Kallelse till Äldreomsorgsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till Äldreomsorgsnämnden"

Transkript

1 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Äldreomsorgsnämnden Tid Torsdag den 25 april 2013, klockan 17:00 Plats Plenum, Gymnasietorget 1, plan 5 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Nestor FoU (30 min) Britt Almqvist, FoU-chef Ekonomisk rapport. Ann-Charlotte Hallgren, ekonomichef Antal väntande till särskilda boenden. Susanne Malmsten, koordinator 4 Uppföljning Ada Hemtjänst AB AN-2013/ Uppföljning av hemtjänstverksamheter 2012 AN-2013/ Äldreomsorgens årsberättelse om lex Sarah 2012 AN-2013/ Rapport om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande stöd i ordinärt boende AN-2013/

2 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 8 Patientsäkerhetsberättelse 2012 AN-2013/ Remiss - Delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) - svar på remiss från socialdepartementet AN-2013/ Granskning av lagen om valfrihetssystem (LoV) AN-2013/ Äldreomsorgsnämndens budgetförslag/underlag inför mål och budget 2014 och plan AN-2013/ Profilboenden - En kartläggning och analys av behov AN-2013/ Behov av finskt boende i Huddinge kommun AN-2012/ Delgivningar 15 Anmälan om delegationsbeslut 16 Övriga frågor Huddinge den 4 april 2013 Eva Carlsson-Paulsén Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

3 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (3) HANDLÄGGARE Christina Almqvist Äldreomsorgsnämnden Uppföljning Ada Hemtjänst AB Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av resultatet av genomförd uppföljning. Sammanfattning Uppföljning har gjorts av tidigare genomförd avtalsuppföljning av Ada Hemtjänst AB. Utav de av förvaltningen tidigare identifierade förbättringsområden var fyra av åtta åtgärdade. Vid ytterligare uppföljning den 25 februari var samtliga brister åtgärdade. Beskrivning av ärendet Den 8 oktober 2008 beslutade äldreomsorgsnämnden att upphandling av hemtjänst för personer över 65 år ska ske genom tillämpning av lag om valfrihetssystem 2008:962 (LOV). Införandet av kundvalssystem ställer krav på systematisk uppföljning av verksamhet oavsett om den bedrivs i privat eller kommunal regi. Den systematiska uppföljningen genomförs av representanter från kvalitetsenheten, biståndskansliet och ekonomienheten. Förvaltningen genomförde en avtalsuppföljning av Ada den 31 oktober Vid uppföljningen identifierades åtta brister och förbättringsområden. Utifrån de uppmärksammade bristerna begärdes en åtgärdsplan in. Av åtgärdsplanen framgår vilka åtgärder som ska vidtas och när de ska vara åtgärdade. Den 23 januari 2013 skedde uppföljning för att säkerställa att förbättringsområdena var åtgärdade. Vid åtgärdsuppföljningen kvarstod fyra av de bristerna som uppmärksammats vid avtalsuppföljningen. Den 25 februari gjordes ännu en uppföljning för att säkerställa att även de fyra kvarstående bristerna som uppmärksammats vid åtgärdsuppföljningen var åtgärdade. Vid åtgärdsuppföljning den 23 januari 2013 framkom följande: Lex Sarah enligt 14 kapitlet 2 socialtjänstlagen Brister i rutin för lex Sarah Verksamheten har en rutin avseende lex Sarah, men den behöver uppdateras för att motsvara de krav som ställs. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

4 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (3) Matdistribution, måltider och matlagning i hemmet Brister i rutin för att hindra viktminskning Verksamheten ska ha rutiner för att personalen ska uppmärksamma och vidta åtgärder om en kund inte tillgodogör sig tillräckligt med näring och energi. Verksamhetens rutin för att uppmärksamma och vidta åtgärder om en kund inte tillgodogör sig tillräckligt med näring och energi behöver förbättras. Rutinen saknar instruktioner om vilka åtgärder som ska vidtas. Personal Information om meddelarfrihet saknas Ada Hemtjänst AB har tagit fram information om meddelarfrihet samt informerat sin personal. Brister i rutin för introduktion Utföraren ska ha en strukturerad introduktion efter utarbetade checklistor för nyanställd personal och vikarier. Rutiner för introduktion finns, men behöver förbättras för att motsvara kraven. Plan för all personals kompetensutveckling saknas Enligt avtal ska en plan för all personals kompetensutveckling upprättas. Ada Hemtjänst AB saknar en plan för all personals kompetensutveckling. Utförandet av vård och omsorg Brister i rutin för delegering Ada Hemtjänst AB har en rutin för delegering av läkemedel. Omvårdnad i livets slutskede Ada Hemtjänst har skriftliga rutiner rörande omvårdnad i livets slutskede. Dokumentation Brister i social dokumentation Samtliga genomförandeplaner upprättas i verksamhetssystemet Procapita, och där framgår alla delar som en genomförandeplan ska innehålla. Vid uppföljningen den 25 februari var samtliga kvarstående brister åtgärdade. Förvaltningens synpunkter Ada Hemtjänst AB har åtgärdat samtliga av de brister som kvarstod i samband med åtgärdsuppföljningen.

5 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (3) Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Christina Almqvist Utvecklingsledare Beslutet delges Ada Hemtjänst AB

6 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (2) HANDLÄGGARE Christina Almqvist Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av hemtjänstverksamheter 2012 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av sammanställning av resultat från enkät till utförare av hemtjänst för äldre personer över 65 år. Sammanfattning I december 2012 skickades en enkät ut till samtliga utförare av hemtjänst för äldre personer över 65 år. Enkätsvaren har sammanställts med syfte att ge en helhetsbild av hur kvalitet ser ut och upplevs i de olika verksamheterna. Beskrivning av ärendet Den 15 oktober 2008 beslutade äldreomsorgsnämnden att upphandling av hemtjänst för personer över 65 år ska ske genom tillämpning av lag om valfrihetssystem 2008:962 (LOV). Införandet av kundvalssystem ställer krav på systematisk uppföljning av verksamhet oavsett om den bedrivs i privat eller kommunal regi. Den systematiska uppföljningen genomförs av representanter från kvalitetsenheten, biståndskansliet och ekonomienheten. Rutiner och mallar för hur uppföljning ska ske utifrån fastställda krav i nämndens förfrågningsunderlag har utarbetats av förvaltningen. Metoder som används för att följa upp verksamheter är: oanmälda eller anmälda besök i verksamheten, kundenkäter, verksamhetsenkäter, intervjuer, statistikinsamling, granskning av dokumentation och uppföljning av inkomna synpunkter och klagomål. En del av den årliga uppföljningen är en verksamhetsenkät som går ut till samtliga utförare av hemtjänst för personer över 65 år. Enkäten består av frågor som är betydelsefulla delar i bedömningen av verksamheternas kvalitet. Svaren på enkätfrågorna bygger helt på de uppgifter som respektive utförare har lämnat. Utöver svaren från enkäten innehåller sammanställningen även biståndshandläggarnas bedömning av verksamheterna. Biståndshandläggarnas bedömning grundar sig på tre frågor om hur biståndshandläggarna upplever verksamheternas tillgänglighet, utförande och samarbete. I sammanställningen presenteras även hur nöjda kunderna är sammantaget med hemtjänsten. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

7 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (2) Syftet med sammanställningen är att få en helhetsbild av hur kvalitet ser ut och upplevs i de olika verksamheterna. Delar av enkäten kommer även delvis att vara underlag till Jämför service. Jämför service är ett webbverktyg, där resultat och information om olika utförare presenteras för att underlätta kundens val av utförare. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen konstaterar att det finns stora skillnader i de olika verksamheterna. Sammanställningen av de olika verksamheternas svar kan bidra till att ge en helhetsbild av hur kvalitet ser ut och upplevs i de olika verksamheterna. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Christina Almqvist Utvecklingsledare Bilagor Sammanställning av uppföljningsenkät 2012 (Senare utskick) Beslutet delges AB Jessys assistans AB OmsorgsCompagniet Alerta Omsorg Ada Hemtjänst AB Attendo Care AB CL Assistans Dedicare Assistans AB Ekens Hemtjänst AB Eveo AB Huddinge kommuns hemtjänst i egen regi HSB Omsorg AB Omsorgshuset i Stockholm AB Real Omsorg i Stor Stockholm AB

8 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Pernilla Jensen Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgens årsberättelse om lex Sarah 2012 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av rapporten Äldreomsorgens årsberättelse om lex Sarah Sammanfattning Årsberättelse lex Sarah 2012 redovisar förvaltningens arbete kring hanteringen av rapporteringsskyldigheten enligt 14 kap 3 i socialtjänstlagen, lex Sarah, inom äldreomsorgen. Årsberättelsen ger en samlad bild över året som gått, där siffror redovisas och en analys görs utifrån de rapporter som inkommit, de utredningar som gjorts och de åtgärder som vidtagits. Beskrivning av ärendet Under år 2012 inkom till förvaltningen 53 rapporter om missförhållande eller risk för missförhållande. 15 av dessa bedömdes efter utredning vara allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden, och anmäldes därmed till Socialstyrelsen. 33 rapporter bedömdes vara missförhållanden eller risk för missförhållanden och 5 bedömdes inte vara ett missförhållande eller risk för missförhållande. De rapporter som inkommit till förvaltningen har i årsberättelsen delats in i kategorier. De kategorier som innefattar flest rapporter 2012 är händelser kring misstanke om stöld, 14 rapporter, och händelser om trygghetslarm, 12 rapporter. Vidare i årsberättelsen går att utläsa vilka åtgärder förvaltningen vidtagit efter att händelserna rapporterats. En analys kring handläggningen av lex Sarahrapporterna redogörs också. Årsberättelsen avslutas med en redovisning av prioriterade utvecklingsområden i hanteringen av lex Sarah inför Dessa är: Fortsatt information till berörd personal om gällande rapporteringsskyldighet. Säkra att uppföljning av avslutade ärenden sker inom angiven tid. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Utvecklingsenheten Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

9 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 2 (2) Stärka informationsöverföring och erfarenhetsutbyte av inträffade händelser genom kontinuerlig diskussion i ledningsgrupp och på arbetsplatsträffar. Förvaltningens synpunkter Social- och äldreomsorgsförvaltningen har under 2011 och 2012 vidtagit en mängd åtgärder för att uppmärksamma personalen på sin rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. Förvaltningen konstaterar att utbildningsinsatserna har gett avsedd effekt och att personal är uppmärksam på eventuella missförhållanden som uppstår i verksamheten och att de rapporterar dessa enligt ny rutin. Lex Sarah-rapporteringen är en viktig del i äldreomsorgens systematiska kvalitetsarbete för att stärka och förbättra verksamheten. Flera lex Sarah rapporter har inkommit inom kategorin misstanke om stöld och trygghetslarm. Förvaltningen har så långt som möjligt vidtagit åtgärder för att förebygga att liknande händelser inträffar igen. Social- och äldreomsorgsförvaltningen konstaterar vidare att handläggningen varit omfattande under året och att det tar mycket resurser i anspråk. Effekten av insatserna är dock positiva och vi konstaterar att antalet rapporter successivt minskar i antal. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Pernilla Jensen Utvecklingsledare Bilagor 1. Äldreomsorgens årsberättelse om lex Sarah Processkarta för lex Sarah 3. Anmälan om lex Sarah till Socialstyrelsen 4. Mall för utredning lex Sarah Beslutet delges Kommunstyrelsen Huddinge pensionärsråd

10 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 1 (13) HANDLÄGGARE Pernilla Jensen Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgens årsberättelse om lex Sarah 2012 Denna årsberättelse redovisar förvaltningens arbete angående rapporteringsskyldigheten enligt 14 kap 3 i socialtjänstlagen, lex Sarah. Årsberättelsen ger en samlad bild över året som gått, där siffror redovisas och en analys görs utifrån de rapporter som inkommit, de utredningar som gjorts och de åtgärder som vidtagits. Årsberättelsen inleds med en kort beskrivning av de nya bestämmelserna som trädde i kraft 2011 om lex Sarah och hur detta påverkat äldreomsorgens arbete. Därefter redovisas 2012 års inkomna rapporter om missförhållanden eller risk för missförhållanden för att sedan avslutas med prioriterade utvecklingsområden Bakgrund 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. Förändringarna i regelverket innebar bland annat: en tydligare koppling till god kvalitet och det systematiska kvalitetsarbete som kommuner och enskilda verksamheter ska bedriva att anställda med flera som fullgör uppgifter inom socialtjänsten och i verksamhet enligt LSS blev skyldiga att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden att skyldigheten att utreda och dokumentera samt avhjälpa och undanröja ett missförhållande eller risk för ett missförhållande lagreglerades att de som tar emot rapporter om missförhållanden eller risker för missförhållanden kom att bli skyldiga att informera anställda med flera om rapporteringsskyldigheten om utredningen skulle visa att det är ett allvarligt missförhållande eller risk för ett allvarligt missförhållande är den som bedriver verksamheten skyldig att anmäla detta till Socialstyrelsen oavsett om det allvarliga missförhållandet avhjälpts eller inte. Förvaltningen vidtog en rad åtgärder för att arbeta enligt de nya bestämmelserna om lex Sarah. Processen kring lex Sarah, från rapportering till utredning och eventuell anmälan, kartlades och dokumenterades i en POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Utvecklingsenheten Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

11 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 2 (13) processkarta (se bilaga 1). En rutin togs fram av en arbetsgrupp med representanter från hela förvaltningen. En ny blankett för rapportering av missförhållanden eller risker för missförhållanden utarbetades. För att informera berörd personal om rapporteringsskyldigheten togs en kortfattad broschyr fram som delades ut till alla anställda. Kommunens informationsskyldighet innebär att personalen ska informeras om lex Sarah minst en gång per år vilket sker på arbetsplatsträffar med mera. En arbetsgrupp med representanter från förvaltningens verksamheter samlas cirka en gång i månaden för att samordna gemensamma frågor kring lex Sarah. Arbetsgruppen formulerar förslag till gemensamma arbetssätt och rutiner som beslutas i förvaltningens ledningsgrupp. Äldreomsorgens ledningsgrupp (verksamhetschef och sektionschef) träffar därtill särskilt utsedda handläggare varje måndag för att kontinuerligt stämma av vilka rapporter som inkommit, hur utredningsarbetet fortgår samt diskuterar bedömning om allvarlighetsgrad. Under 2012 har även en mall för utredning av lex Sarah tagits fram. Från den 1 juli 2011 till den 31 december 2011 inkom 57 rapporter enligt lex Sarah. 12 rapporter bedömdes som allvarligt missförhållande, 3 rapporter som risk för allvarligt missförhållande, 28 rapporter som missförhållande och 5 rapporter som risk för missförhållande. 9 rapporter bedömdes inte vara ett missförhållande eller risk för missförhållande. Antal rapporter som inkommit till förvaltningen under 2012 Under år 2012 inkom 53 rapporter om missförhållande eller risk för missförhållande. 15 av dessa bedömdes efter utredning vara allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden, och anmäldes därmed till Socialstyrelsen. 33 rapporter bedömdes vara missförhållanden eller risk för missförhållanden. 5 rapporter bedömdes efter utredningen inte vara ett missförhållande eller risk för missförhållande. 12 Inrapporterade händelser, fördelade per månad och bedömning Totalt 53st Allvarligt 15st Missförhållande 33st Inte missförhållande 5st 0

12 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 3 (13) Beskrivning av rapporternas innehåll Rapporterna som inkommit till förvaltningen har delats in i ett antal kategorier. Trots att vissa kategorier sticker ut kan man inte dra några enkla slutsatser då händelserna kan skilja sig mycket åt, trots att de hamnar i samma kategori. I ett analysarbete ses varje händelse som unik. Inkomna rapporter fördelade per kategori och månad (Observera att diagrammet innefattar alla inkomna rapporter och inte enbart de som bedömts som missförhållanden/risk för missförhållanden/allvarliga missförhållanden/risk för allvarliga missförhållanden) S december november oktober september augusti juli juni maj april mars februari januari Misstanke om stöld Den kategori som omfattar flest inrapporterade händelser är misstanke om stöld. 9 av totalt 14 rapporter inkom till förvaltningen under perioden juni och juli. 6 av rapporterna kom från samma enhet (Blåklinten/Björnkulla 2) under perioden 8 april till 19 juli och rör misstanke om stöld av smycken och kontanta medel. Under denna period avvecklades Blåklintens demensboende och de boende flyttade över till Björnkulla 2. Björnkulla 2 har utöver ovan nämnda ytterligare 2 rapporter rörande misstanke om stöld. Alla 14 händelser är polisanmälda. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har inte fått återkoppling från polisen om vad utredning visat. I diagrammet nedan kan man utläsa att alla misstankar om stöld bedöms som missförhållanden efter utredning.

13 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 4 (13) 9 8 Bedömning av inrapporterade misstankar om stöld 8 st st Allvarliga Missförhållande Inte missförhållande De sex rapporter som efter utredning har bedömts som ett allvarligt missförhållande har alla inträffat på samma enhet under en begränsad tid. I motiveringen till bedömningen anges misstanken om upprepade stölder. I några av utredningarna misstänks även att smycken har tagits av de boende vilket ansvarig bedömt, utöver den brottsliga gärningen, vara en allvarlig kränkning av den personliga integriteten. Larm Den kategori som innefattar näst flest incidenter är larm, totalt tolv rapporter. I sex av dessa har felet hänförts till fel på larmet eller nätet eller liknande. Vid fem händelser har orsaken varit brister i personalens agerande. I ett ärende har orsaken kunnat härledas till att kunden valt att ta av sig larmet. Händelser där personalen brustit i hanteringen redovisas till olika enheter. 8 7 Bedömning av inrapporterade händelser kopplade till larm Allvarliga Missförhållanden Inte missförhållanden

14 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 5 (13) I de utredningar där händelsen inte har bedömts som missförhållande har orsaken till händelsen dels varit att den enskilde själv valt att ta av sig larmet och dels ett tekniskt fel på larmet. Det tekniska felet bestod i att larm gick hos två kunder samtidigt fast bara en av dem larmade. Personalen svarade på bägge larm enligt rutin och det förelåg därmed ingen risk för enskild person. Fysisk skada Den kategori som omfattar tredje flest händelser är fysisk skada, totalt fem rapporter. Av dessa härleds tre till att skadan uppstått vid felaktigt utförd förflyttning av den äldre. Alla fem händelser har inträffat på olika enheter. 3,5 3 Bedömning av inrapporterade händelser kopplade till fysisk skada 3 2, ,5 1 0,5 0 Allvarliga Missförhållanden Inte missförhållanden Brandrisk Fyra rapporter rör risk för brand. I två rapporter härleds orsaken till ett riskbeteende hos den boende. Den ena bedömdes efter utredning som missförhållande och den andra som risk för missförhållande. Två rapporter redovisar hur kunden har kokat torrt på spisen vilket har inneburit en brandrisk. Hiss Tre rapporter har inkommit som handlar om att hissen på Sjödalens äldreboende stannat under färd när boende har befunnit sig i hissen. Samtliga händelser inträffade under en period av fyra veckor. Med hänvisning till Socialstyrelsens tidigare handbok om lex Sarah (s. 52) har samtliga händelser bedömts som risk för allvarligt missförhållande. 0

15 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 6 (13) Åtgärder som har vidtagits med anledning av inkomna rapporter När en rapport har inkommit ska nödvändiga åtgärder omedelbart vidtas för att undanröja direkta hot mot den enskilde eller förhindra att konsekvenserna för den enskilde inte förvärras (enligt SOSFS 2011:5 3 kap. 1 ). Enligt förvaltningens rutin om lex Sarah ligger detta åtagande på den chef som först får kännedom om händelsen. En rapport ska enligt rutin lämnas till närmaste chef men kan även lämnas till annan chef om händelsen innefattar chefen. I samtliga 53 inrapporterade händelser har rapporten gått till enhetschef som har vidtagit eventuella akuta åtgärder. Därefter formuleras långsiktiga åtgärder för att förebygga att liknande händelser sker igen. Exempel på åtgärder som har vidtagits: Åtgärder för att förebygga stöld Beslut om att byta ut trygghetslarm inom servicehus Beslut om att byta hiss på Sjödalens servicehus Brandförebyggande åtgärder (spisvakt, sprinkler med mera) Utarbetande av nya rutiner i verksamheten Utbildningsinsatser för personal (till exempel larm, värdegrund, förflyttningsteknik, dokumentation och informationsöverföring) Handledning till personal i individärende Utredning om inrättande av profilboende för personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende Arbetsrättsliga åtgärder Förvaltningen har agerat övergripande inom kategorierna misstanke om stöld, larm, fysisk skada och hiss, efter upprepade rapporter inkommit inom dessa kategorier. Misstanke om stöld De händelser som inrapporterats om misstanke om stöld har handlat både om enskilda händelser och en rad misstänkta brott på samma enhet under en begränsad tid. Förvaltningen har därför vidtagit ett antal åtgärder för att minska risken att liknande händelser uppstår igen: En rutin och checklista har utarbetats för intern utredning vid misstanke om stöld inom äldreomsorgens verksamheter. I samråd med kommunstyrelsens förvaltning utreder förvaltningen möjligheten att vid rekrytering av personal uppmana den sökande att frivilligt lämna utdrag ur polisens belastningsregister. Åtgärden ska leda till att risken för att olämplig personal rekryteras till

16 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 7 (13) verksamheten minimeras. I uppdraget ligger även att titta på alternativa metoder såsom att genomföra särskilda tester som en del i rekryteringsprocessen i syfte att minimera risken för att rekrytera olämplig personal. Förvaltningen har förstärkt informationen till de boende om att kommunen inte innehar någon försäkring som täcker stölder i de boendes hem samt uppmana dem att se över sitt eget försäkringsskydd. I övrigt ska den enskilde uppmanas att i möjligaste mån visa aktsamhet om sina värdefulla tillhörigheter. Larm Inom kategorin larm förekommer händelser kopplade till brister, exempelvis hos larmoperatör, i mobilnätet, fysiska skador på larmdosor, larmmattor som inte lagts på plats, dörrar som inte stängts och kommunikationsbrister mellan personal. Denna kategori kan alltså med fördel brytas ner ytterligare för fördjupad analys. En händelse under våren där orsaken identifierades som överbelastning i det mobila nätet återkom under hösten. För att förhindra liknande händelser har förvaltningen beslutat att byta ut nuvarande trygghetslarm i servicehusen mot ett slutet larmsystem. Från och med februari 2013 har förvaltningen avtal med en ny larmoperatör, Tunstall. Verksamheten har därtill uppdaterat sina lokala rutiner för att säkerställa att larmen fungerar. Fysisk skada För att förebygga händelser som leder till fysisk skada eller obehag vid förflyttning har personal inom verksamheten erbjudits utbildningsinsatser i förflyttningsteknik av äldreomsorgens ergonom. Hiss Rapporter har påvisat upprepade problem med hissar på Sjödalens äldreboende. Fastighetsförvaltaren har sedan tidigare arbetat med problemen utan att kunna säkerställa driften. Med anledning av detta har fastighetsförvaltaren beslutat om att hissarna på Sjödalens servicehus ska bytas ut med preliminär start under våren Handläggning En opartisk handläggare ska skyndsamt utses då en rapport inkommer till förvaltningen och utredningen ska påbörjas senast 24 timmar efter att handlingen inkommit (enligt förvaltningens rutin för lex Sarah). Enligt förvaltningens rutin för utredning och bedömning av missförhållanden ska flödet gå från utsedd utredare, via sektionschef till verksamhetschef. Utredaren har ett opartiskt förhållningssätt till informationen kring händelsen

17 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 8 (13) och gör en utredningen enligt SOSFS 2011:5. När utredaren sammanställt all inhämtad information lämnas dokumentationen till sektionschef och enhetschef. Dessa har då möjlighet att lämna kommentarer på utredningen, som därefter kan komma att revideras. Sektionschef gör en bedömning, med hjälp av utredningen, om trolig orsak till händelsen. Sektionschef formulerar ett förslag till beslut om allvarlighetsgrad och vidarebefordrar utredningen till verksamhetschef. Verksamhetschef tar ställning till trolig orsak och beslutar om den inrapporterade händelsen utgörs av ett missförhållande eller risk för missförhållande. Om verksamhetschef bedömer att händelsen utgörs av ett missförhållande eller risk för missförhållande bedöms även om händelsen är så pass allvarlig att ärendet ska anmälas till Socialstyrelsen (se bilaga 2). Bedömningar av inrapporterade händelser 10% 17% Allvarligt missförhållande 11% 11% Risk för allvarligt missförhållande Missförhållande Risk för missförhållande 51% Inte missförhållande Socialstyrelsens bedömning Om utredningen visar att ett allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande föreligger ska verksamhetschefen anmäla detta till Socialstyrelsen. Detta gäller oavsett om det allvarliga missförhållandet eller risken för ett sådant avhjälpts eller inte. Socialstyrelsen bedömer om den anmälda händelsen utretts i tillräcklig omfattning och att åtgärder vidtagits för att avhjälpa det påtagliga missförhållandet eller den påtagliga risken för missförhållande. Om Socialstyrelsen inte bedömer att händelsen utretts tillräckligt begär de in kompletterande uppgifter.

18 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 9 (13) Socialstyrelsen har under 2012 inte begärt in kompletterande uppgifter kring någon av utredningarna. Förvaltningen väntar dock på svar gällande 3 av våra 15 anmälningar (februari 2013). För att påvisa att vi dragit lärdom av Socialstyrelsens tidigare kommentarer redovisas en sammanställning av vilka kompletterande uppgifter som Socialstyrelsen begärt in 2011: En redovisning av de åtgärder som verksamheten har vidtagit för att stärka sitt arbetssätt för att förhindra att liknande missförhållanden inträffar igen. Vilka konsekvenser missförhållandet eller risken har fått eller kunde ha fått för den enskilde. Om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det har inträffat igen. Bedömningen av om något liknande skulle kunna inträffa igen. Orsaker till missförhållandet som har identifierats, på systemnivå. Med utgångspunkt i Socialstyrelsens begäran om kompletterande uppgifter har förvaltningen tagit fram en ny utredningsmall som stöd för handläggaren (se bilaga 3). Socialstyrelsen har däremot kommenterat uppgifter som framkommit i två av förvaltningens utredningar I det ena fallet (AN-2012/458, 459, 460, 461, 473, 533) har Socialstyrelsen kommenterat att en händelse som sker i början på april och som i juni bedöms som allvarlig inte inkommer till Socialstyrelsen förrän i oktober. Socialstyrelsen påpekar att en anmälan ska göras snarast. Den andra kommentaren från Socialstyrelsen är att det i en utredning (AN-2012/707) framkommit att en personal som bevittnat ett missförhållande har känt sig osäker på vad som kommer hända om denne rapporterade händelsen. Socialstyrelsen underströk vikten av att alla anställda ska känna till sin skyldighet att genast rapportera ett missförhållande eller risk för missförhållande. Med anledning av Socialstyrelsens påpekande om sen anmälan har förvaltningen valt att inte fortsättningsvis utreda flera liknande händelser som en då det innebär försenad handläggning och anmälan. Sammanställning av de rapporter som inte har bedömts som missförhållande eller risk för missförhållande 5 av 53 inrapporterade händelser har bedömts som att det inte förelåg ett missförhållande eller risk för missförhållande. Dessa fem händelser

19 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 10 (13) presenteras nedan tillsammans med bedömningen. Sammanfattning Rapporten avser en händelse där det kommit larm från två personer samtidigt, trots att bara en av kunderna larmat. Rapporten avser en händelse där en boende somnat vid köksbordet och sedan fallit till golvet. Den boende kunde inte larma då denne inte hade sitt larm på sig. Rapporten avser en händelse där en hemtjänstkund inte öppnar vid hemtjänstens besök. Inte heller svarar kunden när personalen söker kunden per telefon. Rapporten avser en situation där personalen är orolig att skada en kund då denne är mycket stel och att omsorgen således inte kan utföras på ett tillfredsställande och värdigt sätt. Omsorgen tar därmed mer tid än vad som är beviljat i biståndsbeslut. Rapporten avser en händelse där en kastrull kokat torrt med rökutveckling som följd. Bedömning Personalen svarade på bägge larmen enligt gällande rutin och det förelåg ingen risk för enskild person. Den boende hade själv valt att inte ha sitt larm på sig och den boende bedömdes vara adekvat och självständig att själv ta det beslutet. Utföraren har meddelat biståndskansliet att de har haft svårigheter att utföra insatsen och kunden har i samtal med biståndskansliet valt att avbryta sina insatser då hjälpbehovet kan tillgodoses av anhöriga. Trots utförarens ståndpunkt vad gäller biståndsbeslut får kunden adekvata omsorgsinsatser under den tid som kundens behov kräver. Röklarmet fungerade som det skulle och larmet nådde personalen som agerade enligt rutin. Den boende var oskadd. Handläggningstid Den genomsnittliga tiden från att en inkommen rapport registrerats på förvaltningen till att utredning och beslut är klar ligger på 63 dagar. Mediantiden, alltså den vanligaste tiden för detta, är 39 dagar.

20 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 11 (13) Handläggningstid Antal dagar Medel 62,7 Median 38,5 Max 157 Mini 13 Under perioder har det varit ett stort antal utredningar igång samtidigt vilket i vissa fall resulterat i längre handläggningstider. I tidigare redovisat diagram kan utläsas att februari, maj, juni, juli, oktober och november är sådana månader. Under dessa månader har det inkommit fem eller fler rapporter. En tjänsteman vid förvaltningens kvalitetsenhet är utsedd till utredare för förvaltningens lex Sarah-rapporter, men vid behov förstärks resursen. Uppföljningar Två månader efter att en utredning och ett beslut är taget följs händelsen och åtgärderna upp. Detta sker i samverkan mellan enhetschef och sektionschef. Följande frågor besvaras och dokumenteras: Är kort- och långsiktiga åtgärder vidtagna? Har åtgärderna gett avsedd effekt? Är åtgärderna (till exempel rutiner eller nya arbetssätt) kända av alla personal i verksamheten? Kvarstår problem eller brister i verksamheten som kan hänföras till händelsen som lex Sarah-rapporten redovisar? Övriga synpunkter. Av 53 inkomna rapporter är 52 händelser aktuella att följas upp (mars 2013). Av dessa har 31 följts upp. Det pågår ett uppföljningsarbete av de resterande rapporter vilket beräknas vara klart under april månad. I alla uppföljningsrapporter går att utläsa att man i samtliga fall där akuta åtgärder krävdes, agerat och avhjälpt missförhållandet. Analys Fördröjning mellan händelse och rapport Det är ganska vanligt att rapporterna skrivs och inkommer till förvaltningen en tid efter händelsen. Dock vidtas akuta åtgärder omgående efter händelsen. Att rapporten inkommer efter en tid skulle kunna bero på okunskap hos personal om hur man rapporterar ett missförhållande eller risk för missförhållande. Det skulle också kunna bero på en osäkerhet från personalens sida om vad som händer om man rapporterar en händelse samt vad som anses vara ett missförhållande eller risk för missförhållande. Det

21 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 12 (13) finns dock inga belägg för antagandet. Oavsett detta fortsätter social- och äldreomsorgsförvaltningen arbetet med att informera personal om rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah. Rapportör I diagrammet nedan visas vem som rapporterat händelserna till förvaltningen Den vanligaste rapportören är enhetschef. Därefter kommer omsorgspersonal och sedan samordnare. Förvaltningen konstaterar att i nästan samtliga rapporter är det en omsorgspersonal som bevittnat händelsen och således är det den som bör rapportera händelsen. Orsak till detta kan vara att personalen efterfrågar stöd hos enhetschefen på grund av en viss osäkerhet om hur en lex Sarah-rapport ska formuleras. Det är även sannolikt att personalen känner en viss oro över att rapportera en kollegas misstag istället för att fokusera på boende- och kvalitetsutvecklingsperspektivet. Återkommer samma händelse? Som nämnt tidigare är rapportering av problem med larm och misstanke om stöld de vanligaste incidenterna som inträffat i verksamheterna. Det går dock bara att hitta några få likheter mellan händelserna. Incidenterna har varit många i antal och förvaltningen har därför satt in de tidigare nämnda

22 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN ÅRSBERÄTTELSE DATUM DIARIENUMMER 1 mars 2013 AN-2013/ SIDA 13 (13) preventiva åtgärderna för att minimera risken att det inträffar igen. Gällande händelser i de andra kategorierna som återkommer finns enbart en återkommande händelse. Under loppet av några månader har två gäster avvikit från en och samma dagverksamhet. Per dagens datum har en grind satts upp för att minimera risken för att detta ska kunna ske igen. Prioriterade utvecklingsområden inför 2013 Social- och äldreomsorgsförvaltningen prioriterar följande utvecklingsområden inför 2013: Fortsatt information till berörd personal om gällande rapporteringsskyldighet. Stödja personal i rapporteringen av lex Sarah. Vidareutveckla arbetssätt och rutiner för att säkra att uppföljning av avslutade ärenden sker inom angiven tid. Stärka informationsöverföring och erfarenhetsutbyte av inträffade händelser genom kontinuerlig diskussion i ledningsgrupp och på arbetsplatsträffar. Diskussionerna i ledningsgrupperna bör ha särskild fokus på att dela med sig av åtgärder och nya rutiner för att undvika att liknande händelser inträffar på annan enhet Pernilla Jensen Utvecklingsledare

23 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 1 - PROCESSKARTA DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (1) HANDLÄGGARE Pernilla Jensen Äldreomsorgens årsberättelse om lex Sarah 2012 POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

24 ANMÄLAN lex Sarah enligt 14 kap. 7 SoL eller 24 f LSS Avsändarens diarienummer Anmälan görs till den tillsynsregion som har tillsyn över den verksamhet där det allvarliga missförhållandet har inträffat eller risken för ett allvarligt missförhållande har förelegat. ett allvarligt missförhållande en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande Socialstyrelsen Region Anmälan görs av Nämnd Enskild verksamhet i kommun/landsting (namnet på t.ex. bolaget, stiftelsen) Statens institutionsstyrelse Kontaktperson Titel/funktion Arbetsplats Utdelningsadress Postnr Postort Telefon (inkl. riktnr) E-postadress Var och när har det allvarliga missförhållandet inträffat eller risken för ett allvarligt missförhållande förelegat Enhet/avdelning Typ av verksamhet Gatuadress Postnr Postort Telefon (inkl. riktnr) Datum, veckodag samt klockslag för det inträffade Kortfattad beskrivning av det allvarliga missförhållandet eller risken för ett allvarligt missförhållande och konsekvenserna för den enskilde SOSFS 2011:5 Bilaga 1 ( ) Berörda enskilda har underrättats om anmälan om det allvarliga missförhållandet eller risken för ett allvarligt missförhållande

25 Bifogade handlingar Slutförd utredning enligt 14 kap. 6 SoL Slutförd utredning enligt 24 e LSS Gällande rutiner i verksamheten som är av betydelse för det aktuella missförhållandet Övrigt Beskrivning av verksamhetens organisation och bemanning Uppgifter om personalens utbildning, tjänstgöringstid och anställningsform ( på den berörda enheten) Åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden inträffar igen Datum Den anmälningsansvariges underskrift/protokollsutdrag Namnförtydligande

26 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Mall utredning lex Sarah SIDA 1 (2) DATUM 22 januari 2013 DIARIENUMMER HANDLÄGGARE Christina Almqvist Utredning lex sarah Uppgifter Enhet Datum för rapport Rapporterad av Datum och tidpunkt för händelsen Utredare Datum när utredningen påbörjades Sammanfattning. <Hänvisa till den lag och paragraf som gäller.> Beskrivning av ärendet Beskriv <Skriv här> Fakta om enheten <Skriv här> POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Kvalitetsenheten BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

27 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Mall utredning lex Sarah DATUM 22 januari 2013 DIARIENUMMER SIDA 2 (2) Omedelbara åtgärder <Skriv här> Kort- och långsiktiga åtgärder <Skriv här> Trolig orsak till händelse <Skriv här> Bedömning Inget missförhållande, risk för missförhållande eller allvarligt missförhållande enligt Lex Sarah Missförhållande enligt Lex Sarah Risk för missförhållande enligt Lex Sarah Allvarligt missförhållande som ska anmälas till Socialstyrelsen Risk för allvarligt missförhållande som ska anmälas till Socialstyrelsen Motivering till bedömningen: <Skriv här> Beslut <Händelsen utgör...>

28 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (1) HANDLÄGGARE William-Olsson, Gabriel Äldreomsorgsnämnden Rapport om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande stöd i ordinärt boende Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av utredningen Sammanfattning En rapport om missförhållande eller risk för missförhållande enligt lex Sara 14 kap 3 SoL har den 14 februari 2013 inkommit till förvaltningen. Rapporten avser en händelse vid Edsvägens hemtjänst där en kund som misstänktes ha drabbats av en stroke inte blev behandlad enligt rutin för förändrat allmäntillstånd Beskrivning av ärendet En kund påträffades av en medarbetare i hemtjänsten på golvet i sin bostad. Kunden hade drabbats av en stroke. Trots att kunden uppvisade tydliga symptom på att allt inte stod rätt till kontaktade inte medarbetaren distriktssköterska eller läkare vilket ska göras i en sådan situation. Tydlig rutin för detta finns upprättad och förankring av rutinen har genomförts vid enheten. Kunden fördes till sjukhus när en annan medarbetare kom till henne. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen gör bedömningen att händelsen utgör ett allvarligt missförhållande. Händelsen anmäls till Socialstyrelsen enligt lex Sarah 14 kap 7 SoL. Britt-Marie Karlén förvaltningschef Åsa Tavemark verksamhetschef Bilagor Utredning enligt lex Sarah 14 kap 6 SoL 2013/117 POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

29 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (2) HANDLÄGGARE Johanna Sopo Äldreomsorgsnämnden Patientsäkerhetsberättelse 2012 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av patientsäkerhetsberättelsen 2012 för äldreomsorgen i Huddinge kommun. Sammanfattning Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindravårdskador. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. Beskrivning av ärendet Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar att arbeta förebyggande genom att bedriva ett så kallat systematiskt patientsäkerhetsarbete. En tidsplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. En negativ händelse innebär en händelse som har medfört vårdskada, ett tillbud är en händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. Med utgångspunkt av de erfarenheter som hämtats från 2012 har förvaltningen identifierat följande strategier för att öka patientsäkerheten POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

30 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (2) under 2013: Utveckla användandet av kvalitetsregister och ansluta verksamheterna till med särskild satsning på munbedömning och BPSD-registret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) Demens, utveckla personcentrerad demensvård. Vård i livets slut Förvaltningens synpunkter Målet i verksamheterna är att öka patientsäkerheten och att uppfylla en nollvision vad det gäller allvarliga vårdskador. Att riskmedvetenhet finns hos alla medarbetare och att vi uppnår ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för förbättringar av patientsäkerheten. Genom identifierade strategier kan social- och äldreomsorgsförvaltningen öka patientsäkerheten ytterligare. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Åsa Tavemark Verksamhetschef Bilagor Bilaga 1. Patientsäkerhetsberättelse 2012 för äldreomsorgen i Huddinge kommun

31 Patientsäkerhetsberättelse 2012 för äldreomsorgen i Huddinge kommun Kerstin Segerberg Johanna Sopo Utvecklingsledare MAS SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN

32 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbete 6 Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering Samverkan för att förebygga vårdskador 11 Riskanalys 12 Rapportering av händelser 12 Samverkan med den enskilde och närstående 14 Resultat Övergripande mål och strategier för

33 Sammanfattning Medicinskt ansvarig sjuksköterska har under året 2012 följt upp hälso- och sjukvården på äldreomsorgens samtliga särskilda boenden. Verksamheten utför riskbedömningar som ett led i den vårdpreventiva processen. Under året har arbetet med riskbedömningar fortsatt och verksamheten har anslutit sig till Senior Alert. Läkemedelsprojektet som genomfördes tillsammans med Apoteket Farmaci har avslutats, följts upp och utvärderats. Det har resulterat i förbättrade lokala rutiner och minskat antal avvikelser inom läkemedelshanteringen. Antalet rapporterade fallolyckor har minskat och antalet benbrott har minskat kraftigt. Obligatoriska nätbaserade hygienutbildningar för all personal är en del i infektionsförebyggande arbetet. Utbildningen har utarbetats av Vårdhygien Stockholm. Enheterna deltar årligen i nationella mätningar av basala hygienrutiner. Mätning under hösten 2012 visade att följsamheten till hygienrutiner var mycket god. Huddinge placerade sig bland de 10 bästa kommunerna i landet. Under 2012 har ombyggnation påbörjats i B-huset på Stortorps äldreboende och enheterna har flyttats till nybyggda Västergården i centrala Huddinge. Solgårdens äldreboende kallas i dag för Västergården 1 och Körsbärsgården för Västergården 2. Vid flytten ändrades sjuksköterskeorganisationen för dessa två enheter. I stället för att ha sjuksköterska på plats dygnet runt, ansvarar sjuksköterskejouren för insatserna under kvälls- och nattetid. Den befintliga sjuksköterskejouren har utökats och består nu av två jourpatruller. Antalet boende per jour har minskat från tidigare 377 till 235. En ny demensenhet har öppnats på Strandgården. Björkbacken och Blåklintens demensboende har flyttat till den nybyggda delen på Björnkulla. Segeltorps servicehus och servicehuset Lindåsen har avvecklats. Under 2012 minskades två heltidsdietisttjänster till en. Avtalet mellan Huddinge kommun och landstinget om hemrehabiliteringsteam avslutades av landstinget Detta ledde till att teamet avvecklades. Rehabiliteringsresurserna på särskilda boenden har omfördelats för att ge de boende likvärdiga villkor samt öka tillgängligheten och förbättra kontinuiteten. Rehabgruppen och sjuksköterskejouren ingår i den nybildade HSL-enheten. Efter beslut av landstinget avvecklades Äldreteamet successivt under sista kvartalet Under september 2012 delades äldreomsorgen upp i två ansvarsområden för MAS:ar. 3

34 Bakgrund Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar, det framgår att varje vårdgivare är skyldig att arbeta förebyggande genom att bedriva ett så kallat systematiskt patientsäkerhetsarbete. En tidsplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. En negativ händelse innebär en händelse som har medfört vårdskada, ett tillbud är en händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård ska säkerställa att det finns rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten, åtgärda orsakerna till risker och göra en särskild riskbedömning vid väsentliga förändringar. Ett nytt ledningssystem har utvecklats av kvalitetsenheten i samspel med verksamheten. Ledningssystemet implementeras inom äldreomsorgens verksamheter under Patientsäkerhet är ett vedertaget begrepp som innebär att människor ska skyddas mot vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid den enskildes kontakt med hälso- och sjukvård. Dessa kan uppkomma både inom den kommunala hälso- och sjukvården och inom de kommunala verksamheter som styrs av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL). Att vårdskador uppkommer kan bero på olika orsaker, som till exempel brister i organisation, arbetsmiljö, rutiner, teknik eller kompetens. Patientsäkerhetskultur innefattar de normer och värderingar som finns i organisationen och den riskmedvetenhet som finns hos medarbetare och ledarskap och som visar sig i inställning och beteende. En utveckling av patientsäkerhetskultur kräver systematisk uppföljning, tid och uthållighet. Patientsäkerhetsdialoger syftar till att förbättra patientsäkerhetskulturen. Den enskilde individen och hans eller hennes närstående kan, om de vill, delta i olika delar av patientsäkerhetsarbetet. Ett sätt att engagera närstående är att de erbjuds att delta vid vårdplaneringar samt att informera dem om riskbedömningar och eventuella åtgärder. Det är viktigt att närstående får återkoppling och uppföljning på sina frågor och synpunkter. Det betyder dock inte att ansvaret för den enskildes vård och behandling förändras, utan det ansvaret har vårdgivaren. 4

35 Äldreomsorg Särskilt boende enligt socialtjänstlagen är en bostad för dem som har ett stort och varaktigt kroppsligt eller psykiskt funktionshinder och behöver en bostad med stöd och hjälp av personal. I patientsäkerhetsberättelsen används begreppet verksamhet fortsättningsvis synonymt med särskilt boende. Primärvården ansvarar för hälso- och sjukvården i hemtjänsten, och därför inkluderas den verksamheten inte i kommunens patientsäkerhetsberättelse. Alla särskilda boenden inom äldreomsorgen i Huddinge kommun är i kommunal regi. Förvaltningen köper enstaka platser av privata vårdgivare. Kommunen har 13 särskilda boenden och tre biståndsbedömda dagverksamheter. Under 2012 har ombyggnation påbörjats i B-huset på Stortorps äldreboende och enheterna har flyttat till nybyggda Västergården i centrala Huddinge. Solgårdens äldreboende kallas i dag för Västergården 1 och Körsbärsgården för Västergården 2. Vid flytten ändrades sjuksköterskeorganisationen för dessa två enheter. I stället för att ha sjuksköterska på plats dygnet runt, ansvarar sjuksköterskejouren för insatserna kvälls- och nattetid. En ny demensenhet har öppnats på Strandgården. Björkbacken och Blåklintens demensboende har flyttat till den nybyggda delen av Björnkulla. Segeltorps servicehus och servicehuset Lindåsen har avvecklats på grund av låg efterfrågan av servicehus. Den befintliga sjuksköterskejouren har utökats och består nu av två jourer varav den ena utgår från Tallgården och den andra från Björnkulla. Antalet boende som jouren ansvarar för har minskat från 377 till 235 och innebär en kvalitetsökning i jourens arbete. Under 2012 minskades två heltidsdietisttjänster till en. Avtalet mellan Huddinge kommun och landstinget om hemrehabiliteringsteam avslutades av landstinget Detta ledde till att teamet avvecklades. Rehabiliteringsresurserna på särskilda boenden har fördelats jämt per boende för att ge de boende likvärdiga villkor samt öka tillgängligheten och förbättra kontinuiteten. Det nya arbetssättet där rehab utgår från respektive boende börjar Rehabgruppen och sjuksköterskejouren ingår i den nybildade HSL-enheten. Under september 2012 delades äldreomsorgen upp i två ansvarsområden för MAS:ar Ansvarsområde 1 Demens Somatisk vård Servicehus Korttidsvård Palliativ vård Strandgården Kullagården 43 Ekgården Björnkulla Björnkulla Tallgården 60 Rosendalsgården 58 5

36 Demens Somatisk vård Servicehus Korttidsvård Palliativ vård Västergården Västergården Ansvarsområde 2 Stuvstagården Sjödalen Solhöjden 7 Serenaden 25 Ansvar för patientsäkerhetsarbete Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun är vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS bevakar att hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet upprätthålls i särskilda boenden och dagverksamheter. I uppgifterna ingår att utarbeta rutiner bland annat för läkemedelshantering, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter och dokumentation samt följa upp att dessa efterlevs. MAS ska på delegation från nämnden göra anmälan enligt lex Maria till Socialstyrelsen om en boende i samband med vård och behandling har skadats allvarligt eller utsatts för risk att skadas allvarligt. Genom en årlig kartläggning följer MAS upp kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården och rapporterar dessa till verksamhetschefer och till nämnden. I samråd med verksamhetschef ska MAS rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten till Socialstyrelsen. Verksamhetschef Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att vården inom äldreomsorgen bedrivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och för verksamheten fastställda rutiner. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdpersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till Socialstyrelsen. Verksamhetschefen ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 6

37 Verksamhetschefen har uppdragit det medicinska ledningsansvaret för namngiven person på respektive enhet. Sektionschef Sektionschefen har det övergripande ansvaret för att vården bedrivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och för verksamheten fastställda rutiner inom sin sektion. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdpersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till verksamhetschef. Enhetschef Enhetschefen ansvarar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva en god och säker vård. Det lokala patientsäkerhetsarbetet ska säkerställas för att förebygga vårdskador. I det ingår att säkerställa följsamhet i för verksamheten utarbetade riktlinjer och rutiner samt att för verksamheten formulera mätbara mål som analyseras och följs upp. Vid behov vidta åtgärder samt upprätta en tidsplan för de åtgärder som inte sker omedelbart. Medarbetarna ska involveras i arbetet och delges de resultat som har framkommit. Den enskilde samt närstående erbjuds möjlighet till insyn och delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Medarbetare Alla medarbetare ska aktivt medverka i och främja utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet som är en integrerad del i den dagliga verksamheten. Inom den kommunala hälso- och sjukvården har den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen, det vill säga sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och dietist det yrkesansvar som föreskrivs i patientsäkerhetslagen. Den legitimerade personalen har skyldighet att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Även personer som biträder en legitimerad yrkesutövare i dennes vårdarbete och arbetar på direktiv, delegering av den legitimerade, har det särskilda yrkesansvar som följer av att arbetsuppgifterna tillhör verksamhetsområdet hälso- och sjukvård. All personal har skyldighet att följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården när de utför dessa arbetsuppgifter. All personal har också skyldighet att rapportera avvikelser samt fel och brister. Ansvarsfördelning mellan olika personalkategorier styrs av utbildning och av Socialstyrelsens utfärdade författningar och i yrket förvärvade erfarenheter som ger möjligheter till delegering av arbetsuppgifter. Detta ger möjligheter att fördela ansvaret efter behov som uppkommer i det dagliga arbetet under förutsättning att kvalitet och säkerhet beaktas. 7

38 Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering 2012 Riskbedömningar Socialstyrelsen rekommenderar att riskbedömningar ska genomföras inom verksamhetens kvalitetsarbete för att förebygga fallolyckor, trycksår, undernäring och under hösten 2012 har rekommendation om munbedömning utförd av sjuksköterska (ROAG) tillkommit. Verksamheten utför riskbedömningar på individnivå och vidtar åtgärder vid förhöjd risk. På servicehusen finns det boende som inte har önskat delta vid utförande av riskbedömningar. Förvaltningen har under juni 2012 skrivit avtal med Senior Alert och har under hösten infört uppgifterna i registret. Registreringen har i första skedet omfattat boenden med heldygnsomsorg. Fallolyckor Fallskador leder många gånger till smärta, obehag och en besvärande konvalescens för den äldre, vilket i sin tur kräver större resurser från kommunens sida. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera alla fallolyckor som inträffar samt analysera dessa för att identifiera ett eventuellt fallmönster. För att förebygga fallolyckor görs fallriskbedömning vid inflyttning till särskilt boende, därefter minst en gång om året och om tillståndet förändras.. Trycksår Trycksår innebär en skada i huden och underliggande vävnad vilket orsakats av tryck eller förskjutning av underliggande vävnad. Trycksår orsakar fysiskt lidande och ett ökat behandlingsbehov vilket innebär att det betraktas som en vårdskada. Alla medarbetare inom hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen ansvarar och medverkar i arbetet med att identifiera individer med stor risk för trycksår och medverka vid trycksårsprofylax och behandling. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera förekomst av trycksår till MAS. Verksamheterna har deltagit i en årlig nationell trycksårsmätning som har anordnats på initiativ av SKL. Undernäring Undernäring är ett tillstånd där mat- och vätskeintaget under en längre tid är lägre än behovet av energi och näringsämnen. På äldreboenden handlar det om sjukdomsbaserad undernäring. Ett bristfälligt näringstillstånd leder bland annat till nedsatt funktionsförmåga, långsammare rehabilitering, försämrad sårläkningsprocess, muskelsvaghet och ökad risk för infektioner. Det kan även leda till ökad risk för trycksår, höftfrakturer och depression. Oavsett orsak leder detta till minskat välbefinnande, ökad vårdtyngd och inte minst nedsatt livskvalitet för den drabbade. För verksamheten finns riktlinjer för att identifiera personer som är i riskzon för att utveckla undernäring och rutiner för att vidta åtgärder. Alla som bor på särskilt boende erbjuds vägning minst var tredje månad, vid fastställd undernäring eller risk för undernäring sker vägning med kortare tidsintervall. MNA används av alla enheter som riskbedömningsinstrument. 8

39 Insatser när det gäller mat och kosthållning ska, liksom övriga insatser, dokumenteras i den enskildes hälso- och genomförandeplan. Vid behov av ytterligare nutritionsinsatser finns tillgång till konsultation med dietist. Fördelningen av måltiderna och nattfastan påverkar den äldres möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näringsämnen. För att kvalitetssäkra maten som serveras i verksamheten är matsedelsplanering, måltidsordning och näringsberäkning en del i nutritionsomhändertagandet. På flertal av våra boenden finns tvårättssystem vilket innebär val av två maträtter för boende till lunch måndag till och med fredag i grundkosterna A-, E-, och SNR-kost. Med hjälp av Socialstyrelsens stimulansmedel kunde måltidsprojektet, en kartläggning av måltidsmiljön, på flertalet av våra särskilda boenden genomföras. Syftet med modellen är att ge den äldre en så optimal nöjdhet som möjligt. Det är många faktorer som bidrar till upplevelsen av måltiden. Måltidsmiljön har en stor social betydelse och innebär möjlighet till gemenskap och ett positivt avbrott i den dagliga tillvaron för de boende. Mat och måltider håller förhoppningsvis på att bli de sociala aktiviteter som kan skapa rymd och innehåll och bli dagens höjdpunkter. På flertalet enheter är måltidsmiljön god men det finns även många förbättringsområden som verksamheten arbetar vidare med under nästa år. Rehabiliteringspersonalen ordinerar hjälpmedel och analyserar de äldres sittställningar i måltidssituationen. Ett verksamhetsnära arbetssätt ger förutsättningar till säkrare vård. Munhälsa och nödvändig tandvård Inom boende med heldygnsomsorg erbjuds alla en årlig munhälsobedömning och nödvändig tandvård. På servicehus och i ordinärt boende avgör hjälpbehovet om personen är berättigad till tandvårdsstöd. I den uppsökande verksamheten ingår också nödvändig tandvård. Tandläkarhögskolan på Karolinska Institutet utför munhälsobedömningarna och utbildar personalen årligen i munhälsa och tandvård. Däremot kan personen själv välja tandläkare och tandhygienist. Senhösten 2012 påbörjades användningen av riskbedömningsinstrument ROAG i Senior Alert på ett boende. Arbetet kommer att fortsätta under Läkemedel Många äldre har ett komplext vårdbehov med många diagnoser och läkemedel. Hos äldre personer förändras förmågan att ta upp läkemedel i kroppen liksom att omvandla och utsöndra dem För läkemedelshanteringen är det MAS som ansvarar för att fastställa ändamålsenliga rutiner och fördela ansvaret. Rutiner och ansvar återfinns i en för verksamheten lokal instruktion. MAS gör fortlöpande uppföljningar av läkemedelshanteringen för att på sätt säkerställa att rutiner och ansvarsfördelning fungerar så att säkerheten är hög. För samtliga personer, som är boende på särskilda boenden, ska en strukturerad läkemedelsgenomgång ske vid inskrivningen och därefter minst en gång om året. Med läkemedelsgenomgång menas en metod för analys, omprövning och 9

40 uppföljning av en individs läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgången ska genomföras i team, där läkare och sjuksköterska deltar. Medicintekniska produkter Med dessa menas produkter som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom, skada eller funktionshinder samt undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller fysiologisk process. Vanliga medicinsktekniska produkter är olika typer av överflyttningshjälpmedel, rollatorer, rullstolar, tryckavlastande dynor och madrasser, personlyftar och duschstolar. En del av dessa förskrivs till enskilda individer inom särskilda boendeformer. Andra utgör grundutrustning och arbetstekniska hjälpmedel som kan användas av flera individer inom särskilda boendeformer. En förutsättning för en god och säker vård är att alla dessa produkter används på de sätt de är avsedda för. Det finns en riktlinje för verksamheten gällande hantering av medicintekniska produkter vilken är gemensam för Södertörn och Region Gotland. Syftet med denna riktlinje för medicintekniska produkter MTP är att reglera hantering och användning av dessa i särskilda boendeformer och dagverksamheter för personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunen. Förskrivare av hjälpmedel är hälso- och sjukvårdspersonal som mot bakgrund av genomförd behovsbedömning, till en namngiven person, väljer lämplig specifik produkt. Förskrivaren ansvarar för att alla faserna i förskrivningsprocessen genomförs och dokumenteras. Den som förskriver ett hjälpmedel ska inneha yrkeskompetens som arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, logoped eller läkare. Enhetschefen ansvarar för att omvårdnadspersonalen har tillräckliga kunskaper i att kunna hantera de hjälpmedel som de använder i sitt dagliga arbete. Förskrivaren ska meddelas när ny personal är i behov av utbildning. Dokumentation Säker vård och omsorg förutsätter att all information överförs på ett effektivt och korrekt sätt. Brister eller avsaknad av dokumentation kan leda till allvarliga händelser där en individ skadas. Journalen är ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlagsmaterial vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, har det övergripande ansvaret för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen. Ansvaret innefattar även hantering, förvaring och bevaring av patientjournaler. MAS ansvarar för att det finns riktlinjer och rutiner för journalföring av omvårdnadsåtgärder. I ansvaret ingår granskning och uppföljning av journalföring. Socialt ansvarig samordnare, SAS, har under 2012 haft det övergripande ansvaret för att utarbeta rutiner och stödja utveckling av den sociala dokumentationen. SAS har arbetat nära verksamheterna för att handleda, informera och utbilda omsorgspersonalen i arbetet med den sociala dokumentationen. 10

41 Hygien och infektioner Vårdrelaterade infektioner är ett omfattande problem med konsekvenser för individ, sjukvård och samhälle. Det kan leda till vårdskador vilket innebär ett lidande för de drabbade och ökade kostnader för samhället. Det är därför viktigt med följsamhet i livsmedelshygien, basala hygienrutiner och klädregler inom vård och omsorg. För verksamheten finns det basala hygienrutiner som alltid tillämpas när boende eller vårdtagare undersöks, vårdas eller behandlas. Detta förhindrar spridning av smitta och skyddar både vårdtagare och vårdpersonal. Verksamheterna deltar i infektionsregistrering enligt rekommendationer av Vårdhygien i Stockholms län. Livsmedelshygien Livsmedelslagstiftningen omfattar alla typer av verksamheter och hela livsmedelskedjan. Enhetschefen ansvarar för att verksamheten systematiskt har gåtts igenom och att ett aktuellt kvalitetssystem för egenkontroll finns och följs. Egenkontrollprogrammet bygger på ett system för att identifiera och eliminera risker som kan påverka maten negativt vid hantering och tillagning. Vård i livets slutskede Vård i livets slutskede ska kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut, oavsett ålder och diagnos. Genom nationella kvalitetsregister ges en möjlighet för hälso- och sjukvården att följa upp och utvärdera vårdens resultat och kvalitet. Ett av dessa register är Svenska Palliativregistret som finansieras via Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att registrera i Svenska Palliativregistret kan respektive enhet följa den egna enhetens kvalitet på vården i livets slutskede och kunna identifiera viktiga områden för kontinuerligt förbättringsområde. Alla enheter deltar i Palliativregistret. Samverkan för att förebygga vårdskador Det finns överenskommelse angående samarbetsformer med läkarorganisation som tillhandahåller läkarinsatser på äldreboende och regelbundna träffar med cheferna på läkarorganisationen. Det finns en samverkansöverenskommelse: Vård av äldre Huddinge kommun och Stockholms läns landsting. Det finns avtal med apotek, Vårdhygien i Stockholms län och medicintekniska enheten på Huddinge sjukhus. Förvaltningen har under 2012 slutit avtal med Senior Alert. Äldreteamet Verksamheten Äldreteamet startade som ett samarbetsprojekt 2007 mellan Huddinge kommuns äldreomsorg och Stockholms läns landsting. Målsättningen var att för de mest sjuka äldre erbjuda möjlighet till kvarboende i ordinärt boende genom god vård och omsorg under dygnets alla timmar. Samt att reducera risken för att behöva akut uppsöka sjukhus. Efter ett beslut som fattats av landstinget om en avveckling av Äldreteamet före årsskiftet utfördes en successiv 11

42 avveckling av verksamheten i samarbete med alla berörda aktörer under sista kvartalet Riskanalys Riskanalys är en systematisk identifiering och bedömning av risker i ett visst sammanhang. Inför planerade förändringar i organisation, bemanning och flytt som kan påverka säkerheten för vårdtagarna har riskanalyser genomförts på Björkbacken, Segeltorps äldreboende, Björnkulla, Tallgården, Solgården, Körsbärsgården, Strandgården, Kullagården och på Serenaden/Lindåsen. Riskbedömning har även gjorts gällande Äldreteamet, sjuksköterskejouren och dietisterna. Rapportering av händelser Synpunkter och klagomål Klagomålshantering går ut på att uppmuntra kommunens invånare att framföra synpunkter och klagomål för att vi ska kunna rätta till sådant som blivit fel, och därmed också förbättra verksamheten. Skriftliga synpunkter/klagomål som kommer direkt ska dateras och skickas till förvaltningen för att diarieföras. Synpunkter/klagomål via telefon ska dokumenteras i form av en tjänsteanteckning och skickas för diarieföring. Mottagande av synpunkter/klagomål ska bekräftas till avsändaren inom 24 timmar. Vid muntliga synpunkter/klagomål som avges direkt, ska upplevelsen bekräftas och om möjligt åtgärdas omgående. Tjänsteanteckning om detta skickas till diarieföring. Enhetschefen ska utreda och lämna skriftligt svar till avsändaren inom två veckor. Kopia av svaret skickas till förvaltningen för diarieföring. Handläggningen dokumenteras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem, W3D3. Registrerade synpunkter och klagomål sammanställs och redovisas till äldreomsorgsnämnden i delårsrapport 2 och i verksamhetsberättelse. Förbättringsbehov identifieras på såväl verksamhetsnivå som i hela organisationen. Avvikelsehantering Inom hälso- och sjukvården är avvikelse en negativ händelse eller tillbud. Avvikelsehantering innebär rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna. Syftet med avvikelsehantering är att öka kunskapen hos all personal om risker i hälso- och sjukvården så att förebyggande åtgärder kan vidtas. Avvikelsehanteringen är en del av respektive enhetens kvalitetsarbete. Avvikelsen dokumenteras av inblandad personal. Omvårdnadspersonal dokumenterar på fastställd blankett, sjuksköterskorna registrerar i avvikelsemodulen i Procapita. Enhetschefen följer upp och återför resultatet till hela personalgruppen. Avvikelserna följs upp regelbundet av MAS. Lex Maria Syftet med lex Maria är att personalen ska rapportera om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom i samband med hälso- och sjukvård. En lex Maria-anmälan görs för att få en objektiv utredning av 12

43 Socialstyrelsen om omständigheterna till varför en allvarlig händelse har inträffat eller om det har uppstått risk för skada för en enskild individ. Vårdgivaren ansvarar för att händelser som lett till eller hade kunnat leda till allvarlig vårdskada anmäls till Socialstyrelsen enligt lex Maria. I Huddinge har nämnden delegerat medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) denna uppgift. Fel och brister I den kommunala omsorgen används begreppet fel och brister istället för avvikelser. All personal har skyldighet att rapportera och dokumentera fel och brister. För verksamheterna finns det en rutin för hantering och rapportering av fel och brister inom ramen för socialtjänstlagen (SoL). Enhetschefen ansvarar för att den rutinen är känd för medarbetarna. Vid en uppkommen händelse svarar enhetschefen för att tillsammans med berörda medarbetare göra en samlad bedömning om vad som hänt, varför det hände och vilka åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas för att det inte ska upprepas. Effekten av de vidtagna åtgärderna följs upp. Alla inkomna fel och brister sammanställs av enhetschefen och återförs till medarbetarna och andra berörda. Erfarenheterna används i det förebyggande riskhanteringsarbetet och systematiska kvalitetsarbetet. Rapporter om fel och brister skickas till sektionschef eller verksamhetschef för kännedom. Rapporterna registreras av förvaltningens registrator i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem W3D3. Fel och brister används i respektive sektions ledningsgrupp för ett kollegialt utbyte av kunskap och förbättringsåtgärder på samtliga enheter. Lex Sarah Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Syftet med lex Sarah är att personalen ska rapportera när någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av missförhållanden i samband med vård och omsorg. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Upprepade händelser kan tillsammans utgöra ett missförhållande. För verksamheten finns det en rutin att följa vid rapportering av missförhållanden eller risker för missförhållanden som uppstår i verksamheterna. I den ingår att identifiera, rapportera, dokumentera, analysera, åtgärda och följa upp. Verksamheten använder lex Sarah som ett led i den övergripande kvalitetsutvecklingen. Händelser och åtgärder gås igenom gemensamt för att utveckla verksamheten och förebygga liknande risker och händelser. En årsberättelse om lex Sarah redovisas för nämnden. Sammanställning och analys Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. 13

44 Verksamheten följer riktlinjer och utformar sin egen lokala rutin för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada. Detta görs för att erfarenheterna ska förhindra en ny negativ händelse eller ett nytt tillbud. Åtgärderna kan handla om både insatser för en enskild och förändringar av arbetssätt, rutiner eller av organisationen i verksamheten. Samverkan med den enskilde och närstående Upprättande av levnadsberättelse, genomförandeplan och hälsoplan görs tillsammans med den enskilde och i förekommande fall dennes närstående. Information ges om förändringar uppstår i den enskildes hälsotillstånd eller om annat inträffar av betydelse för omvårdnaden. Det erbjuds möjlighet till delaktighet i vårdplaneringsmöten för den enskilde och om omständigheterna medger kan även närstående delta. I verksamheten anordnas anhörigträffar där den enskilde och dennes närstående inbjuds till dialog med enhetschefer och medarbetare. De närstående ska ses som en tillgång, en resurs i omvårdnaden. Att lyssna och visa förståelse och respekt för den enskilde och anhörigas situation, reaktioner och åsikter är grundläggande i medarbetarnas arbetssätt. Resultat 2012 Det systematiska förebyggande arbetet görs genom användning av bedömningsinstrument i kvalitetsregistret Senior Alert. Enheternas anslutning till det digitala systemet har skett september 2012-januari Under 2013 kommer riskbedömningarna, mål och resultat lättare kunna följas upp och utvärderas Fallskador Antal fall har minskat från föregående år med 18%. Antalet benbrott har minskat med 45% från 34 benbrott till 19. Antalet besök på slutenvården och antalet inskrivningar har minskat med 34%. Minskningen kan dels bero på tydligare individuella uppföljningar och dels det ökade användandet av höftskyddsbyxor. 14

45 Fallrisken är individuell beroende på den enskildes sjukdomsbakgrund och mentala förmåga. Trycksår 30 procent av de boende har ökad risk för tryckskador. Årlig nationell trycksårsmätning anordnas på initiativ av SKL och under 2012 har flera enheter deltagit. Undernäring Närmare 40 procent av de boende har ökad risk för undernäring. Undernäringen är förknippad med den komplexa sjukdomsbilden hos en äldre person. BMI-statistik som har följts under flera år visar dock att andelen personer med undernäring eller risk för undernäring minskar stadigt. Munhälsa och nödvändig tandvård På äldreboenden med heldygnsomsorg är alla boende berättigade till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. På servicehus är de personer som har varaktigt stort omvårdnadsbehov berättigade. Samtliga berättigade har erbjudits årlig munhälsobedömning. Enligt tandvårdsregistret Symfoni har totalt 838 personer på särskilt boende erbjudits munhälsobedömning. Av dessa har 790 tackat ja. Antalet utförda munhälsobedömningar var 588. Av omvårdnadspersonalen fick 113 personer munvårdsutbildning. Läkemedel September 2012 kom föreskriften med förtydligande om läkemedelshantering där kraven på systematiska läkemedelsgenomgångar förtydligats. Läkaren ansvarar för att läkemedelsgenomgång genomförs vid inflyttning till särskilt boende och därefter minst en gång om året och om personens hälsotillstånd förändras. Det nya kravet är att minst 95% av de boende ska ha haft en läkemedelsgenomgång, annars får läkarorganisationen böter. I Huddinge skedde läkemedelsgenomgångarna till 68%. Förvaltningen fick stimulansbidrag från Socialstyrelsen till ett projekt under som syftade till att kvalitetssäkra läkemedelshantering inom särskilt boende för äldre. Projektet bedrevs i samarbete med Apoteket Farmaci. Projektet har innefattat utbildning samt kartläggning och inventering av rutiner. Drygt 400 undersköterskor och vårdbiträden utbildades i grundläggande läkemedelshantering. Sjuksköterskorna utbildades i Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Drygt 40 sjuksköterskor deltog. Projektet är avslutat. MAS har vid årsskiftet följt upp åtgärdsplanerna för respektive enhet. Åtgärderna har genomförts och det finns tidsplan för de enstaka insatserna som inte har fullföljts Antalet läkemedelsavvikelser har minskat med 24%. Troligen kan detta vara ett resultat på det läkemedelsfokuserade arbetet som genomförts på enheterna. Andelen läkemedelsavvikelser varierar mellan enheterna. Varje enhet ska följa upp avvikelserna och ha en handlingsplan för åtgärder. 15

46 Kvalitetsgranskning av demensvården Projekt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom avslutades den 31/ Under året har 19 av 21 enheter inom äldreomsorgen fått en övergripande presentation av de nationella riktlinjerna. Vid presentationen har rehabteamet, sjuksköterskor, samordnare, enhetschefer och omvårdnadspersonal varit delaktiga. Sammanlagt har 299 medarbetare fått presentationen. En fördjupad utbildningsinsats har gjorts inom tre särskilda boendeformer, demensdagvård, växel/avlastningsboende, gruppboende för demenssjuka och ett hemtjänstområde. Utbildningsinsatsen har skett via en webbutbildning, demens ABC. Denna webbutbildning har innehållit reflektionsfrågor till totalt tio kapitel, olika områden. Omvårdnadspersonalen har tillsammans reflekterat och diskuterat hur man arbetar på sin enhet kring dessa områden. Innan avslutad utbildning har omvårdnadspersonalen fått göra ett kunskapstest och sedan när man klarat det, får man ett diplom. Dessa diplom lämnas till enhetschefen som registrerar dessa i omvårdnadspersonalens kompetensmapp. All omvårdnadspersonal har klarat kunskapstestet och fått diplom. Arbetet planeras fortgå under Personalen på Ekgården har deltagit i arbetet att tillsammans ned Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum ta fram en checklista kring personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Checklistan är tänkt att fungera som ett redskap för all yrkesprofessioner på det särskilda boendet i arbetet med att föra in Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom på individnivå. Dokumentation MAS har genomfört stickprovskontroll på var tionde omvårdnadsjournal. Hälsooch sjukvårdsdokumentationen har förbättrats och blivit mer strukturerad under Arbete pågår med att utveckla dokumentationen i hela vårdprocessen med bedömning, planering och utförande av åtgärder samt uppföljning av resultat i hälsoplaner. Infektioner och smittspridning Inga hygienronder har genomförts under 2012 på grund av att Vårdhygien inte har kunnat ställa upp med hygiensköterskeinsatsen. Ett antal enheter med heldygnsomsorg deltog vecka i nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler. Mätningen visade att följsamheten till hygienrutiner var mycket god. Huddinge placerade sig bland de 10 bästa kommunerna i landet. I stort sett all personal inklusive vikarier har genomgått webbutbildningen i basala hygienrutiner på Vårdhygiens hemsida. Alla enheter deltar i infektionsregistrering som rapporteras kvartalsvis via MAS till vårdhygien. Antalet infektioner som behandlas med antibiotika har minskat. Enstaka personer som vårdas på olika enheter har resistenta bakterier. Ingen av dessa har fått sin smitta på boendet och det har inte heller varit någon sekundär spridning. 16

47 Livsmedelshygien Under 2012 genomfördes både grundkurser och fortsättningskurser i livsmedelshygien, totalt 15 kurser. Grundutbildningen riktade sig till de medarbetare, som i sitt yrke hanterar livsmedel, och som inte tidigare gått en livsmedelshygienutbildning. Fortsättningsutbildningen riktade sig till de medarbetare som i sitt arbete hanterar livsmedel och som för ett år eller längre sedan gått grundutbildning eller motsvarande. Deltagare var kökspersonal i tillagningskök, chefer med ansvar för tillagningskök och vårdpersonal som hanterar livsmedel. Inkontinens För att kunna erbjuda god och kostnadseffektiv inkontinensvård krävs specifikt kunnande. Idag finns på alla boenden utom ett minst en sjuksköterska med utbildning i förskrivningsrätt för inkontinensprodukter. Vård i livets slutskede En utbildningsinsats om vårdprogram för palliativ vård har genomförts våren Cirka 100 personer har deltagit på utbildningsinsatsen som genomfördes av regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland. Arbetet med att förankra nationellt vårdprogram kommer att fortsätta under Tillgång till material för Nationellt vårdprogram för palliativ vård finns på alla enheter. Lex Maria Det har gjorts en lex Maria-anmälan under året efter klagomål på brister i vård och behandling. Lex Sarah Det har gjorts 53 lex Sarah-utredningar under året. Dessa redovisas i en särskild årsrapport som redovisats till nämnd Övergripande mål och strategier för 2013 Målet i verksamheterna är att öka patientsäkerheten och att uppfylla en nollvision vad det gäller allvarliga vårdskador. Att riskmedvetenhet finns hos alla medarbetare och att vi uppnår ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för förbättringar av patientsäkerheten. Det vill säga att det finns en optimal patientsäkerhetskultur i organisationen. Strategier för att öka patientsäkerheten kommer att under 2013 att vara: Utveckla användandet av kvalitetsregister och ansluta verksamheterna till med särskild satsning på munbedömning och BPSD-registret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) Demens, utveckla personcentrerad demensvård. Vård i livets slut 17

48 18

49 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ KS /839 1 (7) HANDLÄGGARE Sopo, Johanna Äldreomsorgsnämnden Remiss - Delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) - svar på remiss från socialdepartementet Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner social- och äldreomsorgsförvaltningens tjänsteutlåtande Delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2)- svar på remiss från socialdepartementet och överlämnar det till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning I Delbetänkandet patientlag (SOU 2013:2) föreslår patientmaktsutredningen en ny patientlagstiftning. I delbetänkandet ingår förslag till hur patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, hur patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. Förvaltningen ser mestadels positivt på utredningens förslag till ny patientlag med syfte att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården, främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Regeringen har utsett en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på hur situationen för personer som saknar beslutsförmåga kan regleras på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april Denna fråga har länge varit högaktuell och förvaltningen beklagar att den inte har kopplats samman med förslaget till patientlag. Beskrivning av ärendet Regeringen beslutade den 24 mars 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas (dir. 2011:25). Regeringen har också beslutat om två tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2012:24 och 2012:113). Utredningen har antagit namnet Patientmaktsutredningen. Den 7 juni 2012 överlämnade utredningen promemorian Patientens tillgång till sin journal till Socialdepartementet. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

50 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ KS /839 2 (7) Patientmaktsutredningen har i uppdrag att föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. I delbetänkandet föreslår utredningen i enlighet med direktiven för en ny patientlagstiftning, hur patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, hur patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. Delbetänkandet har skickats på remiss till 143 remissinstanser, varav 30 är kommuner. I Stockholms län är Stockholms stad och Huddinge kommun remissinstanser. I Huddinge kommun är äldreomsorgsnämnden och socialnämnden remissinstanser. Utredningen föreslår att lagförslagen ska träda i kraft den 1 januari Utredningen föreslår vidare en övergångsbestämmelse som är kopplad till förslaget om ökad valfrihet i den öppna vården. Patientmaktsutredningens innehåll Bakgrund Utredningen föreslår en ny patientlag där bestämmelser från hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som tydliggör patientens möjligheter till inflytande i hälso- och sjukvården eller har direkt betydelse för vårdens utformning samlas. Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör också sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser. Patientlagen har som övergripande syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagen ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. I uppdraget ligger att göra lagstiftningen lättillgänglig, pedagogisk och överskådlig. Patientlagen innehåller bestämmelser om information samtycke delaktighet val av behandlingsalternativ förnyad medicinsk bedömning fast vårdkontakt och individuell planering

51 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ KS /839 3 (7) tillgänglighet val av utförare personuppgifter och intyg synpunkter, klagomål och patientsäkerhet. Lagstiftning som reglerar särskilda, avgränsade frågor, såsom till exempel smittskydd, aborter och transplantation, har i huvudsak lämnats orörd och utanför patientlagen. Övriga bestämmelser om landstingens och kommunernas planering och organisation av hälso- och sjukvård, personal, forskning, samverkan med mera, kommer tills vidare att finnas kvar i HSL. Utredningen har fått i uppdrag att se över bestämmelser som finns kvar i HSL och föreslå en ny lag om hälso- och sjukvårdens organisation. Utredningens förslag till den delen ska lämnas senast den 30 juni Utredningens förslag Information Utredningens bedömning är att informationspliktens omfattning och innehåll behöver förtydligas. Utredningen föreslår att det av patientlagen ska framgå att patienten ska få information om sitt hälsotillstånd, metoder, förväntad tidpunkt för vård, det förväntade vård- och behandlingsförloppet, väsentliga risker och eventuell eftervård. När det är aktuellt ska information lämnas om möjligheten att välja vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, vårdgarantin, innehållet i patientlagen samt möjligheten att ansöka om ersättning för vård i annat EES-land. Informationen ska anpassas till mottagens ålder, mognad, erfarenhet, språklig bakgrund och andra individuella förutsättningar. Informationen ska lämnas skriftligt om mottagaren ber om det. Mottagarens önskan att avstå från information ska respekteras. Samtycke Att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke har hittills bara framgått indirekt i HSL och patientsäkerhetslagen. Utredningen föreslår att det i patientlagen tydliggörs att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke om inte annat följer av annan lagstiftning. Patienten kan när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Patienten kan lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden.

52 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ KS /839 4 (7) Enligt förslaget ska en patients nekande att ta emot viss vård alltid dokumenteras i patientjournalen. Inom hälso- och sjukvården uppkommer situationer då personer, som normalt sett är beslutskapabla, saknar möjlighet att ge samtycke. Utredningen föreslår att det ska framgå av patientlagen att en patient ska få den hälso-och sjukvård som behövs vid fara som akut hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes inställning på grund av medvetslöshet eller av annan orsak inte kan utredas. De finns också personer, till exempel med demenssjukdom, som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ge sitt samtycke. Patientmaktsutredningen föreslår att det tydligt ska framgå av den nya patientlagen att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke. Utredningen föreslår dock att hälso- och sjukvård ska kunna ges i vissa situationer för dessa personer. Bedömningen om det ska göras i respektive situation. Berörd vårdpersonal ska så långt som möjligt ta hänsyn till patientens och närståendes inställning. Regeringen har utsett en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till ändamålsenlig reglering avseende personer som helt eller delvis saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga i situationer inom hälso- och sjukvården. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april I hälso- och sjukvårdslagen finns inte några uttryckliga bestämmelser som gäller barn och deras inflytande över sin egen vård. Utredningen föreslår att barnets inställning till den aktuella åtgärden ska klarläggas så långt som möjligt. Barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad samt arten och angelägenhetsgraden av sjukvårdsåtgärden. Delaktighet Utredningen föreslår att det i patientlagen införs en bestämmelse som tydliggör att patientens medverkan i den egna vården ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Vidare föreslås att patientens närstående får delta i utformningen och genomförandet av vården om det är lämpligt och patienten inte motsätter sig detta. Hälso-och sjukvården ska, när det inte är olämpligt, samverka med barnets vårdnadshavare. Val av behandlingsalternativ Landstinget ska ge patienten möjlighet att välja behandlingsalternativ. Patienten ska erbjudas den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

53 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ KS /839 5 (7) Inom kommunens hälso- och sjukvårdsansvar har patienten inte rätt till behandling utanför den kommun som han eller hon är bosatt i, om kommunen kan erbjuda en behandling som uppfyller kraven enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Förnyad medicinsk bedömning Möjligheten att få en förnyad medicinsk bedömning (second opinion) infördes i hälso- och sjukvårdslagen Utredningen anser att bestämmelsen inte har slagit igenom på det sätt som det var tänkt och att regelverket idag är begränsande. Att få en second opinion kan bidra till att skapa trygghet för patienten. Utredningen föreslår att det bara är livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom som inte ska omfattas av second opinion. Fast vårdkontakt och individuell bedömning Patientens behov av trygghet, kontinuitet, säkerhet och samordning av insatser lyfts fram. Delar av detta finns i nuvarande HSL. Utredningen tar upp vikten av en fast vårdkontakt om patienten begär det. En patient ska ha möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården. Patienten och närstående ska upplysas om möjligheten att, i vissa fall, få en individuell plan upprättad. Likaså ska habilitering, rehabilitering och valet av hjälpmedel planeras i samverkan med den enskilde. Tillgänglighet Den nationella vårdgarantin är lagstadgad och finns i hälso-och sjukvårdslagen. Enligt den ska landstingen erbjuda dem som är bosatta i landstinget en vårdgaranti som ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får: kontakt med primärvården (tillgänglighetsgaranti) besöka läkare inom primärvården (besöksgaranti) besöka den specialiserade vården (besöksgaranti) planerad vård efter beslut om behandling, till exempel operation (behandlingsgaranti). Enligt utredningens uppfattning bör vårdgarantin vidareutvecklas och också omfatta diagnostiska åtgärder. Patientmaktsutredningen föreslår att den nationella vårdgarantin ska tas med till den nya patientlagen.

54 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ KS /839 6 (7) Val av utförare Idag har landstinget skyldighet att organisera primärvården så att alla som är bosatta inom landstinget kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja fast läkarkontakt (vårdvalssystem). Utredningen föreslår att patienter ska ges möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård inom hela landet. Utredningen föreslår vidare att hemlandstinget också i fortsättningen får svara för kostnaderna för den vård som patienterna får i ett annat landsting. Personuppgifter och intyg Patienten har rätt att ta del av sin journal och andra uppgifter om sig själv. Bestämmelser om behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården finns i första hand i patientdatalagen. Bestämmelser om tystnadsplikt, sekretess, beslut om att inte lämna ut en journalhandling finns i patientdatalagen, patientsäkerhetslagen och offentlighets- och sekretesslagen. I förslaget till ändring förtydligas patientens rätt till information och vilka ställningstaganden som gjorts i fråga om behandlingsalternativ. Utredningen förtydligar skyldigheten enligt patientdatalagen för den som för patientjournal ska på patientens begäran utfärda intyg om vården. Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Patientnämndernas uppdrag att informera enskilda patienter förtydligas. De ska erbjuda patienter den information dessa behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal och hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet. Enligt utredningens förslag ska den nya Inspektionen för vård och omsorg enligt patientsäkerhetslagen hantera klagomål mot verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård och mot hälso- och sjukvårdspersonal. Förslaget tar upp vårdgivarens skyldighet att informera patienten och hans eller hennes närstående om möjligheten att delta i patientsäkerhetsarbetet. Förvaltningens synpunkter Social- och äldreomsorgsförvaltningen ser mestadels positivt på utredningens förslag till ny patientlag med syfte att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården, främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Eftersom nuvarande HSL trädde i kraft 1983 och under årens lopp har ändrats ett stort antal gånger, är bestämmelserna av delvis mycket olika karaktär och i behov av uppdatering.

55 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ KS /839 7 (7) Det är positivt att utredningen lägger stor vikt på patientens och närståendes roll och möjlighet till delaktighet. Flera områden som berörs i förslaget har hittills bara framgått indirekt i HSL och patientsäkerhetslagen. Förvaltningen ser också positivt på att utredningen föreslår att barns inställning till en aktuell hälso- och sjukvård ska klarläggas så långt det är möjligt. Förvaltningen beklagar att patientlagen inte föreslås omfatta tandvård. Regeringen har utsett en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på hur situationen för personer som saknar beslutsförmåga kan regleras på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april Denna fråga har länge varit högaktuell och det är beklagligt att den inte har kopplats samman med förslaget till patientlag. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Johanna Sopo Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilagor 1. Sammanfattning av Delbetänkande Patientlag (SOU 2013:2) 2. Remissmissiv Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

56

57

58

59

60

61

62 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISS DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (1) Remissinstanser Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) - svar på remiss från socialdepartementet Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 30 april 2013 Handläggare: Viktoria Thonäng, KS Kansli, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Kerstin Z Johansson Chef kommunstyrelsens kansli Delges KS Delegationsbeslut C:16 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

63 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (4) HANDLÄGGARE Christina Almqvist Äldreomsorgsnämnden Granskning av lagen om valfrihetssystem (LOV) yttrande över en revisionsrapport Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens yttrande över revisionsrapporten och överlämnar tjänsteutlåtandet till Huddinge kommuns revisorer som nämndens eget yttrande i ärendet. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av revisorerna i Huddinge kommun genomfört en granskning av lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten. Granskningen visar att äldreomsorgsnämnden lever upp till sitt ansvar enligt lagen om valfrihetssystem samt kommunfullmäktiges mål för området. Nämnden har brutit ned fullmäktiges mål och styr verksamheten i enlighet med de mål för hemtjänstverksamheter som anges i kommunfullmäktiges mål och budget. Av de tre förbättringsområden som revisorerna lyfte fram 2010 kvarstå att vidta åtgärder för att skilja icke-val från aktivt val gällande kommens utförare i egen regi, Utifrån den granskning som gjorts vill revisorerna uppmärksamma nämnden på att de bör redovisa resultatet av kundenkäter på samtliga enheter i Jämför service samt redovisa resultatet av äldreomsorgsinspektörernas uppföljningar i Jämför service Social- och äldreomsorgsförvaltningen instämmer i revisorernas synpunkter och konstaterar att det pågår arbete för att få fram en lösning för att kunna skilja icke-val från aktivt val gällande kommens utförare i egen regi. Vidare pågår det ett ständigt arbete för att kunna öka svarsfrekvensen i kundundersökningarna, vilket krävs för att kunna redovisa resultatet på samtliga enheter. Förvaltningen har för avsikt att redovisa resultatet av äldreomsorgsinspektörernas uppföljningar och arbete pågår kring detta. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun införde kundval inom hemtjänsten Sedan införandet har andel externa utförare ökat. Även det totala antalet beviljade hemtjänsttimmar samt det totala antalet kunder inom hemtjänsten har ökat. Antalet kunder som väljer externa utförare har ökat stadigt. De externa utförarna har 22 procent av kunderna och egenregin har 78 procent. Samtidigt POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

64 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (4) utför de externa utförarna 51 procent av beviljade hemtjänsttimmar och egenregin 49 procent. Ernst & Young har på uppdrag av revisorerna i Huddinge kommun genomfört en granskning av lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten. Syftet med granskningen har varit att följa upp vidtagna åtgärder utifrån 2010 års granskning av införandet av LOV samt att granska ändamålsenligheten i äldreomsorgsnämndens styrning och uppföljning av valfrihetssystemet inom hemtjänsten. Granskningen baseras på intervjuer med tjänstemän på socialoch äldreomsorgsförvaltningen samt dokumentstudier. Den granskning som gjordes 2010 av lagen om valfrihetssystem i Huddinge mynnade ut i tre förbättringsområden som omfattade uppföljning, ansvar och roller samt möjlighet att skilja icke-val från aktivt val i befintligt verksamhetssystem. Av dessa har åtgärder vidtagits för uppföljning samt ansvar och roller. Arbete med att synliggöra vilka kunder som tilldelats kommunens egen regi som alternativ utifrån ett icke-val kvarstår. Av granskningen framkommer att det inom social- och äldreomsorgsförvaltningen pågår ett ständigt arbete med att effektivisera och skapa rutiner för likvärdig uppföljning av de externa utförarna och verksamheten som drivs i egen regi. Nämnden får löpande redovisning från förvaltningen om den uppföljning som genomförs. Nämnden bedöms ha ett välutvecklat uppföljningssystem. Vidare visar granskningen att det finns kvalitetsdeklarationer som samtliga utförare förbinder sig att följa genom avtal. Detta följs upp och redovisas skriftligt till nämnd. Förvaltningen har under 2012 reviderat kvalitetsdeklarationerna. I granskningen framgår även att kunderna har möjlighet att jämföra olika utförare i webbtjänsten Jämför service. I Jämför service presenteras resultat från verksamhetsenkät och kundundersökningar. Att tjänsten ännu inte erbjuder ett helt jämförbart underlag utifrån mätt kundnöjdhet gällande utförare ses som ett förbättringsområde. Nämnden bedöms i granskningen uppfylla sitt informationsansvar vad gäller kraven enligt LOV, men informationen till kunderna bör utvecklas till exempel genom att lägga ut sammanfattningar av äldreomsorgsinspektörernas rapporter i Jämför service. Utifrån den granskning som gjorts vill Huddinge kommuns revisorer uppmärksamma nämnderna på att de bör: skilja icke-val från aktivt val gällande kommens utförare i egen regi

65 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (4) redovisa resultatet av kundenkäter på samtliga enheter i Jämför service redovisa resultatet av äldreomsorgsinspektörernas uppföljningar i Jämför service Förvaltningens synpunkter Förvaltningen instämmer i revisorernas synpunkter och konstaterar att dessa ligger i linje med det utvecklingsarbete som pågår. Nedan följer förvaltningens svar på revisorernas skrivelse. Redovisa resultat från kundenkäter i Jämför service För att kunna redovisa resultatet från kundersökningarna i Jämför service krävs att minst fem kunder svarar. Detta för att det inte ska vara möjligt att utröna hur enskilda individer har svarat på de olika frågorna. Allt för att värna kunderna och att de inte kommer till skada. Flera av de externa utförarna har ett litet antal kunder och i och med det uppgår inte antal kunder som svarat i undersökning till fem och då är det inte möjligt att redovisa resultatet. Förvaltningen arbetar ständigt med att förbättra undersökningsmetoder för att öka svarsfrekvensen i kundundersökningarna för att kunna ha resultat för så många enheter som bara är möjligt. Redovisa resultat av äldreomsorgsinspektörernas uppföljning i Jämför service Förvaltningen har för avsikt att redovisa resultatet av äldreomsorgsinspektörernas uppföljningar. Det är viktigt att presentera jämförbara resultat och här pågår ett arbete med att ta fram en modell för hur presentationen av resultatet ska ske på ett tydligt och likvärdigt sätt för samtliga utförare. Modellen för presentation bör sedan vara en del av den uppföljningsplan som nämnden har. Skilja icke-val från aktivt kommunalt val Idag tas manuellt uppgifter ut ur verksamhetssystem för att urskilja hur många som gjort ett icke-val respektive ett aktivt val av kommunal hemtjänst. Under 2013 kommer det ske en utveckling av det befintliga verksamhetssystemet så att de kunder som gjort ett icke-val automatiskt skiljs från dem som gjort ett aktivt val.

66 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (4) Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Christina Almqvist Utvecklingsledare Bilagor 1. Revisionsskrivelse från Huddinge kommuns revisorer 2. Revisionsrapport 19/2012 från Ernst & Young Beslutet delges Huddinge kommuns revisorer

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) HANDLÄGGARE Ann-Charlotte Hallgren Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens budgetförslag/underlag inför mål och budget 2014 och plan Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande till generell uppräkning, volymer och investeringar för perioden 2014 till 2016 och översända det som sitt svar till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Enligt beslutad budgetordning ska kommunfullmäktige besluta om mål och budget i juni månad. I det beslutet utgör nämndernas underlag en viktig del av det samlade underlaget. I följande beskrivning anges vilka underlag och prioriteringar som behöver göras utifrån det ekonomiska läget som delges i budgetförslaget inför år 2014 och plan 2015 till Beskrivning av ärendet Nämnden ska kortfattat på ett övergripande plan ange vilka satsningar och effektiviseringar som kan bli aktuella utifrån det ekonomiska läget. Uppgifter om prestationer och volymer eller motsvarande ska redovisas per verksamhet enligt de uppställningar som nämnden använder för uppföljning av verksamheten. Nämndernas budgetunderlag till fullmäktige inför beslut om mål och budget lämnas till ekonomiavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning senast den 17 april, tillsammans med justerat nämndprotokoll. Mål och budget behandlas i kommunstyrelsen den 27 maj. Kommunfullmäktige behandlar ärendet den 10 juni. Budgetförslag inklusive volymer, lokaler, generell uppräkning och effektivisering är under kommande år följande: POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

89 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) Äldreomsorgsnämnden Nettokostnad Kommunplan Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m Volymer Lokaler IT 0 Generell uppräkning Gemensam utveckling 0 Effektivisering 0 Plan Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m. 0 Volymer Lokaler 0 IT 0 Generell uppräkning Gemensam utveckling Plan Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m. 0 Volymer Lokaler 0 IT 0 Generell uppräkning Gemensam utveckling 0 Plan Befolkningsprognosen som använts för volymberäkningarna togs fram i februari Volymberäkningarna kommer att uppdateras med ny befolkningsprognos inför fastställande av mål och budget Förvaltningens synpunkter Tekniska justeringar, omprioriteringar med mera Fyra miljoner kronor har dragits av från tidigare erhållna medel utifrån kommunplanen Två av de fyra miljonerna avser anpassningsstöd som var en riktad satsning under 2013 som nu återförs. Resterande två miljoner avser Socialstyrelsens riktlinjer för demensboende som har flyttats till medelsreserven 2014, utifrån behov är pengarna disponibla för nämnden. Generell uppräkning Nämndernas preliminära ramar har räknats upp för löne-, hyres- och prisökningar. Budgettillägget är beräknat som en generell uppräkning.

90 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) I ekonomiplanen har nämndernas ramar räknats upp med i genomsnitt 2,0 procent per år. Volymer Äldreomsorgens volymer avser antal personer över 65 år med ett beräknat genomsnittligt behov av vård och omsorg. Befolkningen över 65 år beräknas öka med 6 procent under perioden Störst procentuell ökning, 8 procent, sker i åldersgruppen över 80 år. Totalt för perioden beräknas volymerna öka med 53 miljoner kronor, cirka 9 procent av nettobudgeten 2013, utifrån den centrala budgetberedningens beräkningar. Befolkningsförändringar Åldersfördelning Total år år w år Befolkningsökningen innebär ett ökat behov av 20 nya platser inom äldreboenden år Budgetförslag innebär att nämnden i stort sett får kompensation för samtliga volymökningar år 2014 vilket framgår i tabellen nedan. Dock ska poängteras att det fortfarande rör sig om en prognos, när verkliga siffror finns tillgängliga över 2014 års befolkningsutveckling kan exakta beräkningar göras. För åren 2015 till 2016 har nämnden tilldelats totalt 15,7 miljoner kronor för mycket till volymökningar. Det har också framkommit andra behov inom äldreomsorgen på senare tid. Antalet äldre personer med psykisk ohälsa ökar, och därför finns det ett behov av att starta upp ett sådant boende med 9 platser i dagsläget. Antalet äldre med missbruksproblem har också ökat i antal på senare tid. Dessa ökade behov innebär att platserna är något dyrare att köpa, eftersom det krävs mer personal i sådana boenden. Inom hemtjänsten är trenden tydlig att man gärna bor kvar i hemmet så länge som det är möjligt. Skulle denna trend förändras kan det innebära ett betydligt större behov av tillgängliga platser.

91 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) Kostnader för befolkningsförändringar Prognos Ålder Antal år Antal 80 år-w Totalt 65 år och äldre Ökning år mellan åren Ökning 80 år-w mellan åren Totalt ökat antal äldre Befolkningsökning i procent 3,05% 2,28% 1,83% 1,60% Volymökningspeng i procent av tidigare års budgetram 3,42% 2,29% 2,46% 3,50% Behov av särskilt boende antal platser Nettokostnad tkr för särskilt boende Behov av fler hemtjänsttimmar Nettokostnad tkr för ökat antal hemtjänsttimmar Total nettokostnad tkr för ökat antal äldre Enligt förslag till mål och budget tkr Skillnad mellan förslag till MoB och verkligt behov tkr Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län Regeringen beslutade 2010 att tillsätta en nationell samordnare med uppgift att stödja landsting och kommuner att fortsätta processen med att överföra ansvaret för hemsjukvården från landstingen till kommunerna. Kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting har ett gemensamt projekt Hemsjukvård 2015 med ambitionen att, genom skatteväxling, överföra ansvaret för hemsjukvården (exklusive läkarinsatser) till kommunal regi. Enligt planering kan hemsjukvården komma att överföras till kommunerna från och med Under tiden genomförs ett gemensamt arbete för att fastställa nivå på skatteväxling, ta fram avtalsförslag som alla kommuner och landstinget är överens om och ta fram skrivelse till regeringen. Till det kommer ett omfattande informations- och förankringsarbete. Utgångspunkten för arbetet är ett tydligt patient- och brukarfokus. Förändringen innebär fortsatt behov av en nära samverkan mellan landstinget och länets kommuner i och med att minst läkarinsatserna kommer att fortsätta vara landstingets ansvar.

92 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) Mål för den framtida hemsjukvården har fastställts: En god, trygg och säker vård: En kommunalisering av hemsjukvården innebär att det blir bättre för den enskilde genom en ökad helhetssyn, samordning av vård och omsorg och därmed ökad patientsäkerhet. Effektiv användning av samhällets resurser: Huvudmännen ska tillse att utförarna samverkar och organiserar vården och omsorgen så att den utgår från den enskildes behov och att resurserna används effektivt. Huddinge har lämnat ett remissvar på förslaget på inriktning och omfattning för den framtida hemsjukvården. Kommunen ser positivt på en huvudmannaskapsförändring, men lyfter fram att det är viktigt att kommunerna erhåller full kompensation i samband med skatteväxlingen. Kommunens uppfattning är att det inte skett någon skatteväxling vad gäller hälso- och sjukvård i LSS-boende och daglig verksamhet i samband med övergången och tecknandet av principöverenskommelsen Därför bör frågan belysas särskilt. Delegeringar mellan landstinget och kommunerna bör utredas ytterligare och ingå i skatteväxlingen då vissa kommuner avsagt sig delegering medan andra utför dessa utan ersättning. Ett problem i dagens utjämningssystem mellan kommunerna avseende antalet äldre och LSSinsatser kommer att uppstå. Om en skatteväxling sker med ett fastställt belopp utifrån en länsövergripande nivå, kommer detta att slå väldigt olika i kommunerna i Stockholms län. Ett sätt att hantera detta kan vara att införa ett nytt utjämningsystem mellan kommunerna i Stockholms län, alternativt lyfta frågan till regeringsnivå för en lösning där nuvarande utjämningssystem även hanterar den basala hemsjukvården. När det gäller frågor som ska utredas i särskild ordning anser Huddinge att verksamheten som tillhandahåller hjälpmedel inte bör ingå i hemsjukvården då den överförs till kommunen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det fortfarande är många osäkra faktorer för att det ska vara möjligt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna för kommunen vid ett övertagande av hemsjukvården. Socialstyrelsens föreskrifter för äldreboende I juni 2012 fattade Socialstyrelsen beslut om nya föreskrifter och allmänna råd som rör ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. När författningen träder i kraft den 1 januari 2014 blir det en skyldighet att i samband med beslut om särskilt boende för en person med demenssjukdom även fatta beslut om hemtjänstinsatser i boendet. Dessa beslut om hemtjänstinsatser ska regelbundet följas upp och vid behov omprövas varvid ett nytt biståndsbeslut ska fattas. Socialstyrelsen rekommenderar att bemanningen i de särskilda boendena hela tiden anpassas efter det samlade behovet av hemtjänstinsatser.

93 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) I föreskrifterna regleras även att varje särskilt boende där en person med demenssjukdom bor ska vara bemannat dygnet runt. Enligt Socialstyrelsens egen bedömning skulle kostnaderna för förändringarna vara mellan fyra och tio miljarder kronor. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har också i sina budgetunderlag tidigare år lyft fram detta som en viktig fråga som innebär ett behov av utökad bemanning och kraftigt ökade kostnader. Socialstyrelsen utreder även om liknande föreskrifter ska införas för övriga äldreboenden. Det är viktigt att tidigt följa upp social- och äldreomsorgsförvaltningens påbörjade arbete med biståndsbedömning utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. SKL har tidigt kritiserat de nya föreskrifterna. Så sent som i januari 2013 skriver förbundet att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inte bidrar positivt i det förbättringsarbete som redan pågår. Enligt SKL:s bedömning finns det inte något entydigt beslutsunderlag som bekräftar de brister som Socialstyrelsen säger sig vilja komma tillrätta med och SKL avser att driva frågan vidare med målet att de nu beslutade föreskrifterna upphävs. Den kommunala utföraren konstaterar vidare att åtgärder krävs för att utöka bemanningen inom det särskilda boendet i syfte att svara upp mot Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Utöver ovanstående kostnad tillkommer kostnader för kompetensutveckling, handledning och eventuellt IT-stöd för registrering av insatser samt kontinuerlig uppföljning av behov och bemanning. Kostnaderna har inte beräknas i dagsläget. Biståndskansliet Vid rekrytering av nya biståndshandläggare har det visat sig att löneläget är lägre i Huddinge kommun än vad andra kommuner erbjuder i Stockholms län. Vid en jämförelse utifrån lönestatistiken visar det sig att Huddinge betalar kronor lägre per månad i genomsnitt. Antalet ansökningar från andra kommuner om att flytta över ärenden för personer som är placerade i Huddinge kommun ökar. Bevakning av ett liknande ärende sker i Högsta domstolen, denna dom kan bli prejudikat för övriga kommuner. Detta förändrade förhållningssätt har tillkommit sedan lagstiftningen ändrades med vistelsebegreppet. Därför anser en del kommuner att om någon vistas i en annan kommun ska den kommunen också så för kostnaden. Huddinge har i dagsläget ett sådant ärende medan det finns många liknande ärenden i fler kommuner. Lokaler Budgetramen för lokaler medger inte att tillkommande behov fullt ut kan finansieras av lokalbudgeten. Ombyggnationen av B-huset vid Stortorp som

94 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) var under myndighetstillsyn och för att verksamheten skulle kunna fortsätta krävdes en ombyggnation. Ombyggnationen är beslutad i äldreomsorgsnämnden och pågår. Under ombyggnadstiden behöver nämnden 6,8 miljoner kronor inklusive icke avdragsgill moms för år 2014 exklusive hyreshöjning för tomhyran. När inflyttningen är genomförd i det färdiga B- huset behöver nämnden 5 miljoner kronor årligen exklusive hyreshöjning kommande år för att kompensera den högre hyran som ombyggnationen har genererat. För året 2014 behövs dels kompensation för tomhyran inklusive moms men också kompensation för den högre hyran beroende på när exakt inflyttning kommer att ske. Från året 2015 och framåt behöver nämnden 5 miljoner kronor för den högre hyran, i jämförelse med tidigare nettohyra som var 1,3 miljoner kronor inklusive hyresintäkter och momskompensation. Pågående och planerade projekt Tillkommande hyreskostnad Tillkommande investeringsutgift* mnkr mnkr Pågående Antal avd/platser Kommentarer Ombyggnad av B-huset Stortorps äldrecentrum 7,8 7,8 180 Hyra from 1/1-15 Gitarren 2, Trångsund **Tallgården etapp 3, hus E och F Hyra from 1/10-12 **Tallgården etapp 4, hus A och B 0,9 0,9 0,9 Hyra from 1/5-13 **Tallgården tilläggsbeställning 6 lgh ej fullvärdiga lägenheter 0,2 0,2 0,2 Hyra from 1/5-13 Planerade Tallgården, ombyggnad av 16 ej fullvärdiga lägenheter i Hus H. Förstudie pågår. Nytt äldreboende i Segeltorp (inga beslut fattade) 72 lägenheter Summa (mnkr) 1,1 8,9 8,9 Investeringar Här redovisas kommande investeringsbehov. Ett investeringsbehov för inköp av inventarier kommer att uppstå när B-huset är färdigt men denna investeringskostnad är svårbedömd.

95 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) Investeringar Projekt Tkr Inventarier Arbetsmiljöförbättrande åtgärder IT-stöd Datorer Matvagnar Elektroniskt passersystem inom särskilt boende för äldre Trygghetslarm Inventarier B-huset Stortorp Oförutsedda investeringar Total Inventarier Årligen beräknas ett behov av att byta ut befintliga inventarier till nya med 2 miljoner kronor per år. Nuvarande inventarier är generellt sett mycket gamla, därför behövs en successiv förnyelse i takt med att funktionaliteten avtar. Arbetsmiljöförbättrande åtgärder Enheterna har behov att förbättra arbetsmiljön, både avseende smärre ombyggnationer och inköp av diverse hjälpmedel. IT-stöd Samtliga verksamheter inom social- och äldreomsorgsförvaltningen använder verksamhetssystemet Pro Capita. Systemet är gammalt och behöver bytas ut till ett för tiden mer funktionellt. Kommunen har sedan ett antal år tillbaka option på ett system under uppförande. Denna går ut Under hösten 2012 anlitade förvaltningen en extern konsult som tillsammans med representanter från verksamheten tagit fram ett beslutsunderlag inför det fortsatta arbetet. Oavsett om detta leder till att optionen används eller en upphandling genomförs kommer arbetet att fortsätta innevarande år och ett nytt verksamhetssystem införas under hösten 2014 eller Förvaltningen har för närvarande cirka 1600 användare. Ett byte av system innebär förutom kostnader för själva systemet även att resurser måste avsättas för projektledare för införandet samt utbildningsinsatser. En preliminär bedömning är att dessa investeringskostnader uppgår till cirka 2-3 miljoner kronor från år 2014 (hösten) eller 2015, och arbetskostnader för införandet uppgår till cirka 4 miljoner kronor.

96 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) Elektroniskt passersystem inom särskilt boende för äldre För att slippa nyckelhantering med vanliga nycklar och cylinderlås samt för att förhindra att obehöriga tar sig in i boenderum har förvaltningen behov av att successivt införa ett elektroniskt passersystem. Det elektroniska passersystemet omfattar både personalutrymmen och boenderum. Beräknad kostnad: kronor x 600 dörrar i särskilt boende = 7,2 miljoner kronor under åren Trygghetslarm Nuvarande trygghetslarm i ordinärt boende behöver bytas ut. En upphandling har genomförts vid Sveriges Kommuner och Landsting vilket är ett trygghetslarm som ska möta den senaste digitala tekniken i GSM-baserade telefonnät. Datorer Nya datorer behöver köpas in löpande varje år. En dator har en livslängd på tre år. Tidigare år har dessa kostnader bokförts direkt i samband med inköpet. Då nya investeringsanvisningar har tagits fram kommer datorerna framöver att klassas som investering och skrivas av under 3 år. Matvagnar Utbyte av matvagnar i befintliga äldreboenden, som successivt behöver förnyas i takt med att funktionaliteten avtar. Inventarier B-huset Stortorps äldrecentrum Ett helt ombyggt B-hus vid Stortorps äldrecentrum planeras vara klart år 2014, och en uppskattning har gjorts av investeringsbehovet som tillkommer för att starta denna verksamhet på nytt efter ombyggnationen. Behovet är att investera i köksutrustning, möbler, sängar, trygghetslarm och liknande. Oförutsedda investeringar För oförutsedda investeringar som kommer under året enligt kommunens regler där varan har ett värde över ett basbelopp och en ekonomisk livslängd på minst tre år. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Ann-Charlotte Hallgren Ekonomichef

97 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (10) Bilagor Planeringsförutsättningar Bilaga planeringsförutsättningar Beslutet delges Kommunstyrelsen

98 Planeringsförutsättningar KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING FEBRUARI 2013

99 Innehållsförteckning Inledning... 3 PM Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang... 3 Disposition av PM Planeringsförutsättningar... 3 Huddingeborna idag och i morgon... 4 Huddinge växer drygt Huddingebor... 4 Att växa upp i Huddinge... 5 Att bli gammal i Huddinge... 6 Befolkningsutvecklingen i länet och riket... 7 Försörjningskvoten i Huddinge... 8 Invånarnas utbildningsnivå... 9 Invånarnas inkomst Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling Inför planeringsperioden Huddinges varumärke och bilden av Huddinge Ett hållbart Huddinge - Mål Hållbar samhällsutveckling Nöjda invånare Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Effektiva processer Ekonomiplan preliminära beräkningar... 56

100 Inledning PM Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang Huddinges styrmodell kallas allmänt för PUFF. Puffen innebär att genom systematik (planera, utföra, följa upp och förbättra) och dialog mellan alla berörda parter utveckla Huddinge som organisation och geografiskt område. Styrmodellen tar avstamp i kommunens mål och vision. Med dialog avses allt från kommunval, till muntliga och skriftliga dialoger. Planerings- och uppföljningsprocessen utgör också systematiken i de fyra olika puff-stegen planera, utföra följa upp och förbättra. PM Planeringsförutsättningar är första steget i planerafasen och utgör kommunstyrelseförvaltningens underlag till politikerna inför arbetet med Mål och budget för kommande planeringsperiod. PM Planeringsförutsättningar knyter ihop PUFF-snurran genom att samla ihop erfarenheterna från utförandet, sammanställa och analysera resultat av uppföljningen, omvärldsbevaka och framtidsprognostisera och utifrån detta lyfta fram behov av förbättringar. Disposition av PM Planeringsförutsättningar PM Planeringsförutsättningar 2014 inleds med ett faktaavsnitt om Huddinges invånare. Avsnittet ger en bild av nuläget och visar på prognoser för den framtida utvecklingen. Förra årets PM innehöll ett mer omfattande avsnitt om invånare och andra intressenter och är fortfarande aktuellt som fakta för årets PM. Ett motsvarande avsnitt är tänkt att återkomma en gång per mandatperiod i samband med att hållbarhetsrapporten tas fram. I årets PM kommer därför mer av omvärldsbevakningen att ingå i avsnittet Inför planeringsperioden Här lyfts viktiga utmaningar för kommunens fortsatta utveckling och redovisas utifrån kommunens målbild, så som i tidigare års PM. 3

101 Huddingeborna idag och i morgon Huddinge växer drygt Huddingebor Huddinge är med sina drygt invånare den näst största kommunen i länet. Hela Stockholmsregionen växer kraftigt och Huddinge är inget undantag. Vid årsskiftet hade Huddinge preliminärt invånare. prel prognos Ålder w Summa Huddinges befolkning har ökat varje år under en lång tid och den väntas öka även i framtiden. Ökningen beror både på höga födelsetal och på en hög inflyttning. Fram till år 2021 kan befolkningen komma att öka med närmare personer, från dagens cirka invånare till närmare I inriktningsbeslutet för översiktsplan 2030 har det fastställts att Huddinge ska växa i takt med länet vilket innebär att samhällsplaneringen behöver skapa förutsättningar för detta. Under 2012 växte Huddinges befolkning preliminärt med 1,9 procent, jämfört med under 2011 då befolkningen växte med 1,6 procent. Ingen preliminär siffra för tillväxten i länet finns ännu tillgänglig. Folkmängden i Huddinge och prognos

102 Under 2012 flyttade preliminärt personer till Huddinge och personer flyttade från Huddinge, vilket ger ett flyttningsnetto på personer. Det föddes barn och 523 avled, vilket ger ett födelsenetto på 734 personer. Huddinge är en kommun som, liksom många andra förortskommuner i Stockholm, attraherar många barnfamiljer. I Huddinge är andelen barn högre än genomsnittet i riket och länet, samtidigt som andelen äldre är lägre. Huddinge är (2011) den näst yngsta kommunen i riket, med en medelålder på bara 37,0 år. I riket är medelåldern 41,1 år och i länet är den 38,9 år. Botkyrka är den näst yngsta kommunen i länet med en medelålder på 37,1 år. Knivsta har lägst medelålder av rikets kommuner med 36,5 år. Huddinges starka befolkningstillväxt beror till stor del på en hög invandring, det vill säga inflyttning från andra länder. Under 2012 invandrade preliminärt personer till Huddinge och 585 utvandrade, vilket ger ett utrikes flyttnetto på personer. Utan invandringen hade Huddinges flyttnetto varit negativt. Invandringen är också en bidragande orsak till Huddinges unga befolkningsstruktur. Idag är drygt en fjärdedel (26 procent) av Huddingeborna födda i ett annat land än Sverige. Detta kan jämföras med Stockholms län som har 22 procent utlandsfödda och i riket där 15 procent är födda utanför Sverige (2011). Det vanligaste utländska födelselandet bland Huddingebor är Finland, följt av Irak, Turkiet och Polen. Åldersfördelningen i Huddinge (färg) jämfört med riket (svart), 2010 Att växa upp i Huddinge Huddinge har en ung befolkning, här bor många barn med sina familjer. De senaste åren har det fötts många barn i kommunen och många barn har också flyttat till Huddinge. Antalet barn kommer fortsätta att öka under de kommande åren. De senaste åren har det varit barnen i förskoleålder som har ökat allra mest medan det framöver kommer att vara framförallt barn i grundskoleåldern som kommer att öka mest, 6-15 åringarna kommer att öka med cirka 3000 barn under kommande tioårs period. Antalet gymnasieungdomar kommer däremot att minska under de närmaste åren, för att återigen börja öka omkring PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

103 Ålder prel Summa Omkring åtta procent av barnen under 18 år i Huddinge är födda i ett annat land än Sverige. 43 procent av barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Andelen med två utlandsfödda föräldrar är 27 procent. Att bli gammal i Huddinge Huddinge har drygt invånare som är 65 år eller äldre (31 december 2012). Av dem är det personer som är äldre än 80 år. Om tio år väntas antalet personer över 65 vara nästan , och antalet över 80 år vara drygt Den stora ökningen av äldre beror på att det under 1940-talet föddes stora årskullar, som nu uppnår pensionsåldern. Om ytterligare några år kommer denna generation att uppnå de åldrar när behovet av omsorg ofta inträder. Ålder prel w Antal personer i åldersgrupperna år, respektive 80-. Prognos w

104 Antal personer i åldersgrupper 65 år och äldre, samt prognos w Omkring åtta procent av Huddingeborna över 65 år är födda i Finland. Huddinge kommun är sedan 2010 ett så kallat finskt förvaltningsområde, vilket innebär att enskilda har rätt att använda finska i kontakter med kommunen samt finskspråkig förskola respektive äldreomsorg. Befolkningsutvecklingen i länet och riket 2011 ökade befolkningen i kommunen med 1,6 procent medan den i länet ökade med 1,8 procent. Historiskt sätt har dock befolkningsökningen i Huddinge varit större än den i länet, procentuellt sett. De senaste tio åren har befolkningen ökat med totalt 15,6 procent jämfört med länets 13,7 procent. De senaste 20 åren har befolkningen ökat med 33,6 jämfört med 26,4 procent. Enligt de reviderade siffrorna i rapporten Befolkning, sysselsättning och inkomster i östra Mellansverige, reviderade framskrivningar fram till 2050 förväntas länet befolkning öka till invånare år 2030, förutsatt en tillväxt enligt hög scenariot. Det innebär en ökning med 25,3 procent. Enligt det reviderade låg scenariot förväntas länet växa med 16,2 procent till invånare. I samband med översynen av kommunens översiktsplan har två scenarier tagits fram för att bedöma befolkningsutvecklingen. Scenarierna bygger på olika nivåer av bostadsbyggande och statistiska ingångsvärden där den förväntade befolkningen troligen hamnar någonstans mellan och invånare år Det skulle innebära en procentuell befolkningsökning mellan 34 och 50 procent. För att bedöma det långsiktiga behovet av till exempel skolor, äldreboenden och idrottsanläggningar har en befolkningsprognos omfattande invånare år 2030 använts. SCB gör årligen en befolkningsprognos för rikets förväntade utveckling, den sträcker sig nästan 50 år framåt i tiden. Befolkningen förväntas öka med 22 procent under perioden vilket är en något lägre ökningstakt än den som Sverige haft de senaste 50 åren. Att befolkningen ökar beror både på att det antas födas fler än det dör och att invandringen antas vara större än utvandringen. De senaste åren har den PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

105 stora invandringen varit den faktor som bidragit mest till folkökningen. Denna utveckling tros fortsätta den närmaste tiden. Under 2020-talet antas befolkningsökningen till största delen drivas av stora födelseöverskott då de stora nittiotalistkullarna är i barnafödande ålder. I framtiden förväntas en något förändrad befolkningsstruktur. Andelen äldre väntas öka medan befolkningen i åldern 0 19 år förväntas ligga kring samma nivå. Andelen personer i de mest yrkesaktiva åldrarna år minskar. Som en följd av den förändrade åldersstrukturen ökar den demografiska försörjningskvoten i riket. Försörjningskvoten i Huddinge Eftersom antalet äldre förväntas öka kraftigt kommer det att påverka kommunens försörjningskvot negativt. Det vill säga antalet i arbetsför ålder (20-64 år) kommer att minska i förhållande till den del av befolkningen som inte arbetar (befolkningen i ålder 0-19 år plus 65 år och äldre). Det innebär att färre ska försörja fler var försörjningskvoten i Huddinge 0,67, det vill säga varje person i arbetsför ålder ska försörja sig själv och 0,67 personer till. År 2030 väntas försörjningskvoten bli 0,71 om befolkningen utvecklas enligt hög scenariot. I länet var kvoten 0,65 år 2011, förutsatt en utveckling enligt det reviderade hög scenariot bli kvoten 0,71 år 2030 även i länet. Försörjningskvoten är dock betydligt lägre i både Huddinge och länet jämfört med riket. Huddinge kommun har en ung befolkning vilket syns även i försörjningskvoten. Större delen av försörjningskvoten utgörs av de unga, det vill säga invånarna i åldern 0-19 år medan en mindre del utgörs av de äldre 65 år och äldre. De två delarna kommer dock att närma sig varandra fram till 2030, framförallt då antalet äldre blir så många fler. Försörjningskvot Huddinge kommun 0,80 0,70 0,60 Försörjningskvot 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Försörjningskvot totalt Försörjningskvot 0-19 Försörjningskvot 65+ År 8

106 Invånarnas utbildningsnivå 1 Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv med ett högt kunskapsinnehåll innebär dock att andelen högutbildade behöver öka ytterligare. På längre sikt kan dagens kapacitet inte möta det stigande behovet. Stockholms län står sig väl i jämförelse med övriga län. Andelen med förgymnasial utbildning är den näst lägsta i riket, gäller såväl kvinnor som män. Västerbotten har den lägsta andelen för såväl kvinnor som män. I gruppen eftergymnasial utbildning toppar länet för såväl kvinnor som män och avståndet till övriga län är betydande. På länsnivån har utbildningsnivån utvecklats i linje med det bedömda framtida behovet, det vill säga, andelen med en gymnasial utbildning om minst tre år har stigit och andelen med gymnasial 2 år eller lägre har sjunkit. Mycket positivt är att andelen med eftergymnasial utbildning 3 år eller mer är den kategori som stigit mest och det är kvinnorna som står för den största ökningen. Diagram över total eftergymnasial utbildning, 2011 Högst andel med eftergymnasial utbildning finns i länets centrala och norra delar. I fem av länets kommuner har mer än en tredjedel av befolkningen en eftergymnasial utbildning. Allra störst är andelen i Danderyd (drygt 40 procent) och lägst i Norrtälje (cirka 17 procent). I Huddinge har cirka 25 procent av invånarna eftergymnasial utbildning. Om en ranking görs av andelen med eftergymnasial utbildning hamnar Huddinge på en tolfte plats bland länets 26 kommuner. 1 Källa: Länsstyrelsen Nutid och framtid 2012:3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

107 Invånarnas inkomst 2 Skillnaderna i såväl förvärvs- som nettoinkomst är betydande mellan länets kommuner där män i Danderyd i genomsnitt har mer än dubbelt så hög förvärvsoch nettoinkomst som genomsnittet för män i länet. Män har i genomsnitt cirka kr högre nettoinkomst än kvinnor sett över hela länet. Görs en ranking av nettoinkomsten i länet hamnar Huddinge som nummer 18 av 26. Diagram över nettoinkomst per kommun i Stockholms län, 2010 Det finns också stora inomregionala skillnader i nettoinkomstens förändring över femårsperioden I merparten av kommunerna har skillnaden mellan män och kvinnor förstärkts under med stor inomregional spridning. Dock har nettoinkomsten inte ökat särskilt mycket i Huddinge jämfört med andra kommuner. Görs en ranking av förändringen under åren hamnar Huddinge på plats 21 av 26, med en förändring på drygt kr för perioden. Vi noterar den svaga inkomstutvecklingen och fortsatt analys ska göras. 2 Källa: Länsstyrelsen Nutid och framtid 2012:3, nettoinkomsten är mätt för personer 20 år och äldre som varit folkbokförda i Sverige både och (SCB). 10

108 Diagram över förändring nettoinkomst Huddinge tillhör dock en av de sex kommuner där skillnaderna mellan könen har minskat. Diagram över skillnaden mellan könen, nettoinkomst per kommun, Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling Förvärvsfrekvensen i kommunen har mellan 1998 och 2010 legat på en ganska stabil nivå mellan 78 och 74,8 procent. Förvärvsfrekvensen är högst i Stuvsta- Snättringe 86,6 procent år 2010 och lägst i Vårby 58,0 procent. Det råder skillnader mellan kommundelarna både vad gäller förvärvsfrekvensens nivå och dess utveckling under perioden. I områdena med högst förvärvsfrekvens har nivån legat relativt konstant medan den i Vårby och Flemingsberg har minskat kraftigt under perioden. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

SOSFS 2011:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Lex Sarah. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Lex Sarah. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Lex Sarah Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Uppföljning av daglig verksamhet LSS

Uppföljning av daglig verksamhet LSS 2013-11-04 SN-2013/2908.726 1 (7) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av daglig verksamhet LSS Förslag till beslut Socialnämnden tar del av sammanställning

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande. Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering 2013-11-06, rev. 2015-03-30 1(6) Linda Svensson 046-35 64 55 linda.svensson@lund.se Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering Dnr VOO 2013/0191

Läs mer

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 1 Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 Dokumentnamn Hantering av utgången rutin Lex Sarah rutin.doc Sparas i 10 år.

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson 2012-03-29 Riktlinjer Lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah RIKTLINJER Sid: 1 (15) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Samtliga medarbetare VOF 6 2015-09-07 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Avdelningschef myndighets- och specialistfunktion 5 2014-10-14 Beslutande

Läs mer

Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS

Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS 2013-09-23 SN-2013/2907.726 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS 3

Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS 3 LEX SARAH Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. Enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS. Innehållsförteckning Riktlinje och rutiner för

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll 1 (6) Plats och tid, Sammanträdesrummet, socialkontoret, kl 09:00 11:20 Beslutande Åsa Johansson (S) Dennis Byberg (M) Övriga Ersättare Eva Pettersson, sekreterare Monica Hammar, socialchef Eva Alama,

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens belastningsregister för arbete inom äldreomsorgen i egen regi

Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens belastningsregister för arbete inom äldreomsorgen i egen regi SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 214-4-1 AN-214/138.739 1 (2) HANDLÄGGARE Jensen, Pernilla Pernilla.Jensen@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som ges är av god kvalitet

Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som ges är av god kvalitet RUTIN Diarienr: 1(15) 2011-07-01 SOCIALNÄMNDEN RUTINER FÖR ANMÄLAN av LEX SARAH - MISSFÖRHÅLLANDE inom socialtjänsten Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås

Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås Fastställt i SN 2005-01-12 Reviderat i SN 16 juni 2010 Styrdokument för avvikelsehantering inom Socialtjänstens Äldre- och handkappomsorg i Tranås Direktiv från Socialnämnden Verksamhetens innehåll och

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om allvarligt missförhållande inom Arbete och försörjning

Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om allvarligt missförhållande inom Arbete och försörjning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-31 SN-2013/5088.709 1 (2) HANDLÄGGARE William-Olsson, Gabriel 08-535 316 70 Gabriel.William-Olsson@huddinge.se Socialnämnden Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om allvarligt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Granskning av hemtjänst/lov 2014 Granskning av hemtjänst/lov 2014 Sammanställd av Margareta Sjögren, kvalitetsuppföljare/utredare Kvalitets- och utvecklingsenheten 2014-08-28 Bakgrund Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Inger Andresson, proaros Helene

Läs mer

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten och LSS, förvaltningschefer Landsting: nämnder med ansvar enligt LSS, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 för äldreomsorgen i Huddinge kommun, egen regi

Patientsäkerhetsberättelse 2014 för äldreomsorgen i Huddinge kommun, egen regi SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-06 AN-2015.172.730 1 (2) HANDLÄGGARE Judith Berntsson 08-535378 18 Judith.Berntsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Service och utveckling Karlstad 2014-02-01 ann-sophie.gustafsson@karlstad.se MAS: Yvonne Nordenberg MAS: Wanja Lööw MAR: Kristina Grubb-Karlsson Dietist: Frida Karlsson Patientsäkerhetsarbete

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo Datum och ansvarig för innehållet Maria Westling 2015-03-01 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Per-Olov Strid, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Kvalitetsuppföljningsplan 2015

Kvalitetsuppföljningsplan 2015 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) 2014-11-04 Kvalitets- och utvärderingskontoret Dnr Än 2014-480 Mattias Bly Äldrenämnden Kvalitetsuppföljningsplan 2015 OMSORG- OCH ÄLDREFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Äldrenämnden

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan 2015-02-20 Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20 februari 2015 Helene Yxhammar Verksamhetschef Vardaga äldreomsorg Sveagatan Mallen är anpassad av Vardaga

Läs mer