198 Svar på motion - Inför valfrihet i hemtjänsten (KSKF/2017:224)

Transkript

1 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(5) 198 Svar på motion - Inför valfrihet i hemtjänsten (KSKF/2017:224) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen förklaras besvarad. 2. Kommunstyrelsen får i samverkan med vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda erfarenheter och konsekvenser av valfrihetssystem (LOV) som ska ligga till grund för kommunens ställningstagande om att införa LOV inom äldreomsorgen. Reservation Niklas Frykman (L) reserverar sig emot beslutet. Skriftlig reservation lämnas (bilaga A). Kim Fredriksson (SD) och Anton Berglund (SD) reserverar sig muntligt emot beslutet till förmån för bifall till motionen. Maria Chergui (V) reserverar sig emot beslutet till förmån för avslag på motionen. Skriftlig reservation lämnas (bilaga B). Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 7 september Av skrivelsen framgår att Erika Rydja Sandvik (L) har den 9 februari 2017 lämnat in en motion om att införa valfrihet i hemtjänsten. Motionären yrkar: - Att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder införa valfrihet i hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Motionären beskriver att andelen äldre ökar i Sverige. De som nu blir pensionärer är aktivare, friskare och mer väl medvetna om sina rättigheter. De kommer att ställa större krav på omsorg och hemtjänst. De vill själva bestämma hur det skall städas, hur maten skall lagas och framförallt vem som kommer in i deras hem och gör det. För att kunna möta de här utmaningarna räcker det inte med en kommunal utövare. Kvaliteten blir bättre med konkurrens. Motionären menar vidare att LOV skapar möjligheter för små, lokala företag att starta verksamhet inom omsorg och hemtjänst. Fler aktörer ger högre löner för de som arbetar i branschen och fler arbetsgivare att välja mellan. Motionären menar att det finns möjligheter att med Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(5) kommunala beslut förstärka och lyfta en kvinnodominerad bransch, och förbättra dess status och attraktivitet som framtida arbetsplats. Motionen remitterades till vård- och omsorgsnämnden för yttrande den 12 april Vård- och omsorgsnämnden har i sitt beslut från den 13 juni föreslagit kommunfullmäktige att motionen anses besvarad. Enligt beslutet bör erfarenheter och konsekvenser av LOV klarläggas genom en särskild utredning som ligger till grund för kommunens ställningstagande om att införa LOV inom äldreomsorgen. Motiveringar till nämndens beslut är att valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lag om offentlig upphandling (LOU). Lagen bygger på grundläggande principer; icke-diskriminering och likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Syftet med LOV är att underlätta för upphandlande myndigheter att ge brukaren tillgång till vissa tjänster med bästa möjliga kvalitet. Avsikten är att valfriheten ska leda till ökad möjlighet för brukaren att bestämma vem som ska utföra tjänsten. Detta kan leda till ökad konkurrens på berörda marknader samt underlätta för små och medelstora företag att erbjuda sina tjänster. Sveriges Kommuner och Landsting sammanställer antalet kommuner som infört lagen om valfrihetssystem. Antalet kommuner i landet som till och med november 2016 infört valfrihetssystemet och publicerat ett förfrågningsunderlag på valfrihetswebben är 162 stycken. Valfrihetssystem inom kommunal omsorg är vanligast inom hemtjänsten. Tjänsteskrivelsen som föranledde nämndens beslut pekar även på flera studier och uppföljningar som har gjorts bland annat på Statskontoret, Socialstyrelsen, Äldrecentrum och Svenskt näringsliv. Det har konstaterats både fördelar och nackdelar med införandet av LOV i de kommuner som tillämpar lagen. De flesta brukare väljer utförare enligt LOV framför allt inom äldreomsorgen. Resultatet visar också på mer nöjda brukare i kommuner som har ett valfrihetssystem enligt LOV. Däremot finns det även risk för kostnadsmässigt negativa konsekvenser med flera aktörer inblandade. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontorets anser att Eskilstuna kommun även fortsättningsvis ska arbeta målinriktat med kvalitetssäkring och kvalitetshöjning samt utveckla metoder som leder till en verksamhet som i hög grad tillgodoser brukares behov och utgör god grund för nöjda brukare. Detta arbete behöver däremot inte stå i ett motsatsförhållande till en utredning av erfarenheter och konsekvenser av LOV för att senare kunna ta ställning till dess införande i kommunen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(5) Kommunledningskontoret anser att införande av valfrihet inom till exempel hemtjänst kan öka risken för en ojämlik vård för vissa grupper som har svårt att göra egna val. Det måste utredningen särskilt uppmärksamma i bedömningen. En annan viktig bedömning som utredningen också ska uppmärksamma är att säkerställa god kvalitet i omsorgen. Lagen om valfrihet i sig är inte en självklar metod att skapa god kvalitet. Alltför många utförare kan försvåra för vårdgivarna att samordna vården och omsorgen. Något som är avgörande för kvaliteten för vården och omsorgen om de allra mest sjuka. Det finns inga hinder till att utreda konsekvenserna av LOV som eventuellt kan ligga till grund för kommunens ställningstagande. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Det finns inga märkbara ekonomiska konsekvenser förutom kostnaden för själva utredningen. Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen: 1. Motionen förklaras besvarad. 2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda erfarenheter och konsekvenser av valfrihetssystem (LOV) som ska ligga till grund för kommunens ställningstagande om att införa LOV inom äldreomsorgen. Yrkanden Sarita Hotti (S) yrkar att beslutspunkten två i kommunledningskontorets förslag ändras enligt följande: Kommunstyrelsen får i samverkan med vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda erfarenheter och konsekvenser av valfrihetssystem (LOV) som ska ligga till grund för kommunens ställningstagande om att införa LOV inom äldreomsorgen. Maria Chergui (V) yrkar avslag på motionen. Niklas Frykman (L), Kim Fredriksson (SD) och Anton Berglund (SD) yrkar bifall till motionen. Annelie Klavins Nyström (M) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag samt till Sarita Hottis (S) ändringsyrkande till beslutspunkten två. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: Sarita Hottis (S) ändringsyrkande i beslutspunkten två i kommunledningskontorets förslag. Niklas Frykmans (L) med fleras yrkande om bifall till motionen. Maria Cherguis (V) yrkande om avslag på motionen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 4(5) Annelie Klavins Nyströms (M) yrkande om bifall till kommunledningskontorets förslag med Sarita Hottis (S) ändringsyrkande. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att förslagen ställs mot varandra. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Sarita Hottis (S) med fleras förslag att bifalla kommunledningskontorets förslag, innebärande att motionen förklaras besvarad samt att punkten två ändras. Omröstning 1 Omröstning begärs. Kommunstyrelsen fastställer följande omröstningsproposition: Den som röstar på Niklas Frykmans (L) med fleras förslag, innebärande att bifalla motionen, röstar JA. Den som röstar på Maria Cherguis (V) förslag, innebärande att avslå motionen, röstar NEJ. Ledamöter med rösträtt Ja Nej Avstår Sarita Hotti (S) Mikael Edlund (S) Marie Svensson (S) Lars-Göran Karlsson (S) Jari Puustinen (M) Annelie Klavins Nyström (M) Göran Gredfors (M) Ulf Ståhl (M) Lillemor Nordh (C) Ingrid Sermeno Escobar (-) Maria Chergui (V) Niklas Frykman (L) Kim Fredriksson (SD) Anton Berglund (SD) Jimmy Jansson (S), ordförande Summa Omröstningsresultat Med 3 JA-röster för bifall till Niklas Frykmans (L) förslag mot 1 NEJ-röst för bifall till Maria Cherguis (V) förslag samt 11 ledamöter som avstår från att rösta, finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutat enligt Niklas Frykmans (L) förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 5(5) Omröstning 2 Kommunstyrelsen fastställer följande omröstningsproposition: Den som röstar på Sarita Hottis (S) med fleras förslag, innebärande att bifalla kommunledningskontorets förslag med ändringsyrkandet, röstar JA. Den som röstar på Niklas Frykmans (L) med fleras förslag, innebärande att bifalla motionen, röstar NEJ. Ledamöter med rösträtt Ja Nej Avstår Sarita Hotti (S) Mikael Edlund (S) Marie Svensson (S) Lars-Göran Karlsson (S) Jari Puustinen (M) Annelie Klavins Nyström (M) Göran Gredfors (M) Ulf Ståhl (M) Lillemor Nordh (C) Ingrid Sermeno Escobar (-) Maria Chergui (V) Niklas Frykman (L) Kim Fredriksson (SD) Anton Berglund (SD) Jimmy Jansson (S), ordförande Summa Omröstningsresultat Med 10 JA-röster för bifall till Sarita Hottis (S) med fleras förslag mot 3 NEJröster för bifall till Niklas Frykmans (L) med fleras förslag samt 2 ledamöter som avstår från att rösta, finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutat enligt Sarita Hottis (S) med fleras förslag innebärande att motionen förklaras besvarad samt att ändringsyrkandet bifalls. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7

8

9 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2017:224 Vedad Begovic (3) Kommunstyrelsen Svar på motion - Inför valfrihet i hemtjänsten Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen förklaras besvarad. 2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda erfarenheter och konsekvenser av valfrihetssystem (LOV) som ska ligga till grund för kommunens ställningstagande om att införa LOV inom äldreomsorgen. Ärendebeskrivning Erika Rydja Sandvik (L) har den 9 februari 2017 lämnat in en motion om att införa valfrihet i hemtjänsten. Motionären yrkar på följande: 1. Att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder införa valfrihet i hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Motionären beskriver att andelen äldre ökar i Sverige. De som nu blir pensionärer är aktivare, friskare och mer väl medvetna om sina rättigheter. De kommer att ställa större krav på omsorg och hemtjänst. De vill själva bestämma hur det skall städas, hur maten skall lagas och framförallt vem som kommer in i deras hem och gör det. För att kunna möta de här utmaningarna räcker det inte med en kommunal utövare. Kvaliteten blir bättre med konkurrens. Motionären menar vidare att LOV skapar möjligheter för små, lokala företag att starta verksamhet inom omsorg och hemtjänst. Fler aktörer ger högre löner för de som arbetar i branschen och fler arbetsgivare att välja mellan. Motionären menar att det finns möjligheter att med kommunala beslut förstärka och lyfta en kvinnodominerad bransch, och förbättra dess status och attraktivitet som framtida arbetsplats. Motionen remitterades till vård- och omsorgsnämnden för yttrande den 12 april Vård- och omsorgsnämnden har i sitt beslut från den 13 juni 2017 föreslagit kommunfullmäktige att motionen anses besvarad. Enligt beslutet bör erfarenheter och konsekvenser av LOV klarläggas genom en särskild utredning som ligger till grund för kommunens ställningstagande om att införa LOV inom äldreomsorgen.

10 Eskilstuna kommun (3) Motiveringar till nämndens beslut är att valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lag om offentlig upphandling (LOU). Lagen bygger på grundläggande principer; icke-diskriminering och likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Syftet med LOV är att underlätta för upphandlande myndigheter att ge brukaren tillgång till vissa tjänster med bästa möjliga kvalitet. Avsikten är att valfriheten ska leda till ökad möjlighet för brukaren att bestämma vem som ska utföra tjänsten. Detta kan leda till ökad konkurrens på berörda marknader samt underlätta för små och medelstora företag att erbjuda sina tjänster. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sammanställer antalet kommuner som infört lagen om valfrihetssystem. Antalet kommuner i landet som till och med november 2016 infört valfrihetssystemet och publicerat ett förfrågningsunderlag på valfrihetswebben är 162 stycken. Valfrihetssystem inom kommunal omsorg är vanligast inom hemtjänsten. Tjänsteskrivelsen som föranledde nämndens beslut pekar även på flera studier och uppföljningar som har gjorts bland annat på Statskontoret, Socialstyrelsen, Äldrecentrum och Svenskt näringsliv. Det har konstaterats både fördelar och nackdelar med införandet av LOV i de kommuner som tillämpar lagen. De flesta brukare väljer utförare enligt LOV framför allt inom äldreomsorgen. Resultatet visar också på mer nöjda brukare i kommuner som har ett valfrihetssystem enligt LOV. Däremot finns det även risk för kostnadsmässigt negativa konsekvenser med flera aktörer inblandade. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontorets anser att Eskilstuna kommun även fortsättningsvis ska arbeta målinriktat med kvalitetssäkring och kvalitetshöjning samt utveckla metoder som leder till en verksamhet som i hög grad tillgodoser brukares behov och utgör god grund för nöjda brukare. Detta arbete behöver däremot inte stå i ett motsatsförhållande till en utredning av erfarenheter och konsekvenser av LOV för att senare kunna ta ställning till dess införande i kommunen. Kommunledningskontoret anser att införande av valfrihet inom till exempel hemtjänst kan öka risken för en ojämlik vård för vissa grupper som har svårt att göra egna val. Det måste utredningen särskilt uppmärksamma i bedömningen. En annan viktig bedömning som utredningen också ska uppmärksamma är att säkerställa god kvalitet i omsorgen. Lagen om valfrihet i sig är inte en självklar metod att skapa god kvalitet. Alltför många utförare kan försvåra för vårdgivarna att samordna vården och omsorgen. Något som är avgörande för kvaliteten för vården och omsorgen om de allra mest sjuka. Det finns inga hinder till att utreda konsekvenserna av LOV som eventuellt kan ligga till grund för kommunens ställningstagande.

11 Eskilstuna kommun (3) Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Det finns inga märkbara ekonomiska konsekvenser förutom kostnaden för själva utredningen. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson kommundirektör Marita Skog utvecklingsdirektör Beslut skickas till Vård- och omsorgsnämnden

12 Vård- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(6) 70 Motion- Inför valfrihet i hemtjänsten (VON/2017:50) Beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation Marcus Helgstrand (V) reserverar sig mot vård- och omsorgsnämndens beslut och lämnar en skriftlig reservation (Bilaga A). Erika Rydja Sandvik (L) reserverar sig muntligt mot vård- och omsorgsnämndens beslut. Sammanfattning Erika Rydja Sandvik (L) har den 14 mars 2017 lämnat in en motion Inför valfrihet i hemtjänsten. Motionen har remitterats till vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 6 september Motionären yrkar på att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder införa valfrihet i hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Vård- och omsorgsnämndens yttrande Erfarenheter och konsekvenser av LOV bör klarläggas genom en särskild utredning som ligger till grund för kommunens ställningstagande om att införa LOV inom äldreomsorgen. Ärendebeskrivning Erika Rydja Sandvik (L) har den 14 mars 2017 lämnat in en motion Inför valfrihet i hemtjänsten. Motionen har remitterats till vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 6 september Motionären beskriver att andelen äldre ökar i Sverige. De som nu blir pensionärer är aktivare, friskare och mer väl medvetna om sina rättigheter. De kommer att ställa större krav på omsorg och hemtjänst. De vill själva bestämma hur det skall städas, hur maten skall lagas och framförallt vem som kommer in i deras hem och gör det. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Vård- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(6) För att kunna möta de här utmaningarna räcker det inte med en kommunal utövare. Kvaliteten blir bättre med konkurrens. Motionären menar vidare att LOV skapar möjligheter för små, lokala företag att starta verksamhet inom omsorg och hemtjänst. Fler aktörer ger högre löner för de som arbetar i branschen och fler arbetsgivare att välja mellan. Motionären menar att det finns möjligheter att med kommunala beslut förstärka och lyfta en kvinnodominerad bransch, och förbättra dess status och attraktivitet som framtida arbetsplats. Motionären yrkar på att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder införa valfrihet i hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Bakgrund Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska gälla för upphandlande myndigheter som inför ett valfrihetssystem enligt LOV och därmed överlåter till brukaren att välja utförare av de tjänster som omfattas av valfrihetssystemet. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lag om offentlig upphandling (LOU). Lagen bygger på grundläggande principer; icke-diskriminering och likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Syftet med LOV är att underlätta för upphandlande myndigheter att ge brukaren tillgång till vissa tjänster med bästa möjliga kvalitet. Avsikten är att valfriheten ska leda till ökad möjlighet för brukaren att bestämma vem som ska utföra tjänsten. Detta kan leda till ökad konkurrens på berörda marknader samt underlätta för små och medelstora företag att erbjuda sina tjänster. 1 Införande av valfrihetssystem i socialtjänst förutsätter prestationsersättning. I ett valfrihetssystem enligt LOV ska godkända leverantörer ha samma villkor. Det gäller både kvalitetskrav som ersättningsbelopp. Kommuner som infört lagen om valfrihetssystem LOV Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sammanställer antalet kommuner som infört lagen om valfrihetssystem. Antalet kommuner i landet som till och med november 2016 infört valfrihetssystemet och publicerat ett förfrågningsunderlag på valfrihetswebben är 162 stycken. Valfrihetssystem inom kommunal omsorg är vanligast inom hemtjänsten. Kraftsamling för Eskilstuna I samverkansöverenskommelsen Kraftsamling för Eskilstuna som finns upprättad mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna i Eskilstuna framgår att det under mandatperioden ska genomföras en utredning om LOV utifrån ekonomiska och praktiska konsekvenser. Erfarenheter av införande av LOV 1 Konkurrensverket Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 Vård- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(6) Statskontorets undersökning 2 Regeringen gav i maj 2011 Statskontoret i uppdrag att undersöka vilken betydelse införandet av LOV har för utvecklingen av kostnader och effektivitet i kommunernas verksamheter. Resultatet visar på mer nöjda brukare i kommuner som har ett valfrihetssystem enligt LOV. Den ökade nöjdheten kan vara ett uttryck för att hemtjänstens kvalitet ökat i dessa kommuner. Den kan också vara ett uttryck för att brukarna uppskattar möjligheten att välja utförare. I rapporten framgår att det inte bara är LOV som skapar grund för mer kontakt mellan brukare och utförare. Många av de företag som ingår i kommunernas LOV-system säljer också sina tjänster på den privata tjänstemarknaden, som växt fram med stöd av rut-avdrag. Med en ökande privat tjänstemarknad blir det vanligare att äldre, innan de beviljas biståndsinsatser, anlitat samma företag som utför hemtjänstinsatser men då i egenskap av kunder. De ersättningssystem som kommunerna tillämpar inom LOV förstärker drivkrafterna för att skapa en mer systematisk uppföljning. Ersättningssystemen som kommunerna utformar skapar ofta incitament för att de insatser eller timmar som kommunen beviljar också utförs. Det gör att biståndsansökningarna får ett allt större genomslag på hemtjänstens kostnader. Ökade krav ställs på kommunen att hålla biståndsbesluten aktuella och realistiska. LOV skapar, till skillnad från LOU, inte någon priskonkurrens mellan utförarna. Statskontorets analys ger inte belägg för att kostnaderna dämpas av LOV. Om något finns det tecken på att kostnaderna ökar något mer i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV. De högre kostnaderna kan förklaras med de nya arbetsuppgifterna och den ökade administrationen som LOV ger upphov till, bland annat i form av ökad uppföljning och kontroll. De prestationsbaserade ersättningarna som tillämpas inom hemtjänsten kan också vara kostnadsdrivande. Beroende på hur biståndsbesluten utformas kan det finnas ett utrymme för brukare och utförare att närmare bestämma över själva innehållet i insatsen. Det kan också finnas ett utrymme för utförarna och brukarna att även påverka hur omfattande insatserna ska vara. Med prestationsbaserad ersättning skapas incitament hos utförarna att maximera antalet utförda timmar eller insatser. Statskontorets undersökning visar att det framför allt är andra faktorer än LOV som påverkar effektivitetsutvecklingen i kommunerna. Resultatet från analyserna av kostnadsutvecklingen visar på vissa kostnadsdrivande samband men de är svaga. I kombination med iakttagelser från fallstudier finns det skäl att tro att LOV kan leda till ökade kostnader till följd av att de administrativa uppgifterna ökar. Samtidigt har LOV ökat kommunernas medvetenhet och kunskap om kostnaderna och resurserna används mer ändamålsenligt. 2 Lagen om valfrihetssystem. Hur påverkar den kostnader och effektivitet i kommunerna? Statskontoret (2012:15) Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 Vård- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 4(6) Socialstyrelsen uppföljning av stimulansbidrag LOV 3 Socialstyrelsen genomförde på uppdrag av regeringen en uppföljning om hur stimulansbidrag har använts för utveckling av valfrihetssystem inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. I rapporten framgår bland annat att valfriheten är störst inom äldreomsorgen. Endast en tiondel av brukarna avstår från att välja utförare. Det vanligaste valet är kommunens egenregi medan drygt en tredjedel väljer privat utförare. Omval är sällsynta vilket tyder på att de flesta brukare hanterar sitt missnöje på annat sätt än genom byte av utförare. I rapporten framgår även att kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV har ofta begränsningar i sitt valfria utbud. Det kan gälla typen av insatser, tiden på dygnet eller geografiska avgränsningar. Tillgängligheten på utförare kan variera i en och samma kommun och i den meningen anser Socialstyrelsen inte att valfrihetssystemets tillämpning bidrar till en mer jämlik vård och omsorg mellan kommuninvånarna. De flesta brukarna klarar att göra ett eget val av utförare. Mest avgörande i valet är rekommendationer från anhöriga, närstående, vänner och bekanta. Informationen som förmedlas i samband med val av utförare beskrivs av brukare och anhöriga som alltför likartad och svår att ta till sig. Vid nedsatt beslutsförmåga tillämpas vanligen kommunens ickevals-alternativ om ingen kan bistå den enskilde i valet av utförare. Ickevals- alternativet utgår inte från individens behov utan från den ordning som gäller i kommunen om någon avstår från att välja utförare. En jämförelse av kundnöjdhet visar att äldre personer med färre än 25 timmars hemtjänst per månad är mer nöjda i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV än i kommuner som inte infört valfrihetssystem. För de mest sjuka äldre, med fler än 25 timmar hemtjänst per månad, är det ingen skillnad i kundnöjdheten mellan kommunerna. Äldrecentrums studie 4 Äldrecentrum genomförde 2013 en studie om vad lagen om valfrihetssystem betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna. I studien framgår bland annat att de flesta äldre ser det som positivt att kunna välja och byta hemtjänstenhet även om flera studier visar att det är få äldre som aktivt väljer utförare. Samtidigt visar olika studier att det är svårt för många äldre att välja. Det handlar ofta om personer som behöver anpassa sig till att inte längre kunna klara 3 Stimulansbidrag LOV, slutrapport Valfrihetens LOV. En studie om vad lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna. Äldrecentrum 2013:01 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 Vård- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 5(6) sig själv. Speciellt svårt är det att göra ett val när hjälpbehov uppstår akut eller för personer med demenssjukdomar eller andra former av kognitiv svikt. Ett område som uppmärksammas i rapporten är att valfrihetssystem gynnar resursstarka individer i förhållande till mer resurssvaga. Ett annat område gäller risker förknippade med att ha ett stort antal utförare. Socialstyrelsen uppmärksammade i en rapport 2011 att många utförare försvårar för vårdgivarna att samordna vården och omsorgen. Något som är avgörande för kvaliteten för vården och omsorgen om de allra mest sjuka. I rapporten framgår även att det finns en oro hos företrädare för företag att kommunerna ska favorisera de egna enheterna. Konkurrensverket pekar på behovet av tillsyn för att hindra att konkurrensen snedvrids genom att företagen underpresterar och avviker från avtalsreglerade grundkrav angående kvalitet. Samtidigt har privata företag till skillnad mot kommunala enheter rätt att utföra tilläggstjänster. Äldrecentrum konstaterar att kunskapen om vilka kostnadsmässiga konsekvenser som LOV har fått är begränsade. Tecken tyder dock på att konkurrensutsättning bidrar till att öka kostnaderna. Anledningen är att många aktörer ger till ökade transaktionskostnader, kostnader för information och uppföljning, fler och längre resor samt försvårar och fördyrar samverkan mellan vårdgivare. Svenskt näringslivs uppföljning 5 Svenskt näringsliv genomförde 2012 en uppföljning av LOV i Skåne och Blekinge. Sammanfattningsvis konstateras att valfrihetsreformen LOV utvecklats starkt under de tre år som den varit i bruk: nya företag har startats kommuninvånarna har fått nya möjligheter att själva bestämma över sin omsorg kommunerna har fått bättre kontroll över sin verksamhet Samtidigt påpekar Svenskt näringsliv i rapporten att: ersättningarna måste höjas till rimliga nivåer de kommunala monopolen vad gäller ickevalsalternativ måste avvecklas informationen måste bli mer lättillgänglig och neutral. Yttrande Erfarenheter och konsekvenser av LOV bör klarläggas genom en särskild utredning som ligger till grund för kommunens ställningstagande om att införa LOV inom äldreomsorgen. 5 Tre år med LOV, Svenskt näringsliv 2012 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17 Vård- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 6(6) Yrkanden Erika Rydja Sandvik (L) och Samuel Deivard (KD) yrkar bifall till motionen. Marcus Helgstrand (V) yrkar avslag till motionen och till förvaltningens förslag. Ann-Louise How Ling (M), Anna Olsson (S), Christina Andersson (C), Torbjörn Olsson (M) och Mikael Edlund (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Benny Ekström (SD) yrkar avslag till motionen och bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns tre förslag till beslut, dels Erika Rydja Sandvik (L) och Samuel Deivards (KD) förslag om bifall till motionen, dels Marcus Helgstrands (V) förslag om avslag till motionen och avslag till förvaltningens förslag samt Ann-Louise How Ling (M) med fleras förslag om bifall till förvaltningens förslag. Ordförande ställer de tre förslagen mot varandra och finner att vård- och omsorgsnämnden beslutat att bifalla förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18

19 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsförvaltningen Utredningsenheten VON/2017:50 Åsa Tavemark (6) Vård- och omsorgsnämnden Yttrande angående motion - Inför valfrihet i hemtjänsten - inlämnad av L Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Erika Rydja Sandvik (L) har den 14 mars 2017 lämnat in en motion Inför valfrihet i hemtjänsten. Motionen har remitterats till vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 6 september Motionären yrkar på att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder införa valfrihet i hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Vård- och omsorgsnämndens yttrande Erfarenheter och konsekvenser av LOV bör klarläggas genom en särskild utredning som ligger till grund för kommunens ställningstagande om att införa LOV inom äldreomsorgen. Ärendebeskrivning Erika Rydja Sandvik (L) har den 14 mars 2017 lämnat in en motion Inför valfrihet i hemtjänsten. Motionen har remitterats till vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 6 september Motionären beskriver att andelen äldre ökar i Sverige. De som nu blir pensionärer är aktivare, friskare och mer väl medvetna om sina rättigheter. De kommer att ställa större krav på omsorg och hemtjänst. De vill själva bestämma hur det skall städas, hur maten skall lagas och framförallt vem som kommer in i deras hem och gör det. För att kunna möta de här utmaningarna räcker det inte med en kommunal utövare. Kvaliteten blir bättre med konkurrens. Motionären menar vidare att LOV skapar möjligheter för små, lokala företag att starta verksamhet inom omsorg och

20 Eskilstuna kommun (6) hemtjänst. Fler aktörer ger högre löner för de som arbetar i branschen och fler arbetsgivare att välja mellan. Motionären menar att det finns möjligheter att med kommunala beslut förstärka och lyfta en kvinnodominerad bransch, och förbättra dess status och attraktivitet som framtida arbetsplats. Motionären yrkar på att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder införa valfrihet i hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Bakgrund Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska gälla för upphandlande myndigheter som inför ett valfrihetssystem enligt LOV och därmed överlåter till brukaren att välja utförare av de tjänster som omfattas av valfrihetssystemet. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lag om offentlig upphandling (LOU). Lagen bygger på grundläggande principer; icke-diskriminering och likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Syftet med LOV är att underlätta för upphandlande myndigheter att ge brukaren tillgång till vissa tjänster med bästa möjliga kvalitet. Avsikten är att valfriheten ska leda till ökad möjlighet för brukaren att bestämma vem som ska utföra tjänsten. Detta kan leda till ökad konkurrens på berörda marknader samt underlätta för små och medelstora företag att erbjuda sina tjänster. 1 Införande av valfrihetssystem i socialtjänst förutsätter prestationsersättning. I ett valfrihetssystem enligt LOV ska godkända leverantörer ha samma villkor. Det gäller både kvalitetskrav som ersättningsbelopp. Kommuner som infört lagen om valfrihetssystem LOV Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sammanställer antalet kommuner som infört lagen om valfrihetssystem. Antalet kommuner i landet som till och med november 2016 infört valfrihetssystemet och publicerat ett förfrågningsunderlag på valfrihetswebben är 162 stycken. Valfrihetssystem inom kommunal omsorg är vanligast inom hemtjänsten. Kraftsamling för Eskilstuna I samverkansöverenskommelsen Kraftsamling för Eskilstuna som finns upprättad mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna i Eskilstuna framgår att det under mandatperioden ska genomföras en utredning om LOV utifrån ekonomiska och praktiska konsekvenser. Erfarenheter av införande av LOV Statskontorets undersökning 2 1 Konkurrensverket 2 Lagen om valfrihetssystem. Hur påverkar den kostnader och effektivitet i kommunerna? Statskontoret (2012:15)

21 Eskilstuna kommun (6) Regeringen gav i maj 2011 Statskontoret i uppdrag att undersöka vilken betydelse införandet av LOV har för utvecklingen av kostnader och effektivitet i kommunernas verksamheter. Resultatet visar på mer nöjda brukare i kommuner som har ett valfrihetssystem enligt LOV. Den ökade nöjdheten kan vara ett uttryck för att hemtjänstens kvalitet ökat i dessa kommuner. Den kan också vara ett uttryck för att brukarna uppskattar möjligheten att välja utförare. I rapporten framgår att det inte bara är LOV som skapar grund för mer kontakt mellan brukare och utförare. Många av de företag som ingår i kommunernas LOV-system säljer också sina tjänster på den privata tjänstemarknaden, som växt fram med stöd av rut-avdrag. Med en ökande privat tjänstemarknad blir det vanligare att äldre, innan de beviljas biståndsinsatser, anlitat samma företag som utför hemtjänstinsatser men då i egenskap av kunder. De ersättningssystem som kommunerna tillämpar inom LOV förstärker drivkrafterna för att skapa en mer systematisk uppföljning. Ersättningssystemen som kommunerna utformar skapar ofta incitament för att de insatser eller timmar som kommunen beviljar också utförs. Det gör att biståndsansökningarna får ett allt större genomslag på hemtjänstens kostnader. Ökade krav ställs på kommunen att hålla biståndsbesluten aktuella och realistiska. LOV skapar, till skillnad från LOU, inte någon priskonkurrens mellan utförarna. Statskontorets analys ger inte belägg för att kostnaderna dämpas av LOV. Om något finns det tecken på att kostnaderna ökar något mer i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV. De högre kostnaderna kan förklaras med de nya arbetsuppgifterna och den ökade administrationen som LOV ger upphov till, bland annat i form av ökad uppföljning och kontroll. De prestationsbaserade ersättningarna som tillämpas inom hemtjänsten kan också vara kostnadsdrivande. Beroende på hur biståndsbesluten utformas kan det finnas ett utrymme för brukare och utförare att närmare bestämma över själva innehållet i insatsen. Det kan också finnas ett utrymme för utförarna och brukarna att även påverka hur omfattande insatserna ska vara. Med prestationsbaserad ersättning skapas incitament hos utförarna att maximera antalet utförda timmar eller insatser. Statskontorets undersökning visar att det framför allt är andra faktorer än LOV som påverkar effektivitetsutvecklingen i kommunerna. Resultatet från analyserna av kostnadsutvecklingen visar på vissa kostnadsdrivande samband men de är svaga. I kombination med iakttagelser från fallstudier finns det skäl att tro att LOV kan leda till ökade kostnader till följd av att de administrativa uppgifterna ökar. Samtidigt har LOV ökat kommunernas medvetenhet och kunskap om kostnaderna och resurserna används mer ändamålsenligt. Socialstyrelsen uppföljning av stimulansbidrag LOV 3 Socialstyrelsen genomförde på uppdrag av regeringen en uppföljning om hur stimulansbidrag har använts för utveckling av valfrihetssystem inom 3 Stimulansbidrag LOV, slutrapport

22 Eskilstuna kommun (6) äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. I rapporten framgår bland annat att valfriheten är störst inom äldreomsorgen. Endast en tiondel av brukarna avstår från att välja utförare. Det vanligaste valet är kommunens egenregi medan drygt en tredjedel väljer privat utförare. Omval är sällsynta vilket tyder på att de flesta brukare hanterar sitt missnöje på annat sätt än genom byte av utförare. I rapporten framgår även att kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV har ofta begränsningar i sitt valfria utbud. Det kan gälla typen av insatser, tiden på dygnet eller geografiska avgränsningar. Tillgängligheten på utförare kan variera i en och samma kommun och i den meningen anser Socialstyrelsen inte att valfrihetssystemets tillämpning bidrar till en mer jämlik vård och omsorg mellan kommuninvånarna. De flesta brukarna klarar att göra ett eget val av utförare. Mest avgörande i valet är rekommendationer från anhöriga, närstående, vänner och bekanta. Informationen som förmedlas i samband med val av utförare beskrivs av brukare och anhöriga som alltför likartad och svår att ta till sig. Vid nedsatt beslutsförmåga tillämpas vanligen kommunens ickevals-alternativ om ingen kan bistå den enskilde i valet av utförare. Ickevals- alternativet utgår inte från individens behov utan från den ordning som gäller i kommunen om någon avstår från att välja utförare. En jämförelse av kundnöjdhet visar att äldre personer med färre än 25 timmars hemtjänst per månad är mer nöjda i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV än i kommuner som inte infört valfrihetssystem. För de mest sjuka äldre, med fler än 25 timmar hemtjänst per månad, är det ingen skillnad i kundnöjdheten mellan kommunerna. Äldrecentrums studie 4 Äldrecentrum genomförde 2013 en studie om vad lagen om valfrihetssystem betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna. I studien framgår bland annat att de flesta äldre ser det som positivt att kunna välja och byta hemtjänstenhet även om flera studier visar att det är få äldre som aktivt väljer utförare. Samtidigt visar olika studier att det är svårt för många äldre att välja. Det handlar ofta om personer som behöver anpassa sig till att inte längre kunna klara sig själv. Speciellt svårt är det att göra ett val när hjälpbehov uppstår akut eller för personer med demenssjukdomar eller andra former av kognitiv svikt. Ett område som uppmärksammas i rapporten är att valfrihetssystem gynnar resursstarka individer i förhållande till mer resurssvaga. Ett annat område gäller risker förknippade med att ha ett stort antal utförare. Socialstyrelsen uppmärksammade i en rapport 2011 att många utförare försvårar för vårdgivarna 4 Valfrihetens LOV. En studie om vad lagen om valfrihet betyder för den som har hemtjänst, för kommunen och för utförarna. Äldrecentrum 2013:01

23 Eskilstuna kommun (6) att samordna vården och omsorgen. Något som är avgörande för kvaliteten för vården och omsorgen om de allra mest sjuka. I rapporten framgår även att det finns en oro hos företrädare för företag att kommunerna ska favorisera de egna enheterna. Konkurrensverket pekar på behovet av tillsyn för att hindra att konkurrensen snedvrids genom att företagen underpresterar och avviker från avtalsreglerade grundkrav angående kvalitet. Samtidigt har privata företag till skillnad mot kommunala enheter rätt att utföra tilläggstjänster. Äldrecentrum konstaterar att kunskapen om vilka kostnadsmässiga konsekvenser som LOV har fått är begränsade. Tecken tyder dock på att konkurrensutsättning bidrar till att öka kostnaderna. Anledningen är att många aktörer ger till ökade transaktionskostnader, kostnader för information och uppföljning, fler och längre resor samt försvårar och fördyrar samverkan mellan vårdgivare. Svenskt näringslivs uppföljning 5 Svenskt näringsliv genomförde 2012 en uppföljning av LOV i Skåne och Blekinge. Sammanfattningsvis konstateras att valfrihetsreformen LOV utvecklats starkt under de tre år som den varit i bruk: nya företag har startats kommuninvånarna har fått nya möjligheter att själva bestämma över sin omsorg kommunerna har fått bättre kontroll över sin verksamhet Samtidigt påpekar Svenskt näringsliv i rapporten att: ersättningarna måste höjas till rimliga nivåer de kommunala monopolen vad gäller ickevalsalternativ måste avvecklas informationen måste bli mer lättillgänglig och neutral. Yttrande Erfarenheter och konsekvenser av LOV bör klarläggas genom en särskild utredning som ligger till grund för kommunens ställningstagande om att införa LOV inom äldreomsorgen. Johan Lindström Förvaltningschef Sara Josefsson Kvalitetschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 5 Tre år med LOV, Svenskt näringsliv 2012

24 Eskilstuna kommun (6)

25 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(1) 78 Motion - Inför valfrihet i hemtjänsten (KSKF/2017:224) Beslut Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Ärendebeskrivning Erika Rydja Sandvik (L) har den 14 mars 2017 lämnat in en motion Inför valfrihet i hemtjänsten. Motionären yrkar på följande: - Att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder införa valfrihet i hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande