Sammanställning av lärarnas enkätsvar om nationella prov

Transkript

1 Sammanställning av lärarnas enkätsvar om nationella prov Baserat på enkäter för lärare inom grundskoleutbildning läsåren 2016/2017 och 2017/2018 DOKUMENTDATUM: DIARIENUMMER: 2019:01000

2 Förord Denna promemoria ger en bild av lärares uppfattningar om de nationella proven och användningen av dessa i grundskolan och motsvarande skolformer. Promemorian bygger på ett stort antal enkätsvar från lärare som genomförde nationella prov läsåren 2016/2017 och 2017/2018 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. I promemorian beskrivs lärarnas svar om provens innehåll, genomförande, användning och relation till kursplanerna. Promemorian utgår från svaren på den enkät som årligen tas fram för varje prov av de lärosäten som på uppdrag av Skolverket utvecklar och konstruerar de nationella proven. Anna Westerholm Avdelningschef Anders Boman enhetschef Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: Beställningsuppgifter: Skolverkets publikationsservice Telefon: E-postadress: publikationsorder@skolverket.se Grafisk form: AB Typoform Skolverket, Stockholm, 2019

3 Innehåll Sammanfattning Inledning... 5 Om enkäten Syftet med nationella prov... 5 Ämnen och årskurser i grundskolan med nationella prov Hur proven utvecklas och konstrueras Sammanställning av enkätundersökningen Lärares uppfattning om provet som helhet Proven som stöd för bedömning och/eller betygssättning Om proven speglar den undervisning eleverna mött Provens förhållande till kursplanerna Provresultatens överensstämmelse med elevernas prestationer under läsåret Provresultatets betydelse för bedömning och betygssättning Bedömningen av de nationella proven Genomförande av proven för nyanlända elever...19 Fritextsvar med lärares kommentarer om proven...19 Slutord Referenser....21

4 Sammanfattning De nationella proven är uppskattade, användbara och ger ett gott stöd vid bedömning och betygssättning. Det framgår av de cirka enkätsvar från lärare som fyllt i den årliga enkäten om de nationella proven i grundskolan, sameskolan och specialskolan under läsåren 2016/2017 och 2017/2018. Att besvara enkäten är obligatoriskt för lärare, men antalet besvarade enkäter tyder på att det finns ett relativt stort bortfall. Eftersom det inte finns möjlighet att kontrollera hur stort bortfallet är och vi därmed inte kan säga om resultatet är generaliserbart bör man inte dra alltför långtgående slutsatser av svaren. En stor majoritet av de svarande lärarna har en positiv inställning till proven och anser att provet som helhet är bra. Detta framträder särskilt tydligt för proven i årskurs 3 och årskurs 6, där mer än nio av tio av de svarande lärarna instämmer i påståendet att provet som helhet är bra. Även bland lärarna i årskurs 9 är en majoritet av de svarande positiva till proven, men här skiljer sig resultatet mer mellan svarande för olika ämnen. Enkätsvaren visar också att de svarande till stor del anser att provet är ett stöd för betygssättning och bedömning. Särskilt tydligt blir detta för proven i årskurs 3 och årskurs 6, där mer än nio av tio av de svarande uttrycker sig instämmande i påståendet att proven utgör ett stöd för bedömningen eller betygssättningen. Lärarna som besvarat enkäten anser i stor utsträckning att proven bidrar till att konkretisera kursplanen i ämnet. De svar som inkommit visar också på att lärarens undervisning och de nationella proven i stort anses ha samma inriktning. En majoritet av lärarna anger att resultatet på det nationella provet stämmer överens med tidigare prestationer för flertalet elever. Enkäten består av ett tiotal frågor som Skolverket har tagit fram, samt ett antal frågor som det lärosäte som tagit fram provet väljer att ställa. Den här promemorian bygger på Skolverkets frågor, som är gemensamma för alla nationella prov på grundskolenivå. Syftet är att få en samlad bild av lärarnas uppfattning om och användning av proven. På lärosätenas egna webbplatser publiceras mer omfattande sammanställningar och rapporter för varje enskilt nationellt prov med resultat från lärarenkät och urvalsinsamling av elevsvar. För den intresserade finns länkar till lärosätenas egna sammanställningar i slutet av promemorian. 4 SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV

5 Inledning Om enkäten I denna promemoria ges en samlad bild av lärares uppfattning om de nationella proven och användningen av dessa i grundskolan och motsvarande skolformer från genomförandet läsåren 2016/2017 och 2017/2018. Promemorian bygger på svar från enkäter som de lärosäten som utvecklar och konstruerar nationella prov årligen tar fram och som lärare ombeds besvara efter provens genomförande. Svaren samlas in, sammanställs och analyseras av de olika lärosätena och analysen utgör ett viktigt underlag för att utveckla och förbättra proven. Varje enkät omfattar ett antal frågor som Skolverket har särskilt ansvar för och intresse av att regelbundet följa upp. För dessa gemensamma frågor sammanställer Skolverket svaren i syfte att få en samlad bild av vad lärarna tycker om proven och hur genomförandet fungerat. Den här promemorian baseras på de svar som inkommit för dessa gemensamma frågor. Syftet med nationella prov Syftet med de nationella proven är att șș stödja en likvärdig och rättvis betygssättning șș stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav i årskurs 3. De nationella proven kan också bidra till att stärka skolornas kvalitetsarbete genom analyser av provresultaten i relation till uppnådda kunskapskrav på skolnivå, huvudmannanivå och på nationell nivå. Under de senaste åren har de nationella proven fått allt större uppmärksamhet. Det beror delvis på att provresultaten från och med höstterminen 2018 särskilt ska beaktas vid betygssättningen. 1 Proven har också fått stor uppmärksamhet i media på grund av att uppgifter ur proven i årskurs 9 och på gymnasial nivå har spridits bland elever innan provens genomförande. Sedan flera år tillbaka samlar Skolverket in resultat från proven och publicerar dessa på både skolnivå och nationell nivå. Resultat publiceras också av provbetyg som jämförs med termins-, slut- och kursbetyg. 2 Publiceringarna kan bidra till ett ökat fokus på resultatet från de nationella proven som ett jämförelsevärde att förhålla sig till på både skolnivå och nationell nivå. Ämnen och årskurser i grundskolan med nationella prov Nationella prov genomförs i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan. I sameskolan genomförs proven i årskurs 3 och 6 och i specialskolan i årskurs 4, 7 och 10, i tilllämpliga delar. Inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning genomförs också ett antal nationella prov. Redovisningar av enkätsvar för dessa prov finns på webbplatserna hos de lärosäten som konstruerar prov inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen kap. 20 a skollagen 2. Se exempelvis Skolverket (2018b) och Skolverket (2019) SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV 5

6 I grundskolan och motsvarande skolformer finns nationella prov i följande årskurser och ämnen: șș I årskurs 3 genomförs nationella prov i ämnena matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. 3 șș I årskurs 6 genomförs nationella prov i ämnena engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. șș I årskurs 9 genomförs nationella prov i ämnena engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. Utöver detta genomförs även prov i ett av de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi, samt ett av de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Varje skolenhet tilldelas ett av de naturorienterande och ett av de samhällsorienterade ämnena utifrån ett urval som Skolverket gör för att skolenheterna ska genomföra olika prov fördelat över år. Hur proven utvecklas och konstrueras På Skolverkets uppdrag utvecklas och konstrueras de nationella proven på vetenskaplig grund vid ett antal svenska lärosäten. Flera av lärosätena har mångårig erfarenhet av provutveckling. Andra lärosäten har under senare år fått bygga upp nya vetenskapliga miljöer för att, utifrån nya regeringsbeslut och Skolverkets uppdrag, kunna ta sig an uppdrag att konstruera och utveckla nationella prov. Det har då gällt prov i ämnen och årskurser som inte tidigare haft nationella prov. Uppgifter prövas ut bland elever i stor skala och resultaten från utprövningar, inklusive lärares synpunkter på proven, analyseras. Stora ansträngningar görs för att proven ska vara valida och reliabla. Validiteten handlar förenklat om att mäta det man avser att mäta och ingenting annat, men också om att provresultaten ska tolkas och användas på ett rimligt och lämpligt sätt. 4 Reliabilitet handlar om att slumpen ska spela så liten roll som möjligt för resultaten. Proven kan av praktiska skäl inte vara alltför omfattande och därför kan inte allt i en kursplan prövas i ett enskilt nationellt prov. Provresultatet ska dock ge en så rättvisande och bred bild som möjligt av elevens kunskaper i ett ämne. Ett systemramverk som reglerar utveckling och konstruktion av nationella prov togs fram av Skolverket Det gemensamma ramverket syftar till att säkerställa att varje nationellt prov möter de kvalitetskrav som ställs på prov som ingår i det nationella provsystemet. Ramverket införs nu stegvis allt eftersom nya prov utvecklas och kommer att tillämpas fullt ut i samband med digitaliseringen av de nationella proven år Eleverna som följer kursplanen i svenska respektive svenska som andraspråk genomför samma prov, men bedömningen sker utifrån kursplanen i respektive ämne. 4. Skolverket (2017) 6 SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV

7 Sammanställning av enkätundersökningen De sammanställningar som presenteras i denna promemoria omfattar sammanlagt 6862 besvarade lärarenkäter läsåret 2016/2017 och 6348 svar läsåret 2017/2018. De flesta frågor gäller provet som helhet, men för ett fåtal frågor har lärosätet haft möjlighet att välja att ställa frågan på delprovsnivå om detta bedömts som mer lämpligt. Ett fåtal frågor återkommer varje år och övriga ställs vartannat år. För de årliga frågorna är svaren redovisade för båda de läsår som promemorian omfattar och för övriga frågor finns enbart svar från ett av läsåren. Enkäterna kan besvaras på olika sätt. De besvaras ibland gemensamt av lärarlaget i ett ämne. Vissa lärare besvarar en enda enkät men kan ha två eller flera olika grupper av elever som genomför provet i ett ämne. Samtidigt kan en och samma lärare, som genomför prov i flera ämnen, besvara en enkät för varje prov. Skolverket har heller inte möjlighet att kontrollera hur många eller vilka lärare som berörs av ett visst prov ett visst läsår. Av dessa anledningar kan inte bortfallet kontrolleras. Information om enkäten finns i lärarinformationen till de nationella proven, medan själva enkäterna nås via lärosätenas webbplatser. De flesta av frågorna är ställda som påståenden där lärarna får ange i vilken grad de håller med om påståendena. Läraren väljer mellan fyra svarsalternativ, där två är positiva och två negativa. För att kunna se generella mönster i svaren har vi för ett par frågor valt att räkna ihop de två positiva svarsalternativen samt de två negativa svarsalternativen och redovisa dessa resultat i tabeller. I andra fall har vi, beroende på frågans och svarsalternativens formulering, redovisat svarsfördelningen över alla de fyra svarsalternativen i form av diagram. För enkätfrågor med fritextsvar återger promemorian huvuddragen och vanligt förekommande uppfattningar i löpande text. Lärosätena har i större detalj återgett svaren för de enskilda proven i sina sammanställningar av enkäterna. På respektive lärosätes webbplats finns mer information om vad lärare som besvarat enkäten anser om det enskilda provet i ett ämne och årskurs, se Referenser sist i promemorian. Att besvara enkäten är obligatoriskt 5, men då det inte finns möjlighet att kontrollera hur stort bortfallet är bör man inte dra alltför långtgående slutsatser av svaren. Promemorian bygger på flera tusen insända lärarenkäter, men för enskilda prov kan svaren återspegla ett hundratal enkätsvar. Lärosätena uppger att antalet enkätsvar minskat de senaste åren. Någon direkt orsak till detta är svårt att se, men det är tänkbart att enkäten allt oftare besvaras gemensamt av en lärargrupp, exempelvis vid sambedömning. Den låga svarsfrekvensen kan också vara ett uttryck för den administrativa belastning det innebär för läraren att genomföra nationella prov, eller vara en konsekvens av användning av ersättningsprov istället för ordinarie prov i årskurs 9. 6 Vid läsning av resultatredovisningen nedan bör man, mot bakgrund av att bortfallet inte kan kontrolleras, ha i åtanke att svaren inte nödvändigtvis är generaliserbara till hela gruppen av lärare som genomfört proven. En viss försiktighet bör också iakttas med att göra jämförelser mellan år och mellan grupper av svarande. 5. Det regleras i Skolverkets föreskrift om ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan läsåret 2017/2018 (SKOLFS :69). 6. Om rektorn får indikationer på att provets innehåll i förväg blivit känt för elever kan denne fatta beslut om ersättningsprov. Vid några tillfällen, då enstaka provs innehåll blivit känt och spridits genom sociala medier, har Skolverket rekommenderat rektorer att fatta beslut om ersättningsprov, varför ordinarie prov i dessa fall inte använts i någon större utsträckning. Detta PM omfattar enbart enkätsvaren som berör ordinarie prov. SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV 7

8 Lärares uppfattning om provet som helhet I enkäten ställs frågan om hur läraren uppfattar provet som helhet. Frågan har ställts under två läsår i rad. Tabellerna nedan visar att en stor majoritet av lärarna har en positiv inställning till proven. Detta framträder särskilt tydligt för proven i årskurs 3 och årskurs 6, där mer än nio av tio lärare väljer ett positivt alternativ då de besvarar frågan. Även bland lärarna som besvarat enkäten i årskurs 9 är en majoritet positiva till proven, men här skiljer sig resultatet mer mellan de olika ämnena. Mest positiva är lärarna i engelska, där det för båda läsåren gäller att 92 procent av de som svarat anger att de i hög eller ganska hög grad instämmer i påståendet att provet som helhet är bra. För övriga prov så varierar andelen som instämmer mellan 58 och 89 procent av de svarande. I tabellerna nedan presenteras lärarnas svar för respektive prov. Alla procentandelar i tabeller och diagram anger hur stor andel av de som valt att besvara frågan som angett det aktuella svarsalternativet. Respondenten har möjlighet att hoppa över frågor, men detta har genomgående gjorts i mycket liten utsträckning. Tabell 1a. Fördelning av svar från lärare i årskurs 3 på påståendet Provet som helhet är bra. Årskurs 3 Instämmer helt/ Instämmer till stor del (%) Instämmer till viss del/ Instämmer inte alls (%) 2016/ / / /2018 Svenska/svenska som andraspråk Matematik Tabell 1b. Fördelning av svar från lärare i årskurs 6 på påståendet Provet som helhet är bra. Årskurs 6 Instämmer helt/ Instämmer till stor del (%) Instämmer till viss del/ Instämmer inte alls (%) 2016/ / / /2018 Svenska/svenska som andraspråk Matematik Engelska SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV

9 Tabell 1c. Fördelning av svar från lärare i årskurs 9 på påståendet Provet som helhet är bra. Årskurs 9 Instämmer helt/ Instämmer till stor del (%) Instämmer till viss del/ Instämmer inte alls (%) 2016/ / / /2018 Svenska/svenska som andraspråk Matematik Engelska Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Biologi Fysik Kemi Proven som stöd för bedömning och/eller betygssättning I enkäten får lärarna i årskurs 3 ta ställning till påståendet Provet som helhet är ett stöd för bedömningen och lärarna i årskurs 6 och 9 ta ställning till påståendet Provet som helhet är ett stöd för betygssättningen. Dessa har funnits med i enkäten under två läsår i rad. I årskurs 6 och 9 syftar de nationella proven till att vara stöd för läraren vid betygssättning. I årskurs 3 ges inte betyg och provens syfte är där att ge stöd för bedömning av om eleven uppnått kunskapskravet i ämnet. Frågan är därför något annorlunda formulerad för proven i årskurs 3. Resultatet visar att en stor majoritet av de svarande lärarna anser att proven ger ett stöd för bedömning eller betygssättning. Detta framträder särskilt tydligt för proven i årskurs 3 och årskurs 6, där mer än nio av tio lärare väljer ett positivt alternativ då de besvarar frågan. Även bland lärarna i årskurs 9 anser en majoritet av de svarande att provet ger stöd för betygssättning. Mest positiva är lärarna i engelska, där 88 procent respektive 86 procent av de svarande under de två läsåren uttryckt sig instämmande i påståendet om stöd för betygssättning. För prov i övriga ämnen varierar andelen mellan 57 och 88 procent. I tabellerna nedan presenteras lärarnas svar för respektive prov. Tabell 2a. Fördelning av svar från lärare i årskurs 3 på påståendet Provet som helhet är ett stöd för bedömningen. Årskurs 3 Instämmer helt/ Instämmer till stor del (%) Instämmer till viss del/ Instämmer inte alls (%) 2016/ / / /2018 Svenska/svenska som andraspråk Matematik SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV 9

10 Tabell 2b. Fördelning av svar från lärare i årskurs 6 på påståendet Provet som helhet är ett stöd för betygssättningen. Årskurs 6 Instämmer helt/ Instämmer till stor del (%) Instämmer till viss del/ Instämmer inte alls (%) 2016/ / / /2018 Svenska/svenska som andraspråk Matematik Engelska Tabell 2c. Fördelning av svar från lärare i årskurs 9 på påståendet Provet som helhet är ett stöd för betygssättningen. Årskurs 9 Instämmer helt/ Instämmer till stor del (%) Instämmer till viss del/ Instämmer inte alls (%) 2016/ / / /2018 Svenska/svenska som andraspråk Matematik Engelska Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Biologi Fysik Kemi Om proven speglar den undervisning eleverna mött I enkäten 2016/2017 undersöktes om läraren uppfattar att provet i ämnet prövar det som tagits upp i undervisningen. De nationella proven konstrueras utifrån ämnets kursplan och utgör därmed en konkretisering och en tolkning av denna. Proven är relativt omfattande och ger ett brett bedömningsunderlag. Det är dock inte möjligt för varje enskilt nationellt prov att pröva alla delar i en kursplan, eftersom proven då skulle bli alltför omfattande. Även lärarens undervisning utgår från kursplanen och kan sägas utgöra en tolkning av denna. Det är därför intressant att se om lärarna tycker att det som proven prövar överensstämmer med den undervisning som eleverna mött. Diagrammen nedan visar hur lärarnas svar fördelar sig över de fyra svarsalternativen. Här syns att det för vart och ett av proven gäller att mer än nio av tio lärare anser att det som provet prövar i hög grad eller i ganska hög grad har behandlats i undervisningen. Andelen lärare som angett det mest positiva svarsalternativet i hög grad varierar dock stort mellan de olika proven. För proven i årskurs 3 och årskurs 6 anger mellan fem och sju av tio av de svarande att undervisningen i hög grad behandlat det som sedan prövats i proven. För proven i årskurs 9 varierar andelen som angett detta svarsalternativ mellan två och sju av tio. 10 SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV

11 Diagram 3a. I vilken grad har det som provet prövar behandlats i undervisningen? (årskurs 3) Sv/Sva åk Ma åk I hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Nästan inte alls Diagram 3b. I vilken grad har det som provet prövar behandlats i undervisningen? (årskurs 6) Sv/Sva åk Ma åk En åk I hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Diagram 3c. I vilken grad har det som provet prövar behandlats i undervisningen? (årskurs 9) Sv/Sva åk Ma åk En åk Ge åk Hi åk Re åk Sh åk Bi åk Fy åk Ke åk I hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Nästan inte alls SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV 11

12 Provens förhållande till kursplanerna I enkäten 2017/2018 fick lärarna ta ställning till om de anser att provet bidrar till att konkretisera kursplanen i ämnet. De nationella proven syftar till att stödja lärares bedömning och betygssättning och har inte som uttalat syfte att konkretisera kursplanerna. Det är dock tänkbart att proven i någon mån ändå fyllt den funktionen för lärare, inte minst under de år då kursplanerna ännu var relativt nya. Resultatet från lärarenkäten visar att en stor majoritet av de svarande lärarna anser att proven i hög grad eller ganska hög grad fyller denna funktion. Särskilt tydligt framträder detta för proven i årskurs 3 och årskurs 6, där ungefär nio av tio väljer något av de två positiva svarsalternativen och mer än fyra av tio lärare väljer det mest positiva svarsalternativet. Bland lärarna i årskurs 9 väljs motsvarande svarsalternativ i något lägre grad. För de olika proven anger mellan sex och åtta av tio att proven i hög grad eller ganska hög grad bidrar till att konkretisera kursplanen. Det mest positiva svarsalternativet väljs av mellan två och fyra av tio av dem som besvarat enkäten. Enkätsvaren tyder alltså på att lärare anser att proven bidrar till att konkretisera kursplanen, men det bör sägas att svaren inte säger något om lärarna anser detta vara en viktig funktion för proven att fylla, eftersom detta inte undersökts. Tabellen nedan visar hur lärarnas svar fördelar sig över de olika svarsalternativen för respektive prov. Diagram 4a. Provet som helhet bidrar till att konkretisera kursplanen (årskurs 3). Sv/Sva åk Ma åk I hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Nästan inte alls Diagram 4b. Provet som helhet bidrar till att konkretisera kursplanen (årskurs 6). Sv/Sva åk % Ma åk En åk I hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Nästan inte alls 12 SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV

13 Diagram 4c. Provet som helhet bidrar till att konkretisera kursplanen (årskurs 9). Sv/Sva åk Ma åk En åk Ge åk Hi åk Re åk Sh åk Bi åk Fy åk Ke åk I hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Nästan inte alls Provresultatens överensstämmelse med elevernas prestationer under läsåret I enkäten 2017/2018 ställs frågan om läraren uppfattar att elevernas resultat på det nationella provet ligger i linje med deras övriga prestationer under läsåret. Lärares samlade bedömning av elevens kunskaper grundar sig på såväl det egna bedömningsunderlaget som på resultatet av det nationella provet. I de fall som dessa ligger i linje med varandra underlättar det den bedömning som lärare gör inför exempelvis betygssättning. I de fall det nationella provet ger en annan bild av elevens kunskaper än den läraren har sedan tidigare behöver läraren ta ställning till vilken av bilderna som är mest rättvisande. 7 För vart och ett av proven anger en majoritet av lärarna att resultatet på det nationella provet stämmer överens med tidigare prestationer för flertalet elever. Detta kan tolkas som att provets svårighetsgrad stämmer med lärares uppfattning om de krav som kunskapskraven ger uttryck för. De två negativa svarsalternativen, som innebär att provresultatet ligger i linje med den egna bedömningen endast för ett fåtal av eleverna eller inte alls, har genomgående valts av en låg andel av lärarna. I diagrammen nedan presenteras lärarnas svar för respektive prov. För proven i svenska/svenska som andraspråk årskurs 6 respektive engelska årskurs 6 och 9 har frågan ställts på delprovsnivå, och resultaten visas i separata diagram. Även för dessa gäller att en stor majoritet av de svarande lärarna anser att resultatet ligger i linje med tidigare prestationer för vart och ett av de olika delproven. 7. Skolverket (2018a) SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV 13

14 Diagram 5a. Anser du att provresultaten ligger i linje med elevernas övriga prestationer under läsåret? (årskurs 3). Sv/Sva åk 3 45 % % 3 Ma åk 3 43 % 95 4 Ja, för flertalet Ja, för cirka hälften Ja, men bara för ett fåtal Nej Diagram 5b. Anser du att provresultaten ligger i linje med elevernas övriga prestationer under läsåret? (årskurs 6). 45 % Ma åk Ja, för flertalet Ja, för cirka hälften Ja, men bara för ett fåtal Nej Diagram 5c. Anser du att provresultaten ligger i linje med elevernas övriga prestationer under läsåret? (årskurs 9). Sv/Sva åk Ma åk Ge åk Hi åk Re åk Sh åk Bi åk Fy åk Ke åk Ja, för flertalet Ja, för cirka hälften Ja, men bara för ett fåtal Nej 14 SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV

15 Diagram 5d. Anser du att provresultaten ligger i linje med elevernas övriga prestationer under läsåret? (Sv/Sva årskurs 6). Delprov A % 21 Delprov B Delprov B % 1 Delprov C Delprov C % 3 1 Ja, för flertalet Ja, för cirka hälften Ja, men bara för ett fåtal Nej Diagram 5f. Anser du att provresultaten ligger i linje med elevernas övriga prestationer under läsåret? (Engelska årskurs 6). Delprov A % 3 Delprov B 86 44% % 2 Delprov C % % 5 Ja, för flertalet Ja, för cirka hälften Ja, men bara för ett fåtal Nej Diagram 5e. Anser du att provresultaten ligger i linje med elevernas övriga prestationer under läsåret? (Engelska årskurs 9). Delprov A 90 8 Delprov B 89 7 Delprov C Ja, för flertalet Ja, för cirka hälften Ja, men bara för ett fåtal Nej SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV 15

16 Provresultatets betydelse för bedömning och betygssättning I enkäten 2017/2018 efterfrågas i vilken grad läraren kommer att väga in provresultatet vid bedömning (årskurs 3) eller vid betygssättning (årskurs 6 och 9). De nationella provens främsta syfte är, och var vid den aktuella tidpunkten, att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. I årskurs 3 ges inte betyg, utan läraren gör en bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven för godtagbara kunskaper i årskurs 3. Det nationella provet syftar även här till att ge stöd för att denna bedömning blir likvärdig och rättvis. Sedan enkäten besvarades har de nationella provens betydelse vid betygssättning ytterligare förstärkts, genom att det sedan juni 2018 i skollagen regleras att resultatet på det nationella provet särskilt ska beaktas vid betygssättning. 8 Detta innebär inte att provresultatet helt ska styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan alltså inte vara det enda underlaget. Det går dock inte att bortse från resultatet om det inte finns särskilda skäl för det. Resultat på ett nationellt prov är, på grund av att de är välkonstruerade och noga utprövade, av större betydelse än andra enskilda underlag vid lärarens allsidiga utvärdering av elevens kunskaper vid betygssättningen. 9 De enkätsvar som samlats in för läsåret 2017/2018 visar att lärare redan då i hög grad eller i ganska hög grad vägde in provresultatet vid bedömning eller betygssättning. Särskilt frekvent förekommer svarsalternativet i ganska hög grad, som för vart och ett av proven har valts av en majoritet av de svarande. För årskurs 3 har nio av tio lärare valt något av de två positiva svarsalternativen (diagram 6a) och för årskurs 6 anger mer än nio av tio lärare något av dessa två alternativ (diagram 6b). För årskurs 9 syns, liksom för de lägre årskurserna, ett mönster av att tillmäta provresultatet stor betydelse. De två mest positiva svarsalternativen väljs som minst av 74 procent av de svarande och som mest av 91 procent av de svarande. För det mest positiva svarsalternativet, där läraren anger att provresultatet i hög grad kommer att vägas in varierar resultatet mellan som lägst 11 procent, och som högst runt 30 procent, bland de svarande för proven i årskurs 9. Diagram 6a. I vilken grad kommer du att väga in provresultatet vid bedömning? (årskurs 3). Sv/Sva åk Ma åk I hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Nästan inte alls kap. 20 a skollagen 9. Skolverket (2018a) 16 SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV

17 Diagram 6b. I vilken grad kommer du att väga in provresultatet vid betygssättning? (årskurs 6). Sv åk Ma åk En åk I hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Nästan inte alls Diagram 6c. I vilken grad kommer du att väga in provresultatet vid betygssättning? (årskurs 9). Sv/Sva åk Ma åk En åk Ge åk Hi åk Re åk Sh åk Bi åk Fy åk Ke åk I hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Nästan inte alls Frågan om relationen mellan betyg och provresultat behandlas även i en promemoria som Skolverket årligen publicerar, där överensstämmelsen mellan provbetyg och ämnesbetyg redovisas. För läsåret 2017/2018 gäller att majoriteten av eleverna, mellan 71 och 75 procent för de olika ämnena i årskurs 6 och mellan 56 och 73 procent för de olika ämnena i årskurs 9, fick samma ämnesbetyg som provbetyg. 10 Där skillnader förekommer handlar det främst om ett betygssteg lägre eller högre; skillnader i form av två betygssteg eller mer är ovanliga. I redovisningen görs också jämförelser mellan olika skolenheter, vilket visar på en variation mellan skolenheters nettoavvikelse 11 mellan ämnesbetyg och provbetyg. På vissa skolenheter har eleverna i genomsnitt samma ämnesbetyg som provbetyg, medan andra skolenheter kan 10. Resultaten för matematik i årskurs redovisas inte i den aktuella rapporten, pga hög andel elever som ej deltagit i det ordinarie nationella provet, eftersom detta visat indikationer på spridning. På grund av detta rekommenderade Skolverket användande av ersättningsprov, vars resultat inte rapporteras in. 11. Nettoavvikelsen för en skolenhet beräknas som medelvärdet av den individuella avvikelsen för varje elev på skolenheten, där den individuella avvikelsen anger om eleven har ett högre, lägre eller samma ämnesbetyg som provbetyg. SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV 17

18 ha en övervägande andel elever med högre ämnesbetyg än provbetyg, eller tvärtom. Undersökningen visar också på viss variation mellan olika ämnen, där det för vissa ämnen är vanligare med en positiv eller negativ nettoavvikelse än för andra. 12 Resultatet i diagram 6c visar viss variation i hur hög grad lärare som besvarat enkäten avser väga in provresultatet vid betygsättning mellan olika ämnen i årskurs 9. På grund av det låga antalet svaranden bör resultatet tolkas med försiktighet, men man kan notera att även Skolverkets nationella statistik visar att det finns skillnader mellan ämnen när det gäller hur stor andel elever som får högre, lägre respektive samma provbetyg som slutbetyg. 13 Bedömningen av de nationella proven Att de nationella provens huvudsyfte, att utgöra ett stöd vid bedömning och betygssättning, uppnås är viktigt för provens legitimitet. Såväl genomförande som bedömning av nationella prov kräver en viss insats av skolans organisation och lärarna, varför det är angeläget att proven upplevs som ett stöd. I enkäten säger lärarna sig ha ett bra stöd av bedömningsanvisningarna till proven för att kunna bedöma elevprestationerna. I enkäten efterfrågas även hur bedömning av de olika delproven organiserats, för att exempelvis undersöka om lärare deltagit i sambedömning av prov, bedömt alla prov ensam eller om någon annan lärare bedömt elevernas prov. Sambedömning innebär att lärare tillsammans diskuterar och bedömer elevprestationer utifrån bedömningsanvisningarna. Detta kan bidra till ökad likvärdighet i bedömningen och även utveckla lärares bedömarkompetens. I lärarenkäter för läsåret 2017/2018 efterfrågas hur bedömningen går till för varje delprov, vilket gör att man svårligen kan uttala sig generellt om hur bedömningen av proven organiseras. Vi kan emellertid konstatera att svarsalternativet samtliga elevprestationer bedöms av mig ensam är ovanligt bland lärare i årskurs 6 och årskurs 9. För enstaka delprov uppgår svarsandelen till ungefär fyra av tio lärare, men för de allra flesta ligger andelen mellan en och tre av tio. Bland lärarna i årskurs 3 är det något vanligare med enskild bedömning av vissa delprov, vilket kan förklaras av att både genomförandet och bedömningen för just dessa delprov ska ske som en del av undervisningssituationen. Detta innebär ett genomförande som är mindre provliknande. Ännu mindre vanligt i årskurs 3 är det som ibland benämns extern bedömning och som innebär att någon annan än den undervisande läraren bedömer elevens prov. Svarsalternativet samtliga elevprestationer bedöms av annan lärare har för samtliga delprov i samtliga ämnen och samtliga årskurser valts av cirka en av tio lärare. Vad gäller sambedömning förekommer detta i olika grad för olika delprov och olika ämnen. För många delprov, av såväl muntlig som skriftlig karaktär, anger så pass många som procent av lärarna att samtliga elevprestationer sambedömts, men det är också vanligt att många eller vissa elevprestationer sambedömts. För mer detaljerad information om bedömningen i de olika ämnena hänvisas till lärosätenas egna rapporter, där en tydligare bild av bedömningsförfarandet för olika delprov ges. 12. Jämförelser av relationen mellan provbetyg och ämnesbetyg mellan olika ämnen bör dock göras med försiktighet, på grund av att ämnena och deras kursplaner är olika till sin karaktär, vilket avspeglas i provens utformning. 13. Skolverket (2018b) 18 SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV

19 Genomförande av proven för nyanlända elever I enkäten ställs frågan om hur provet har fungerat för nyanlända elever. Svar kunde ges som ett fritextsvar. Nedan presenteras sammanfattningar av de vanligaste kategorierna av kommentarer. Av de lärare som genomfört proven med nyanlända elever framkommer i kommentarerna att de flesta anser att proven har fungerat bra. Lärare uppger beroende på ämne, att de anser att uppgifterna många gånger är alltför textrika och omfattande och därmed ställer krav på goda kunskaper i det svenska språket. För det mesta har genomförandet fungerat väl då elever kan ha fått hjälp av modersmålslärare, studiehandledare eller tolk att översätta enstaka ord eller begrepp. Flera ger kommentaren att skolor undantagit nyanlända elever från att genomföra provet, vilket rektorn på en skola har möjlighet att göra. 14 För proven i engelska skriver lärare att genomförandet av provet inte har vållat några problem då provet genomgående ges på engelska och att eleverna många gånger har vissa kunskaper i engelska när de kommer till Sverige, vilket gör att de kan genomföra proven. Det finns också lärare som menar att bristande kunskaper i ämnet kan göra det problematiskt för en nyanländ elev att genomföra provet. Sådana kommentarer finns exempelvis om provet i geografi. Fritextsvar med lärares kommentarer om proven I enkäten ges lärare möjlighet att skriva kommentarer i fritext under rubriken Övrigt om provet. Flera lärare skriver att det är positivt att eleverna får använda digitala verktyg för skrivande. De hoppas på en snar digitalisering av proven vilket de menar skulle minska arbetsbördan betydligt. Flera lärare kommenterar även de muntliga delproven, i de prov där sådana finns. Dessa anses överensstämma med kursplanen och genomförandet har fungerat bra. Den vanligast förekommande kritiken mot muntliga delprov är att det tar mycket tid i anspråk och att upplägget kräver mycket organisatoriskt arbete från lärarnas sida. I fritextsvaren skriver lärare att det nationella provet många gånger är alltför omfattande och att bedömningsbördan därmed anses vara stor. Framför allt är det bedömning av uppgifter som kräver att eleven formulerar egna svar som tar lång tid. I vissa av proven finns särskilda bedömningsunderlag för läraren att använda vid bedömningen av elevernas prestationer. Några lärare kommenterar dessa som svåra att använda. De mer positiva kommentarerna med avseende på omfattning och provtid anges för prov som utökat antalet strukturerade uppgifter med slutna svarsalternativ och minskat de mer öppna uppgifterna där elever formulerar egna svar, vilka kan ha bidragit till de mer positiva kommentarerna. Till sist uttrycker många lärare att de ser arbetet med bedömning av de nationella proven som utvecklande och viktigt, trots att de är tidskrävande Skolförordning 2011:185 SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV 19

20 Slutord I denna sammanställning ger vi en bild av hur lärare som besvarat enkäten ser på de nationella proven och provens användbarhet under läsåren 2016/2017 och 2017/2018. Sammantaget är det en positiv bild som tonar fram i enkätsvaren, där en stor majoritet av lärarna ställer sig positiva till proven som helhet och anser dem ge ett gott stöd för betygssättning och bedömning. År 2014 publicerades en liknande sammanställning över lärares syn på proven för läsåret 2012/ Med reservation för att enkätfrågorna inte är helt identiska och att vi inte har information om vilka som besvarat enkäten och hur stort bortfallet är, är bilden i stort sett densamma vad gäller lärares uppfattning om proven som helhet då som nu. I det fortsatta utvecklingsarbetet kring nationella prov tar Skolverket med sig vetskapen om att många lärare har en positiv bild av de nationella proven. Vi tar också med oss den bild av vad som är problematiskt och vad som kan förbättras. Skolverkets målsättning är att proven, genom kontinuerlig uppföljning och utveckling, fortsatt ska utgöra ett gott stöd för likvärdig och rättvis betygssättning och bedömning. 15. Skolverket (2014) 20 SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV

21 Referenser Lärosätenas redovisningar av lärarenkäter Redovisningar och rapporter tillgängliga Engelska, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Nihlén, C. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Projektet NAFS, Ämnesprovet i engelska för årskurs 6 läsåret 2016/ gu.se/digitalassets/1668/ _rapport_--mnesprovet_engelska_--k6_2016_2017.pdf Göteborgs universitet, Lärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 6, 2016/2017, -ter.pdf Jochens, C. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Projektet Nationella prov i främmande språk (NAFS). Det nationella provet i engelska för årskurs 6 läsåret 2017/ Göteborgs universitet. Lärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 6, 2017/ Olsson, E. Velling Pedersen, D. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, Projektet Nationella prov i främmande språk (NAFS). Ämnesprovet i engelska årskurs / _rapport_--mnesprovet_engelska_--k9_2016_2017.pdf Göteborgs universitet. Lärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 9, 2016/ ter.pdf Olsson, E. Velling Pedersen, D. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, Projektet Nationella prov i främmande språk (NAFS). Det nationella provet i engelska för årskurs 9 läsåret 2017/ Göteborgs universitet. Lärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 9, 2017/ Matematik, PRIM-gruppen, Stockholms universitet Sandström, H. (2017) PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Ämnesprovet i matematik årskurs 3. standard/file/rapport%20%c3%84p3ma17.pdf PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Svarsfördelning i procent för frågor i lärarenkäten 2017 Ämnesprovet i årskurs 3 PRIM-gruppen. fs/ !/menu/standard/file/l%c3%a4rarenk%c3%a4tssvar% _%C3%A4p3.pdf Aldenius, E. Sandström, H. Thisted, M. (2018) PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Nationella provet i matematik årskurs 3. fs/ !/menu/standard/file/rapport%20np3ma18.pdf PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Svarsfördelning i procent för frågor i lärarenkäten 2018 Ämnesprovet i årskurs 3. fs/ !/menu/standard/file/l%c3%a4rarenk%c3%a4tssvar% _%C3%A4p3.pdf SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV 21

22 Nydahl, A. Ridderlind, I. PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/ !/menu/standard/file/Rapport%20%C3%A4p6% pdf PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Svarsfördelning i procent för frågor i lärarenkäten 2017 Ämnesprovet i årskurs 6. fs/ !/menu/standard/file/l%c3%a4rarenk%c3%a4tssvar% _%C3%A4p6.pdf Nydahl, A. Ridderlind, I. PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Nationella provet i matematik i årskurs 6, 2017/ fs/ !/menu/standard/file/rapport%20np6% pdf PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Svarsfördelning i procent för frågor i lärarenkäten 2018 Ämnesprovet i årskurs 6. fs/ !/menu/standard/file/l%c3%a4rarenk%c3%a4tssvar% _%C3%A4p6.pdf Nordberg, C. Pettersson, A. PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, menu/standard/file/rapport%20%c3%84p9% pdf Nordberg, C. PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Nationella provet i matematik i årskurs 9, Biologi, fysik och kemi. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Arbetsgruppen för de nationella ämnesproven i de naturvetenskapliga ämnena. (2017) Resultatrapportering för nationella ämnesproven i biologi, fysik och kemi vårterminen Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Arbetsgruppen för de nationella ämnesproven i de naturvetenskapliga ämnena. (2018) Resultatrapportering för nationella proven i biologi, fysik och kemi vårterminen www5.edusci.umu.se/storage/npno9/resultat/npno9-rapport-vt18.pdf Geografi. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet Alm Fjellborg, A. Uppsala universitet. (2017) Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender Alm Fjellborg, A. Uppsala universitet. (2017) Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2018 och analys av trender Historia. Institutionen för Samhälle, kultur och identitet, Malmö universitet Institutionen för Samhälle, kultur och identitet, Malmö universitet (2017) Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10, Historia höstterminen Institutionen för Samhälle, kultur och identitet, Malmö universitet (2017) Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10, Historia, vårterminen SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV

23 Religion, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet (2018) Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10, Religionskunskap, vårterminen Samhällskunskap, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Göteborgs universitet (2017) Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Provrapport Samhällskunskap. Årskurs 9 Vårterminen Göteborgs universitet (2018) Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Provrapport Samhällskunskap. Årskurs 9 Vårterminen ips.gu.se/digitalassets/1712/ _2018-provrapport-np-samhallskunskap-ak-9.pdf Svenska och svenska som andraspråk, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet (2017) Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT c_ l_3-k_l-rarenk-t-ap pdf Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet (2018) Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet (2018) Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2016/ c_ l_3-k_62017lararenkatsammanstallning.pdf Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet (2018) Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/ c_ l_3-k_62018lararenkatsammanstallning.pdf Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet (2017) Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2016/ k_92017sammanstallninglararenkat.pdf Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet (2018) Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2017/ k_sammanstallning-lararenkat-ap9-vt18.pdf Övriga referenser Skollagen (2010:800) Skolförordning 2011:185 Skolverkets föreskrift om ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan 2017/2018 (SKOLFS 2016:69) SKOLFS 2013:19 SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV 23

24 Skolverket (2014), Så tycker lärarna om de nationella proven Skolverket (2017), Skolverkets systemramverk för nationella prov Skolverket (2018a), Allmänna råd om betyg och betygssättning. Skolverket (2018b), Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9, Skolverket (2019), Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9, SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄTSVAR OM NATIONELLA PROV