LYCK. Tema: EU & EURO UTDRAG UR LYCKOSLANTEN NR 4/2008

Transkript

1 UTDRAG UR LYCKOSLANTEN NR 4/2008 LYCK SLANTEN Tema: EU & EURO Utgivare: Swedbank och sparbankerna Produktion och redaktion: Bee Production Form: Edita Communication

2 TEMA: EU & EURO Euron - väldigt m Det finns åtta euromynt med olika värde. Varje euromynt har en sida som ser likadan ut i alla länder som använder euro. Den sidan visar hur mycket myntet är värt. Den andra sidan är en nationell sida. Det betyder att man i varje land själv bestämmer hur den ska se ut. Sammanlagt har 15 EU-länder valt att byta ut sin egen valuta mot euro. De länder som är en monarki, det vill säga där det finns en kung eller en drottning, har ofta sin kung eller drottning på sina euromynt. Andra länder har valt byggnader, djur eller andra saker som är typiska för just det landet. Många länder har också graverat olika motiv på 2-euromyntets kantsida. Så här har euroländerna valt att designa sina euromynt: Luxemburg: Ett porträtt på storhertigen Henri av Luxemburg. LÄNDER SOM HAR VALT EN OCH SAMMA SYMBOL PÅ ALLA MYNT: Belgien: Belgiens kung som heter Albert II. Nederländerna: Drottning Beatrix av Nederländerna. Irland: En harpa. Harpan är Irlands statsvapen. LÄNDER SOM VALT TRE OLIKA SYMBOLER: Finland: Ett lejon. Det finska lejonet har använts på flera finska mynt även tidigare. Två flygande svanar. Hjortron och hjortronblommor. Portugal: Alla Portugals euromynt har olika sigill på baksidan. Ett sigill är en stämpel som man förr använde på till exempel brev för att visa vem breven kom ifrån. Cypern: Två mufflonfår, en art av vildfår som finns på Cypern. Kyreniaskeppet, ett handelsskepp från 300-talet före Kristus. En korsformig gudabild. Malta: Det gamla templet i Mnajdra. Maltas riksvapen som är en sköld med bland annat Maltas flagga på. Ett åttauddigt Johannitkors. Spanien: Katedralen i Santiago de Compostela. Miguel de Cervantes, den den spanske litteraturens fader. Kung Juan Carlos av Spanien. Sverige är ett av de länder som har kvar sin gamla valuta. Det beror på att svenska folket röstade nej till euro i en folkomröstning. Det var år Inte heller Danmark och Storbritannien har euro. Tyskland: Ett ekblad. Stadsporten Brandenburger Tor. Det tyska riksvapnet i form av en örn. EU-LÄNDER SOM INTE ANVÄNDER EURO: Frankrike: Marianne som är Frankrikes nationalsymbol. En bild på en kvinna, som även fanns med på de gamla mynten.. Ett träd som symboliserar tillväxt. Runt trädet står det Liberté, Egalité, Fraternité. Det är Frankrikes valspråk och betyder Frihet, Jämlikhet, Broderskap. Tänk dig att Sverige skulle börja använda euro: Hur skulle Sveriges mynt se ut?? 18 källa: The European Central Bank och Europas webbportal.

3 ånga olika mynt LÄNDER SOM VALT ÄNNU FLER SYMBOLER: Italien: Flera olika byggnader: slottet Castel de Monten, kupoltornet Mole Antonelliana i Turin, amfiteatern Colosseum. Dessutom den kända målningen Venus födsel, skulptur av Umberto Boccion, staty av kejsaren Marcus Aurelius på sin häst, Leonardo da Vincis kända teckning på en idealisk människokropp och författaren Dante Alighieri. foto: Kungl. Myntkabinettet/ Gabriel Hildebrand Grekland: Grekiska fartyg och olika berömda greker. En bild på en uggla som tagits från ett gammalt mynt från antiken. En bild på en tjur. Den bilden föreställer en scen från en gammal tavla som visar hur Zeus, i skepnad av en tjur, för bort Europa. Zeus kommer från den grekiska mytologin och ansågs vara gudarnas konung. Österrike: Olika blommor från Alperna (till exempel edelweiss), österrikiska byggnader (till exempel Stephansdomen) och kända österrikare (till exempel Wolfgang Amadeus Mozart). Slovenien: En stork, den så kallade furstetronen och en bild av en man som sår. Dessutom lippizzanerhästar, Sloveniens högsta berg som heter Triglav, författaren Primož Trubar och diktaren France Prešeren. Ett mynt visar också ett förslag för ett nytt slovenskt parlament. LÄNDER SOM INTE ÄR MED I EU MEN SOM ANVÄNDER EURO ÄNDÅ: Det finns flera riktigt små länder i Europa. De är inte medlemmar i EU. Tre av dessa länder får i alla fall använda euro som valuta. Då har de också skaffat egna sidor på sina mynt. Slovakien: Kommer att införa euro den 1 januari 2009 Vilket land som helst får inte byta ut sina egna pengar till euro. De länder som vill byta till euro måste följa gemensamma regler. Dessa regler handlar om ekonomin i landet. Länderna måste till exempel bevisa att de har en bra och trygg ekonomi. Monaco: Ett porträtt på prins Albert. Vatikanen: Ett porträtt på påven Johannes Paulus II. Nu finns en ny påve som heter Benedictus XVI. San Marino: Regeringsbyggnaden som heter Palazzo Pubblico, San Marinos riksvapen, de tre kända tornen Guaita, Cesta och Montale, helgonet Sankt Marinus, basilikan Saint Marinus och en frihetsgudinna. 19

4 TEMA: EU & EURO O Störst och minst i EU e:: ånare Flest invå Största löne skillnaden mellan män och kvinnor: TYSKLAND 82,5 miljoner Minst antal invånare: Störst skillnad: MALTA 0,4 miljonerr CYPERN Männen tjänar i genomsnitt 25 procent mer än kvinnorna. SVERIGE 9,2 miljonerr S Minst skillnad: MALTA Männen tjänar i genomsnitt 4 procent mer än kvinnorna. 1 figur = 1 miljon invånare SVERIGE: Männen tjänar S i genomsnitt 16 procent m än kvinnorna. mer Rikast: 0 kks/inv LUXEMBURG Fattigast: /inv BULGARIEN kks g: Mest utbildnin /inv S ERIGE kks SV Vad är kks? Satsar mest på utbildning tsstandard. Kks betyder köpkraf rättvis lse som är lite mer Det är en jämföre per invånare. BNP s erna än att jämföra länd har man köpkraftsstandard När man pratar om så tagit per capita utan ock erna inte bara tagit BNP länd lnaderna mellan hänsyn till prisskil av bild vis rätt för att få en mer hur bra folk har det. DANMARK 8,3 procent Källor: Eurostat statistik, EU-webben på Satsar minst : ng utbildni RUMÄNIEN 3,4 procent Störst till ytan : SVERIGE: 7,5 procent på varje land lägger hur mycket pengar Här har vi tittat på ent av BNP. utbildning i proc iilustrationer och bilder: istockphotos FRANKRIKE km2 Minst til illl ytan: MALTA 316 km2 SVERIGE km2 (Korsika i medelha vet tillhör också Frankrike) 20 0 (Landareal, Sverige har cirka km 2 i vattenareal också.)

5 Motionerar mest: Duktigast på att motionera regelbundet: FINLAND 83 procent motionerar Sämst på att motionera regelbundet: PORTUGAL 46 procent motionerar SVERIGE: 71 procent motionerar regelbundet Får mest EU-stöd: FRANKRIKE miljoner euro Får lägst EU-stöd: MALTA 76 miljoner euro Bäst tillgång till internet: NEDERLÄNDERNA 80 procent Sämst tillgång till Internet: RUMÄNIEN 14 procent SVERIGE: cirka miljoner euro SVERIGE: 77 procent Fotnot: Gäller andel hushåll med tillgång till Internet Betalar högst avgift till EU: TYSKLAND miljoner euro Betalar lägst avgift till EU: MALTA 57 miljoner euro SVERIGE: miljoner euro Flest invånare med jobb: DANMARK 77 procent Minst antal invånare med jobb: POLEN 54 procent SVERIGE: 73 procent 21

6 TEMA: EU & EURO EU en stor union i Europa Av Europas länder är 27 med i EU. EU betyder Europeiska Unionen. 15 av EU-medlemmarna har bytt ut sina egna pengar mot euro. I Sverige har vi kvar vår svenska krona. Flera länder står i kö för att komma in i EU. Men först måste de uppfylla visa krav som de håller på att jobba med i det egna landet. När de uppfyllt dessa krav kan de bli medlemmar i EU. Här ser du vilka länder som är med i EU och vilka som står i kö. På kommande sidor kan du läsa mer om EU och euro. Danmark Köpenhamn 5,4 miljoner 1973 Areal: km 2 Valuta: Dansk krona Hej! Så här säger man hej i Europa. Irland Dublin 4,2 miljoner 1973 Areal: km 2 Nederländerna Amsterdam 16,3 miljoner Areal: km 2 Tyskland Berlin 82,5 miljoner Areal: km 2 Belgien Bryssel 10,4 miljoner Areal: km 2 Storbritannien London 60 miljoner 1973 Areal: km 2 Valuta: Pund Luxemburg Luxemburg 0,5 05miljoner Areal: km 2 Österrike Wien 8,2 miljoner 1995 Areal: km 2 ill: Lena Forsman 16 Portugal Lissabon 10,5 miljoner 1986 Areal: km 2 Spanien Madrid 43 miljoner 1986 Areal: km 2 Frankrike Paris 60,6 miljoner Areal: km 2 Italien Rom 58,5 miljoner Areal: km 2 Malta d: Valletta 0,4 miljoner Areal: 316 km 2

7 Sverige Stockholm 9 miljoner 1995 Areal: km 2 Valuta: Svensk krona Finland Helsingfors 5,3 miljoner 1995 Areal: km 2 Estland d: Tallinn 1,3 miljoner Areal: km 2 Valuta: Kroon Lettland Riga 2,3 miljoner Areal: km 2 Valuta: Lats Litauen Vilnius 3,4 miljoner Areal: km 2 Valuta: Litas Polen Warszawa 38,2 miljoner Areal: km 2 Valuta: Zloty Tjeckien udstad: Prag 10,3 miljoner Areal: km 2 Valuta: Tjeckisk koruna Länder som inte är med i EU: Norge, Monaco, Island, Albanien, Andorra, Georgien, Moldavien, Montenegro, Ryssland, Serbien, Ukraina, Vatikanstaten, Vitryssland, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien och Herzegovina, Lichtenstein, San Marino och Schweiz. Slovakien udstad: Bratislava 5,4 miljoner Areal: km 2 Valuta: Slovakisk koruna Kroatien (kandidatland) Zagreb 4,4 miljoner Areal: km 2 Valuta: Kuna Ungernn Budapest 10,1 miljoner Areal: km 2 Valuta: Forint Rumänien Bukarest 21,7 miljoner 2007 Areal: km 2 Valuta: Lei Bulgarien Sofi a 7,8 miljoner 2007 Areal: km 2 Valuta: Lev Turkiet (kandidatland) nd) Ankara 70,2 miljoner Areal: km 2 Valuta: Turkisk lira Slovenienn Ljubljana 2 miljoner Areal: km 2 Grekland Aten 11,1 miljoner 1981 Areal: km 2 Före detta jugoslaviska ska republiken Makedonien (kandidatland) d) Skopje 2,05 miljoner Areal: km 2 Valuta: Denar Källa: EU-upplysningen, ne.se Cypern d: Nicosia nare: 0,8 miljoner Areal: km 2 17

8 TEMA: EU & EURO EU en gemen ill: Liv Jenny Vad har 23 språk och 27 länder gemensamt? Jo, EU. EU betyder Europeiska Unionen. Man kan beskriva EU som en stor klubb för länder i Europa. EU handlar mycket om att arbeta tillsammans om viktiga saker. Några av de sakerna handlar om barnen. Men EU bestämmer inget över skolan. text: Lena Loheim, Bosse Jönsson, Carola Ålstig Sverige gick med i EU Idag är 27 länder medlemmar. Alla dessa länder ligger i Europa. Eftersom EU är populärt vill fler länder vara med. Därför står några länder i kö. Dessa länder är Turkiet, Kroatien och Makedonien. Men det är inte så lätt att få komma med. Först och främst måste landet ligga i Europa. Det är ganska självklart. Landet måste också vara demokratiskt. Det betyder att landet bland annat ska ha fria val så att folket i landet själva får välja vilka som ska bestämma. Dessutom finns det flera krav som handlar om att landet måste sköta sina pengar på ett sätt som känns tryggt och bra. Innan ett land har klarat av alla dessa saker kan det dröja. Det är därför som ett land kan hamna i kö. Först när landet har ändrat på det som behöver ändras kan det bli medlem. Det finns även länder som inte vill vara med i EU. Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein har till exempel valt att stå utanför. Det beror bland annat på att folket i de här länderna tycker att de får bestämma för lite om de går med i EU. Eller också tycker de att det kostar för mycket att vara med. Fred och välstånd EU finns till för att skapa fred och välstånd. Och det lyckas man bäst med genom att samarbeta. EU arbetar mycket för att de som bor i medlemsländerna ska få högre välstånd. Det betyder att alla ska få det så bra som möjligt. EU arbetar för att skapa en bättre ekonomi och större jämställdhet. Det här arbetet ska kunna ske utan att miljön tar skada. Avgifter och bidrag Varje land som är medlem i EU betalar en avgift till EU. Den avgiften är olika stor beroende på hur ekonomin i landet ser ut. Sverige betalar mellan 25 och 30 miljarder kronor per år. Totalt får EU in cirka miljarder kronor i avgifter från sina medlemmar varje år. Nästan allt, ungefär 85 procent, går tillbaka till medlemmarna i form av bidrag. Det blir cirka 935 miljarder kronor. Pengarna ska till exempel hjälpa till att bygga vägar, stödja jordbruk och fiske. Vad varje land får hjälp med beror på vad just det landet behöver. Sverige fick tillbaka ungefär 13 miljarder kronor i EU-stöd Dessa 18

9 sam jätteklubb pengar gick bland annat till att stödja svenskt jordbruk. Folket i medlemsländerna kan dessutom söka stödpengar till en mängd olika typer av projekt. Allt från förskolan upp i vuxen ålder. Det kan handla om skolutveckling, utbyten och även lärarutbyten. Det går att läsa mer om detta på En del av pengarna går till projekt som har med barn att göra. Här nedan kan du läsa om ett par av dessa projekt. Vem bestämmer vad? Man brukar säga att samarbetet i EU är uppdelat i tre delar. Först och främst samarbetar medlemmarna om ekonomin. När det gäller beslut om pengar och ekonomi måste alla medlemmarna lyda. För det andra vill EU också att alla medlemmar helst ska säga samma saker och uppföra sig på samma sätt mot länder utanför EU. Det är det som kallas för utrikespolitik. Men här måste inte medlemsländerna lyda. De 27 länderna får själva välja om de vill göra som EU säger eller om de vill gå sin egen väg. För det tredje vill EU att alla medlemmar samarbetar om kontrollen vid landsgränserna. EU vill också ha ett gemensamt polisarbete. Även här får medlemmarna välja om de vill vara med. En del av de saker som man bestämmer Vad gör EU för dig som är barn? Här är tre exempel: Mjölkstöd till skolor Säkrare surfning Lag för barnmedicin Sedan flera år ger EU mjölkstöd till skolor. Alla svenska skolor kan söka skolmjölkstödet genom Jordbruksverket. Även om det heter skolmjölkstödet så kan man få stöd för fler saker än bara mjölk. Huvudsaken är att det är en produkt som är gjord av mjölk, till exempel filmjölk och hårdost. Den skola som har fått EUs mjölkstöd har också fått en affisch som talar om detta. Det är ett krav från EU att affischen ska sitta i närheten av mjölken i matsalen så att alla som dricker mjölken ska veta var en del av mjölkpengarna kommer ifrån. Vad borde EU göra mer för barnen? De flesta vet att det finns faror med att surfa på Internet. Man kan råka köpa saker som man inte hade tänkt sig eller också kanske man blir lurad på något annat sätt. Mobbning på Internet är också ganska vanligt. Därför vill EU dra igång ett program som heter Safer Internet plus. Tanken är att upptäcka farliga trender på nätet och stoppa dem. Bland annat så vill EU skapa en gemensam internationell data- och kunskapsbas där alla ska hjälpas åt att samla in olagliga saker som händer på Internet. Då kan det bli lättare att stoppa det olagliga. EU föreslår också att det ska finnas jourtelefonlinjer för alla som behöver fråga om säkerhet med mera, när de surfar på Internet. EU vill också ta fram en märkning för barnsäkra hemsidor. Just nu finns förslag på ny lag. Den handlar om medicin som är till för både vuxna och barn. Förslaget säger att medicin som även barn ska använda, inte bara ska testas på vuxna. Är medicinen inte testad på barn vet man inte hur barn reagerar på medicinen. Det vill EU ändra på. Förslaget till ny lag om barn och medicin har EU diskuterat länge. Inom ett år räknar man med att en ny lag kommer. foto: istockphotos Skolan - inget för EU Inom EU finns det flera saker som varje land bestämmer över själva. Varje land bestämmer till exempel över sin skola. EU lägger sig alltså inte i hur vi i Sverige sköter skolan. Det är bara svenska lagar och regler som till exempel bestämmer hur stora klasserna ska vara, vilka ämnen vi ska ha på schemat och hur många fritidsgårdar vi ska ha. 19

10 TEMA: EU & EURO måste alltså alla medlemmar rätta sig efter. Det kan handla om jordbrukspolitik, miljö eller handel. Men fortfarande får länderna bestämma en hel del själva. Alla medlemmar får själva bestämma över till exempel skolan, sjukvård och bostäder. Var ligger EU? De flesta tänker nog på Bryssel när de tänker på en EU-stad. Men Bryssel är inte EUs huvudstad för en sådan finns inte. Bryssel är Belgiens huvudstad. Men de flesta som arbetar med EU bor i Bryssel. Det tycker inte fransmännen är rättvist. Därför är många möten i Strasbourg, som ligger i Frankrike. EU har olika avdelningar som är utspridda över flera länder. Dessa avdelningar kallas för institutioner. EG-domstolen ligger till exempel i Luxemburg. EU:s polisbyrå heter Europol och har sitt högkvarter i staden Haag i Nederländerna. De flesta medlemsländer har en eller flera EU-institutioner i det egna landet. Sverige har också en egen institution. Det är EUs smittskyddsmyndighet. Den ligger i Solna, strax utanför Stockholm. Den har hand om regler och lagar kring olika sjukdomar och smittor. EU har 23 språk Räknar man ihop alla de som bor i de 27 länder som är medlemmar blir vi väldigt många. Över 490 miljoner människor bor inom EU. För att så många som möjligt ska kunna hänga med och förstå vad som händer har EU bestämt att många av alla de papper, broschyrer och böcker som skrivs måste översättas till 23 olika språk. Alla ska också kunna ställa frågor till EU på något av dessa språk och få svar på samma språk. Dessa språk kallas därför de officiella språken. De är bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. På möten i EU finns därför många tolkar. De översätter det som sägs. De som är med på ett stormöte kan få allt som sägs översatt direkt i sina hörlurar. Då har de lättare att hänga med. Historien om EU Europiska kol- och stålunionen blev så småningom Europeiska Gemenskapen (EG). Den här bilden är från starten av EG EG blev senare EU. foto: The European Commission Studera var du vill När du blir större vill du kanske läsa på universitet och högskola. Då kan du själv bestämma vilket land inom EU du skulle vilja gå i skola i. Det är ganska vanligt att svenska ungdomar som vill bli till exempel läkare eller veterinärer pluggar i andra EU-länder. I Sverige räcker inte platserna till på de skolor där man blir läkare eller veterinär, även om man har höga betyg. Då kan det vara lättare att komma in på en veterinärhögskola i till exempel Slovakien. Meningen är att man ska kunna jobba i vilket land som helst oavsett var man har tagit sin examen. Men för vissa utbildningar måste du göra ett prov om du vill arbeta i ett annat land. Historien om EU började redan för över 50 år sedan. Då startade Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien, Luxemburg och Nederländerna något som hette Europeiska kol- och stålunionen. De bestämde då vilka regler som gällde när de handlade med varandra. Efter det har unionen fått fler och fler medlemmar startade EMU. Då blev samarbetet mellan medlemsländerna ännu större. Gränserna mellan medlemsländerna betydde nu ännu mindre och det blev ännu lättare att handla mellan länderna. Då planerades också en gemensam valuta - euron. Efter att Sverige hade haft en folkomröstning blev vi medlemmar i EU EU idag Idag är 27 av Europas länder medlemmar i EU. 15 av dem har bytt sina egna pengar mot euro. Tre länder står just nu i kö för att bli medlemmar. En del områden utanför Europa är också medlemmar i EU. Dessa områden ägs av länder som ligger i Europa. Det är därför de kan vara med. Dessa är till exempel Azorerna och Madeira som tillhör Portugal, och Kanarieöarna som tillhör Spanien. Men det finns också andra områden som ägs av EU-länder som inte är med. Dessa är till exempel Bermuda som tillhör Storbritannien, och Grönland som är en del av Danmark. foto: istockphotos 20

11 En ny EU-lag blir till: Alla EU-länder beslutar tillsammans om nya lagar och regler som ska gälla inom EU. Sverige är alltså med och påverkar. Men ibland får vi rätta oss efter ett beslut som vi inte röstat på. Så är det i en demokrati. Det som de flesta har röstat på är det som gäller. 1. EU-kommissionen föreslår den nya lagen EU-kommissionens uppgift är att föreslå nya lagar. Alla medlemsländer har en person som sitter i kommissionen. Från Sverige sitter Margot Wallström. De som är med i EU-kommissionen ska arbeta för hela EU:s bästa. De ska alltså inte bara jobba för sina egna länder. 2. Regering och riksdag tycker till EU-kommissionen skickar sedan förslaget om en ny lag till alla medlemsländer. I Sverige är det regeringen som pratar för Sverige. Men det är både regering och riksdag som bestämmer vad Sverige ska tycka till om nya EU-lagar. 3. Europaparlamentet deltar i beslutet Europaparlamentet är som Sveriges riksdag. I parlamentet finns 785 ledamöter fördelade på alla medlemsländerna. 19 av dem är från Sverige. Medborgarna i varje land har röstat fram sina egna ledamöter. Länder med stor befolkning har flera ledamöter än länder med liten befolkning. I de flesta frågor beslutar Europaparlamentet tillsammans med ministerrådet. I några frågor berättar de bara vad de tycker. 4. Ministerrådet beslutar Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar. Den svenska regeringen och alla andra regeringar i EU-länderna har en minister i ministerrådet. Det kan vara olika ministrar beroende på vilken fråga man ska besluta om. Handlar lagen om mediciner är det socialministern från varje EU-land som är med och beslutar. Handlar lagen om jordbruket är det jordbruksministern i varje land som är med och beslutar om den nya lagen. I vissa frågor måste alla ministrar i ministerrådet vara överens för att lagen ska gälla. I andra frågor räcker det att de flesta av ministrarna säger ja för att lagen ska börja gälla. 5. Sverige genomför lagen När ministerrådet har beslutat om en ny lag ska Sverige och alla andra medlemsländer införa lagen. Ibland måste riksdagen ändra i svenska lagar för att man ska kunna införa den nya EU-lagen. Men ibland kan man införa lagen på en gång. För att det ska bli rättvist i EU turas alla medlemmar i EU om att vara ordförande i EU:s ministerråd. Nästa höst, hösten 2009 är det Sveriges tur. Läs mer om Sverige som ordförande för EU på sidorna 4-7. foto: isockphoto Nej till EU År 1994 hade Sverige en folkomröstning. Då fick svenska folket rösta om de tyckte att Sverige skulle vara med i EU eller inte. De som tyckte att Sverige skulle vara med vann och Sverige blev medlem Men fortfarande är det många som är motståndare till EU. De tycker bland annat att det är alltför mycket som EU bestämmer över som vi i Sverige skulle bestämma bättre själva. De menar också att Sverige har för lite att säga till om i EU. De som är emot tycker också att det är för dyrt att vara med i EU. I riksdagen sitter det flera EUmotståndare från flera olika partier. Men de flesta i riksdagen är för EU. Vad händer om Sverige vägrar? EU-kommissionen ska kontrollera att Sverige och andra medlemmar följer de lagar som EU har bestämt. Om Sverige inte gör det kan kommissionen stämma Sverige i EG-domstolen. EG-domstolen har en domare från varje EU-land. Om du tycker att Sverige eller något annat medlemsland inte följer en EU-lag så kan du själv anmäla landet för EU-kommissionen. EU-kommissionen kan sedan be EG-domstolen att döma om landet har brutit mot EUlagen. Det finns också en Europa-domstol. Men den har inte med EU att göra. Europa-domstolen tillhör Europarådet och arbetar för mänskliga rättigheter. foto: Scanpix Lösningar FRÅN DENNA BELGISKA HUVUD- STAD STYRS EU TAS PÅ BANKEN RING- TECKEN OKOKT SMÅ- SÄTTER SIG I GÅR I FISK SKORSTENEN SKOLAN K A M M Ö R A K B R Y S S E L A X E L N V Ä N ÖPPEN STRECK- MÖNSTRADE I BRIST FÅN- L Å N PÅ O L Å S T STIRRA R A N D I G A GOTLÄN- HÄSTSPEL INTE SÅ KU NING GAMMALT DEL AV KLUX KAVAJ KLAN HAR OFTA O SKYNDA G U T E A T G G EN DÖRR U N G T SA MAN FÖRR TRÄD OMEDEL- BART D I E T - INNAN V Ä X E L K U R S A DET BLEV TILLÅTET ÄR ATT SÄGA OSNÖRD LITER DINA SKO E L L A E R A O K N U T E N KILO METER ROLIGT T A N Ä R M R E K M K U L MAT- REGLER HON RIM- MAR PÅ SNÄLLA Lyckokryss: 04/08 Tema: Europa&Euron Lösenord: VÄXELKURS Bildförslag: Pappa lär sin dotter hur cykelns växlar fungerar. PUMPAS RUNT I KROPPEN SNATTA TÄTARE INTILL DEN HÄR BERGS- KEDJAN I RYSSLAND UTGÖR GRÄNSEN MELLAN EUROPA OCH ASIEN STÄDA KORT FÖR ENERGI MJUKARE REDER UT HÅRET JÄTTE- DÅLIG BESEGRA KAN MAN I EKA KÄKAR BANANER REPA- RERAD BOKSTAV TVÅ TRÄD OMGER TAVLA TAS IN TILL JUL KOMMER FÖRST U R A L B E R G E N ALLDELES BAR GJORDE DEN SOM VAR FÖRKYLD VISAR VÄGEN S O P A DOFTER K A R T A N SPÖ STÅR HU- NGRIGA I RODD- BÅT KRAFT ESKIL SIRAPS- SVENSSON TRÄD L E N A R E N KANJON E S GÄLLER I USA-BUTIK GÅ E A G A M A T K Ö Korsordet Sudoku Gåtor: Honungsjakten K TAL-ÄMNE D O L L A R N SKATT- NÅGOT FÖR KARTE- ATT HÖRA MARK- RUVAS ERING SJÖ VID Ö SKULDRAN KOMPIS DE KLIPP- ER TILL STRID 1. Sjuk december 3. Hästen 4. Ekot 5. Svampen E R H N M J K B L Q C D I F O P G A B C D E F G H I J K L M N O P Q R Symbolen för euro A 21