Parentesen. februari 2015 nr 2. Pargasiternas infoblad. Med anledning av vändagen den

Transkript

1 Parentesen februari 2015 nr 2 Pargasiternas infoblad Med anledning av vändagen den I 1300-talets England och Frankrike blev Valentindagen en fest för ungdom och förälskade, och parbildningslekar av olika slag var vanliga. Det var först då som helgonet som sådant började förknippas med kärlek. Under medeltiden uppstod där också en sed att skriva kärleksbrev med rimmade dikter till sin käraste, och senare på 1800-talet blev tryckta och utsirade Valentinkort, ofta utsmyckade med sidenband och spetsar, populära. I dag är Valentindagen starkt uppmärksammad i alla engelsktalande länder, där kärleksbrev och små presenter brukar skänkas bort. Olika berättelser med romantiskt innehåll har också kommit till. Enligt en av dessa var Sankt Valentin en kristen som levde i Rom på 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat kejsar Claudius II:s förbud att viga unga par. Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter (jämför med den medeltida legenden ovan) som han var mycket förälskad i det första Valentinkortet och ursprung till seden att skicka kort denna dag. Valentin sägs även ha haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Detta påstås ha givit upphov till seden att ge varandra blommor på alla hjärtans dag. Den äldsta bevarade Valentinhälsningen är från 1477, då den unga Margery Brew skickade en hälsning till sin trolovade John Paston som hon kallade sin worshipful and well beloved valentine. 1

2 I Finland har dagen uppmärksammats sedan år 1987 då den upptogs i kalendern. På alla hjärtans dag uppmuntrar bland annat Finlands Röda Kors människor att delta i frivilligt vänarbete. [ Pargasiternas händelsekalender våren /2 Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 7. 10/3 Styrelsemöte på Humana kl /3 Seniorföreläsning i Stadshuset (Bryggan). Kari Penttinen: Identifiera fåglar steg för steg. 18/3 Månadsträff med årsmöte på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 8. 7/4 Styrelsemöte på Humana kl /4 Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 9. 16/4 Uttagningar till förbundets frågesporttävling 12/5 Styrelsemöte på Humana kl /5 Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 10. Identifiera fåglar steg för steg Att känna igen fåglar är lättare än du tror. Det kräver bara noggranna observationer: fågeln var stor som en gråsparv, röd framtill, nacken var gråblå och den hade vita band tvärs över vingarna i stället för oj, den var så vacker, den var röd! Sen kan man systematiskt steg för steg ta sig fram till rätt art. Vill man så kan man träna på datorn. Det är lika roligt som att lösa korsord! PS Den iakttagna fågeln var en bofinkhane Biologen och fågelskådaren Kari Penttinen berättar om hur man skall lära sig känna igen fåglar i en seniorföreläsning på Stadshuset den 11 mars kl. 13 till 15. Anmäl dig till Medborgarinstitutet om du vill delta! 2

3 Reseledarna har ordet Lördag 4.3. Hemliga resan med start från busstationen kl. 9. Vi beräknas vara tillbaka senast kl. 16. Pris ca 40 EUR. Anmälningar tas emot så länge det finns plats ännu på februari-mötet. Lördag 14/3 Mamma Mia, Helsingfors, Svenska Teatern. Mamma Mia resan full, några står i kö. Närmare information senare /4 Polen, Kraków med omnejd (slottet Wawel, Wieliczka saltgruva, Auschwitz-Birkenau, Zakopane etc.). 2 platser lediga (av 33). Pris 980 euro inkl. 3 luncher, alla utflykter och inträdesavgifter. Anmälan genast till Forte /4 Förbundets jazzkryssning till Stockholm. Bokningar och förfrågningar: Friman Resor tfn , e-post info@frimanresor.fi En resa till Marttila-trakten planerad till maj och en bekväm ruskaresa i september. Ruskaresan sker med buss och inkvarteringen blir i hotell. Anmälningar börjar tas emot på mars-mötet. Reseledarna är på plats kl före månadsmötet. Observera att anmälan till resor är bindande om inte annat avtalats. Kontaktuppgifter: Asta Lindholm asta.lindholm@netti.fi Rauni Schleutker rauni.schleutker@elisanet.fi Några vitsar: En cowboy och hans häst satt och spelade kort. Plötsligt började hästen äta på korten. Cowboyen frågade: - varför äter du på korten? -det är ju klöver, sa hästen -I går vann jag fyra hundra meter häck. -Jaså, var ska du plantera den då? - Ni får sluta som chaufför hos mej. Idag var det andra gången på två veckor som ni varit nära att köra ihjäl mej. - Snälla direktören, ge mej en chans till. 3

4 PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2015 Styrelsen Ordförande Jan-Erik Bergquist Vice ordförande och kassör Olle Anckar Sekreterare Vivan Norring-Nyström Övriga ledamöter Pirkko Lehtonen Robi Lindblad Bjarne Nylund Kari Penttinen Marianne Saanila Christina Stolpe Funktionärer: Medlemssekreterare Christina Stolpe Pressombud Bjarne Nylund Teknikansvarig Kari Penttinen Fotograf/Klippboken Robi Lindblad Reseledare Asta Lindholm, Rauni Schleutker Parentesens redaktion Mikael Reuter, Marianne Saanila, Stina Engblom Colliander (uppgifter på sista sidan) Webbansvarig Lilly Hollstén Webbredaktör Gusse Laurén Webbadress ******************************************************************* Välkommen till pensionärsföreningen Pargasiten! Träff i Brankis tredje onsdagen i månaden kl , september - maj 4

5 Smågrupper Måndagar kl Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista. Måndagar kl Boccia i Yrkesskolans gymnastiksal (fram till 2/2; närmare information senare). Måndagar kl Bridge i Seniorboendets klubblokal på Vapparvägen. Tisdagar kl Bowling (nybörjare) i bowlinghallen enligt deltagarlista. Fredagar kl Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista. Fredagar kl Vattengympa i Folkhälsans hus. Musik och Trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna. Gruppledare Boccia: Estrid Enlund Bowling: Bo Åkerholm Bridge: Jan-Erik Bergquist Da Capo: Olle Anckar Encore: Kurt Långbacka Vattengympa: Olle Anckar Trädgård: Pirkko Lehtonen Arrangörsgrupperna och gruppledarna för PSPs månadsmöten 1. Olle Anckar p.anckar@parnet.fi 2. Mårten Malmlund marten.malmlund@parnet.fi 3. indragen 4. Birgitta Bröckl gitta.brockl@gmail.com 5. Rainer Wahtera rainer.wahtera@gmail.com 6. Ros-Marie Lindroos rose-marie48@hotmail.fi 6. Kurt Lindroos kurt.lindroos4752@hotmail.fi 7. Stina Engblom Colliander stina202@parnet.fi 8. Riitta Seppä seppa.arto@gmail.com 9. Christina Stolpe christina.stolpe@pp.inet.fi 10. Jörgen Hollsten jorgen.hollsten@pp.inet.fi 11. Doris Åkerholm doris.akerholm@parnet.fi 11. Bo Åkerholm bo.akerholm@parnet.fi 5

6 PM FRÅN GRUPPLEDARMÖTE DEN Närvarande: 7 styrelsemedlemmar och 11 gruppledare - Gruppernas form och uppgifter diskuterades livligt. Föreslogs att den som anskaffar en ny medlem skall informera om verksamheten och grupperna och en ny medlems önskemål om till vilken grupp den vill höra bör beaktas. Man bör höra till en grupp, det är ett bra sätt att driva föreningen. Konstaterades dock att tvång inte får förekomma, man kan även vara icke aktiv deltagare i en grupp. Gruppledarna fick som uppgift att gå igenom grupplistorna och därefter skall vi försöka få grupperna så jämna som möjligt. Icke aktiva deltagare behöver inte inräknas i antalet gruppmedlemmar. Även gruppmedlemmarnas e-postadresser och telefonnummer skall uppdateras. - Diskuterades gruppledarnas ansvar. Rent allmänt upplevs ansvaret inte betungande. Det är gruppledaren som ansvarar för program och traktering på månadsmötet. - För att kunna ordna ett intressant program bör grupperna sammankallas till möte i god tid före månadsmötet. Gruppledaren har förslag till mötet och diskuterar det med sina medlemmar samt är öppen för tips från medlemmarna. Gruppledarna bör vara informerade om programmet på månadsmötena under ett par år bakåt. För att undvika upprepningar skall vi upprätta ett register på våra sponsorer. Om grupperna kan ordna sponsorer är styrelsen mycket tacksam för det, men det skall inte upplevas som ett tvång. Då månadsavgiften har höjts från början av detta år torde det finnas pengar att finansiera varje möte. - Diskuterades honorering av uppträdande. Vi skall vara restriktiva att erbjuda pengar. Blommor, reseersättning och ½ dagtraktamente om resan är över 15 km är OK. Arvode över 20 måste beskattas och redovisas. - Beslöts att köpa 2 stycken adapters till Mac á ca 30 /st. - Kaffestunden är en socialt viktig programpunkt och den fungerar bra. Grupperna planerar hur bortplockning av kärlen görs så att det övriga programmet inte störs. Man skall sträva till att programmet slutar kl Lotteriet fungerar bra, men obs! det bör gå snabbt undan. Vivan Norring-Nyström 6

7 Många myter kring fågelmatningen. Det fåglarna inte gillar lämnar de. Så enkelt är det! Text: Sven Lindholm Foto: Tero Niemi Artikel från Natur&Trädgård 3/05 Bjud trädgårdens vinterfåglar på vilka matrester du vill. Även salt fläsk. Du behöver inte mata hela vintern och inte vara rädd för salmonella. I denna intervju tar en av Sveriges kunnigaste ornitologer död på många myter kring fågelmatningen. Det fåglarna inte gillar lämnar de - så enkelt är det, hävdar Sören Svensson. Sören Svensson är docent och trots uppnådd pensionsålder fortfarande verksam vid Lunds universitet som projektledare. Under många år var han ordförande i Sveriges Ornitologiska Förening och den som rodde det enorma projektet Svensk fågelatlas i hamn. Sören Svensson är positivt inställd till fågelmatningen, men han vill avdramatisera den. - Många är rädda för att mata fåglar för de tror att de ska göra fel. Men det är väldigt svårt att göra det. Det fåglarna inte gillar lämnar de, så enkelt är det. Det är bara att kolla på en soptipp, säger han till Natur&Trädgård. Det gör inget om fläsksvålen du bjuder den större hackspetten på är salt. Man kan lägga ut allt till fåglarna, hävdar han. Förutsatt att det är tillåtet, vilket det ofta inte är vid hyreshus. - Det innebär givetvis inte att man skall hälla komposthinken över balkongen, men har man en egen tomt så kan man sortera ut det mesta och ge till fåglarna. T ex rester av kokt ris. Att risgryn eller andra gryn skulle svälla ytterligare och spränga fåglarna är en myt. Inte ens okokt ris är något problem. Att fåglarna själva proppar sig fulla med frön ute i naturen och är riktiga plågoris i risodlingar glömmer man. - Har man, fortsätter Sören Svensson matsedelsförslaget, ett gammalt skrov från en kokt höna kan man lägga ut det åt talgoxar och mesar som gärna hackar loss kött och fettrester. Och fläsksvålen som skärs bort tillsammans med det feta är utmärkt mat för mesar och en del andra fåglar. Saltet är ingen fara. Finns ingen risk för att fåglar törstar ihjäl. Där rök flera myter. Att vi måste fortsätta mata i full skala under hela vintern om vi en gång börjat är också en myt, hävdar Sören Svensson. - Trams! Fåglarna har vingar. Tar maten slut i en trädgård flyger de till nästa. Egentligen är det bara när det är riktigt kärvt på vintern som fåglarna behöver hjälp med extra föda. Men visst kan man lägga ut mat under hela vintern för sitt eget nöjes skull. 7

8 *Pargasiterna firade årets första månadsmöte den 21 januari* Efter välkomsthälsning från värdparet Tuula Johansson och Leila Lagerroos var det dags för Birgitta Rittinghaus att fatta mikrofonen och inleda mötet. Ordföranden avtackade Jörgen Hollsten för de många insatser denne gjort föreningen till fromma. Kurre Långbacka berättade om musikgrupperna Da Capo och Encore samt om den 120 år gamla traditionen att fira vår nationalskalds födelsedag med en fest. När så Käthe och Ralf Rhenström bänkat sig framför publiken fick denna vara med om en intressant resa till Bolivia. Deras med trevliga foton kryddade föredrag förde oss till världens högst belägna stad El Alto och Bolivias huvudstad La Paz. De berättade om ett besök på Häxmarknaden där det såldes många föremål som berättade om förekomsten av häxtro i landet. På en annan marknad i El Alto kunde man köpa nästan vad som helst, t.om. löständer. Våra resenärer gjorde en också mycket intressant resa till saltöknen Uyuni, som producerar ton salt per år. De fick också stifta bekantskap med en tågkyrkogård! Det var inte alltid så lätt att få kontakt med människorna. De verkade en aning skygga och dessutom talas det 36 olika språk i landet! Fattigdomen är stor i Bolivia men det är billigt att resa där. På flera av fotona fick vi se mödrar och barn, vilka väckte stort intresse hos Käthe, som hela sitt liv arbetat med barn. Några alpackor på det sista fotot fick avsluta resan för vår del och föredragshållarna avtackades med stormande applåder för ett synnerligen intressant föredrag. För nästa framträdande stod Tiina Lahtonen och Regina Aakula från Nordea som gav oss en stor mängd nyttig information om en del av det nya som kommit in i bankvärlden under senare tider. Vi fick tips om hur vi skall sköta våra bankärenden, planera för tiden "efter oss" genom att tänka på att uppgöra testamente, beakta beskattningen av arv och gåvor samt hitta skatteeffektiva lösningar och ordna med ett effektivt arvsskydd. Efter kaffepausen tågade Christian Hindersson med 10 elever från Skräbböle skola in i salen för att bjuda oss på musikalisk underhållning. Det blev en fin sådan när ungdomarna i olika sammansättningar uppförde sånger med en nog så modern framtoning. Alla texter var skrivna på engelska, vilket väl är tidens melodi. För mötets sista uppträdande, undantaget lotteriet, stod Marika Cederlöf. Hon arbetar på Malmkulla och tillsammans med Christina Eriksson berättade hon livfullt om den verksamhet man där bedriver för att göra klienternas vistelse så behaglig som möjligt. Det var en nyttig lektion och i vår ålder kan man väl knappast få för mycket geriatrisk information. Det är dags att tacka grupp 6 för en trevlig och nyttig januariträff. Bjarne 8

9 DIKT Ruth Johannson Vintern med varannandags väder Undrar över vilka kläder Vilka skor skall jag sätta på Kanske broddar för att bättre gå Pälsen kan vi glömma Passar bäst i skrubbens gömma Nu passar bäst en lätt kavaj Om jag någon gång är på svaj Vinter temperaturen står på noll Om jag nu har det på koll Ibland kan det plaska När vi är ute och traska Ibland är riktig vinter Då kanske skidan slinter Den kan vara några dagar Ta vara på det så länge det varar Men snön kommer och far Ofta är marken bar Ingen vet om det är vinter eller vår Ett vet jag att tiden går. Ena dagen snö andra dagen tö! ******************************************************************* Klokt sagt om vänskap: - Av alla de gåvor som en vis försyn gav oss för att göra livet rikt och lyckligt är VÄNSKAPEN den vackraste. (Epikuros) - Den som håller sig god med alla, är inte vän med någon. (drottning Kristina) - All världens storheter väger inte upp en vän. (Voltaire) - Vänskap kan bara köpas med vänskap. En man kan ha inflytande över andra, men han kan aldrig vinna deras hjärta utan att ge sitt eget. (Thomas Wilson) - Vi kan inte utföra storverk här på jorden. Vi kan bara göra små saker med stor kärlek. (moder Teresa) 9

10 PROFILEN Vem är du? Kurt Lindroos född sommaren 1947 i Våno Östertorp, Pargas men flyttade snart till Åbo. Var har du vuxit upp och gått i skola? Jag har vuxit upp och gått i skola i Åbo Topelius folkskola och fem klasser i Classikum. När flyttade du till Pargas? År Hur ser din familj ut? Min hustru Rose-Marie, två vuxna söner och tre barnbarn Vilka intressen har du? Att umgås med vänner, Skröbbelgåbbana och så har jag en husbil och varit cravanare i över 20 år och därmed fått vänner från hela norden. Vem är din förebild? Jag har ingen direkt förebild men jag högaktar vår nuvarande Republikens President. Är du engagerad i någon förening berätta vad? Jag är aktivt engagerad i SFC Turku ry(åbo caravan förening), numera är jag dock med och ordnar träffar och sammankomster. Har varit med och organiserat både inhemska och samnordiska träffar(varit kontaktperson till de övriga nordiska länderna år 2013). I början av 2000 talet satt jag med i styrelsen var även viceordförande samt ordförande för träffutskottet, som handhar ordnandet av sammankomster. Din favoritmusik? Bra dansmusik, framförallt Tango. Vad tycker du om Pargas? Idyllisk skärgårdsstad och har träffat min fru Rose-Marie här på Lillholmen. Ditt motto? Bestämda åsikter och att man håller sina löften. 10

11 Denna debattartikel har varit införd i Hufvudstadsbladet lördagen den DE ÄLDRES RÄTT TILL EN VÄRDIG ÅLDERDOM HAR INTE FÖRVERLIGATS Som ordförande för äldrerådet har jag engagerat mig i dagens äldrevård. Jag har diskuterat med de gamla och deras anhöriga om satsningen på öppenvård och rätten att få bo i eget hem. Genom deras berättelser har jag insett hur stor klyftan är mellan, strategi, ideologi och verklighet. Min slutledning är att de äldres rätt till en värdig ålderdom inte har förverkligats. Det finns två sega missuppfattningar då det gäller äldrevård. Den ena är att eftersom alla helst vill bo hemma så bör man ensidigt satsa på stödåtgärder för ett hemmaboende. Det andra är att vårdhem och serviceboenden per automatik behöver ökade resurser för att bli trivsamma och välfungerande. Ta enkäterna om hemmaboende kontra serviceboende. Visst vill vi ju helst bo i vårt eget hem, alla vi relativt friska och aktiva pensionärerer. Också de som drabbats av svåra ålderdomskrämpor vill bo hemma så länge de har en partner eller annan anhörig som tar hand om dem. Men ställ frågan så här: Vill du fortsätta att bo hemma som ensamstående. Då du har ångest och yrsel, är allt mera glömsk och funktionshindrad, inte längre klarar av toalettbesök och att äta den ofta smaklösa maten. Då din vardag går ut på att vänta på de korta hemvårdsbesöken enligt en tidtabell som du inte längre orkar hålla i minnet. Då hemvårdarna varje dag växlar och nya vikarier hoppar in för att de ordinarie anställda går i väggen på grund av stress, tunga lyft och en deprimerande känsla av otillräcklighet. Då frustrationen över att avsätta mycket tid på långa resor och rapporter blir tyngande, eftersom de erfar att det primära blir eftersatt, nämligen att tillgodose den gamlas längtan efter lite tröst och umgänge. Hemvårdare och hemsjukvårdare har inte fått de resurser de utlovades då institutionerna nermonterades. Inte heller har de den uppbackning och status de skulle vara värda. Att ge gamla människor omsorg och en meningsfull tillvaro ger ingen extra bonus i ett system, där kvalitetsmätningar är behäftade med en terminologi som står produktionen nära. I stället lägger samhället allt mera ansvar på de anhöriga, ett ohållbart krav eftersom det finns gränser för vad de klarar av. Följden av ett sådant förfarande är inte sällan att vi får två vårdbehövande i stället för en. I takt med att vi äldre blir allt flera måste kommunerna satsa på det växande behovet av alternativa serviceboenden, vid vilka det erbjuds adekvat service, rehabilitering och omsorg. 11

12 Det finns trivsamma boenden och anstaltsliknande boenden, stämningen sitter i de anställdas värderingar, människosyn och bemötanden. Då vi blir gamla blir vi lätt passiva och deprimerade på grund av ensamhet och en känsla av att inte längre behövas. Många gamla har dessutom visat sig vara undernärda och äter slentrianmässigt farliga medicinkombinationer, något som förorsakar både extra kostnader och illamående. Glädjande nog har uppfattningen om att ökad kvalitet förutsätter ökade resurser delvis reviderats genom satsningar som det inhemska projektet Hoivakoti kuntoon i Somero och det rikssvenska TV-projektet Sveriges bästa äldreboende. Vad som krävs är ett nytt ledarskap, nytänkande och nya inkluderande förhållningsätt. För personalen på olika äldreboenden har det visat sig öka både motivation och engagemang att ifrågasätta gamla rutiner och onödig rapportering och i stället använda mera tid tillsammans med de gamla. Genom att ordna gemensam rehabilitering i form av jumpa, dans och utepromenader och satsa på sinnesintryck och trivsel i form av sångstunder, bakning och gemensamma kaffestunder ökar välbefinnandet för alla på boendet. Det finns bara en måttstock på god äldrevård - att anställda, tjänstemän och vi andra vill anlita den då vi själva blir vårdbehövande. Stina Engblom Colliander (ordförande för äldrerådet) ******************************************************************** Ja det var då min vän - Marknad 2008 med potatisgröt och sillsallad... 12

13 Kassan sinar varför inte ställa till rolig marknad? 13

14 Sött och salt, varmt som kallt - till fester, bröllop och minnestunder Lunchkafé Kaffe, bröd och lunch måndag till fredag! Helena Halava (02) Brunnsvägen 21, Pargas **************************************************************************************************** OBS! OBS! Extra exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A Har du bilder eller berättelser som du vill publicera i Parentesen? Vi tar gärna emot material för kommande nummer av Parentesen. Minnen från gamla dar, berättelser, roliga historier, dikter, foton från både dåtid och nutid. Kontakta redaktionen. ************************************************************************* Redaktörer: Varannat nummer: Marianne Saanila (marianne.saanila@parnet.fi) och Mikael Reuter( mikael@undala.fi) Varannat nummer: Stina Engblom Colliander (stina202@parnet.fi) Redaktör och lay-out för nummer 2: Stina Engblom Colliander 14

15 15