Patientsäkerhetsberättelse 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse 2014"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Eva Björklund Socialtjänsten Eva Kävlinge kommun, Kullagatan 2, Kävlinge

2 Innehåll Allmänt... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur för uppföljning/utvärdering... 5 Patientssäkerhetsarbete Hjälpmedel... 9 Beslutstöd Balansträning Hemrehabilitering Bedömningsinstrument Demensvård Läkemedelsgenomgångar Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift Dokumentation Nationell patientöversikt Hygien Ordinationskort/läkemedelslistor/signerings-listor Fallprevention Samverkan för att förebygga vårdskador Uppföljning genom egenkontroll Nationella Kvalitetsregister Klagomål och synpunkter Samverkan med patienter och närstående Övergripande mål och strategier för kommande år Sammanfattning av föreslagna utvecklingsområden sida 2 av 22

3 Allmänt Av patientsäkerhetsberättelsen skall framgå 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. 2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten. 3. Vilka resultat som har uppnåtts. Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Kvalitetsledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Kvalitetsmanualen är det översta styrande dokumentet för kvalitetsledningssystemet i Socialtjänsten och skall säkerställa arbetsformerna för verksamhetens kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Manualen ska göra det möjligt att på ett överskådligt sätt få en helhetsbild över systemet. Kvalitetsarbetet inom Socialtjänsten i Kävlinge ska dessutom: bidra till att kundernas behov av service och stöd tillgodoses skapa förutsättningar för ett kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete bedrivas systematiskt vara en integrerad del i det dagliga arbetet Kvalitet kan även uttryckas som förhållandet mellan förväntning och upplevelse. Det ska vara tydligt för medborgare och kunder vad de kan förvänta sig av oss. Medborgare och kunder som kommer i kontakt med oss bedömer kvaliteten på vårt arbete i förhållande till vad han eller hon har förväntat sig. (Kvalitetsmanual för Socialtjänsten kap 1.1) Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 Socialnämndens ansvar Socialnämnden är vårdgivare av hälso-och sjukvård och har ett övergripande ansvar för att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god hälso- och sjukvård upprättshålls. Nämnden ansvarar för att det finns ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet och att detta integreras med de befintliga system för budget- och verksamhetsplanering som nämnden har. Detta innebär ansvar för att verksamheten är organiserad och ges förutsättningar i syfte att upprätthålla god kvalitet och hög patientsäkerhet. Socialchef (verksamhetschef HSL) ansvar l Kävlinge kommun är det socialchefen som är verksamhetschef för hälso- och sjukvård (HSL). Verksamhetschefen ska kommunicera och omsätta nämndens övergripande strategier och mål inom Socialtjänsten. Ansvaret avser att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god sida 3 av 22

4 kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Ytterligare information finns i SFS 1996:933 Förordningen om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården, SOSFS 1997:8 Socialstyrelsens allmänna råd; Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvar l varje kommun finns en Medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). l uppdraget ingår att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetssystem som finns i verksamheten. MAS har tillsammans med verksamhetschefen HSL ansvar för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. MAS planerar, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Det är även MAS som är ansvarig för att anmäla, Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) när någon i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. l ansvarsområdet ingår också att se till att författningsbestämmelser och andra regler är kända och följs. Skapa rutiner och instruktioner samt att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. Ytterligare information finns i SOSFS 1997: 10, Socialstyrelsens allmänna råd Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård. Enhetschefs/Teamchefs ansvar Enhetschefen/Teamchefen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef HSL och MAS har fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter inom sin profession. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen dvs. sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård och vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. Även omvårdnadspersonal i hemvård såväl som i handikappomsorg som har delegering för en hälso- och sjukvårdsuppgift är hälso- och sjukvårdspersonal när de utför de delegerade uppgifterna. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska även inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. sida 4 av 22

5 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Avvikelser Definition av avvikelse; Med avvikelse avses "en icke förväntad händelse som har medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för enskild patient. Avvikelser i verksamheten hanteras genom registrering i avvikelsemodul i dokumentationssystemet Procapita. Målet med avvikelsehanteringen är att alla avvikelser ska rapporteras. Fel och brister ska identifieras och de risker som kan medföra skada för patienten ska förebyggas. Avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. Inkomna synpunkter på vården från patient eller anhöriga hanteras och utreds av MAS. Personal ska alltid rapportera alla allvarliga händelser till MAS som ansvarar för utredning och eventuell Lex Maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). MAS har regelbundna möte med legitimerad personal. På dessa möten diskuteras vad som är aktuellt kring hälso- och sjukvård, avvikelser, förbättringsområden, genomgång av nya rutiner/reviderade rutiner mm. Tabellerna visar hur många läkemedelsavvikelser som har registrerats under 2014 i hemvård och handikappomsorg samt avvikelser där medicintekniska produkter ingår. Exempel på medicintekniska produkter är rullstol, rollator, sängar och lyftar. I följande tabeller redovisas orsaken till avvikelserna, när på dygnet det sker flest avvikelser samt vad konsekvensen blev för patienten. Under 2014 har totalt 318 st. avvikelser avseende läkemedel registrerats vilket i stort sett är det samma som avvikelser har rapporterats gällande medicintekniska produkter. Läkemedelsavvikelser 2014 Orsak till händelsen (process) sida 5 av 22

6 När under dygnet inträffade händelsen? Konsekvens av händelsen Serie1 sida 6 av 22

7 Avvikelser gällande medicintekniska produkter 2014 Orsak till händelsen (process) När under dygnet inträffade händelsen? sida 7 av 22

8 Konsekvens av händelsen Ingen känd skada 5.Mindre skada,ej läkarkontakt 2.Otrygghet Utvecklingsområde avvikelser Målsättning Minska antalet läkemedelsavvikelser. Förenklad process. Riskanalys ska ingå som en naturlig del i analysarbetet. Aktivitet Analys och fortlöpande återkoppling till ledningsgrupp och sjuksköterskor under året. Ökad behörighet för fler yrkeskategorier att registrera avvikelsen direkt i systemet. Skapa rutin för riskanalys. Patientnämnd och Lex Maria Under 2014 har ett ärende hanterats av Patientnämnden. Tre ärenden är anmälda enligt Lex Maria. sida 8 av 22

9 Patientssäkerhetsarbete 2014 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Hjälpmedel Fokusrullstolar Ur patientsäkerhetsberättelsen från 2013: Februari 2013 lämnade Invacare (leverantör av hjälpmedel) ut säkerhetsmeddelande gällande Focus rullstolar där det framgick att det fanns risk för att hjul skulle lossna. De Focus rullstolar som fanns hemma hos patient åtgärdades under det årliga förebyggande underhållet och var klart våren Lyftselar I standarden SS EN ISO 10535:207 anges i den informativa bilagan Annex B att lyftselar bör genomgå periodiskt återkommande inspektion med det intervall som tillverkaren/leverantören anger, dock minst var sjätte månad. Då brister har identifierats i tidigare rutiner har ny rutin utarbetats. Uppföljning av ny rutin ska ske under Dokumentation HSL personal är skyldig att göra uppföljningar på alla vidtagna åtgärder. Uppföljningsdatum har lagts till i omvårdnadsplan i Procapita (journalföringssystemet) för att skapa tydlighet. Förbättringar i beställarstödet Beställarstödet är ett internetbaserat IT stöd där ordinatörer beställer hjälpmedel och hjälpmedelsrelaterade tjänster. Tidigare har koordinatörer aktivt fått gå in på var beställning för att se om hjälpmedlet är levererat eller tjänsten utförd. Nu får man automatiskt meddelande att leverans eller tjänst är utförd. Detta gör att ordinatörer inte missar samt snabbare kan ta kontakt med patient för utprovning av hjälpmedlet. 10-gruppen 10- gruppen innebär 10 Skåne- kommuners gemensamma hjälpmedelsverksamhet. 10-gruppen har gemensamt ägda begagnade hjälpmedel bland annat rullstolar, vårdsängar och liftar. Sodexo har i uppdrag att hämta, leverera, rekonditionera och förmedla dessa. Kommunen, 10-gruppen och Sodexo har samverkat för att förbättra flödet av dessa hjälpmedel. Överflyttningsplattformen - Returner Handicare (leverantör av hjälpmedel) lämnade ut ett säkerhetsmeddelande gällande överflyttningsplattformen Returner. Det hade uppdagats att skruvar som fäste själva handtagsbygeln lossnade (inga personskador). Detta har åtgärdats under Duschstolar Invacare (leverantör för hjälpmedel) lämnade ut ett säkerhetsmeddelande gällande duschstolar Aquatec Ocean VIP. Viss tipprisk finns då patient belastar fotplattor mycket och/eller lutar/slänger sig framåt. Invacare har informerat att det finns möjligheter att köpa tippskydd för att minska sida 9 av 22

10 risken. Alla ordinatörer har fått information om detta och ska ha gjort en riskanalys på de duschstolar som finns ordinerade och vid risk kompettera duschstolen med tippskydd. Ett antal duschstolar har åtgärdats. Arjo Huntleigh (leverantör av hjälpmedel) lämnade ut ett annat säkerhetsmeddelande gällande duschstol Carendo. Ett antal handkontroller har fått produkten att röra sig utan att handkontrollen använts aktivt. Leverantören har gjort förändring av produkten och rekommenderade att byta ut handkontroll på duschstolarna. En duschstol i Kävlinge kommun identifierades med detta fel och åtgärdades. Rollator Rebell Brister på Human Cares (leverantör av hjälpmedel) rollatorer Rebell har framkommit. En bult som fäster hjulen håller inte måtten och hjulen har suttit löst. 10 berörda rollatorer är identifierade och åtgärdade enligt leverantörs anvisningar. Investering av rullstolsvågar Det finns svårigheter att väga patienter som är rullstolsburna. Kävlinge äger stolsvågar som har transporterats hem till patient. Dessa är inte avsedda att transportera. De är stora, otympliga och det finns risk att vågen kan ta skada och därmed inte gett korrekt vikt. Under 2014 har det köpts in 4 stycken rullstolsvågar som är avsedda att transporteras. Kalibrering av personvågar Kalibrering av personvågar skall göras regelbundet för att säkerställa att vågen verkligen visar rätt vikt. Under december 2014 har stolsvågar och rullstolsvågar försetts med ID nummer och registrerats i förskrivarstödet så att de är spårbara. Dessa vågar har inte tidigare genomgått kalibrering. Detta ska utföras i början på Produktvisningar Efter varje ny upphandling av hjälpmedel ska berörd ordinatör gå på produktvisning. Syftet med produktvisningar är att ha kunskap om vilka hjälpmedel som är upphandlade, hur de ska användas, vilka tillbehör som finns samt vilka restriktioner som kan vara aktuella. De områden som var berörda under 2014 var gånghjälpmedel, rullstolar och sittdynor. Fortbildning Hjälpmedel För att ordinatörer ska kunna göra utprovningar, ordinera, instruera samt göra uppföljningar behövs fördjupande kunskaper om hjälpmedel. 10 -kommunerna samverkar med Sodexo (vår hjälpmedelsentreprenör) för att anordna aktuella utbildningar. De utbildningar som erbjöds under 2014 var: Rullstolsutbildningar av 2 olika typer av rullstolar. Personlyftsutbildning. Arbete runt sängen. I denna utbildning berördes bland annat de regelverk som gäller för vårdsängar, sängens funktioner och hur de kan nyttjas både av patient och omvårdnadspersonal. sida 10 av 22

11 Positioneringsutbildning. Syftet med utbildningen var att tillskansa sig kunskap om vilka positioneringsbälten som finns på marknaden, hur och när de ska användas. Utbildning av tyngdtäcke. Tyngdtäcken användas för att lindra oro, ångest och sömnlöshet. Förskrivare Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor arrangerar basutbildningar för hjälpmedelsordinatörer. Utbildningen ger kunskaper om förskrivningsprocessen, ordinatörens roll och ansvar, lagar och föreskrifter, avvikelserapportering samt gemensam policy och rekommendationer för Skåne. Två ordinatörer har genomgått denna utbildning under Övriga ordinatörer har utbildningen sedan tidigare. Beslutstöd Beslutsstöd är ett pågående kvalitetsarbete som påbörjades 2008 och som fortlöpande revideras årligen. Beslutstödsmodellen har skapats för arbetsterapeuter och sjukgymnaster som ska användas vid bedömningar av insatser vid funktionsnedsättning. Syftet med beslutsstöd är att främja ett enhetligt och strukturerat arbetssätt med likvärdiga bedömningar, där patienten blir delaktig på ett tydligt sätt samt möjliggöra systematisk uppföljning har implementeringen fortsatt av beslutsstöd i verksamheten. Nätverksträffar har arrangerats vars syfte bland annat har varit att utveckla modellen för uppföljning och fortsätta arbetet med prioriteringsordningen som är på förslag att bli nationell. Balansträning Kommuninvånare över 65 år som har nedsatt balans och/eller upplever en rädsla för att falla kan få möjlighet till balansträning efter bedömning av sjukgymnast. Balansträningen kombineras med ett hemträningsprogram som deltagarna ska utföra minst en gång per dag. Under 2014 slutfördes fyra balansgrupper, två på våren och två på hösten. Totalt har 29 personer påbörjat balansträningen under 2014, av dessa fullföljde 26 personer träningsperioden. Av de 26 personer som slutförde träningen så förbättrade 21 personer sin balans enligt Bergs balansskala. Även en stor andel förbättrade sin gånghastighet och styrka enligt TUG, TUG-m och 30 second chair stand test. Långtidsuppföljningen visar också på goda resultat. Totalt har 86 personer följts upp sex månader efter avslutad träning sedan långtidsuppföljningarna påbörjades Av dessa har 84 % bibehållit en del av sin balansförbättring och ligger fortfarande över och i vissa fall mycket över sitt ingångsvärde enligt Bergs Balansskala. Hemrehabilitering Hemrehabilitering (Hemrehab) vänder sig till patienter som bedöms vara i behov av rehabilitering och funktionshöjande insatser efter sjukdom eller skada påbörjades ett utvecklingsarbete som berörde såväl hemrehabiliteringen som kommunens korttidsenhet. Bland annat kartlades vilka patient som vistats på kortidenheten, faktorer som påverkade förloppet från sjukhus till korttidsenheten/hemrehabiliteringen. sida 11 av 22

12 Utvecklingsarbetet resulterade bland annat i att hemrehabiliteringen utökades under andra delen av Fem korttidsplatser övergick till hemrehab och blev så kallade hemrehabplatser istället. Utvecklingsarbetet innebar även att hemrehabiliteringsteamet kunde utökas med ytterligare ett arbetslag. Syftet med utökningen var bland annat hemrehab ska vara representerat i de tre hemvårdsområdena och på det viset kunna ta emot fler personer i hemmet med behov av hemrehabilitering. Under 2014 har 142 personer erhållit hemrehabilitering. Detta innebär en utökning av antal personer med 36 % under senare delen av Hemrehabplatserna har utnyttjats av nio personer, vistelsetiden har i genomsnitt varit 10,5 dagar per person. Graden av variation var mellan 1-21 dagar. Den genomsnittliga rehabiliteringstiden var 6,5 veckor per person. Åtta personer medverkade mindre än en vecka. Vanligast diagnoserna var ortopediska skador (77), Stroke (19), Hjärt/kärlsjukdomar (18), Övriga sjukdomar (28). Uppföljning av hemrehabliteringen sker vid två tillfällen, direkt efter avslutad hemrehabilitering samt sex månader senare. Vid en genomgång av det resultat som uppnåtts under träningsperioden och vid uppföljningen sex månader senare kan man i övervägande andel se att resultatet kvarstår även 6 månader efter avslutad hemrehabilitering. Bedömningsinstrument Flertalet bedömningsinstrument används för att möjliggöra ökad patientsäkerhet. Nedan redovisas antal utförda bedömningar. Det finns en tydlig ökning av registrering av antal bedömningsinstrument 2014, jämfört med Nytt för 2014 är ROAG riskbedömning av munhälsa, där syftet med detta instrument är att upptäcka och larma om ohälsa i munnen. Nytt för 2014 är även KaTid för att bedöma tidsuppfattning hos funktionshindrade inom Handikappomsorgen. Bedömning ska göras av certiferad Katidbedömare som numera finns i vår verksamhet, I slutet av 2014 lades även Abbey Pain Scale till som är ett skattningsinstrument för smärta hos personer med nedsatta kognitiva funktioner eller som inte kan verbalisera sin smärta. sida 12 av 22

13 Bedömningsinstrument Antal 2012 Antal 2013 Antal 2014 ADL Taxonomi Bedömer aktivitet i det dagligliga livet. Barthel index Bedömer aktivitet i det dagliga livet, samt blåsa och balans. Bergs balansskala Bedömer balansförmågan Downton Fall Risk Index Bedömer fallrisk EQ5D Bedömer hälsa och livskvalité genom parametrar; rörlighet, egenvård, vardagliga aktiviteter, smärta och oro MNA Bedömer risk för undernäring Modifierad Norton Bedömer risk för trycksår NPI Skala som är utvecklad för att mäta beteendesymptom vid demenssjukdom Qualid Bedömer livskvalitet FES 1 ej aktuellt SAFFE ej aktuellt ROAG ej aktuellt ej aktuellt 53 KaTid ej aktuellt ej aktuellt 15 Summa Demensvård Ett självskattningsinstrument där den enskilde svarar på hur bekymrad man är för att falla Ett självskattningsinstrument där den enskilde svarar på om man låter bli att göra vissa saker för att man riskerar att falla Hösten 2014 förstärktes demensorganisationen med 100 % sjuksköterskeresurs. Parallellt togs beslutet att arbetsterapeuternas nära arbete på demensenheterna i Löddeköpinge skulle avvecklas under Kvaliten i bedömning av behov av hjälpmedel kommer inte att förändras utan kommer att organiseras som i hemvårdens övriga demensverksamhet. Arbetsterapeuternas påbörjade arbete med fallförebyggande åtgärder i form av stor frekvens promenader kommer att schemaläggas på alla demensenheter av specialistundersköterskorna, liksom ökad frekvens aktiviteter dagtid för att få bättre förutsättningar för naturlig nattsömn. Kvalitetsregistret BPSD som är det första mätinstrumentet som framgångsrikt kan mäta oro och ångest, har fortsatt implementerats enligt planering under Samtliga enheter är efter utbildningsinsatser i gång med det nya arbetssättet. Qualid är ett verktyg som mäter livskvalitet. Fortsatt bedömning med hjälp av Qualid har skett i hela demensverksamheten. Intervallet på Qualid är 11-55, där bästa upplevda livskvalitet enligt mätinstrumentet är 11 och sämsta är 55. Efter några års användning av detta mätverktyg kan konstateras att resultaten i stor utsträckning påverkas av antalet patient på respektive enhet samt i vilket skede patienten befinner sig i sin demenssjukdom. sida 13 av 22

14 Se resultaten över tid nedan. Enhet Möllebacken vån 3 18,3 20,7 20 Södervångs 16, ,5 21,5 20 gruppboende Möllebacken vån 2 Norrehed vån1 16,3 16, Norrehed vån , Högalidsvägen 35 b 15,3 14,8 19,9 Billingshällsvägen ,2 13,7 Högalidsvägen ,3 22 Högalidsvägen 31 b 20,7 25,3 22 Billingshällsvägen 7 19,5 16,5 23 Kullagården gruppboende ,6 Fortbildning Grundutbildning i 6 steg har genomförts under våren för 17 omvårdnadspersonal som arbetar i ordinärt boende och under hösten för 15 personal som arbetar på särskilt boende ordinärt boende. Utbildning för anhöriga genomfördes för 17 personer våren Samtlig personal i Kävlinge demensverksamhet har fått repetition i demenskunskap under en heldag. Utvecklingsområden i demensområdet Demensverksamheten har sedan flera år tillbaka en demensutvecklingsgrupp bestående av demenssjuksköterska, omvårdnadsansvariga sjuksköterskor på demensenheterna samt enhetschefer med ansvar för de olika demensenheterna. sida 14 av 22

15 Utvecklingsområden för demensverksamheten: BPSD Målsättning Skapa trygghet för patient och dess anhöriga. Aktivitet Fortsatt arbete och utbildning av fler personer i BPSD. Skapa ett gemensamt dokument. Överföra patienternas identifierade behov och vårdåtgärder till genomförandeplanerna i Procapita. Skapa följsamhet av framtagna vårdåtgärder. Information om BPSD för sjusköterskor kväll/natt. Ta fram rutin för individuella uppföljningar. Qualid Målsättning Mäta livskvalitet på ett objektivt och tillförlitligt sätt. Aktivitet Undersöka alternativa mätverktyg till Qualid. Läkemedelsgenomgångar En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt, i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner (Region Skåne, Å Bondesson). Läkemedelsgenomgångar har genomförts under 2014 enligt planering med samtliga patient som bor på demensboenden samt flertalet som bor på äldreboenden med somatisk inriktning. Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift Under 2013 påbörjades arbetet med att revidera och utarbeta ett skriftligt material att använda vid delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift till omvårdnadspersonal. Syftet med materialet var uppdatering samt att all delegerad personal ska ges samma förutsättningar till kunskap för att utföra en hälso- och sjukvårdsuppgift. Under 2014 började det nya delegeringsmaterialet att användas. Under 2015 kommer arbetet inriktas på uppföljningar. Delegeringsmodulen i dokumentationssystemet Procapita har under 2014 ersatt tidigare rutiner. Den nya modulen möjliggör en tydligare bild över vilken omfattning som det finns delegeringar i kommunen samt uppföljningar av delegeringar. Utvecklingsområde delegering av hälso-och sjukvårdsuppgift Målsättning Genomförande av kontinuerliga uppföljningar av delegerad personal. Aktivitet Utveckla enhetligt arbetssätt. sida 15 av 22

16 Dokumentation Dokumentation sker i datasystemet Procapita enligt ICF (ett standardiserat internationellt fackspråk). Journalgranskning Enligt framtagen dokumentationsgranskningsplan har samtlig legitimerad personal genomgått dokumentationsgranskning under våren Journalgranskningen sker genom att ett antal journaler väljs ut slumpvis och avidentifieras och efter utförd granskning strimlas utskriften. Syftet med att granska dokumentationen är att säkerställa dokumentationen, kvalitetsutveckling samt tillförsäkra patienten en god och säker vård. Resultatet av granskningen sammanställs, goda exempel lyfts fram och förbättringsområden identifieras. Fortlöpande journalgranskning kommer att fortsätta under Åtkomstkontroller (loggar) Åtkomstkontroller utförs en gång i kvartalet för att säkerställa att omvårdnadspersonalen inte använder sina behörigheter på ett felaktigt sätt. Granskningen sker genom att slumpvis datum granskas. Granskningsgruppen består av teamchef, IT-samordnare och MAS. LifeCare hemsjukvård app Tieto har utvecklat en app Lifecare Mobil Hemsjukvård för mobil åtkomst till hälso- och sjukvårdsjournal. Lifecare-appen innehåller vidare annan nyttig information t.ex. kartfunktion, personuppgifter inkl. närstående samt arbetslista som underlättar arbetet med patienten. 15 legitimerad personal som arbetar både dag, kväll och natt har fått testa Tieto s nya app "Life care Mobil hemsjukvård LMHS". Kväll och nattpersonal anser att den funktionalitet som finns i appen LMHS är fullt tillräcklig för att kunna bedriva sitt omvårdnadsarbete. Dagtid har appen vissa begränsningar. En fördel som framkommit är att säker inloggning med SITHS kort har gett bonus i form av åtkomst till det digitala ordinationssystemet Pascal. En annan fördel är att arbetsterapeuterna kunnat administrera hjälpmedel med mera på plats hemma hos patienten. Fler legitimerade personal kommer att prova Lifecare -appen under 2015 innan beslut tas för permanent införande. SITHS kort inloggning SITHS är en nationell elektronisk säkerhetslösning som uppfyller Patientdatalagens krav på säker identifiering. SITHS-kort används för inloggning i vårdtjänster på Internet, såsom Pascal, Mina planer, Nationell Patientöversikt (NPÖ), kvalitetsregister Senior Alert och Palliativa registret samt utfärdande av tandvårdskort. SITHS-kortets-inloggning till Procapita infördes även för legitimerad personal under maj månad 2014 för att säkra inloggning till vårt verksamhetstöd och dess Hälso- och sjukvårdsjournaler. Dokumentation HSL för omvårdnadspersonal I ett pilotprojekt på ett hemvårdsområde fick omvårdnadspersonal under våren 2014 introduktion och förutsättningar att notera avsteg från HSL-ordinationer under specifika rubriker sida 16 av 22

17 i hälso- och sjukvårdsjournalen. Syftet var bland annat att underlätta informationsöverföring till legitimerad personal. Efter utvärdering togs beslut att fortsatt implementering av HSL-dokumentation för omvårdnadspersonal ska ske. För att HSL-dokumentationen ska bli optimal och behov ska kunna identifieras kommer den fortsatta implementeringen att ske stegvis i organisationen. Under våren 2015 kommer omvårdnadspersonalen i VILA att vara nästa grupp som introduceras i HSLdokumentation. VILA-personalen ska under perioden ta fram vanligt förekommande frastexter inom vart och ett av sökorden i syfte att förenkla och förtydliga dokumentation HSL för omvårdnadspersonalen. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. En introduktion och genomgång för legitimerad vårdpersonal genomfördes i mars Användningen av NPÖ har under året ökat i Skåne och 17 av 33 kommuner är anslutna. I Skåne totalt hade man under december 425 sökningar i NPÖ varav kommunerna stod för 312 st. I Kävlinge syns nyttan av sammanhållen journalföring i olika sammanhang och från november till december har antalet sökningar i kommunen ökat från 15 till 44 st. I september 2015 kommer nuvarande Nationell patientöversikt, NPÖ, tas fram i en ny version. Hygien Under 2013 infördes en metod för att mäta omvårdnadspersonalens kunskaper och efterlevnad i basala hygienrutiner. Samtlig omvårdnadspersonal i ombads besvara en enkät. 279 personal svarade på enkäten Sammanställningen visade bland annat bristande efterlevnad i användandet av skyddshandskar, engångsplastförkläden samt handdesinfektion. Utvecklingsområde hygien Målsättning Öka kunskap och efterlevnad av basala hygienrutiner. Aktivitet Utveckla uppföljningsmetod. Ordinationskort/läkemedelslistor/signeringslistor Det påbörjade förbättringsarbetet 2013 gällande ordinationskort och läkemedelslistor har fortsatt under Layout på läkemedelslistor såväl som signeringslistor har setts över och reviderats. Arbetssättet med de krypterade USB-minnena är implementerad i verksamheten. Utvecklingsområde Ordinationskort/läkemedelslistor/signeringslistor Målsättning Upprätthålla nytt arbetsätt gällande ordinationskort/läkemedelslistor/signeringslistor. Aktivitet Uppföljning av MAS. sida 17 av 22

18 Fallprevention Orsak till att en person faller upprepade tillfällen beror många gånger på en rad olika anledningar, t.ex. medicinsk bakgrund, sociala faktorer och den enskildes hemmiljö. Det förebyggande arbetet ska därför inriktas på systematik och samarbete mellan yrkesfunktioner och lagrum. Fallrapport fyller en viktig funktion i analys och ställningstagande till förebyggande åtgärder efter att ett fall har inträffat. Syftet med det preventiva arbetet är att systematiskt arbeta förebyggande med fallhändelser och fallskador. Målsättning är att med systematisk hantering och analys av fallrapporter kunna minska antalet fallhändelser samt förebygga vårdskador till följd av fallhändelser. Under 2014 har en revidering av befintlig rutin, underlag och fallrapport genomförts. Målsättningen med revideringen var att skapa en tydlighet kring vikten av analys, samt en förbättrad dokumentation som möjliggör uppföljning. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 En del i patientsäkerhetsarbetet är hur socialnämndens verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Samverkan regleras i diverse samverkansdokument. Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. Samordnad vård planering, Rutiner vid samordnad vårdplanering mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Överenskommelse om palliativ vård i Skåne. Överenskommelse om habilitering i Skåne. Lokalt avtal beträffande sam verkan kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom. Lokalt avtal om läkarmedverkan för rådgivning, stöd och fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården. Riktlinjer för uppsökande tandvård i Skåne. Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne. Ledningskraft, består av regelbundna möten mellan verksamhetschef hemvård, MAS, verksamhetschefer för hälsovårdsenheterna i Kävlinge och Löddeköpinge, representant från slutenvården samt en utvecklingsledare från kommunförbundet. I Ledningskraft diskuteras och beslutas det i frågor om vård och omsorg om de sjuka äldre. sida 18 av 22

19 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Nationella Kvalitetsregister 2014 Svenska Palliativregistret Svenska Palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut, i enlighet med riktlinjerna från Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet med registret är att successivt förbättra vården i livets slutskede för patienter oavsett diagnos och typ av vårdenhet. Genom att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede kan därigenom ett kontinuerligt förbättringsarbete stödjas som syftar till optimal vård. Kvalitetsregistrets mål är att alla som avlider i en av sjukvården väntad död, oavsett sjukdom, skall kunna känna trygghet inom följande: Patienten och dennes närstående är informerade om situationen Patienten har smärtlindring samt lindring av andra besvärande symtom Patienten är ordinerad läkemedel vid behov Patienten får god omvårdnad utifrån det individuella behovet Patienten får vårdas där han/hon vill dö Patienten behöver inte dö ensam Vetskap om att närstående får stöd I Kävlinge Kommun har 202 personer avlidit under dödsfall registrerades av kommunen i Svenska Palliativregistret. Totalt sett under 2014 registrerades drygt 57 % av de i Kävlinge kommun folkbokförda avlidna i registret, vilket är en förbättring mot 2013 då motsvarande siffra var knappt 44 %. En stor del av denna förbättring beror dock på fler registreringar från sjukhusen, specialiserad palliativ sjukvård samt specialiserad palliativ hemsjukvård (ASIH). Detta i sin tur kan bero på att fler har avlidit just på dessa enheter. Hösten 2013 upprättade MAS och enhetschef för VILA-enheten en rutin för att öka antalet smärtskattningar ökade antalet validerade smärtskattningar från 3,4 % till 23,8 %. Förbättringen till trots så finns det fortfarande förbättringsutrymme eftersom Svenska Palliativregistrets målvärde för smärtskattning är 100 %. Antalet erbjudna eftersamtal var på ungefär samma nivå, omkring 40 %, som under Svenska Palliativregistrets målvärde är 100 % så även här finns förbättringsutrymme. Senior Alert Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som vänder sig till personer som är 65 år och äldre. Det övergripande målet med Senior alert är att förebygga skador och främja hälsan hos de äldre personer som söker vård och omsorg. Riskbedömning, planerade och vidtagna åtgärder samt sida 19 av 22

20 händelser inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa registreras. Antalet utförda riskbedömningar 2014 var 275 st. Riskbedömningarna utförs genom följande evidensbaserade instrument: Modifierad Norton Scale är bedömningsinstrument som visar risk för att utveckla trycksår. MNA (Mini Nutritional Assessment) bedömer risk för undernäring. Downton Fall Risk Index bedömer fallrisk. ROAG (Revised Oral Assessment Guide) bedömer risk för ohälsa i munnen. Arbetet med Individuella planeringar och därmed Senior Alert fortskrider och antalet utförda riskbedömningar ökade något under Det finns fortfarande förbättringspotential i arbetsstrukturen kring individuella planeringar på en del enheter/distrikt. Vidare kan förbättringar ske när det gäller riskbedömning av munhälsa. Antalet munhälsoriskbedömningar ökade från 122 st 2013 till 163 st Målsättningen är att alla som genomgår individuell planering ska bli erbjudna att få sin munhälsa bedömd. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens Syftet med kvalitetsregistret beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)är att kvalitetssäkra omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att uppnå ett likvärdigt omhändertagande av denna patientkategori över hela landet. I registret sker kartläggning av frekvens och allvarlighetsgrad av symtom, aktuell läkemedelsbehandling, checklista för tänkbara orsaker gällande basala omvårdnadsåtgärder. Utifrån detta skapas aktuella omvårdnadsåtgärder som tillförs genomförandeplanen och individuell plan. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Rutin finns i verksamheten för att inkomna klagomål och synpunkter registreras, omhändertas, analyseras och återkopplas. Detta gäller alla inkomna klagomål och synpunkter oavsett varifrån de kommer. Klagomål och synpunkter tas emot och utreds i Kävlinge kommuns system för klagomålshantering Åsikt Kävlinge. Rapporterna i Åsikt Kävlinge sammanställs, analyseras och redovisas i Socialnämnden. sida 20 av 22

Patientsäkerhetsberättelse 2015

Patientsäkerhetsberättelse 2015 Patientsäkerhetsberättelse 2015 Ann-Chatrine Ewald Socialtjänsten 046-73 92 44 ann-chatrine.ewald@kavlinge.se Kävlinge kommun, Kullagatan 2, Kävlinge 244 80 www.kavlinge.se Sammanfattning Den sammanfattande

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för: Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg 2015 03 01 Ylva Larsson Områdeschef Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har ytterst vård- och

Läs mer

Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012

Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012 Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012 2013 02 28 Ylva Larsson Områdeschef 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser. Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.

Läs mer

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28 TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun År 2013 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 140212 Malin Petzäll Dnr: SON 2014-63-770 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År (Avser år 2014) BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År (Avser år 2014) BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 (Avser år 2014) Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-04 Ninette Hansson Utvecklingsstrateg Mallen är framtagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lomma kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Lomma kommun Patientsäkerhetsberättelse för Lomma kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-14 Förvaltningschef Britt-Marie Pettersson Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun

Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun År 2015 2016-07-11 Ulla Engström Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-12-31 Birgitta Odell-Carlsson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-02-24 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. År Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet. Datum och ansvarig för innehållet

Patientsäkerhetsberättelse. År Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet. Datum och ansvarig för innehållet Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-19 Susanne Hoflin MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Robert Brandt Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor. Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 2013-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Stiftelsen Josephinahemmet Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse 2014 0 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Välfärdsförvaltningen Örnsköldsviks kommun 2014

Patientsäkerhetsberättelse Välfärdsförvaltningen Örnsköldsviks kommun 2014 Patientsäkerhetsberättelse Välfärdsförvaltningen Örnsköldsviks kommun 2014 2015-02-27 Ann-Christin Nordin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Karola Lindmark Medicinskt ansvarig för rehabilitering Lena Hurtigh

Läs mer

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse 2013. Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse 2013. Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta 3. OST KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Lena Sjöberg Datum 2014-04-01 Diarienummer ALN-2014-0150.37 Äldrenämnden Patientsäkerhetsberättelse 2013 Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås

Läs mer

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se 1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2013 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mallen

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas äldreboende Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas äldreboende 1 Patientsäkerhetsberättelse 2015-02-22 S:t Anna A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer