Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Kallelse Hälso- och sjukvårdsnämnden Datum: Tid: 09:00-14:30 Plats: Lokal Bolmen, regionhuset, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Roland Gustbée (M), ordförande Eva Johnsson (KD), vice ordförande Robert Olesen (S), 2:e vice ordförande Pernilla Tornéus (M) Ove Löfqvist (M) Britt-Louise Berndtsson (C) Rut Björkström (KD) Bo Bergsjö (L) Christina Bertilfelt (S) Carl-Olof Bengtsson (S) Frida Christensen (S) Karl Paine (S) Eva-Britt Svensson (V) Melena Jönsson (SD) Robert Fredriksson (SD) Ersättare Tilda Ragnarsson (M) Ann-Christine Norlander (C) Angelica Karlsson (C) Lina Yosefi (L) Ann-Charlotte Kakoulidou (S) David Svensk (S) Ingrid Johansson (S) Jan Lorentzon (SD) Övriga kallade Eva Pettersson Lindberg, stabschef Daniel Nilsson, nämndsekreterare Dan Petersson, ekonomichef Pontus Juhlin, HR-strateg Martin Myrskog, t.f. hälso- och sjukvårdsdirektör Agneta Karlsson, enhetschef Annika Kahlmeter, tandvårdsdirektör

2 Datum: Föredragningslista Nr Ärende Föredragande Tid 1 Godkännande av föredragningslista 2 Val av justerare samt justeringsdatum 3 Krishanteringsplan för hälso- och sjukvårdsnämnden Agneta Karlsson, enhetschef säkerhetsenheten Informationsärende Hyroberoende Pontus Juhlin, t.f. HRdirektör 5 Taxor och avgifter Tandvårdstaxor Annika Kahlmeter, tandvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Informationsärende nytt sjukhus 8. Delårsrapport per augusti 2019 för hälsooch sjukvårdsnämnden Dan Petersson, ekonomichef 9. Svar på motion Följ upp resultat och effekt av Region Kronobergs ekonomiska satsningar inom hälso- och sjukvården från 2010 och framåt 10. Svar på medborgarförslag om ledsagare 11. Svar på skrivelse Utöka telefontider på vårdcentraler 12. Svar på skrivelse Förslag på inrättande av utredningsavdelning 13. Svar på skrivelse Oacceptabel lång väntetid för cellprovssvar 14. Kurs och konferens Återrapportering från externa uppdrag 16. Redovisning av delegeringsbeslut 17. Anmälningar för kännedom

3 Datum: Övriga informationsärenden 19. Övriga beslutsärenden 20. Informationsärende Verksamhetsplan och internbudget 2020 för hälso- och sjukvårdsnämnden 13.00

4 Kallelse 1 Godkännande av föredragningslista 2 Val av justerare samt justeringsdatum Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden utser jämte ordförande Robert Olesen (S) att justera protokollet. 2. Protokollet justeras den xx oktober Krishanteringsplan för hälso- och sjukvårdsnämnden (19RGK1502) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner krishanteringsplan för hälsooch sjukvårdsnämnden. Sammanfattning Hälso-och sjukvårdens krishanteringsplan beskriver roller, ansvar och uppgifter. Krishanteringsplan för Region Kronoberg utgör underlag för Hälso-och sjukvårdens plan. Alla vårdgivare inom Vårdval Kronoberg omfattas av denna plan. Syftet med planen är att ge en tydlig inriktning för arbetet inför, under och efter en särskild händelse. Hälso-och sjukvårdens krisberedskap utgår från vardagens organisation och ska vid behov kunna anpassas till rådande situation. Hälso- och sjukvårdens krishanteringsplan kompletteras med åtgärdskalendrar för katastrofmedicinska händelser och interna driftavbrott för verksamheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Krishanteringsplan för Hälso-och sjukvården Krishanteringsplan för Hälso-och sjukvården

5 Kallelse Föredragande: Agneta Karlsson 09:00 4 Informationsärende - hyroberoende Föredragande: Pontus Juhlin 09:15 5 Taxor och avgifter Tandvårdstaxor (19RGK56) Förslag till beslut 1. Regionfullmäktige fastställer allmäntandvårdstaxa och specialistvårdtaxa. Taxorna gäller från och med den 15 januari Regionfullmäktige fastställer frisktandvårdtaxa. Taxan gäller från och med den 1 mars Sammanfattning För att täcka beräknande kostnadsökningar för tandvårdsåtgärder i Region Kronoberg föreslås taxan för allmäntandvården höjas med 2,1 procent och taxan för specialisttandvården höjas med 2,3 procent. Dessa taxor föreslås gälla från och med den 15 januari Frisktandvård är tandvård till fast pris, som erbjuds från och med det år man fyller 23 år. Med frisktandvård betalas en fast summa per år, oavsett vilken tandvård som behövs. Taxan för frisktandvård föreslås höjas med 2,5 procent och gälla från och med den 1 mars Förslag till tandvårdstaxor utgår från Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) referensprislista som gäller från och med den 15 januari Kostnadsökningar för tandvårdsåtgärder beräknas uppgå till ca 4 procent år Taxehöjningarna täcker därmed enbart delvis kostnadsökningar. Verksamheten bedömer dock att det finns utrymme för effektivisering. Förslag till beslut bedöms därmed rymmas inom ramen för budget. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Taxor och avgifter tandvårdstaxor Allmäntandvårdstaxa inkl. N-taxa Frisktandvårdstaxa 2020 förslag till mars Specialisttaxa inkl N-taxa Annika Kahlmeter 09:30

6 Kallelse 6 Hälso- och sjukvårddirektörens rapport 09:45 7 Informationsärende - Nytt sjukhus 8 Delårsrapport per augusti 2019 för hälso- och sjukvårdsnämnden (19RGK50) Sammanfattning I Vårdbarometerns senaste mätning avseende förtroende för hälso- och sjukvården placerar sig Kronoberg som 8:a bland alla regioner i Sverige. Pekskärmsundersökningar på vårdcentraler ger ett högt genomsnittsbetyg 9 av 10 för nöjdhet. Vårdgarantin med rätt till medicinsk bedömning inom 3 dagar har införts i primärvården sedan årsskiftet. Resultaten så här långt är goda för både läkare och sjuksköterska där man närmar sig måltalet 90 %. Inom sjukhusvården är väntetidsläget till nybesök och operation/behandling bättre än tidigare och handlingsplan finns för att säkerställa och förbättra tillgängligheten på områden med många väntande. Ur ett medarbetarperspektiv präglas perioden av en, ur ett helhetsperspektiv, välfungerande sommar, kraftigt minskad sjukfrånvaro, och fortsatt svårt att rekrytera visa läkarspecialiteter, allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor efter verksamhetens behov. Detta har lett till fortsatt beroende av hyrpersonal och beslut har fattats om en uppdaterad utfasningsplan. Hälso- och sjukvårdens ekonomi har utvecklats negativt sedan delårsrapport mars, främst avseende hyrpersonal, köpt vård och läkemedel. Beslutade åtgärder har inte gett avsedd effekt vilket inneburit att ytterligare åtgärdspaket har satts in för att bromsa kostnadsutvecklingen. I augustiresultatet har riktade statsbidrag utan särskilda villkor lyfts in vilket innebär en förbättring med 27 mnkr. Det ackumulerade resultatet efter augusti slutar på -87 mnkr jämfört med budget med en helårsprognos på -114 mnkr.

7 Kallelse Beslutsunderlag Förslag till beslut: Delårsrapport augusti 2019 för hälso- och sjukvårdsnämnden 9 Svar på motion Följ upp resultat och effekt av Region Kronobergs ekonomiska satsningar inom hälso- och sjukvården från 2010 och framåt (19RGK1109) Förslag till beslut Regionfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning Henrietta Serrate och Robert Olesen (S) har i en motion föreslagit att alla ekonomiska satsningar på hälso- och sjukvården från 2010 och framåt ska följas upp med vilka resultat och effekter dessa fått. De senaste åren har kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvården varit stor i hela landet. Motionärerna vill därför att effekt av gjorda ekonomiska satsningar ska göras med syfte att förtydliga om satsningarna varit rätt- eller felriktade. Beslutsunderlag Svar på motion: Följ upp beslut och effekt av Region Kronobergs satsningar på hälso- och sjukvården från 2010 och framåt Motion - Följ upp resultat och effekt av Region Kronoberg ekonomiska satsningar på hälso- och sjukvården från 2010 och framåt 10 Svar på medborgarförslag om ledsagare (19RGK1144) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden besvarar medborgarförslaget i enlighet med redovisat yttrande.

8 Kallelse Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag gällande att kroniskt sjuka som är beviljade sjukresor borde ha rätt till ledsagare i bilen automatiskt utan att behöva ringa till sjukvården eller tandvården för att få en remiss för sjukresor. För besvarande av medborgarförslaget har information hämtats från verksamhetsutvecklare/kontaktperson serviceresor hälsooch sjukvård. Enligt Region Kronobergs regelverk för sjukresor ska patienter som har behov av sjukresa på grund av medicinska själ först ringa till den vårdmottagning som ska besökas för att få tillstånd till det. Vårdmottagningen skickar sedan en remiss om beviljad sjukresa med servicebil till Serviceresor och efter det kan patienten ringa till Serviceresor för att boka sin resa. Om patientens medicinska tillstånd motiverar ledsagare ska detta förmedlas när patient/anhörig ringer vården för att få ett intyg till servicebil. Ersättning lämnas för följeslagarens kostnader för resan enligt vad som gäller för patienten, men utan avdrag för egenavgift. Intyg från vårdgivare gällande följeslagare krävs för åldersspannet år. För personer över 85 år eller för barn t.o.m. det år barnet fyller 19 år behövs inget intyg. Barn under 12 år ska alltid åtföljas av en vuxen ledsagare. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Medborgarförslag ledsagare Medborgarförslag ledsagare Medborgarförslag - ledsagare_maskad 11 Svar på skrivelse - Utöka telefontider på vårdcentralerna (19RGK1402) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner svaret på skrivelsen. Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse angående utökning av telefontider på vårdcentralerna. Skrivelsen är från Socialdemokraterna genom Henrietta Serrate. I skrivelsen uppmanas hälso- och sjukvårdsnämnden att undersöka hur det ser ut med telefontider på vårdcentralerna. Skrivelsen lyfter fram att vissa vårdcentraler inte tar emot telefonsamtal trots att vårdcentralen är

9 Kallelse öppen, vilket bidrar till att många upplever svårigheter med att komma i kontakt med vården. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Utöka telefontider på vårdcentralerna Utöka telefontider på vårdcentralerna Skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden - Utöka telefontider på vårdcentralerna 12 Svar på skrivelse Förslag på inrättande av utredningsavdelning (19RGK1456) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden besvarar medborgarförslaget i enlighet med redovisat yttrande. Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag angående inrättande av utredningsavdelning. Förslagsskrivaren beskriver möjligheten med att inrätta en utredningsavdelning dit patienter med svårställd diagnos kan skickas, detta för att skyndsamt kunna avlasta akutintaget och dess personal, inte belasta vårdavdelningar och för att underlätta för en patient som kan vara orolig och rädd. Frågan om utredningsavdelning/diagnostiskt centrum har tidigare diskuterats i samband med standardiserade vårdförlopp i cancervården (SVF). Beslutsunderlag Förslag till beslut: Förslag på inrättande av utredningsavdelning Skrivelse - Förslag på inrättande av utredningsavdelning Skrivelse utan personuppgifter - förslag på utredningsavdelning

10 Kallelse 13 Svar på skrivelse - Oacceptabelt lång väntetid för cellprovsvar (19RGK1503) Beslutsunderlag Skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden - Angående oacceptabelt lång väntetid för cellprovsvar 14 Kurs och konferens 2019 (19RGK70) Beslutsunderlag Inbjudan till öppet hus på habiliteringen VB_ Påminnelse_ RCC Syd bjuder in till möte för optimerad och jämlik cancervård 25 oktober Återrapportering från externa uppdrag 16 Redovisning av delegeringsbeslut Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden noterar informationen. Sammanfattning Följande delegeringsbeslut redovisas: Delegationsbeslut 19RGK28-36 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr 36/ RGK28-37 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr37/ RGK28-38 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr 38/2019

11 Kallelse 19RGK28-39 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr 39/ RGK28-40 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr 40/ RGK38-26 Chefsläkarbeslut nr 24/ RGK38-27 Chefsläkarbeslut nr 25/ RGK38-29 Chefsläkarbeslut nr 27/ RGK38-30 Chefsläkarbeslut nr 28/ RGK38-31 Chefsläkarbeslut nr 29/ RGK38-32 Chefsläkarbeslut nr 30/ RGK37-4 Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande beslut nr 4/ RGK28-41 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr 41/ RGK28-42 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr 42/ RGK28-43 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr 43/ RGK28-43 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr 43/ RGK28-44 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr 44/ RGK28-45 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr 45/ RGK28-46 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr46/ Anmälningar för kännedom Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden noterar informationen. Anmälningar Uppdatering av cirkulär 19:26: Ny lag om tobak och liknande produkter

12 Kallelse 18 Övriga informationsärenden 19 Övriga beslutsärenden 20 Informationsärende - Verksamhetsplan och internbudget 2020 för hälso- och sjukvårdsnämnden 13:00

13 Krishanteringsplan för hälso- och sjukvårdsnämnden 3 19RGK1502

14 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 19RGK1502 Handläggare: Agneta Karlsson, Säkerhetsenheten Datum: Hälso-och sjukvårdsnämnden Krishanteringsplan för Hälso-och sjukvården Ordförandes förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner krishanteringsplan för hälso- och sjukvårdsnämnden. Sammanfattning Hälso-och sjukvårdens krishanteringsplan beskriver roller, ansvar och uppgifter. Krishanteringsplan för Region Kronoberg utgör underlag för Hälso-och sjukvårdens plan. Alla vårdgivare inom Vårdval Kronoberg omfattas av denna plan. Syftet med planen är att ge en tydlig inriktning för arbetet inför, under och efter en särskild händelse. Hälso-och sjukvårdens krisberedskap utgår från vardagens organisation och ska vid behov kunna anpassas till rådande situation. Hälso- och sjukvårdens krishanteringsplan kompletteras med åtgärdskalendrar för katastrofmedicinska händelser och interna driftavbrott för verksamheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet. Roland Gustbeé Hälso-och sjukvårds nämnds ordförande Martin Myrskog Regiondirektör Bilaga: Krishanteringsplan för Hälso-och sjukvården Sida 1 av 1

15 Säkerhetsenheten Krishanteringsplan för Hälso-och sjukvården

16 REGION KRONOBERG Innehåll 1 Inledning Mål Ansvar, roller och uppgifter Före särskild händelse Risker och hot Planer inom Hälso-och sjukvården Utbildning och övning Under särskild händelse Beredskapslägen Larm och informationsspridning Mottagande av larminformation Vidarebefordran av larm efter beredskapshöjning Krisledning inom Hälso-och sjukvården Verksamhetsområdets krisledning (lokal krisledning) Regional särskild krisledning (Regionövergripande) Tjänsteman i beredskap Larm till TiB Larmkriterier för TiB Regional särskild krisledning Vårdcentralers uppgifter vid katastrofmedicinsk särskild händelse...9 Vårdcentralerna Skärvet och Sländan Kriskommunikation vid särskild händelse Kommunikatör i beredskap (KiB) Efter särskild händelse Katastrofmedicinsk händelse Beredskapshöjning Krisledning Ledningsgrupp på akutmottagning Sjukvårdsledning i skadeområdet Mobil katastrofmedicinsk förstärkningsutrustning Prehospital läkarresurs Fördelning av drabbade Kommunikation med skadeområdet Larmspridning på sjukhusen Psykosocialt omhändertagande krisstöd Organisation och ansvar Psykosocialt omhändertagande Psykosociala omhändertagandet på skadeplats Psykosociala omhändertagandet på sjukhus Psykosociala omhändertagandet på Vårdcentraler Psykosocialt stöd för medarbetare Uppföljning av psykosocialt stöd Registrering och dokumentation Lokaler Anhörigupplysning...16 Finns inte den efterfrågade på något av sjukhusen ska samtalet hänvisas till polisen Sjukvård vid höjd beredskap och krig...16 Sida 2 av 17

17 REGION KRONOBERG 1 Inledning Syftet med denna plan är att ge en tydlig inriktning för arbetet inför, under och efter en särskild händelse 1. Planen beskriver även roller, ansvar och uppgifter. Krishanteringsplan för Region Kronoberg utgör underlag för Hälso-och sjukvårdens plan. Alla vårdgivare inom Vårdval Kronoberg omfattas av denna plan. Hälso-och sjukvårdens krisberedskap utgår från vardagens organisation och ska vid behov kunna anpassas till rådande situation. Hälso- och sjukvårdens krishanteringsplan kompletteras med åtgärdskalendrar för katastrofmedicinska händelser och interna driftavbrott för verksamheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet. Åtgärdskalendrar beskriver mer detaljerat vilka åtgärder som behöver vidtas på den enskilda arbetsplatsen. 2 Mål Mål för Region Kronobergs krisberedskap är att: utifrån riskanalyser initiera åtgärder som minskar konsekvenserna av särskilda händelser vara förberedd för alla typer av händelser genom att ha en utbildad och övad personal anpassa verksamheten för att vid särskilda händelser kunna upprätthålla normala medicinska kvalitetskrav för det stora flertalet patienter inhämta och sprida information till media, samverkande myndigheter samt egen personal om pågående och avslutad särskild händelse återföra, sprida kunskap och information om och vid särskilda händelser, forskning, utveckling och övningar Ovanstående mål kan uppnås genom en snabb larmkedja, effektiv ledning och att dygnet runt kunna mobilisera en väl förberedd organisation. 3 Ansvar, roller och uppgifter Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för att det finns en aktuell krishanteringsplan för hälso-och sjukvården samt att årligen, i strategigruppen gå igenom hälso-och sjukvårdens övergripande risker (utifrån hälso- och sjukvårdsområdenas riskanalyser) för prioritering och eventuella åtgärder. Verksamhetsområdeschef ansvarar för att krishanteringsplan för hälso-och sjukvården är känd inom egen organisation. Verksamhetschef ansvarar för att det finns aktuella åtgärdskalendrar/planer samt att medarbetarna har rätt kunskap och kompetens samt får den utbildning och övning som behövs. 1 Särskild händelse är ett samlingsbegrepp för olika typer av händelser som kan inträffa exempelvis transportolyckor, utbrott av allvarlig smitta, bränder av större omfattning och driftstörningar. Sida 3 av 17

18 REGION KRONOBERG Avdelningschef/motsvarande ansvarar för att medarbetare har kunskap om egen verksamhet vid särskild händelse och att årligen gå igenom åtgärdskalendrar på APT eller motsvarande. Medarbetare ansvarar för att ha kännedom om den egna enhetens åtgärder vid särskilda händelser. Vissa funktioner som ex. bakjourer har ansvar att känna till vilka åtgärder de ska vidta utanför egen organisation. 4 Före särskild händelse Syftet med arbetet före en särskild händelse är att identifiera och minimera risker och hot, samt att ha en förberedd organisation om en särskild händelse inträffar. 4.1 Risker och hot Systematiskt patientsäkerhetsarbete innebär att man kontinuerligt identifierar risker och hot i verksamheten samt vidtar åtgärder och följer upp dessa. Generellt ska riskanalyser genomföras vid större förändringar, till exempel: Ny-och ombyggnation införande av ny teknik och utrustning verksamhetsförändringar nya arbetssätt, metoder eller processer avvikelse Mer information om risk-och sårbarhetsanalysarbetet finns i dokumenten (finns på webben under säker och krisberedskap) Riktlinje för riskhantering Rutin för risk-och sårbarhetsanalys Mall för genomförande av risk-och sårbarhetsanalys 4.2 Planer inom Hälso-och sjukvården Tabell 1. Beskrivning av Hälso-och sjukvårdens planer vid särskild händelse Plan Krishanteringsplan för Hälso-och sjukvården Kontinuitetsplan 2 för medicinska serviceverksamheter Ansvar för framtagande Hälso-och sjukvårdsdirektör Beslut HSN Revideras Inför varje ny mandatperiod och vid behov Verksamhetschef Sjukhuschef Årligen Planerna ovan ska kompletteras med åtgärdskalendrar för verksamheternas nyckelfunktioner drifttekniska störningar som el, tele, IT, medicinska gaser och vatten utrymning vid brand/hot 2 Kontinuitetsplan är en plan för att hantera störning, avbrott och särskild händelse med syfte att minimera konsekvenserna. Sida 4 av 17

19 REGION KRONOBERG Säkerhetschef ansvarar för framtagande av mallar. 4.3 Utbildning och övning Medarbetare som ingår i Region Kronobergs krisberedskapsorganisation vid särskilda händelser eller som ska delta vid särskilda händelser ska utbildas och övas, detta regleras i SOSFS 2013:22. Samma krav att delta i utbildningar och övningar gäller för externa vårdgivare och entreprenörer. Genomgång av respektive verksamhets organisation vid särskild händelse ska ske på APT minst en gång per år. Verksamhetsområdeschef ansvarar för att respektive krisledning årligen får utbildning och övning. Säkerhetschefen ansvarar för planering och genomförande av övergripande breddutbildningar inom krisberedskapsområdet samt att en plan finns för detta. 5 Under särskild händelse När det inträffar en särskild händelse är det viktigt att det finns en förberedd organisation som omedelbart kan bedöma och besluta om vilka åtgärder som måste vidtas direkt. En särskild händelse innebär att beredskapen höjs utifrån ett normalläge. Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har samma ansvar när en särskild händelse inträffar. Arbete under en särskild händelse består av: ledning, samordning och struktur balansera resurser och behov kommunikation prioritering och omfördelning av resurser 5.1 Beredskapslägen Det finns tre beredskapslägen: stabs-, förstärknings- och katastrofläge. De ska användas så fort hälso- och sjukvårdsområden och/eller enskild verksamhet behöver höja sin beredskap utifrån ett normalläge. Varje beredskapsläge utlöses direkt eller som en upptrappning från ett lägre beredskapsläge och ska omprövas under händelsen. Verksamhetschef har mandat att besluta om stabsläge för sin verksamhet. Verksamhetsområdeschef har mandat att höja beredskapen (stabs-, förstärknings- och katastrofläge) och förändra beredskapsläget inom respektive område. TiB har mandat att höja beredskapen inom samtliga verksamheter oavsett typ av händelser och ska alltid informeras vid alla förändringar i beredskapsläget. TiB söks via SOS Alarm på telefon Uppge att du vill ha hjälp med att söka Region Kronobergs TiB. Den som beslutar om att förändra beredskapsläget ansvarar för att informationen vidarebefordras till berörda verksamheter och till TiB. Sida 5 av 17

20 REGION KRONOBERG STABSLÄGE FÖRSTÄRKNINGSLÄGE KATASTROFLÄGE Aktiveras på vida indikationer när information om händelsen fortfarande är otillräcklig eller då det finns hot om eller risk för särskild händelse. Innebär att berörd krisledning inom verksamhetsområdet ex. sjukhusvård följer läget och efter analys vidtar nödvändiga förberedande åtgärder. Även regional särskild krisledning (regionövergripande) kan vara aktiverad. Aktiveras när tillgänglig kapacitet kommer att bli otillräcklig, men där begränsad resursförstärkning kan förväntas räcka. Innebär att krisledning inom verksamhetsområdet vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner. Regional särskild krisledning aktiveras. Aktiveras vid händelser där de resurser som krävs överstiger tillgänglig kapacitet. Innebär att krisledning inom verksamhetsområdet tar alla nödvändiga resurser som krävs i anspråk. Det kan bli aktuellt med begränsningar/prioritering av verksamheten. Regional särskild krisledning aktiveras. 5.2 Larm och informationsspridning Mottagande av larminformation Vid misstanke om, eller bekräftad särskild händelse kan information komma från egen verksamhet eller från TiB. Larmmottagaren ansvarar för dokumentation på särskilt larmformulär, se särskilt dokument som finns på webben Vidarebefordran av larm efter beredskapshöjning Larmet vidarebefordras inom berörd verksamhet till närmaste chef som kontaktar sin respektive verksamhetschef/ersättare. Verksamhetschef/ersättare ansvarar för information till verksamhetsområdeschef inom hälso- och sjukvården. Verksamhetsområdeschef inom hälso- och sjukvården ansvarar för att beslut om beredskapshöjning samt förändring av detta vidarebefordras till: berörd verksamhet inom egen organisation andra berörda verksamheter utanför egen organisation Hälso- och sjukvårdsdirektör TiB Om verksamhetsområdeschef inom hälso- och sjukvården inte går att nå, kontakta TiB som har mandat att höja beredskapen. Sida 6 av 17

21 REGION KRONOBERG Bild 21 Larmspridning och beslut om beredskapshöjning på Centrallasarettet Växjö och/eller Ljungby Lasarett 6 Krisledning inom Hälso-och sjukvården Det ansvar som en verksamhet har i vardagen är densamma som vid särskild händelse. Det innebär att ordinarie ledningsorganisation även är krisledning vid en särskild händelse. Den verksamhet som är berörd i aktuell händelse leds av sin respektive ledning samtidigt som regional särskild krisledning kan vara aktiverad. Verksamhetsområdeschefer samt eventuella sakkunniga kan komma att kallas till regional särskild krisledning Verksamhetsområdets krisledning (lokal krisledning) Uppgifter för verksamhetsområdets krisledning: leda egen verksamhet ansvara för att det finns en lägesbild för verksamheten informera berörda enheter inom egen verksamhet fatta beslut inom ramen för egna verksamhetens befintliga resurser och tilldelade uppgifter disponera och omfördela egna resurser för att kunna hantera händelsen informera TiB vid beredskapshöjning/-förändring/krisledning aktiverad samt informera och samverka med regional särskild krisledning i samråd med kommunikationsfunktionen planera för kommunikationsarbetet om inte särskild krisledning är aktiverad. Samt stödja och bidra till det övergripande kommunikationsarbetet Sida 7 av 17

22 REGION KRONOBERG Beredskapshöjning inom verksamhetsområde Verksamhetsområdeschefer/liknande har mandat att höja beredskapen och förändra beredskapsläget inom respektive organisation. TiB har mandat att höja beredskapen inom samtliga verksamheter oavsett typ av händelser. 7 Regional särskild krisledning (Regionövergripande) 7.1 Tjänsteman i beredskap Tjänsteman i beredskap (TiB) är den funktion som dygnet runt tar emot larm vid misstanke om särskild händelse. TiB har till uppgift att bekräfta eller avvisa särskild händelse samt att initiera och samordna det inledande arbetet. Vidare ska TiB bedöma vilka i den egna organisationen och vilka myndigheter som ska larmas och informeras. TiB har regiondirektörens mandat och befogenheter att använda Region Kronobergs totala materiella och personella resurser vid beslutad särskild händelse Larm till TiB TiB larmas alltid via SOS Alarm enligt överenskomna kriterier för larm. Larm kan exempelvis komma från: sjukvårdsledaren i skadeområde om misstänkt särskild händelse egen verksamhet t.ex. driftsjour, IT-Jour, verksamhetsområdeschef andra regioner samverkande myndigheter smittskyddsläkare TiB Region Kronoberg kontaktas på telefon Larmkriterier för TiB TiB ska larmas om något av nedanstående kriterier aktualiseras: olycka då det finns misstanke om tre eller fler skadade och/eller där 4 eller flera ambulanser är larmade händelse med förväntat stort skadeutfall ex. brand, farliga ämnen, flyghändelse, explosion m.fl. samtliga pågående dödligt våld (PDV) händelser på initiativ av sjukvårdsledare på skadeplats vid misstanke om särskild händelse vädervarningar störningar i infrastruktur ex. el, tele, IT händelser av stort medialt intresse epidemiologisk sjukdom bombhot, gisslansituation, skottlossning hot om sabotage, eller terrorhandlingar 7.2 Regional särskild krisledning Vid en särskild händelse som inte kan hanteras på lokal nivå, (inom verksamhetsområdet) eller där behov finns av samordning aktiveras en regional särskild krisledning. Detta görs när TiB har värderat larmets innehåll, bedömt och tagit beslut om att det är en särskild händelse. Sida 8 av 17

23 REGION KRONOBERG Uppgifter i stort för regional särskild krisledning samordna Region Kronobergs verksamheter analysera påverkan utformar inriktningsbeslut och säkerställer att åtgärder vidtas samordna resurserna mellan olika verksamheter inkl. privata aktörer säkerställa samordnad intern och extern kommunikation säkerställa samverkan med övriga aktörer säkerställa samverkan med andra regioners TiB/särskild krisledningar Regional särskild krisledning har mandat och befogenheter att använda Vårdval Kronobergs resurser vid särskilda händelser. Den verksamhet som är berörd i aktuell händelse leds av sin respektive ledning samtidigt som regional särskild krisledning är aktiverad. Verksamhetsområdeschef samt eventuella sakkunniga kan komma att kallas till regional särskild krisledning. Utifrån händelsens art och omfattning beslutas vilka deltagare som ska ingå i det fortsatta arbetet i regional särskild krisledning och vilka personer som ska återgå till sitt verksamhetsområde för att leda och samordna sin verksamhet. Deltagare som inte kommer att ingå i staben kan komma att kallas till kommande stabsorienteringar Vårdcentralers uppgifter vid katastrofmedicinsk särskild händelse Varje vårdcentral inom Vårdval Kronoberg ska vid begäran från TiB/regional särskild krisledning kunna ta emot lätt skadade samt erbjuda krisstöd för dessa och deras närmsta anhöriga. Vårdcentral som aktiveras utanför ordinarie öppettider ska i första hand bemannas med egen personal. Det kan bli aktuellt med tillfällig omplacering till annan vårdcentral för att drabbad verksamhet ska klara sitt uppdrag. När vårdcentralens egna psykosociala resurser inte räcker till, begärs resursförstärkning från annan vårdcentral. På respektive vårdcentral ska det finnas en förteckning över vilken annan vårdcentral man i första hand ska begära resurser från, samt vilka psykosociala resurser som finns. Vid händelser där regional särskild krisledning är aktiverad är det den krisledningen som ansvarar för samordning av de totala psykosociala resurserna. Om beslut fattas att öppna vårdcentralen på annan tid än vad som är vanligt kontaktas verksamhetschef/motsvarande av områdeschef eller av TiB. Vårdcentralerna Skärvet och Sländan Om sjukhusen, Centrallasarettet Växjö och Ljungby lasarett försätts i katastrofläge flyttas det ordinarie arbetet på akutmottagningarna till vårdcentralen Skärvet respektive vårdcentralen Sländan. Detta kan bli aktuellt även vid ett förstärkningsläge, det beslutas i så fall av bakjour kirurg. 3 Genomgångar i staben (krisledningen) Sida 9 av 17

24 REGION KRONOBERG Patienter som normalt remitteras till sjukhusen ska då istället hänvisas till vårdcentralen Skärvet/Sländan. Ledningsansvarig (LAS eller verksamhetschef) på vårdcentralen informerar LAS på akutmottagningen när vårdcentralen är redo att ta mot patienter. LAS på akutmottagningen ansvarar för att informera ambulanssjukvården. Ledningsansvarig på vårdcentralen informerar också 1177 att vårdcentralen nu är akutmottagning. Patienter med svikt i vitala funktioner skickas till akutmottagningarna enligt ordinarie rutiner. Medicinskt ansvarig läkare bedömer behov av åtgärder som kan bli nödvändiga för att begränsa den planerade verksamheten på vårdcentralen ex. återbud till bokade patienter sjukvårdsrådgivningen Vid en särskild händelse kan antalet telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen 1177 i länet komma att öka. Sjukvårdsrådgivningens tekniska plattform möjliggör samverkan och snabb information ut till övriga sjukvårdsrådgivningar i landet, vid särskild händelse eller behov av att förändra ordinarie hänvisning av patienter. För att inte felaktig information/budskap ska gå ut, är det viktigt att samordning av budskap sker via informationsansvarig och kommunikatör i beredskap. Den information som ges av sjukvårdsrådgivningen ska överensstämma med den text som finns på 1177.se. Information ska alltid förmedlas till 1177 av TiB eller områdeschef, i samråd med kommunikatör i beredskap. 7.4 Kriskommunikation vid särskild händelse Med kriskommunikation avses kommunikation inför, under eller efter en särskild händelse som kan leda till ett kommunikationsbehov hos allmänhet, media, samverkande aktörer eller verksamheter inom Region Kronoberg. Allt informations- och kommunikationsarbete utgår från att Region Kronoberg är en sammanhållen organisation. Detta gäller såväl i vardagen som vid särskild händelse. Ansvaret för kriskommunikation följer verksamhetsansvaret. När regional särskild krisledning är aktiverad samordnas, inriktas eller styrs kommunikationsarbetet här ifrån. 7.5 Kommunikatör i beredskap (KiB) I Region Kronoberg finns en KiB. KiB verkar på kommunikationsdirektörens uppdrag och har dygnet runt beredskap, för att säkerställa en tidig start av kommunikationsarbetet. KiB kontaktas när behov finns att få ut planerad och brådskande information samt för råd och stöd i kommunikationshanteringen. KiB nås via Rakel eller på telefon Funktioner som kan kontakta KiB är: TiB chefer jourer och andra beredskaper exempelvis IT, fastigheter Uppgifter för KiB: bedöma kommunikationsbehov och kunna ge kommunikationsstrategiska råd samverka och stödja TiB/ansvarig chef eller den som kontaktar KiB Sida 10 av 17

25 REGION KRONOBERG inställa sig efter samråd med TiB/ansvarig chef eller den som kontaktar KiB agera enligt plan för kriskommunikation i Region Kronoberg 8 Efter särskild händelse För att utveckla hälso-och sjukvårdens krishanteringsförmåga är det viktigt att utvärdera och ta tillvara erfarenheter från genomförda insatser. För att kunna få ett bra underlag för utvärdering av inträffad händelse är det viktigt att en noggrann dokumentation förs över tagna beslut och åtgärder. Verksamheterna ansvarar för att utvärdera sin verksamhet. Säkerhetsenheten ansvarar för den samlade sammanställningen av händelsen. Särskild mall finns på webben för utvärdering av inträffade händelser. 9 Katastrofmedicinsk händelse Stora olyckor och katastrofer inträffar som innebär en stor påfrestning på sjukvården både vad gäller vårdplatser, tillgång till personal men också att hantera uthållighet. Behov av att samverka med andra regioner är stort vid dessa händelser. 9.1 Beredskapshöjning Bakjour kirurg på respektive sjukhus har mandat att höja beredskapen till stabsläge vid en katastrofmedicinsk händelse. Beredskapshöjningen gäller endast på respektive akutmottagning. Finns behov av att initialt höja beredskapen till förstärknings eller katastrofläge ansvarar TiB för denna höjning. TiB kan även höja beredskapen till stabsläge för den regionala särskilda krisledningen när ex. båda akutmottagningar har gått upp i stabsläge. 9.2 Krisledning Vid katastrofmedicinsk händelse upprättas en krisledning i skadeområdet och på akutmottagningar. Lokala krisledningar inom verksamheterna kan också vara aktiverade beroende på händelse och omfattning. Detta gäller även regional särskild krisledning Ledningsgrupp på akutmottagning Vid katastrofmedicinsk händelse som kräver beredskapshöjning aktiveras ledningsgrupp på akutmottagning på Centrallasarettet Växjö och/eller Ljungby Lasarett. Bakjour kirurg på respektive akutmottagning avgör om respektive ledningsgrupp kan aktiveras. Beroende på händelse kan en eller båda akutmottagningar vara i stabsläge. Ledningsgruppen på akutmottagningen leder arbetet på respektive akutmottagning. Bakjour kirurg är chef och medicinskt ansvarig i denna grupp. Om bakjour kirurg inte kan ingå i ledningsgruppen, övertar bakjour anestesi dennes uppgifter och ansvar. Uppgifter för ledningsgrupp: omfördela tillgängliga resurser inom akutmottagningen sprida information till förutbestämda verksamheter enligt åtgärdskalender finnas tillgängliga på tilldelad talgrupp i Rakel Uppgifter och ansvar för chef och medicinskt ansvarig på sjukhus (bakjour kirurg): Sida 11 av 17

26 REGION KRONOBERG på begäran från sjukvårdsledare prehospitalt ombesörja att prehospital läkarresurs kan skickas ut till skadeområdet samverka med TiB med att exempelvis inventera vårdplatser ansvara, med stöd av Kommunikatör i Beredskap (KiB), för den interna- och den externa kommunikationen fram till dess att regional särskild krisledning tar över denna uppgift. Därefter samverka/stödja i kommunikations-, media frågor leda och samordna det medicinska omhändertagandet på akutmottagningen besluta om anhörigupplysningen ska aktiveras Sjukvårdsledning i skadeområdet Den gemensamma insatsen vid en särskild händelse leds av sjukvårdsledare från hälso-och sjukvården, räddningsledare från räddningstjänsten och polisinsatschef från polismyndigheten. Sjukvårdsledaren, räddningsledare och polisinsatschef leder var och en sin egen organisations verksamhet. I Region Kronoberg är ambulanspersonal certifierade i prehospital sjukvårdsledning. Det innebär att det finns en utbildad sjukvårdsledare och en medicinskt ansvarig. Sjukvårdsledare ambulans ansvarar för och leder sjukvårdens arbete i skadeområdet. Om det uppstår ett större kommunikationsbehov t.ex. en pressträff vid skadeområdet, kan KiB bistå med stöd om resurs finns tillgänglig. Sjukvårdsledare i skadeområdet Sjukvårdsledaren leder sjukvårdsarbetet i skadeområdet och är chef för sjukvårdsinsatserna där. Ansvaret innebär att: samordna sjukvårdens insats i skadeområdet och samråda med medicinskt ansvarig fatta inriktningsbeslut d.v.s. att översiktligt bestämma hur arbetet ska organiseras rapportera från skadeområdet till SOS Alarm/TiB/LAS enligt fastställda rutiner via Rakel inventera sjukvårdsbehov och tillgängliga resurser och eventuellt begära ytterligare resurser ingå i samverkansledning på skadeplats tillsammans med räddningsledare och polisinsatschef vara sjukvårdens informationsansvarig på skadeplatsen ansvara för hälso- och sjukvårdspersonalens säkerhet efterfråga fördelningsnyckel och mottagningskapacitet hos TiB/regional särskild krisledning ansvara för att rapportera till TiB i regional särskild krisledning om den aktuella kapaciteten men även kommande behov Sjukvårdsledare ambulans är alltid från Region Kronobergs ambulansorganisation i Kronobergs län. Medicinskt ansvarig i skadeområdet Medicinskt ansvarig har det övergripande medicinska ansvaret för sjukvårdsinsatsen i Sida 12 av 17

27 REGION KRONOBERG skadeområdet. Ansvaret innefattar även att: leda det medicinska omhändertagandet i skadeområdet ta medicinskt inriktningsbeslut efter bedömning av vårdbehovets art och omfattning inklusive prioritering av skadade. Beslutet ska meddelas till sjukvårdsledare ambulans se till att avtransport av drabbade till rätt vårdnivå påbörjas snabbt Medicinskt ansvarig är den som har högst medicinskt kompetens i skadeområdet. Om särskilt utbildad läkare kommer till skadeområdet, övertar han/hon det medicinska ansvaret men ambulanspersonalen som haft den rollen tidigare behåller det medicinska organisationsansvaret som t.ex. avtransportorganisationen. Ambulanspersonalen blir stabspersonal till medicinskt ansvarig. 9.3 Mobil katastrofmedicinsk förstärkningsutrustning Region Kronoberg har en mobil Container för stor skadeplats som finns placerad på räddningstjänsten i Ljungby. Containern larmas via SOS Alarm om det är 10 eller fler liggande enligt plan. Kan även begäras ut av sjukvårdsledare ambulans, TiB eller räddningsledare via SOS Alarm. 9.4 Prehospital läkarresurs I första hand väljs särskilt utbildad läkare för medicinskt omhändertagande och prioritering i skadeområde. Denna resurs begärs ut via bakjour kirurg på respektive sjukhus. Läkare kommer inte att inneha sjukvårdsledarrollen men blir medicinskt ansvarig på skadeplats. Om behov finns att upprätta uppsamlingsplats ex. om skadeplatsen ligger i otillgänglig terräng kan denna komma att bemannas med extra inkallad ambulanspersonal. Närmsta chef ansvarar för detta. 9.5 Fördelning av drabbade TiB ansvarar för att lämna fördelningsnyckeln till sjukvårdsledare ambulans om TiB har höjt beredskapen för regional särskild krisledning (via talgrupp sjukvårdsinsats i Rakel). TiB inventerar vårdplatser inom Region Kronoberg men också i andra landsting och regioner. Fördelning av drabbade följer initialt ambulanssjukvårdens vardagliga rutiner dvs. svårast skadad körs till närmsta sjukhus. Sjukvårdsledare ambulans har beslutsrätt för inriktning att skicka röd prioriterade patienter enligt 5 till Centrallasarettet i Växjö och 2 till lasarettet i Ljungby. Detta gäller fram till dess att TiB lämnar fördelningsnyckel till sjukvårdsledare ambulans. 9.6 Kommunikation med skadeområdet All kommunikation, till och från- samt inom skadeområdet ska ske via Rakel. Som reservrutin används mobiltelefoni. Initialt har ledningsansvarig sjuksköterska (LAS) kontakt med sjukvårdsledare på skadeplats. Efter bedömning kan TiB eventuellt överta kontakten (om händelsen inte är på väg att avslutas). Om TiB fattar beslut om beredskapshöjning för regional särskild krisledning dvs. att det är en särskild händelse för Region Kronoberg är det TiB och sjukvårdsledare ambulans som i huvudsak kommunicerar med varandra. Sida 13 av 17

28 REGION KRONOBERG När sjukvårdsledare ambulans lämnar fortlöpande rapporter, lyssnar SOS Alarm, TiB och Ledningsansvarig sjuksköterska på akutmottagningen på den informationen som ges via Rakel. 9.7 Larmspridning på sjukhusen Ledningsansvarig sjuksköterska på akutmottagningen ansvarar för att vidarebefordra larmet om händelsen till bakjour kirurg. Larmet vidarebefordras därefter enligt den åtgärdskalender som gäller för respektive funktion till berörda. Bild 2 Larmspridning vid katastrofmedicinsk händelse på Centrallasarettet Växjö och/eller Ljungby Lasarett 10 Psykosocialt omhändertagande krisstöd Region Kronoberg ansvarar för krisstödet för direkt drabbade patienter och deras närmsta anhöriga som förs/söker till sjukhus och/eller vårdcentral. Stöd och hjälp ska också kunna ges till egen personal. Det initiala psykosociala omhändertagandet omfattar medmänskligt stöd information och bedömning av individuella och gruppmässiga behov uppföljning och vid behov mer långvarig kontakt Vid stabsläge har ledningsgruppen på akutmottagningen mandat att ringa in krisstödspersoner i form av somatik kuratorer. Vid förstärkningsläge- och katastrofläge aktiveras krisstödsorganisation av TiB/Regional särskild krisledning Organisation och ansvar Säkerhetsenheten ansvarar för att det i Region Kronoberg finns en referensgrupp krisstöd. Referensgruppen består av sakkunniga från vuxen psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, somatik kuratorer, sjukhuskyrkan samt säkerhetsenheten. Referensgruppens uppdrag är att: - ta fram och revidera åtgärdskalendrar för krisstöd - ta fram förslag på lämpliga utbildningar och övningar för stödpersoner och samordnare. Sida 14 av 17

29 REGION KRONOBERG - delta i utbildningar/genomgångar för stödpersoner och samordnare Verksamhetschef vuxenpsykiatri har mandat och befogenheter att utse stödpersoner och samordnare för psykosocialt omhändertagande inom Region Kronoberg i samverkan med referensgrupp krisstöd. Dessa personer kan komma från olika verksamheter och från verksamheter som bedrivs på entreprenad. Stödpersoner och samordnare ska delta i utbildningar och övningar. Stödpersonerna har till uppgift att ge psykosocialt stöd till drabbade. Samordnaren har till uppgift att leda, fördela och samordna arbetet för stödpersonerna samt rapportera till funktionen krisstöd i Regional Särskild Krisledning. Regional Särskild krisledning krisstöd Vårdcentraler Psykosocialt omhändertagande Samordnare för Stödpersoner Stödpersoner Psykosocialt omhändertagande 10.2 Psykosocialt omhändertagande Psykosociala omhändertagandet på skadeplats Det psykologiska omhändertagandet i skadeområdet består av basal psykologisk hjälp, som ambulanssjukvårdens personal och annan räddningspersonal kan ge. Vid händelse som är så omfattande att den samverkande ledningen på skadeplats bedömer att det finns behov av ett organiserat psykosocialt omhändertagande på annan plats än sjukvårdsinrättning, är detta den kommunens ansvar där olyckan inträffat Psykosociala omhändertagandet på sjukhus Det psykologiska omhändertagandet på sjukhuset består initialt av basal psykologisk hjälp, som sjukvårdspersonalen kan ge. När krisstödsorganisationen kommit på plats, övertar de ansvaret för krisstödet Psykosociala omhändertagandet på Vårdcentraler Vårdcentralernas ansvar vid särskild händelse är att ta emot de lätt skadade som kommer till vårdcentralen samt erbjuda psykosocialt omhändertagande för dessa och deras närmsta anhöriga. När vårdcentralens egna psykosociala resurser inte räcker till, ska i första hand resursförstärkning begäras från annan vårdcentral Psykosocialt stöd för medarbetare Sida 15 av 17

30 REGION KRONOBERG Vid händelser där personal behöver psykosocialt stöd ska i första hand de rutiner som finns för kamratstöd inom verksamheten användas. Om dessa inte räcker till, eller om det finns behov av ytterligare hjälp ska det psykosociala stödet även kunna ge hjälp till egen drabbad personal Uppföljning av psykosocialt stöd Det initiala psykosociala omhändertagandet är en akut insats för att trygga ett bra stöd men det måste också finnas ett långsiktigt perspektiv. Även om många återhämtar sig snabbt utan något större stöd, så finns det de personer som behöver fortsatt stöd av olika slag under olika lång tid Registrering och dokumentation Alla drabbade som kommer i kontakt med stödpersoner för det psykosociala stödet ska registreras på särskilda blanketter, där även utförda och planerade åtgärder dokumenteras. Dokumentationen är en sekretesshandling. Blanketterna skickas till Regional särskild krisledning Registreringen underlättar uppföljning av insatser och garanterar kontinuitet vid överlämnande mellan olika resurspersoner. Efter händelsen är det också ett viktigt material för redovisning och utvärdering. Kommunen har ett övergripande ansvar för det psykosociala omhändertagandet på hemorten, därför är ett nära samarbete med kommunen i den drabbades hemortskommun viktig Lokaler Förberedda lokaler finns för det psykosociala omhändertagandet där samordnare och stödpersoner samlas. I första hand ska följande lokaler användas. Centrallasarettet i Växjö Lasarettet i Ljungby Drabbade och närmsta anhöriga Drabbade och närmsta anhöriga Apollo Gamla kyrksalen samt lokaler i dess närhet. Reservlokal är Restaurang Strandbjörket CLV. Galaxen och Tellus på plan 7 Reservlokal är församlingshemmet Ljungby 10.5 Anhörigupplysning Akutmottagningens sekreterare CLV bemannar anhörigupplysning för de båda sjukhusen. Särskilda telefonanknytningar finns förberedda för detta. Sekreteraren tar emot telefonförfrågningar om och var patienter finns på sjukhusen. Finns inte den efterfrågade på något av sjukhusen ska samtalet hänvisas till polisen. 11 Sjukvård vid höjd beredskap och krig Enligt Regeringsbeslut 2015 ska Sveriges förmåga vid höjd beredskap och krig återtas. Grundberedskapen för sjukvård omfattar alla de åtgärder/resurser som fordras för att upprätthålla en beredskap mot fredstida hot och risker samt för begränsat väpnat angrepp i nuvarande omvärldsläge. Den medicinska katastrofberedskapen i fred är grunden för sjukvårdsberedskapen i krig. I Försvarsmaktens krigsorganisation är sjukvårdsresurserna begränsade varför sjukvårdsbehoven vid väpnat angrepp måste tillgodoses av den civila sjukvården. Sida 16 av 17

31 REGION KRONOBERG Planer för verksamhet under höjd beredskap ska innehålla uppgifter om vilken verksamhet som ska bedrivas, hur krigsorganisationen ska se ut, vilken personal som ska tjänstgöra och vad som i övrigt behövs för att Region Kronoberg ska kunna höja beredskapen och bedriva verksamhet under höjd beredskap. Dessa planer vilar på den fredstida krisplaneringen. Hälso- och sjukvård är ett prioriterat område i planeringen för höjd beredskap och krig. Detta innebär att verksamheter inom hälso- och sjukvården ska involveras i planeringen. Säkerhetsenheten inom Region Kronoberg ansvarar för att leda och samordna detta arbete. Sida 17 av 17

32 Taxor och avgifter Tandvårdstaxor 5 19RGK56

33 Förslag till beslut Diarienr: 19RGK56 Handläggare: Daniel Nilsson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Taxor och avgifter tandvårdstaxor Ordförandes förslag till beslut 1. Regionfullmäktige fastställer allmäntandvårdstaxa och specialistvårdtaxa. Taxorna gäller från och med den 15 januari Regionfullmäktige fastställer frisktandvårdtaxa. Taxan gäller från och med den 1 mars Sammanfattning För att täcka beräknande kostnadsökningar för tandvårdsåtgärder i Region Kronoberg föreslås taxan för allmäntandvården höjas med 2,1 procent och taxan för specialisttandvården höjas med 2,3 procent. Dessa taxor föreslås gälla från och med den 15 januari Frisktandvård är tandvård till fast pris, som erbjuds från och med det år man fyller 23 år. Med frisktandvård betalas en fast summa per år, oavsett vilken tandvård som behövs. Taxan för frisktandvård föreslås höjas med 2,5 procent och gälla från och med den 1 mars Förslag till tandvårdstaxor utgår från Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) referensprislista som gäller från och med den 15 januari Kostnadsökningar för tandvårdsåtgärder beräknas uppgå till ca 4 procent år Taxehöjningarna täcker därmed enbart delvis kostnadsökningar. Verksamheten bedömer dock att det finns utrymme för effektivisering. Förslag till beslut bedöms därmed rymmas inom ramen för budget. Roland Gustbée (M) Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Martin Myrskog Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutsunderlag: Förslag till allmäntandvårdstaxa 2020 Förslag till specialistvårdtaxa 2020 Förslag till frisktandvårdstaxa 2020 Sida 1 av 1

34 Förslag till Allmäntandvårdstaxa Folktandvården Kronoberg Tandvårdsbidrag år samt kr per år Tandvårdsbidrag30-64 år. 300 kr per år Högkostnadsskydd: 3000 kr kr = 50% subvention. > kr = 85% subvention 100 Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Diagnostik 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare Kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare 103a Kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare, mindre omf Omfattande kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare a Omfattande kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare, mindre omf Utredning inklusive undersökning, utförd av tandläkare Basundersökning, utförd av tandhygienist Basundersökning med fullständig parodontal undersökning, utförd av tandhygienist Sida 1 av Akut eller annan undersökning, utförd av tandhygienist

35 Förslag till taxa Förslag till N- taxa Sida 2 av 28

36 114 Kompletterande parodontal undersökning eller kariesutredning, utförd av tandhygienist Röntgenåtgärder 121 Röntgen-us av enskild tand Röntgen-us, helstatus Panoramaröntgen Röntgen-us, extraoral Röntgen-us, omfattande Röntgenundersökning, delstatus Röntgenundersökning, större delstatus Tomografiundersökning, en kvadrant eller tandposition Tomografiundersökning, två kvadranter eller sinus Tomografiundersökning, tre kvadranter eller käkled Tomografiundersökning, fyra kvadranter Studiemodell, för behandlingsplanering Salivsekretionsmätning Lab kostnader vid mikrobiologisk undersökning Biopsi Laboratoriekostnader vid patologanatomisk diagnostik (PAD) Sjukdomsförebyggande åtgärder Sida 3 av 28

37 Sida 4 av 28

38 Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling 201 Information och instruktion vid risk för munhälsorelaterade sjukdomar eller problem Dagens taxa Referenspris Profylaxskena, per skena Fluorbehandling, kortare behandlingstid Fluorbehandling Mekaniskt avlägsnande av supragingival tandsten Mekaniskt avlägsnande av supragingival tandsten, omfattande Mekaniskt avlägsnande av supragingival tandsten, särskilt tidskrävande Sjukdomsbehandlande åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Sjukdoms- eller smärtbehandling, mindre omfattande a Sjukdoms- eller smärtbehandling, mindre omfattande, enkel Sjukdoms- eller smärtbehandling Sjukdoms- eller smärtbehandling, omfattande Sjukdoms- eller smärtbehandling, särskilt tidskrävande Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem a Information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem. mindre omf problem Uppföljande information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller Sida 5 av 28

39 Förslag till taxa Förslag till N- taxa Förslag till taxa Förslag till N- taxa Sida 6 av 28

40 313 Beteendemedicinsk behandling, 60 minuter eller mer Beteendemedicinsk behandling Icke-operativ behandling av kariessjukdom Stegvis excavering Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning a Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning, enkel Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning a Behandling av parodontal sjukdom eller priimplantit, större omfattning, enkel b Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning, mer omfattande Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandling Lustgassedering, per gång Sida 7 av 28

41 Sida 8 av 28

42 400 Kirurgiska åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod 401 Tanduttagning, en tand Typ av behandling 402 Tanduttagning, när separation eller friläggning krävs, en tand Dagens taxa Referenspris Tanduttagn., tillkommande, enkel Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan 404 vävnad, per operationstillfälle Omfattande dentoalveolär kirurgi 406 Tanduttagning övertalig tand 407 Övrig dentoalveolär kirurgi eller plastik, per operationstillfälle Preprotetisk friläggning med lambå, omfattande 4220 Kirurgiskt avlägsnande av tand i annan kvadrant i samband med parodontalkirurgiska 409 åtgärder, tilläggsåtgärd 1550 Implantatkirurgiska åtgärder 420 Implantat, per styck, Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat Sida 9 av Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik

43 Förslag till taxa Förslag till N- taxa Ny Ny Sida 10 av 28

44 427 Benaugmentation med egen benvävnad i en kvadrant Benaugmentation med benersättningsmaterial i en kvadrant Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle Benaugmentation med egen vävnad i en kvadrant i samband med benaugmentation i annan kvadrant eller implantatoperation i samma kvadrant, tilläggsåtgärd, per kvadrant Benaugmentation med benersättningsmaterial i samband med benaugmentation eller implantatoperation i annan kvadrant, tilläggsåtgärd, per kvadrant Benaugmentation med benersättningsmaterial i samband med implantatinstallation, tilläggsåtgärd, per kvadrant Avlägsnande av ett implantat 436 Avlägsnande av implantat, enkel Parodontalkirurgiska åtgärder 446 Rekonstruktiv beh med membra (GTR) eller emaljmatrixprotein, tilläggsåtgärd per op till 447 Rekonstruktiv beh med benersätningsmaterial, tilläggsåtgärd per op tillfälle 448 Fritt bindvävstransplant vid lambåoperation, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle Parodontalkirurgi i en kvadrant eller inom tandposition Parodontalkirurgi i flera kvadranter elle omfattande parodontalkirurgi i en kvadrant eller inom tandposition Kirurgisk behandlingav periimplantit och i förekommande fall tänder med parodontit i en Kirurgisk behandling av periimplantit och i förekommande fall tänder med parodontit i flera Kontroll av koagulation, tilläggsåtgärd Rotbehandling Sida 11 av 28

45 Sida 12 av 28

46 Åtgärdskod/ Diagnoskod 501 Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Rensning och rotfyllning, en rotkanal Rensning och rotfyllning, två rotkanaler Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler Akut endodontisk behandling, annan behandlare Akut trepanation och kavumextirpation Komplicerad kanallokalisation Stiftborttagning Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle Apikalkirurgisk behandling, ytterligare tand vid samma operationstillfälle, tilläggsåt Bettfysiologiska åtgärder Åtgärdskod/ Tillstånd Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Bettskena i hård akrylat i överkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena 602 Bettskena i hård akrylat i underkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena 603 Reponeringsskena, per skena Mjukplastskena, laboratorieframställd, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena Sida 13 av 28 Motorisk aktivering

47 Förslag till taxa Förslag till N- taxa Förslag till taxa Förslag till N- taxa Sida 14 av 28

48 607 Bettslipning för ocklusal stabilisering Sida 15 av 28

49 Sida 16 av 28

50 700 Reparativa åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Fyllning av en yta på framtand eller hörntand a Fyllning av en yta på framtand eller hörntand, enkel Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand Fyllning av en yta på molar eller premolar a Fyllning av en yta på molar eller premolar, enkel b Fyllning av en yta på molar Fyllning av två ytor på molar eller premolar b Fyllning av två ytor på molar Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar Krona i plastiskt material, klinikframställd Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi Protetiska åtgärder Tandstödd protetik Åtgärdskod/ Diagnoskod 800 Permanent tandstödd krona, en per käke Typ av behandling 801 Permanent tandstödd krona, flera i samma käke Sida 17 av 28 Dagens taxa Referenspris

51 Förslag till taxa Förslag till N- taxa Förslag till taxa Förslag till N- taxa Sida 18 av 28

52 802 Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift Hängande led vid tandstödd protetik, per led Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, per stöd Radikulärförankring vid avtagbar protes Semipermanent krona eller hängande led, per led Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led Reparativa åtgärder vid tandstödd protetik 811 Cementering av lossnad tandstödd eller implantatstödd protetisk konstruktion, per stöd Reparation av krona eller bro, utan tandteknisk insats Broreparation med tandteknisk insats Broreparation med tandteknisk insats, omfattande Sadelkrona Avtagbar protetik 822 Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachments Attachments, per styck Enligt faktura 100 Sida 19 av Hel underkäksprotes

53 Enligt faktura Sida 20 av 28

54 828 Hel överkäksprotes Immediatprotes, hel käke Reparation av avtagbar protes Justering av avtagbar protes Lagning av protes eller tillsättning av protestand Rebasering av protes Lagning av protes där avtryck krävs Rebasering och lagning av protes Komplicerad lagning av protes Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas Inmontering av förankringselement per käke Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling 845 Ocklusionskorrigerande bettslipning 846 Skena hel eller cementerad i sektioner, för vertikal platsberedning eller bettstabilise 847 Klammerplåt 848 Betthöjning eller uppbyggnad för ocklusal stabilisering med fyllningsmaterial, per tand Sida 21 av 28

55 Sida 22 av 28

56 Implantatprotetiska åtgärder 850 Implantatförankrad krona, per käke Implantatförankrad krona, flera i samma käke 853 Hängande led vid implantatförankrad bro 854 Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led 855 Fästskruv/broskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat, per implantat Sida 23 av Enligt faktura Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid långtidstemporär laboratorieframställd krona på implantat, 857 per implantat Enligt faktura Distans inklusive centrumskruv, per styck Integrerad distans/kopplingskomponent vid separat implantatstödd krona, per styck 859 tilläggsåtgärd Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat 861b Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat 862 Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat 862b Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat 863 Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat eller fler 863b Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat eller fler 865 Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat eller fler 865b Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat eller fler Implantatstödd täckprotes, överkäke, två implantat, eller implantatstödd täckprotes, underkäke, oavsett antal implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat 873 Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat eller fler 874 Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat 875 Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat

57 Enligt faktura 1236 Enligt faktura Sida 24 av 28

58 876 Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat 877 Implantatstödd täckprotes, exklusive implantat, implantatkomponenter och förankringsele 878 Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck Enligt faktura 285 Reparation av implantat och implantatstödd protetik 880 Av- och påmontering av implantatförankrade konstruktioner på ett eller flera implantat Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattande 882 Av- och påmontering av implantatförankrade konstruktioner på sammanlagt tre eller flera 883 Reparation/ombyggnad av fast implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats. 884 Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs 888 Fästskruv/broskruv, per styck 889 Distansskruv, per styck 892 Läkdistans, per styck Enligt faktura 180 Enligt faktura Tandreglering och utbytesåtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Tandreglering, aktiv behandling högst 6 månader Tandreglering, en käke, aktiv behandling högst 1 år Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1 år till 1.5 år Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1,5 år till 2 år Sida 25 av Tandreglering, en käke, aktiv behandling mer än 2 år

59 Enligt faktura Enligt faktura Enligt faktura 335 Ny Förslag till taxa Förslag till N- taxa Sida 26 av 28

60 905 Tandreglering, två käkar, aktiv behandling högst 1 år Tandreglering, två käkar, aktiv behandling 1 år till 1,5 år Tandreglering, två käkar, aktiv behandling 1,5 år till 2 år Tandreglering, två käkar, aktiv behandling mer än 2 år Sida 27 av 28

61 Sida 28 av 28

62 Kostnad för frisktandvård 2019, samt förslag till höjning 2020 Premie-grupp Årsavgift & Årsavgift & Månadsavgift & Månadsavgift & Årsavgift VÅRT FÖRSLAG TILL HÖJNING FRISKTANDVÅRD Avgiftsklass år 2020 / per år 2020 /per 3 år ATB

63

64 Årsavgift Månadsavgift Månadsavgift per månad ATB -300 per månad

65

66 Förslag till Specialisttaxa för Folktandvården Kronoberg Tandvårdsbidrag år samt 65+ =600 kr per år Tandvårdsbidrag år. 300 kr per år Högkostnadsskydd: 3000 kr kr = 50% subvention. > kr = 85% subvention 100 Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Förslag till taxa Diagnostik 103S Kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare 103 Sa Kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare, mindre omfattning S Omfattande kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare Sa Omfattande kompletterande eller akut undersökning, utförd av tandläkare, mindre omf S Utredning inklusive undersökning, utförd av tandläkare S Konsultation specialistvård S Konsultation specialistvård, omfattande Röntgenåtgärder Sida 1 av S Röntgen-us av enskild tand

67 123S Röntgen-us, helstatus S Panoramaröntgen S Röntgen-us, extraoral S Röntgen-us, omfattande S Röntgenundersökning, delstatus S Röntgenundersökning, större delstatus S Tomografiundersökning, en kvadrant S Tomografiundersökning, två kvadranter S Tomografiundersökning, tre kvadranter, sinus, käkled eller traumautredning S Tomografiundersökning, fyra kvadranter S 164 Biopsi (PAD) Laboratoriekostnader vid patologanatomisk diagnostik (PAD) Sjukdomsbehandlande åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Förslag till taxa S Sjukdoms- eller smärtbehandling, mindre omfattande Sa Sjukdoms- eller smärtbehandling, mindre omfattande, enkel S Sjukdoms- eller smärtbehandling S Sjukdoms- eller smärtbehandling, omfattande S Sjukdoms- eller smärtbehandling, särskilt tidskrävande S Sida 2 av 12 Beteendemedicinsk behandling, 60 minuter eller mer

68 314S 341S 342S 343S Beteendemedicinsk behandling Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandli Kirurgiska åtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Förslag till taxa S 402S 403S 404S 405S 406S 407S Tanduttagning, en tand Tanduttagning, när separation eller friläggning krävs, en tand Tanduttagn., tillkommande, enkel Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan väv Omfattande dentoalveolär kirurgi Tanduttagning övertalig tand Övrig dentoalveolär kirurgi eller plastik, per operationstillfälle S Preprotetisk friläggning med lambå, omfattande Kirurgiskt avlägsnande av tand i annan kvadrant i samband med 409 S parodontalkirurgiska åtgärder, tilläggsåtgärd Implantatkirurgiska åtgärder 420 Implantat, per styck S Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat Sida 3 av S Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik

69 423S Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat S Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik S Operation avseende käkbensförankrade implantat,fyra eller fler implantat S Kirurgisk friläggning av fler än tre implantat vid tvåstegsteknik S Benaugmentation med egen benvävnad i en kvadrant S Benaugmentation med benersättningsmaterial i en kvadrant S Kirurgiskt avlägsnade av implantat, per operationstillfälle S Benaugmentation med egen vävnad i en kvadrant i samband med benaugmentation i annan kvadrant eller implantatoperation i samma kvadrant, tilläggsåtgärd, per kvadrant S 432S 435S 436S Benaugmentation med benersättningsmaterial i samband med benaugmentation eller implantatoperation i annan kvadrant, tilläggsåtgärd, per kvadrant Benaugmentation med benersättningsmaterial i samband med implantatinstallation, tilläggsåtgärd, per kvadrant Avlägsnande av ett implantat Avlägsnande av implantat, enkel Sida 4 av 12

70 Parodontalkirurgiska åtgärder 446S Rekonstruktiv beh med membra (GTR) eller emaljmatrixprotein, tilläggsåtgärd per op t S Rekonstruktiv beh med benersätningsmaterial, tilläggsåtgärd per op tillfälle S Fritt bindvävstransplant vid lambåoperation, tilläggsåtgärd, per operationstillfälle S Parodontalkirurgi en kvadrant eller inom tandposition S 453S 454S Parodontalkirurgi i flera kvadranter eller omfattande parodontalkirurgi i en kvadrant eller inom tandposition 3-3 Kirurgisk behandling av periimplantit och i förekommande fall tänder med parodontit i en kvadrant eller inom tandposition 3-3 Kirurgisk behandling av periimplantit och i förekommande fall tänder med parodontit i flera kvadranter eller omfattande kirurgisk behandling i en kvadrant eller inom tandposition Rotbehandling Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Förslag till taxa S Rensning och rotfyllning, en rotkanal S Rensning och rotfyllning, två rotkanaler S 504S 520S 521S 522S 523S Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler Akut endodontisk behandling, annan behandlare Akut trepanation och kavumextirpation Komplicerad kanallokalisation Stiftborttagning Sida 5 av

71 541S Apikalkirurgisk behandling per operationstillfälle S Apikalkirurgisk behandling, ytterligare tand vid samma operationstillfälle, tillägg Bettfysiologiska åtgärder Åtgärdskod/ Tillstånd 601S 602S 603S Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Förslag till taxa Bettskena i hård akrylat i överkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena Bettskena i hård akrylat i underkäken, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena Reponeringsskena, utförd på bettfysiologisk indikation, per skena S Mjukplastskena, laboratorieframställd, för bettfysiologisk behandling, per skena S Motorisk aktivering S Bettslipning för ocklusal stabilisering Protetiska åtgärder Tandstödd protetik Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Förslag till taxa S 801S Permanent tandstödd krona, en per käke Permanent tandstödd krona, flera i samma käke S Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift Sida 6 av S Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift

72 804S Hängande led, vid tandstödd protetik, per led S Emaljretinerad konstruktion,laboratorieframställd, per stöd S Radikulärförankring vid avtagbar protes S Semipermanent krona eller hängande led, per led S Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner S Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led Sida 7 av 12

73 Reparativa åtgärder vid tandstödd protetik 811S Cementering av lossnad tandstödd eller implantatstödd protetisk konstruktion, per st S 813S 814S 815S Reparation av krona eller bro, utan tandteknisk insats Broreparation med tandteknisk insats Broreparation med tandteknisk insats, omfattande Sadelkrona Avtagbar protetik 822S Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder S Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder S Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad S 826S Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachments. Attachments, per styck Enligt faktura 100 Enligt faktura 827S Hel underkäksprotes S Hel överkäksprotes S Immediatprotes, hel käke S Reparation av avtagbar protes Justering av avtagbar protes S Lagning av protes eller tillsättning av protestand S Rebasering av protes Sida 8 av S Lagning av protes där avtryck krävs

74 835S 836S 837S 839S Rebasering och lagning av protes Komplicerad lagning av protes Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till befintlig protes Inmontering av förankringselement, per käke S 846S 847S 848S Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling Ocklusionskorrigerande bettslipning Skena hel eller cementerad i sektioner, för vertikal platsberedning eller bettstabil Klammerplåt Betthöjning eller uppbyggnad för ocklusal stabilisering med fyllningsmaterial, per t Implantatprotetiska åtgärder 850S 852S 853S 854S 855S 856S 857S Implantatförankrad krona, per käke Implantatförankrad krona Hängande led vid implantatförankrad bro Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led Sida 9 av Fästskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat, per implantat Enligt faktura 550 Enligt faktura Långtidstemporär laboratorieframställdkrona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid långtidstemp. laboratorieframställd krona på implantat, per implantat Enligt faktura 495 Enligt faktura 858 Distans inklusive centrumskruv, per styck Integrerad distans/kopplingskomponent vid separat implantatstödd krona, per styck 859 tilläggsåtgärd S 861Sb Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat

75 862S 862Sb 863S 863Sb 865S 865Sb 871S 872S 873S 874S 875S 876S 877S 878S Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, två implantat, eller implantatstödd täckprotes, underkäke, oavsett antal implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat eller fler Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat Implantatstödd täckprotes, exklusive implantat, implantatkomponenter och förankringselement Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck Enligt faktura 285 Enligt faktura 880S 881S 882S 883S 884S 888S 889S Reparation av implantat och implantatstödd protetik Av- och påmontering av implantatförankrade konstruktioner på ett eller flera implantat Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattande Av- och påmontering av implantatförankrad bro Sida 10 av Reparation/ombyggnad av implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats. Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs Fästskruv/broskruv, per styck Distansskruv, per styck Enligt faktura 180 Enligt faktura Enligt faktura 375 Enligt faktura

76 892S Läkdistans, per styck Sida 11 av 12

77 900 Tandreglering och utbytesåtgärder Åtgärdskod/ Diagnoskod Typ av behandling Dagens taxa Referenspris Förslag till taxa S Tandreglering, aktiv behandling högst 6 månader S Tandreglering, en käke, aktiv behandling högst 1 år S Tandreglering, en käke, aktiv behandling 1 år till 1.5 år S Tandreglering, en käke, aktiv behandling1,5 år till 2 år S Tandreglering, en käke, aktiv behandling mer än 2 år S Tandreglering, två käkar, aktiv behandling högst 1 år S Tandreglering, två käkar, aktiv behandling 1 år till 1,5 år S Tandreglering, två käkar, aktiv behandling 1,5 år till 2 år S Tandreglering, två käkar, aktiv behandling mer än 2 år Sida 12 av 12

78 Delårsrapport per augusti 2019 för hälso- och sjukvårdsnämnden 8 19RGK50

79 Förslag till beslut Diarienr: 19RGK50 Handläggare: Dan Petersson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport augusti 2019 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna Delårsrapport augusti 2019 Sammanfattning I Vårdbarometerns senaste mätning avseende förtroende för hälso- och sjukvården placerar sig Kronoberg som 8:a bland alla regioner i Sverige. Pekskärmsundersökningar på vårdcentraler ger ett högt genomsnittsbetyg 9 av 10 för nöjdhet. Vårdgarantin med rätt till medicinsk bedömning inom 3 dagar har införts i primärvården sedan årsskiftet. Resultaten så här långt är goda för både läkare och sjuksköterska där man närmar sig måltalet 90 %. Inom sjukhusvården är väntetidsläget till nybesök och operation/behandling bättre än tidigare och handlingsplan finns för att säkerställa och förbättra tillgängligheten på områden med många väntande. Ur ett medarbetarperspektiv präglas perioden av en, ur ett helhetsperspektiv, välfungerande sommar, kraftigt minskad sjukfrånvaro, och fortsatt svårt att rekrytera visa läkarspecialiteter, allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor efter verksamhetens behov. Detta har lett till fortsatt beroende av hyrpersonal och beslut har fattats om en uppdaterad utfasningsplan. Hälso- och sjukvårdens ekonomi har utvecklats negativt sedan delårsrapport mars, främst avseende hyrpersonal, köpt vård och läkemedel. Beslutade åtgärder har inte gett avsedd effekt vilket inneburit att ytterligare åtgärdspaket har satts in för att bromsa kostnadsutvecklingen. I augustiresultatet har riktade statsbidrag utan särskilda villkor lyfts in vilket innebär en förbättring med 27 mnkr. Det ackumulerade resultatet efter augusti slutar på -87 mnkr jämfört med budget med en helårsprognos på -114 mnkr. Roland Gustbée Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Martin Myrskog Tf Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutsunderlag: Delårsrapport augusti Hälso- och sjukvårdsnämnden Sida 1 av 1

80 Svar på motion Följ upp resultat och effekt av Region Kronobergs ekonomiska satsningar inom hälso- och sjukvården från 2010 och framåt 9 19RGK1109

81 Förslag till beslut - svar på motion Diarienr: 19RGK1109 Handläggare: Dan Petersson, Datum: Regionfullmäktige Svar på motion Följ upp resultat och effekt av Region Kronobergs ekonomiska satsningar hälso- och sjukvården från 2010 och framåt Ordförandes förslag till beslut Regionfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning Henrietta Serrate och Robert Olesen (S) har i en motion föreslagit att alla ekonomiska satsningar på hälso- och sjukvården från 2010 och framåt ska följas upp med vilka resultat och effekter dessa fått. De senaste åren har kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvården varit stor i hela landet. Motionärerna vill därför att effekt av gjorda ekonomiska satsningar ska göras med syfte att förtydliga om satsningarna varit rätt- eller felriktade. Svar på motion Motionen pekar på förbättringsområden för den uppföljning som görs i månads-, delårs- och årsrapporter. I arbetet med verksamhetsplaner och formulering av mål måste dessa på ett konkret sätt ange vilka de förväntade effekterna är, med syfte att öka såväl förståelse för formulerade mål som möjlighet till uppföljning. En uppföljning av tio års ekonomiska satsningar är önskvärd, men kräver en omfattande arbetsinsats. Den långa tidsperioden försvårar möjligheten att koppla gjorda satsningar till påvisbara effekter. En satsning som gjordes i början av perioden kan ha gett positiv effekt, men beroende på ändrade förutsättningar tappat sitt värde. Ändrad demografi, behandlingsmetoder, behov och medicinska möjligheter är i olika grad svåra att fånga. En utredning kräver gedigen faktainsamling och analys. Möjligheterna att dra korrekta slutsatser kommer att bli svåra och värdet. Region Kronoberg samarbetar med Linnéuniversitetet när det gäller studentarbeten på olika nivåer. Studenterna skulle kunna erbjudas att genomföra studier avseende de ekonomiska satsningarna Ekonomiska konsekvenser av motionens förslag Utredningen kräver omprioritering av administrativa resurser. Kontakter kommer i olika omfattning att behövas med verksamhetsrepresentanter. Värdet av arbetsinsatsen måste vägas mot den förväntade nyttan av utredningen. Ärendets beredning Ärendet har beretts av hälso- och sjukvårdsledningen i samverkan med regionstaben Sida 1 av 2

82 Förslag till beslut - svar på motion Diarienr: 19RGK1109 Handläggare: Dan Petersson, Datum: Roland Gustbée Ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Martin Myrskog Tf Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutsunderlag: Följ upp resultat och effekt av Region Kronobergs ekonomiska satsningar hälso- och sjukvården från 2010 och framåt. Sida 2 av 2

83 Följ upp resultat och effekt av Region Kronoberg ekonomiska satsningar på hälsooch sjukvården från 2010 och framåt De senaste åren har kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvården varit stor i hela landet. Trots flera skattehöjningar och därtill olika effektiviseringssatsningar i Region Kronoberg, såväl under alliansstyre som rödgrönt styre, fortsätter kostnaderna att öka. Det finns med all säkerhet flera orsaker till det, vilka alla såklart måste följas upp och beaktas. Särskilt behöver resultat och effekt av de särskilda ekonomiska satsningar som beslutats om för hälso- och sjukvården från 2010 och framåt följas upp, och det skyndsamt, för att vi ska få en bild av om satsningarna varit rätt- eller felriktade. Med anledning av ovanstående yrkas: att alla ekonomiska satsningar på hälso- och sjukvården från 2010 och framåt ska följas upp med vilka resultat och effekter dessa fått. Henrietta Serrate (S) Robert Olesen (S)

84 Svar på medborgarförslag om ledsagare 10 19RGK1144

85 Förslag till beslut - svar på medborgarförslag Diarienr: 19RGK1144 Handläggare: Maria Rostedt, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på medborgarförslag ledsagare Ordförandes förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden besvarar medborgarförslaget i enlighet med redovisat yttrande. Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag gällande att kroniskt sjuka som är beviljade sjukresor borde ha rätt till ledsagare i bilen automatiskt utan att behöva ringa till sjukvården eller tandvården för att få en remiss för sjukresor. För besvarande av medborgarförslaget har information hämtats från verksamhetsutvecklare/kontaktperson serviceresor hälso- och sjukvård. Enligt Region Kronobergs regelverk för sjukresor ska patienter som har behov av sjukresa på grund av medicinska själ först ringa till den vårdmottagning som ska besökas för att få tillstånd till det. Vårdmottagningen skickar sedan en remiss om beviljad sjukresa med servicebil till Serviceresor och efter det kan patienten ringa till Serviceresor för att boka sin resa. Om patientens medicinska tillstånd motiverar ledsagare ska detta förmedlas när patient/anhörig ringer vården för att få ett intyg till servicebil. Ersättning lämnas för följeslagarens kostnader för resan enligt vad som gäller för patienten, men utan avdrag för egenavgift. Intyg från vårdgivare gällande följeslagare krävs för åldersspannet år. För personer över 85 år eller för barn t.o.m. det år barnet fyller 19 år behövs inget intyg. Barn under 12 år ska alltid åtföljas av en vuxen ledsagare. Alla patienter med kronisk sjukdom inte har behov av en ledsagare. Om regionen har generella regler där alla med kronisk sjukdom vars medicinska tillstånd motiverar att resa med sjukresa alltid skulle kunna ta med sig en ledsagare skulle det innebära en ökad kostnad för regionen. Det skulle innebära att andra patienter med större behov skulle prioriteras bort i den tillgängliga budgeten för serviceresor. Bakgrund Från 1 januari 2019 gäller ett nytt regelverk för sjukresor i Region Kronoberg. Det är patientens ansvar att själv ta sig till och från sjukvården och tandvården i Kronoberg. För sjukresor ska alltid det billigaste färdsättet användas. Till billigaste färdsätt räknas buss, tåg eller privat bil. Servicebil används bara när det finns medicinska skäl. Det som är nytt i det nya regelverket är att patienter som har behov av sjukresa på grund av medicinska skäl först ska ringa till den vårdmottagning som ska besökas för att få tillstånd till det. Sedan skickar vårdmottagningen en remiss, i journalsystemet Cosmic, om beviljad sjukresa med servicebil till Serviceresor. Först därefter kan patienten ringa till Serviceresor för att boka sin resa. Om patientens medicinska tillstånd motiverar ledsagare ska detta förmedlas när patient/anhörig ringer vården för att få ett intyg till servicebil. Sida 1 av 2

86 Förslag till beslut - svar på medborgarförslag Diarienr: 19RGK1144 Handläggare: Maria Rostedt, Datum: För personer över 85 år eller för barn t.o.m. det år barnet fyller 19 år behövs inget intyg. Barn under 12 år ska alltid åtföljas av en vuxen ledsagare. Region Kronobergs ställningstagande till medborgarförslaget Region Kronoberg hänvisar till det regelverk som gäller för sjukresor från och med 1 januari Ekonomiska konsekvenser av förslaget Ledsagare, enligt Region Kronobergs regelverk för sjukresor, är budgeterat. Roland Gustbée Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Martin Myrskog Tf. Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutsunderlag: Medborgarförslag ledsagare Sida 2 av 2

87 Svar på medborgarförslag Diarienr: 19RGK1144 Handläggare: Maria Rostedt Datum: Cecilia Lindsten Svar på medborgarförslag ledsagare Tack för ditt medborgarförslag om ledsagare. Region Kronoberg är tacksam för att få återkoppling och att få förslag på förbättringsområden. I ditt medborgarförslag skriver du att kroniskt sjuka som är beviljade sjukresor borde ha rätt till ledsagare i bilen automatiskt utan att behöva ringa till sjukvården eller tandvården för att få en remiss för sjukresor. Enligt Region Kronobergs nuvarande regelverk för sjukresor kan personer över 85 år eller barn t.o.m. det år barnet fyller 19 år åtföljas av vuxen ledsagare utan intyg. Barn under 12 år ska alltid åtföljas av vuxen ledsagare. För kroniskt sjuka mellan 20 och 84 år kan vi tyvärr inte tillmötesgå ditt förslag med att automatiskt ha rätt till ledsagare i bilen. Enligt det nuvarande regelverket för sjukresor ska patienter som har behov av sjukresa på grund av medicinska skäl först ringa till den vårdmottagning som ska besökas för att få tillstånd till det. Vårdmottagningen skickar sedan en remiss om beviljad sjukresa med servicebil till Serviceresor och efter det kan patienten ringa till Serviceresor för att boka sin resa. Om patientens medicinska tillstånd motiverar ledsagare ska detta förmedlas när patient/anhörig ringer vården för att få ett intyg till servicebil. Det är viktigt för serviceresor att veta antalet personer som kommer att åka då det ska finnas möjlighet till att planera samåkning. Alla patienter med kronisk sjukdom vars medicinska tillstånd ger dem rätt att åka med sjukresa har inte behov av ledsagare. Om regionen skulle ha generella regler där alla med kronisk sjukdom som har rätt att resa med sjukresa skulle kunna ta med sig en ledsagare innebär det en ökad kostnad för regionen. Det skulle innebära att andra patienter med större behov skulle prioriteras bort i den tillgängliga budgeten för serviceresor. Vi hoppas att du med detta fått ditt förslag besvarat. Med vänlig hälsning Roland Gustbée Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Martin Myrskog Tf. Hälso- och sjukvårdsdirektör Postadress Besöksadress Telefon vx Region Kronoberg Nygatan 20 E-post region.@kronoberg.se Växjö Växjö Fax

88 Från: Till: Region Kronoberg Officiell brevlåda Ärende: Medborgarförslag från webben Datum: den 3 juni :09:51 namn: CECILIA LINDSTEN adress: Mailadress: telefon: forslag: Kroniskt sjuka som är beviljade sjukresor borde ha rätt till ledsagare i bilen automatiskt utan att behöva ringa till sjukvården eller tandvården för att få en remiss för sjukresor. Det belastar vårdinrättningarna och även anhöriga eller vänner, som gör en stor samhällsinsats av att följa med. DET ÄR SKAMLIGT... Med vänlig hälsning Cecilia Lindsten tandsköterska

89 Svar på skrivelse - Utöka telefontider på vårdcentralerna 11 19RGK1402

90 Förslag till beslut - svar på skrivelse Diarienr: 19RGK1402 Handläggare: Sara Maripuu, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på skrivelse Utöka telefontider på vårdcentralerna Ordförandes förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner svaret på skrivelsen. Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse angående utökning av telefontider på vårdcentralerna. Skrivelsen är från Socialdemokraterna genom Henrietta Serrate. I skrivelsen uppmanas hälso- och sjukvårdsnämnden att undersöka hur det ser ut med telefontider på vårdcentralerna. Skrivelsen lyfter fram att vissa vårdcentraler inte tar emot telefonsamtal trots att vårdcentralen är öppen, vilket bidrar till att många upplever svårigheter med att komma i kontakt med vården. Bakgrund Uppdragsspecifikation Vårdval Primärvård styr vårdcentralernas arbete och därför är det av vikt att det i uppdragspecifikationen finns tydliga skrivningar även om telefontider. I specifikationen för 2019 anges att invånare ska kunna nå vårdcentralen för rådgivning per telefon vardagar klockan under hela året. TeleQ ska användas och vara öppen för inringning från kl kl under vardagar. Vårdcentralen ska vara ansluten till 1177 Vårdguiden och har i uppdrag att bevaka tjänster som till exempel receptförnyelse och avbokning av tid. Region Kronobergs ställningstagande till skrivelsen Kontakt har tagits med ansvariga för vårdvalets uppdragsspecifikation. I det föreliggande förslaget till Uppdragsspecifikation 2020 Vårdval Primärvård finns samma skrivning. Förslaget godtogs av regionstyrelsen den 17 september 2019 och ska upp till beslut i regionfullmäktige den 25 september Kontakt har också tagits med IT-telefoni-samordnare gällande vilken statistik som är möjlig att inhämta. Region Kronoberg följer telefontillgänglighet, dvs. hur många samtal har besvarats av alla samtal som har inkommit under aktuell period. Dessa data lämnas till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för en återkommande rapport. Genom TeleQ skulle det eventuellt gå att följa en beläggningsrapport per månad, men detta görs inte idag i regionen. Genom en sådan rapport skulle det kunna vara möjligt att mäta alla inkommande samtal även de som inte besvaras, under de i vårdvalet angivna telefontiderna. Ekonomiska konsekvenser Eftersom detta berör redan fastställda arbetssätt och innebär därmed inga ekonomiska konsekvenser. Roland Gustbée Hälso- och sjukvårdsnämnden Martin Myrskog Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 1 av 2

91 Förslag till beslut - svar på skrivelse Diarienr: 19RGK1402 Handläggare: Sara Maripuu, Datum: Beslutsunderlag: Skrivelse Utöka telefontider på vårdcentralerna Svar på skrivelse Utöka telefontider på vårdcentralerna Sida 2 av 2

92 Svar på skrivelse Diarienr: 19RGK1402 Handläggare: Sara Maripuu, Datum: Henrietta Serrate Socialdemokraterna Svar på skrivelse Utöka telefontider på vårdcentralerna Socialdemokraterna har genom Henrietta Serrate (S) inkommit med en skrivelse där hälso- och sjukvårdsnämnden uppmanas att undersöka hur det ser ut med telefontiden på vårdcentralerna. Skrivelsen lyfter fram att vissa vårdcentraler inte tar emot telefonsamtal trots att vårdcentralen är öppen, vilket bidrar till att många upplever svårigheter med att komma i kontakt med vården. Kontakt har tagits med ansvariga för vårdvalets uppdragsspecifikation, vilken styr vårdcentralernas tillgänglighet, samt ansvarig IT-telefoni-samordnare. I det föreliggande förslaget till Uppdragsspecifikation 2020 Vårdval Primärvård finns följande skrivning: Invånare ska kunna nå vårdcentralen för rådgivning per telefon vardagar klockan under hela året. TeleQ ska användas och vara öppen för inringning från klockan under vardagar. Vårdcentralen ska vara ansluten till 1177 Vårdguiden och har i uppdrag att bevaka tjänster i tillämpliga delar som till exempel receptförnyelse och avbokning av tid. Förslaget godtogs av regionstyrelsen den 17 september 2019 och ska upp till beslut i regionfullmäktige den 25 september Region Kronoberg följer idag telefontillgänglighet, dvs. hur många samtal har besvarats av alla samtal som har inkommit under aktuell period. Dessa data lämnas till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för en återkommande rapport. Genom TeleQ skulle det eventuellt gå att följa en beläggningsrapport per månad, men detta görs inte idag i regionen. Genom en sådan rapport skulle det kunna vara möjligt att mäta alla inkommande samtal även de som inte besvaras, under de i vårdvalet angivna telefontiderna. Roland Gustbée Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Martin Myrskog T.f. hälso- och sjukvårdsdirektör Postadress Besöksadress Telefon vx Region Kronoberg Nygatan 20 E-post region.@kronoberg.se Växjö Växjö Fax

93 Skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden Utöka telefontider på vårdcentralerna Socialdemokraterna vill med denna skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden uppmana densamma att undersöka hur det ser ut med telefontiden på vårdcentralerna. En del vårdcentraler tar idag inte emot samtal efter ett visst klockslag trots att vårdcentralen är öppen. Det bidrar till att många upplever att det är svårt och känns jobbigt att komma i kontakt med vården. Socialdemokraterna tycker att det ska gå att ringa till vårdcentralen hela dagen och föreslår därför att hälso- och sjukvårdsnämnden undersöker hur telefontiderna för länets vårdcentraler ser ut samt uppmanar de vårdcentraler som inte redan har så att telefontiden ska vara öppen minst samma tider som vårdcentralen. Henrietta Serrate (S) 2:e vice ordförande i regionstyrelsen

94 Svar på skrivelse Förslag på inrättande av utredningsavdelning 12 19RGK1456

95 Förslag till beslut - svar på medborgarförslag Diarienr: 19RGK1456 Handläggare: Hanna Lunding, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på medborgarförslag Förslag på inrättande av utredningsavdelning Ordförandes förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden besvarar medborgarförslaget i enlighet med redovisat yttrande. Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag angående inrättande av utredningsavdelning. Förslagsskrivaren beskriver möjligheten med att inrätta en utredningsavdelning dit patienter med svårställd diagnos kan skickas, detta för att skyndsamt kunna avlasta akutintaget och dess personal, inte belasta vårdavdelningar och för att underlätta för en patient som kan vara orolig och rädd. Frågan om utredningsavdelning/diagnostiskt centrum har tidigare diskuterats i samband med standardiserade vårdförlopp i cancervården (SVF). Bakgrund Frågan om utredningsavdelning/diagnostiskt centrum har tidigare diskuterats i samband med standardiserade vårdförlopp i cancervården (SVF). Distriktsläkarna har idag möjlighet att remittera patienter med allmänna ospecifika symptom med misstanke om cancer till medicinklinikerna. Symptom som inte inger misstanke om cancer men som behöver utredas vidare skickar distriktsläkarna till respektive specialistklinik, om de inte har möjlighet att utreda det själva. Region Kronobergs ställningstagande till medborgarförslaget Region Kronoberg anser att utredningar antingen bör göras av specialister i primärvården eller att patienter hänvisas direkt från primärvård till rätt specialist i sjukhusvården. Endast akuta fall ska tas om hand på akutmottagning. Det är positivt att få synpunkter från medborgarna men en utredningsavdelning enligt det lagda förslaget kan inte rekommenderas. Ekonomiska konsekvenser av förslaget Ej aktuellt Roland Gustbée Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Martin Myrskog Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 1 av 2

96 Förslag till beslut - svar på medborgarförslag Diarienr: 19RGK1456 Handläggare: Hanna Lunding, Datum: Beslutsunderlag: 19Rgk Förslag på inrättande av utredningsavdelning Sida 2 av 2

97 Svar på medborgarförslag Diarienr: 19RGK1456 Handläggare: Hanna Lunding, Datum: Ingrid Gunnarsson Svar på medborgarförslag Förslag på inrättande av utredningsavdelning Tack för ditt medborgarförslag om inrättande av utredningsavdelning. Region Kronoberg är tacksam för att få återkoppling och att få förslag på förbättringsområden. Inledningsvis vill vi tacka för det fina omdömet hälso- och sjukvården får i ditt brev. I ditt förslag beskriver du vidare möjligheten att inrätta en utredningsavdelning dit patienter kan skickas som har svårställd diagnos för att skyndsamt kunna avlasta akutintaget och dess personal, vårdavdelningar och för att underlätta för en patient som kan vara orolig och rädd. I samband med arbetet med standardiserade vårdförlopp i cancervården (SVF), vilket beskriver de utredningar och behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka tidsgränser som gäller dels för hela förloppet och dels för de olika utredningsstegen, har frågan om en utredningsavdelning diskuterats. Idag har distriktsläkarna möjlighet att remittera patienter med allmänna ospecifika symptom med misstanke om cancer till medicinklinikerna. Symptom som inte inger misstanke om cancer men som behöver utredas vidare skickar distriktsläkarna till respektive specialistklinik om de inte kan utreda det själva. Det är positivt att vi får synpunkter om hur vi på ett bra sätt kan organisera vården och vi förstår tanken med ditt förslag. Det har dock inte varit några diskussioner om att inrätta en särskild utredningsavdelning på det sätt som du beskriver. Region Kronoberg tycker att det är bättre att utredningar antingen görs av specialister i primärvården eller att patienten hänvisas direkt därifrån till rätt specialist i sjukhusvården. Endast akuta fall ska tas om hand på akutmottagningen. Vi hoppas att du med detta fått ditt förslag besvarat. Med vänlig hälsning Roland Gustbée Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Martin Myrskog Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör Postadress Besöksadress Telefon vx Region Kronoberg Nygatan 20 E-post region.@kronoberg.se Växjö Växjö Fax

98 ;;.a,('/ (_) ndu;? C3 r e n /()ro /9 V C l1 vvz åv2 ga._ Q le LL th es ölc \ I'' 11 I I ' I f? I, o / F-ö ---- _vax:- 1 o,a rc._;/ _, nur_j edj fl,t,n e r(,,(4 f-cr nu.r yyjcln. s htjje,_ ku.n,. " Y'ciY1d c 0 Y'Sonq,f!1 F,1211fe J. _ oci u.nderlci.hel {6 de - l '/7 e_h!il-g_ja i de.--,_ ciåv" 1 U tredru v1gsa,,v cfe_/ 0 i_bl}. dtt _ 1 a t-i e.11 kr ka nslc /eka s 3c)_J_,u lx2_v' svå c6 J;,,/ I J J, / a J v1_a s. r:. - Jc_s_YVJ/:{ rt& r h; rtbe_s 1L r J O,s:v& ra svv1-fl('ic!) v o. c1 c,l.sa 0 <2::ll:_ Vi,1<;J&j_ td o b lo l JcJ--=a_ n--- _G-...=-= v I() s & ak. (Å_ t /!/l ia <Je_ t oc. - ; hie be fasia J de$ s pgr o vi a -:...=.C vdrd?=' v de ( -i / a. r: c c l1 keznjj&. f" Li ;, lu'j11cu_e_ff/r e/4 pdi e.11 f Wm. Or'O l, o/ <;9cC1 jtcdj-ev.: a4&_,,_ Pcf J4..h ccks0. bo le fe CS7n.((.bb r e /5 t Y2 sa + se,,,., r i. a.. be h b_y o-j..-1--l sk_q_j v- e>cia ca n d r_a_ L&,t> pi e..n ID_rg '4-"""""'cd l..._

99 Svar på skrivelse - Oacceptabelt lång väntetid för cellprovsvar 13 19RGK1503

100

101 Kurs och konferens RGK70

102 Öppet hus Habiliteringen, Sigfridsområdet i Växjö Med splitternya lokaler på Sigfridsområdet i Växjö slår habiliteringen upp portarna och bjuder in personal och allmänhet till öppet hus! När? 17 oktober, klockan Var? Habiliteringen, JF Liedholms väg, Sigfridsområdet, Växjö Varför? Ta chansen att lära dig mer om habiliteringens breda och spännande verksamhet. Bekanta dig med habiliteringen Habiliteringens verksamhet är mångfacetterad där vi möter patienter med många olika funktionsvariationer. Våra medarbetare arbetar tvärprofessionellt för att stötta individen att brygga över svårigheter och hitta fungerande strategier i vardagen. Aktiviteter i urval under Öppet hus: Gör en rundvandring med information i våra ljusa fräscha lokaler. Lyssna till habiliteringens medarbetare, som bland annat berättar om barn-, ungdoms- och vuxenhabiliteringens och hjälpmedelscentralens verksamheter. Ta reda på vad man kan göra i ett ADL-kök (Aktiviteter i dagliga livet), besök syn- och hörselhabiliteringen och se hur en körsimulator fungerar på trafikmedicinska enheten. Vi hälsar dig varmt välkommen till oss! Eva Gustafsson, verksamhetschef, Habiliteringen