Blitzens London. Copyright Tomas Gustavsson, 2012 Ansvarig utgivare Tomas Gustavsson. Framställd på ISBN

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Blitzens London. Copyright Tomas Gustavsson, 2012 Ansvarig utgivare Tomas Gustavsson. Framställd på www.vulkan.se ISBN 978-91-978460-0-4"

Lars Håkansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Blitzens London Copyright Tomas Gustavsson, 2012 Ansvarig utgivare Tomas Gustavsson Framställd på ISBN

2 Blitzens London Tomas Gustavsson

3 Blitzens London Berättelser och guide till staden under kriget Tomas Gustavsson

4 When this is all over, in the days to come, men will speak of this war, and they will say: I was a soldier, or I was a sailor, or I was a pilot; and others will say with equal pride: I was a citizen of London. Eric Sevareid, amerikansk reporter i London under Blitzen.

was a pilot; and others will say with equal pride: I was a citizen

5 Innehållsförteckning Sidan Londonkarta cirka Förord 6 Från Fred i vår tid till Battle of Britain 8 Bomber, bomber, bomber En strålande sommarsöndag 15 The Blackout Ripper En svensk i Londons bombregn 21 Londons första Blitz Ett skyddsrum I Vauxhall 28 Hitlers London Churchills märkliga infall 35 Churchills London Bomber i direktsändning 45 Tyska flygplan under Blitzen En dyster kväll i Richmond 52 ARP, AFB, WAFB, RS, FAS och FWS Krigets mest berömda bild 56 Middag med madrass Café de Paris 66 Bomber och granater Tragedin St Clement Danes 71 The Baby Blitz Katastrof i tunnelbana 79 Sverige i London under Blitzen Smällen i Bäckebo 87 Ärren som inte går bort Detta är er seger 94 Buckingham Palace bombades 16 gånger Londons krig på museum 99 Några mindre kända fakta om blitzen 101 Platser, register 102 Personer, register 105 Litteratur och källor 107 4

.. 44 Bomber i direktsändning 45 Tyska flygplan under Blitzen... 51 En dyster kväll i Richmond 52 ARP, AFB, WAFB, RS, FAS och FWS... 55 Krigets mest berömda bild 56 Middag med madrass.

6 Karta över London cirka

7 Förord I All Saints-kyrkan i Lewisham i södra London finns som på många andra platser i Storbritannien en minnestavla över soldater från staden som stupade under det första världskriget. På samma tavla finns också några namn över civila dödsoffer, bland dessa hela familjen Delahoy, föräldrarna Isaac och Eliza samt de tre barnen Beatrice, Laura och Mary alla mellan 14 och 17 år. Dessa omkom när en hundrakilosbomb från ett tyskt Gotha-bombplan träffade tre affärer, bland annat familjens mejeri på Sydenham Road, på pingstaftonen den 19 maj Det var det sista luftanfallet mot London under första världskriget, ett bombkrig vilket pågått sedan 1914 när luftskeppen kallade zeppelinare hade börjat anfalla den brittiska huvudstaden. När det första världskriget summerades hade 670 Londonbor fått sätta livet till på grund av tyskarnas bomber men knappast någon kunde då ana att London inom en överskådlig framtid skulle utsättas för gigantiskt mycket större, våldsammare och dödligare anfall. Anfall som skulle ta närmare liv, svårt skada ytterligare och dessutom göra tals människor hemlösa. I stadsdelen Bermondsey, söder om Themsen, skulle 90 procent av husen vara mer eller mindre förstörda och i Stepney i östra London fanns två av fem byggnader inte längre Det går förstås att med statistik visa de fruktansvärda följder som London och andra städer, inte minst de tyska och polska, utsattes för under andra världskriget. Men bakom varje minsta decimal finns förstås mänskliga öden och ett lidande som är svårt att föreställa sig. London och dess invånare har aldrig heller glömt sin Blitz och krigsåren och staden är därför fortfarande rik på minnen både formella men också på naturliga ärr i stadsbilden. Dessa finns nämligen, mer än 70 år efter bombkrigets början, nästan överallt och londonborna bevarar dessa med andakt. För den historieintresserade är staden en guldgruva och den här boken är tänkt som en enkel guide till en del av dessa platser. Men boken är också tänkt som en berättelse om en huvudstad i ett land som några år under andra världskrigets inledning ensamt stod upp mot de till synes 6

Dessa omkom när en hundrakilosbomb från ett tyskt Gotha-bombplan träffade tre affärer, bland annat familjens mejeri på Sydenham Road, på pingstaftonen den 19 maj 1918.

8 oövervinnerliga tyskarna och dess ledare Adolf Hitler. London can take it eller på svenska London klarar det var en nio minuter lång propagandafilm som det brittiska informationsministeriet producerade om de tyska anfallen. Inspelningsledare var Humphrey Jennings och Harry Wait och amerikanen Quentin Reynolds användes som speakerröst. Filmens succé, inte minst hos den amerikanska publiken när den lanserades på andra sidan Atlanten, kan säkert förklaras i de sätt som den utformades. Här handlade det om de vanliga Londonbornas vedermödor under Blitzen. På ett närmast suggestivt och poetiskt sätt bygger Reynolds upp stämningen inför tyskarnas kvällsanfall. Och när tyskarnas bombplan lämnat efter sig ruinerna av fem seklers kyrkor och andra historiska byggnader så återgår ändå folket obrutna till sina vardagssysslor. Joseph Goebbels citeras när han påstår att bombningarna har effekt på moralen i London. Speakern berättar att detta är sant för moralen bland Londonborna är högre än någonsin! När jag gjorde mina första resor till London i slutet av talet fanns fortfarande hela kvarter som ännu inte var uppbyggda efter kriget 25 år tidigare. Idag är Blitzentomter av detta slag ovanliga men en och annan kan fortfarande hittas i kvarteren strax bakom de fashionabla bostadshusen längs Themsen. En märklig relik från en svunnen tid. God läsning! En av de få obebyggda Blitzentomterna fanns 2010 fortfarande kvar i stadsdelen Wapping. 7

Inspelningsledare var Humphrey Jennings och Harry Wait och amerikanen Quentin Reynolds användes som speakerröst.

9 Från Fred i vår tid till Battle of Britain Ruinen av Christ Church på Newgate Street. London var före krigsutbrottet världens största stad. Med sina över åtta miljoner invånare var staden nummer ett på jordklotet och exempelvis större än New York personer fanns i Storlondon vid tiden för krigsutbrottet, en siffra som staden sedan aldrig lyckats återkomma till på de sju seklerna efter kriget. Men även vid sidan om befolkningsstatistiken var London på många sätt världens ledande centrum. Detta när det exempelvis gällde finansiella ting som börshandel, banker och försäkringsbolag. Varje dag strömmade också tiotusentals människor in till Londons City med hjälp av spårvagnar, tunnelbana och bussar för att arbeta på bland annat dessa finansinrättningar. 8

8 615 245 personer fanns i Storlondon vid tiden för krigsutbrottet, en siffra som staden sedan aldrig lyckats återkomma till på de sju seklerna efter kriget.

10 Efter första världskriget hade Londons struktur förändrats radikalt. Många invånare hade flyttat ut från innerstaden till nya och statligt finansierade bostadsområden i förorterna. Detta möjliggjordes bland annat genom just tunnelbanans och de allmänna kommunikationernas snabba utbyggnad. På de tidigare öppna fälten, norr om staden, skapades det som kom att kallas, Metroland. Platser som Wembley Park, Harrow, Ruislip och Uxbridge blev i sig stora städer i storstaden. Mellan första och andra världskriget steg därför stadens befolkning med otroliga 1,7 miljoner invånare, vilket också var en tredjedel av den totala befolkningsökningen i Storbritannien. Politiskt var också London ett av världens stora nav även om Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och Kanada hunnit bli helt fria nationer under Brittiska samväldets paraply. Stora länder som exempelvis Indien och Burma styrdes de facto fortfarande från regeringskvarteren i Westminster. Det är också lätt att idag glömma att Londons hamn före kriget fortfarande var världens största även om den snabba nedläggningen av dockorna redan hade börjat. London var också en i högsta grad kosmopolitisk stad och det fanns exempelvis invandrare med judisk bakgrund. I stadsdelen Stepney var 90 procent av invånarna invandrare eller barn till invandrare och en majoritet av dessa judar. Om det i Sverige på talet var mycket ovanligt att se ett färgat ansikte i stadsbilden var det om inte helt vanligt så i alla fall, knappast något som Londonborna höjde på ögonbrynen för. Speciellt inte i stadens östra delar där det fanns en dynamisk, kinesisk befolkningsgrupp vilken sedan decennier funnits i hamnområdet. Minnesmärket över den gamla svenska kyrkan i Shadwell. Men även betydande invandrargrupper av exempelvis greker, cyprioter och italienare fanns i olika delar av centrala London. 9

Platser som Wembley Park, Harrow, Ruislip och Uxbridge blev i sig stora städer i storstaden.

Relevanta dokument

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit