Ni får gärna ringa om det är något som är oklart eller något som saknas. Tlf (växeln Ronneby kommun) 23 24