Viktor T 5b Ht-15. Drakens äventyr AV: Viktor Thorsson

Transkript

1 Drakens äventyr AV: Viktor Thorsson 1

2 Kapitel 1 Drakägget Draken Det var en tidig morgon. Jonathan heden hös han är 12 år gammal. Jonathan vaknade från sin villa det var kallt och fuktigt på vinden där han sov. Varför det var så kallt var för att tacket hade hål lite här och var, det var också ett fönster bredvid honom det hade ett hål som det var vassa taggar ifrån. Som ni nu vet så är Jonathan och hans familj fattig, dom hade knappt råd till mat för dagen men dom klarade sig ofta med lite bröd och vatten. Jonathan bor på landet på medeltiden i ett rike som heter lord inne lott. Jonathan gick upp ifrån sängen och som var gjord av halm och kudden av säd. Jonathan gick ner för den halv rötet och då kom en stor hund en sankt Bernhard den var vit med svarta ben och den var jätte hårig och gosig. 2

3 Hej jag heter Jonathan Här bor jag, jag och min familj består av min pappa Olof och min mamma Karin och min hund jabba och min lille bror Oskar och min lila syster Linda och sist men inte minst min mormor Helen och morfar Tobbe. Jag har en ganska stor familj men vi är fattiga. Efter min frukost som består av lite gammalt bröd och vatten det klarar jag mig på. En dag sa min mamma till mig att gå ut i skogen och plocka ved till elden till soppan som skulle bestå av 3 morötter och 4 kål huven och vatten. Jag gick ut i skogen när jag hade samlat i hopp 4 stycken lite fuktiga och 7 torra pinar jag behövde bara tre pinar till som är torra så kan jag nog gå hem. Jag hittade två torra pinar på rad med mellanrum som var 3 meter sedan hittade jag en pinne till som tur som hittade den pinnen för den var varm och skön, jag kramade den så jag kunde värma mig. Men då såg jag något otroligt. Ett jätte stort ägg den var lika stort som en meter long och 45 cm bred. Det var gigantiskt det var ludet och var sprucket som en fotboll det var lila och det luktade rök det var varmt men Pessis så man kunde håla i det. 3

4 Kapitel 2 En drakes föds Plötsligt hörde jag ett ljud det lät som en gammal blanka knakar. Jag blev räd och släppte veden och gömde mig bakom ett träd. Trädet var fuktigt och några små myror som kröp lite här och var på trädet. En av myrorna försökte bita mig men det gick inte vägen för myran. Jag blåste nämligen bort den och fortsatte att vara orolig över det där ljudet som hade skrämt mig. Jag smygtittade för jag var lite nyfiken på vad som knakade men då såg jag nog det äckligaste jag någonsin sätt. Ägget kläcktes det var slammigt vid dom vassa kanterna och en svart nos den hade två taggar på nosen som var på rad den som var längst back av taggarna mindre en den längst fram. Sedan slet den konstiga nosen bort skalet längst upp och jag kunde inte tro mina ögon, en än DRAKE!! En livs levade drake den hade fjäll och var svart som natten den hade stora ögon den hade inga tänder tror jag och spattiga öron som på toppen hade lite lilla. Han såg snäll ut och o farlig. Jag tog mod och gick fram i mot den lilla men kan vara farlig. Men han slet varken huvudet av mig och åt min kropp eller dödade mig med sin eld. Han blev glad och hoppade på mig och slickade mig i ansiktet hans tunga var lite, lite små hårig sådär så det kittlades lite men det var väldigt drägligt. Sedan gick han av mig och sate sig med en duns, jag reste mig upp och torkade bort saliven. 4

5 Sedan ställde jag mig upp och såg på den stora men ändå icke farliga draken. Jag plockade upp veden igen den hade blivit lite fuktigt men det går nog att få eld på dom tänkte jag och grumlade lite surt för mig själv. Draken satt kvar på sin plats där han hade satt sig. Han stirrade på veden som om han ville ha den, då hörde jag ett burrande det var draken hav var hungrig men vad äter en drake. Får, ko sköt, människor, kadaver eller kryp. Men något sånt har väll inte jag, jag har knappt råd till mat för två dagar men han kanske gillar pinnar. Jag räckte fram pinnarna, draken luktade på pinnarna. Sedan kom hug tänder fram och han slukade pinnarna i ett nafs jag blev rädd och ramlade baklänges igen det gjorde lite ont i rumpan jag blev rädd och flåsade tunga andetag. Drakens tänder försvann och glodde på mig igen jag reste mig upp igen och undrade vad jag skulle göra med draken för jag måste göra 4 saker 1. Jag måste gömma draken så ingen hittar draken och dödar den 2. Jag måste ge den ett namn 3. Jag måste samla in ny ved 4. Och den ätter pinnar som jag behöver för att göra mat och få värme Jag kom på en plan för att gömma draken, jag kan gömma draken i det lila skjulet som ligger vid gården. Jag lockade draken dit med en stor tjock pinne när han var där hade jag tur det låg gamla stockar som jan kunde gnaga på och halm som han kunde sova på. Men vad skulle jag kalla honom Marabu det är ett bra namn på en drake plötsligt öppnades hans käft och ett lilla sken från drakens mun och något konstigt hände med mig jag kände mig pirig och sedan blev det normalt igen då hörde jag en röst den var len men ändå normalt. Det var draken som pratade med mig jag hade fått förmågan att tala med drakar. Kapitel 3 Drakträning Det var otroligt jag kan prata med drakar jag var mållös. Jag sprang ut, det jag hört var ett ljud som lät så här MAMMA. Jag gick in i huset för att varva ner ett tag mamma och pappa och dom andra sov dom hade ätit utan mig men det fans lite bröd och lite kol, jag tog de och gick och la mig. Nästa dag började träningen jag skulle lära honom att prata. Först lärde jag honom några ord som Hej, hej då, vad heter du, jag heter Marabou och jag vill vara din kompis. Det var spännande att se hur han lär sig orden. Och han lärde sig snabbt. 5

6 Men plötsligt tittade jag bort och sedan när jag tittade tillbaka och draken var borta. Från att träna ord till att bara försvinna. Då kom Marabou och slängde upp mig på hans rygg och bräde ut vingarna och flög det var läskigt och jag skrek en stund och sedan slutade jag för inget händer men. Då märkte jag att jag höll på att försvinna från mitt hus så jag la mig framåt och försökte styra tillbaka draken mot mitt hus men det svåra var att styra draken och att hålla en rak kurs men det lätta var att draken lyssnade när jag ville svänga och när jag inte ville det. När jag kom hem var mina ben dallriga men jag kom tillbaka på marken igen efter en stund. Det var så spännande att jag nästan dör. Kapitel 4 den mystiske mannen Sent på kvällen efter mitt fantastiska äventyr så bultade det på dörren. Min mamma öppnade utanför i regnet stod en lång man med dyngsura byxor och tröja och skor som var svarta. Han hade en stor svart hat och rött hår och ett stort svart skägg. - Jag söker drakfararen! Säger manen Mamma ser shockad ut - Det är nog mig du söker sa jag och lät alvarlig ut - Va? Vad menar du och vad menar du - Jo jag kanske har en drake som jag gömde och jag kanske flög med den och jag kanske har lärt den och prata. Sa Jag - Va! Du har en drake du skojar väll eller? Sa mamma 6

7 - För det första ja det har jag, för det andra varför vil du söka mig och för det tredje vem är du. Sa jag - Oj ursäkta mig jag är Liverpool och jag är Ryssland jag såg en drake flyga förbi när jag red till mitt hus men plötslig vände draken om och jag följde den till hit efter en stund var jag vid huset men då såg jag den en ung pojke och en drake jag var skockad och förbluffad. Berättade manen Kapitel 5 det farliga skeppet Efter mannen berättade om sig själv så berättade han om ett skepp som hade en livs farlig sjukdom ombord på skeppet och bara jag kunde stoppa denna farliga sjukdom och rädda hela Sverige. Men båten måste stoppas innan skeppet kommer fram till hamnen och släpper den farliga sjukdomen lös. Jag hade en long resa framför mig och manen skulle vakta min familj och så gav han mig en vattentät filt som hade sått en förtrollning över sig så den inte kunde bli våt den blev bara varm och skön. Jag tog farväl till min familj och hoppade på min drake och flög i väg mot det farliga skeppet. Men det var inte lätt jag behövde åka långt för att koma till det farliga skeppet. Det var regnigt och skyla men det fanns inget att göra hellre lite regn och vind en än sjukdom som kan döda allt och alla. När vi var där vid det stora skeppet med en mast som var lilla med en liten korg som och i den var en liten flicka som såg väldigt 7

8 frisk ut hon såg ut som om hon åt mat, som om hon åt bröd och morötter med gurka. Men vad gör en frisk flicka på ett sådant skepp som bär på en sjukdom. Kapitel 6 - Flickan på skeppet Jag och min drake bestämde os för att landar på seglet så ingen ska se os det var ju lite ovanligt att en drake landade på skeppen och liksom ja ni fattar nog vart jag vill komma. Jag tog två kniv från mitt bälte som jag hade fåt när jag fyllde år en när jag var 5 och en när jag var 8 det var dom enda presenterna jag fick efter som min familj är så rika så har dom inte råd med så mycket. Jag klättrade upp till utkikstornet när jag kommit så högt så greppade jag ett fast tag om utkikstornets ena sida det var lite halt för det var blöt och en och annan liten flisa sate sig i mina händer. Sedan tryckte jag mig uppåt så man kunde se mitt huvud jag såg flickan. Och hon såg mig och hon var inte lika glad men jag var ju inte heller så glad för jag var ju kal, blöt, stickor i händerna och är tröt. Hon höll en kniv i båda händerna och riktade kniven mot mig. Knivens spätts var 2 millimeter ifrån min näsa. - hej jag heter Jonathan och är 12 år gammal och jag vill inte dö av ett fritt fal så kan du hjälpa mig upp tack sa jag lite osäker - Jag är f, f, Felicia och jag är också 12 år gammal och hur ska jag veta att du inte vill döda mig sa hon försiktigt - Jo för att om du inte låter mig komma upp så kommer 1. Jag dö 2. Jag ska stoppa skeppet så det inte når land för det bär på en sjukdom sa jag - Okej sjukdomsbiten fattar jag men hur ska du stoppa detta stora skepp och du är ju så liten? Sa hon lite osäkrare nu 8

9 - Jo men kan jag få komma upp så kan jag berätta min plan sedan kan du hugga min händer och låta mig falla fritt fall - Jo just det he, he sa hon lite sådär - Så? sa jag lite otåligt - Ja ja ja förlåt sa hon Hon hjälpte mig upp och som jag sa jag skulle berätta min plan. - Jo min plan är att bränna sönder skeppet med hjälp med min drake - Vänta ett par sekel vad menar du med att du har en drake? Sa hon som om jag var ett galen - Om jag säger ja och visar dig tror du på mig då? Frågade jag - Ö-ö-ö-ö det beror på? Sa hon lite osäker - Okej men om jag bevisar det för dig då? Sa jag lite övertygande - Hö hö - hö okej då men det är best att du inte ljuger för mig nu okej sa hon alvarligt - Bra titta övre räcket ner åt sa jag lugnt och var bered på en chockad - Okej? Sa hon väldigt undrans värds När hon tittade över räcket och där satt Marabo och log mot henne. Hon blev chockad som jag trodde och hon blev lite rädd men hon lugnade sig snabbare en vad jag hade trott. Vi gled ner till Marabo och satte oss på hans rygg det var en väldigt stark drake må jag säga. - Är du bered det kan dra till lite sa jag som en liten varning Jag är såååå redo sa hon glatt och ivrigt - Okej då åker vi! Sa jag Vi far iväg som en gris som hade satts sig på en eld och sprang om kring som en tok ja så kändes det ungefär. 9

10 Vi åkte en bit från skeppet och sedan stannade vi. - Nå hur ska vi stoppa skeppet då innan det når till land sa hon hopp hult - Ööö jo det tänkte jag inte på riktigt sa jag lite generad - VA!! Skrek hon och såg lite sur ut - Men jag kan ju testa sa jag lite kvickt - Ööö Marabo bränn skeppet sa jag osäker Och som man önskar får man ett svar. Marabo sköt en stor lila svart boll som for iväg i mot skeppet och skeppet sprängdes med ett BOOOOOM!! En ljud våg kom i mot oss och flyttade oss 1 meter från där vi var först det var en hämsk syn att se alla människor dör men det var värt det. Vi beslöt oss att åka hem och berätta om att vi stoppat skeppet och räddar alla och allt. Efter en bit frågade jag hur Felicia hur hon kom ombord på skeppet och vad var det för sjuk dom. - Jo jag hade fåt i uppdrag att föra skatter och vin till kungen men innan vi han åka så hade ett par råttor koma ombord på skeppet med en sjukdom vid namn pesten. Och då undra du hur jag vet detta jo jag har nämligen läst på om sjuk domar så därför viste jag om du skulle undra. Men jo en efter en blev mer och mer sjuka och alla svaren i mina studier stämde så jag beslöt mig för att ta den mat som fans kvar en kniv och vatten och en filt och en kudde så jag skulle klara mig berättade Felicia alvarligt Oj var sårligt sa jag lite ledsnat Efter 3 timmar av prat och prat så var vi hemma hos mig igen. Borta bra men hemma best. Vi landade bärvidd mitt hus och min mamma och pappa och mina syskon och mormor, morfar farmor och farfar kom ut och tog i mot oss. Sedan kom Liverpool ut och Felicia sprang mot Liverpool med öppna armar. 10

11 Dom möttes i en stor kram!? - Åååå min söta lila dotter sa Liverpool till Felicia - Ååå pappa sa Felicia till Liverpool - VAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!! Sa jag till dom båda - Vad sa Felicia - Är du hennes pappa, är det din dotter??? Sa jag som hade tappat hakan (inte bokstavligen) - Ja Felicia är min dotter berättade Liverpool - Okej då fattar jag sa jag - Vem vill ha bullar här Liverpool hade med sig några och vi sparade dom tills ni kom hem sa min Mamma lite glatt - Jaaaaa sa alla till svar - Får Marabo vara med frågade jag - Så klart han får sa Mamma kom nu Alla rusade in och mamma bad mig att berätta vad som hände under min långa färd men det vet ni ju redan men nu ska jag berätta det för min Mamma och dom andra åå så jobbigt men gott med bullar =) SLUT eller THE END =) =) 11