Blivande År 2-elever Kurskatalog för individuella val Läsåret 2012/2013
|
|
- Sofia Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Blivande År 2-elever Kurskatalog för individuella val Läsåret 2012/2013
2 INDIVIDUELLA VALET 2012/2013 ÅR 2 gäller elever i nya gymnasiet Det individuella valet ingår i poängplanen för alla utbildningar i gymnasieskolan och omfattar totalt 200 poäng för elever i nya gymnasiet och 300 poäng för elever i gamla gymnasiet. Det syftar till att varje elev skall kunna välja kurser efter eget intresse Du kan genom det individuella valet bredda Din utbildning eller fördjupa Dig inom något specialintresse. Separat finns en förteckning över de kurser som kommer att erbjudas Dig. För varje kurs står angivet hur många poäng kursen omfattar. Kryssen markerar vilken period som kursen är planerad i. Vid vissa kurser finns också skolkod angiven (GD, GE osv). Den anger den skola som bara kan anordna just den kursen. Hur det slutligen blir beror bl a på hur många elever som söker till de olika kurserna. Du måste därför vara beredd på att Du kan läsa den valda kursen på en annan skola. Det finns både nationella kurser och lokalt fastställda kurser att välja. Observera dock att vissa kurser har förkunskapskrav. En förteckning över samtliga nationella kurser finns hos studievägledaren eller på I kurskatalogen för det individuella valet 2012/2013 finns ett urval av kurser som Du kan välja mellan. Vilka kurser som verkligen kommer att starta beror på om vissa förutsättningar är möjliga att uppfylla, se denna rubrik. Utöver kurserna i kurskatalogen kommer ett antal kurser som är specifika för vissa yrkesförberedande program att kunna väljas. Dessa kurser presenteras på respektive skola. Kurser som läses i det individuella valet betygssätts som all annan undervisning. Det individuella valet i Norrköping samordnas mellan gymnasieskolorna. Vissa kurser anordnas på flera skolor, andra bara på en. Du måste vara beredd att gå till en annan skola för Ditt individuella val. Skolan kommer att planera sin verksamhet med ledning av de val som eleverna gör. Byte av individuellt valda kurser kan därför inte ske under läsåret. För att kurserna skall kunna starta måste vissa förutsättningar vara uppfyllda: Tillräckligt många elever måste ha sökt kursen Lokaler och utrustning måste finnas tillgängliga, om särskilda sådana krävs för kursens genomförande Tillräckligt antal lärare måste finnas att tillgå. Observera: Du kan inte som individuellt val välja någon kurs som ingår obligatoriskt i Din utbildning. Om Du avbryter en individuellt vald kurs riskerar Du att inte få fullt studieprogram. Som avbrott räknas frånvaro under de tre första lektionstillfällena utan frånvaromeddelande. Busskort utdelas ej p g a deltagande i individuellt val på annan skola. 2
3 Innehållsförteckning INDIVIDUELLA VALET 2012/ Bild och form... 6 Bild 100p... 6 Bild och form - 100p... 6 Form - 100p... 6 Biologi... 7 Biologi 1-100p... 7 Dans... 8 Dansgestaltning 1-100p... 8 Koreografi - 100p... 8 Dansteknik 1-100p... 8 Design... 9 Design - 100p... 9 Datorteknik... 9 Programmering 1-100p... 9 Webutveckling 1-100p... 9 Energiteknik Förnybar energi - 100p Engelska Engelska 6-100p Estetik Estetisk kommunikation 1-100p Entreprenörskap Entreprenörskap - 100p Filosofi Filosofi 1 + Psykologi p Formgivning Formgivning 1-100p Fotografisk bild Fotografisk bild 1-100p Företagsekonomi Företagsekonomi 1-100p Geografi Geografi 1-100p Grafisk kommunikation Grafisk illustration - 100p Grafisk kommunikation 1-100p Handel Praktisk marknadsföring 1-100p Idrott och hälsa Idrott och hälsa 1 specialisering - 100p Idrott och hälsa 2-100p Idrott och hälsa 2 specialisering - 100p Idrottsledarskap specialisering - 100p Ergonomi - 100p Friskvård och hälsa - 100p Hälsopedagogik - 100p Mental träning - 100p Massage 1-100p Inköp och logistik
4 Inköp 1-100p Kemi Kemi 1-100p Konst och kultur Film- och TV-kunskap - 100p Film- och TV-produktion - 100p Kultur- och idéhistoria - 100p Konstruktion Konstruktion 1-100p Latin Latin - språk och kultur 1 100p Ledarskap o organisation Ledarskap och organisation - 100p Pedagogik Aktivitetsledarskap - 100p Kommunikation - 100p Pedagogiskt ledarskap - 100p Matematik Matematik 2a - 100p Matematik 2b - 100p Matlagningskunskap Matlagning 1-100p Matlagning specialisering - 100p Bageri specialisering - 100p Moderna språk Moderna språk 1, italienska - 100p Moderna språk 1, kinesiska, mandarin - 100p Moderna språk 1, spanska - 100p Moderna språk 1, tyska - 100p Moderna språk 3, franska - 100p Moderna språk 3, spanska - 100p Moderna språk 3, tyska - 100p Moderna språk 4, franska - 100p Moderna språk 4, spanska - 100p Moderna språk 4, tyska - 100p Modersmål 2, arabiska - 100p Modersmål 2, bosniska - 100p Modersmål 2, somaliska - 100p Media Medier, samhälle och kommunikation 1-100p Mediekommunikation Textkommunikation - 100p Musik Körsång 1-100p Bruksspel och ackompanjemang - 100p Ensemble 1-100p Musikproduktion 1-100p Instrument eller sång 1-100p Psykologi Psykologi 1 + Psykologi p Rättskunskap Affärsjuridik - 100p Privatjuridik - 100p Rätten till samhället - 100p Samhällskunskap
5 Internationell ekonomi - 100p Samhällskunskap 2-100p Samhällsbyggande Hållbart samhällsbyggande - 100p Miljö- och energikunskap - 100p Sociologi Etnicitet och kulturmöten - 100p Sociologi - 100p Ungdomskulturer - 100p Social omsorg Etik och människans livsvillkor - 100p Svenska Litteratur - 100p Skrivande - 100p Retorik - 100p Svenska 2-100p Svetsteknik Svets grund - 100p Teater Ljudproduktion - 100p Ljud och ljus - 100p Scenisk gestaltning 1 100p Teckenspråk Svenskt teckenspråk för hörande 1-100p Turism Guide och reseledare - 100p Aktivera ny pinkod och få engångskoder via EDU- mailen eller via pappersutskrift Skriv in ditt personnummer Logga in i Dexter Registrera mobilnummer och ny pinkod för inloggning i Dexter Förberedelser för inloggning Klicka på - Login Skriv in pinkod och engångskoden i en följd.. OBS! Inga mellanslag Klicka på Verkställ Logga ut Vid frågor kontakta exp
6 Bild och form Bild 100p BILBIL0 ÅR2 Lokal beskrivning av kursen Här får du teckna och måla i olika material och tekniker. Du får utveckla ditt färg- och formseende i ditt bildarbete i både styrda och friare uppgifter : Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella framställningar i anslutning till eget bildarbete. Begrepp för bildsamtal ur olika perspektiv, tex färg och form, genus och klass, etnicitet och ålder. Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder. Arbete med konstnärliga processer, både enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, tex brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Problemlösning i bild. Metoder för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser och dokumentation, tex portföljmetoden. Planering och produktion av bildarbeten med tydliga mål och öppna uppgifter med konstnärliga intentioner. Hur olika bildgenrer ställer skilda krav på slutresultatet. Skillnader mellan bilder, hur de är konstruerade och de framträder, hur sammanhanget påverkar bilden och hur bilder ges olika betydelser i olika sammanhang. Orientering i en mångfald av tvådimensionella tekniker i traditionella material och metoder såväl som i nya tekniker och medier. Uttrycksförmåga hantverksskicklighet i några tekniker. Praktiskt bildarbete och konstnärliga kompositionstraditioner för tvåtredimensionella bilder, färgteorier och färgsystem, bildspråkliga teorier och och modeller samt grundläggande kommunikationsteorier. Hur bilden och bildens uppbyggnad kommunicerar med betraktaren och hur betraktaren tolkar bilden utifrån dess beståndsdelar. Arbete med att utforma bildspråkliga budskap med tydliga intentioner. Metoder och principer för redovisningar, utställningar och presentationer av färdiga arbeten. Marknadsföring och grafisk formgivning. Metoder för reflektion över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Analys av egna, andra elevers och professionellas gestaltningsarbete. Arbetsmiljö och etiska förhållningssätt samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt. Bildarbete och konstnärliga kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder, färgteorier och färgsystem, bildspråkliga teorier och modeller samt grundläggande kommunikationsteorier. Hur bilden och bildens uppbyggnad kommunicerar med betraktaren och hur betraktaren tolkar bilden utifrån dess beståndsdelar. Arbete med att utforma bildspråkliga budskap med tydliga intentioner. Metoder och principer för redovisningar, utställningar och presentationer av färdiga arbeten. Marknadsföring och grafisk formgivning. Metoder för reflektion över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Analys av egna, andra elevers och professionellas gestaltningsarbete. Arbetsmiljö och etiska förhållningssätt samt lagar och andra bestämmelser om. upphovsrätt. Bild och form - 100p BILBIL01b ÅR2 Lokal beskrivning av kursen Här får du arbeta med teckning, målning och skulptur i olika material och tekniker. Du utvecklar ditt bild- och formseende i uppgifter som får dig att utvecklas och du jobbar friare under tex ett Tema. Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella framställningar i anslutning till eget bildarbete. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion 6
7 ta t ex brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Metoder för att driva och ansvar för egna arbetsprocesser och dokumentation, tex portföljmetoden. Problematisering av ett stoff och problemlösning i bild. Bildproduktion i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, tex linje,form, färg, ljus, skugga och ytstruktur och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Metoder och principer för redovisningar och presentationer av färdiga arbeten. Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljö samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt. Form - 100p BILFOM0 ÅR2 Lokal beskrivning av kursen Här får du arbeta i olika material och tekniker i tex lera, gips och kartong. Du får pröva ditt tredimensionella seende i både styrda och friare uppgifter. Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av två- och tredimensionell form. Begrepp för samtal om form och formgivning i olika genrer och ur olika perspektiv, till exempel färg och form, genus och klass, etnicitet och ålder. Diskussioner och värderingsövningar om eget och andras arbete. Arbete med skulptur- och formgivningsprocesser och metoder för idéproduktion. Problemlösning i form. Dokumentation, till exempel med portföljmetoden, för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser. Produktion av form i två- och tredimensionella tekniker med nya och traditionella material, metoder och medier. Användningsområden och egenskaper hos olika material och tekniker. Formspråk, material, volym, färg och ytstruktur i relation till det färdiga formuttrycket. Uttrycksförmåga och hantverksskicklighet i några tekniker. Formens användningsområden och kommunikation, lokalt och globalt. Planering och produktion av formprojekt som kan ha såväl tydliga mål som öppnare intentioner. Exponering och utställning av form, marknadsföringsaspekter, grafisk formgivning och värdering av presentationen. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och arbetsmiljö. Biologi Biologi 1-100p BIOBIO01 ÅR2 : Ekologi Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster. Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald. Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta. Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta. Genetik Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion. Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-replikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö. Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor. Evolution Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling. Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning. Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång. Släktträd och principer för indelning av organismvärlden. Organismernas huvudgrupper och evolutionära historia. 7
8 Biologins idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen. Biologins karaktär och arbetsmetoder Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang. Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt 1 formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning. Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder. Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang. Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling. Dans Dansgestaltning 1-100p DANDAN01 ÅR2 Kursen skall utveckla elevens färdigheter och personliga förmåga till uttryck och kommunikation i dans. Kursen skall även ge en orientering om dansen som konstart och som kunskapsområde. Härutöver skall kursen ge möjligheter till möten med bild, musik och olika sceniska uttryck. Ett mål för kursen är även att ge kunskap om och erfarenheter av att analysera rörelser. Kursen skall dessutom ge kunskaper om dansens olika yrkesområden och lyfta fram arbetsmiljö- och säkerhetsaspekter i arbetet. Koreografi - 100p DANKOO0 ÅR2 : Samarbete och interaktion med andra. Olika kompositionsmetoder och koreografiska förhållningssätt till tyngd, flöde, tid, rum, musik, variation eller stämning. Olika kompositionsmetoder och koreografiska förhållningssätt och deras relation till estetiska, sociala och kulturella kontexter samt historiska sammanhang. Omsättning av idéer i en konstnärlig process och hur arbetsprocessen genomförs från idé fram till iscensättning av en färdig koreografi framförd inför publik. Praktiskt sceniskt arbete och kommunikation med medaktörer och publik vid sceniska framföranden. Samverkan mellan olika konstarter. Begrepp och metoder för analys och reflektion över eget och andras arbete ur olika aspekter. Dansteknik 1-100p DATDAS01S ÅR2 : Teknikträningens koder och konventioner. Träningsprocessens olika delar, dvs. memorering av rörelser, kontinuerlig träning och arbete med placering. Metoder för att memorera rörelser och övningar. Hur man kan följa sin egen kunskapsutveckling i dansteknik. Grundläggande dansteknik i två eller flera genrer. Rörelsevokabulär och olika genrers konventioner, stildrag och kännetecken. Grundläggande kunskaper i placering. Grundläggande träning av kroppsminnet. Rörelsevokabulär i relation till tid och rum samt kvaliteter som tyngd och flöde. Dansteknikens formspråk. Grundläggande träning av den spatiala förmågan i relation till den egna kroppen och andra medverkande. Dansens relation till och samspel med ljud, tystnad och olika typer av musik, levande och inspelad, utifrån genrernas konventioner. Hur man följer musikens puls och taktarter. Grundläggande fysiska kunskaper om hur den egna kroppen fungerar. Hur skelett och muskler samverkar. Grundläggande träning i koordination, styrka och koncentration. 8
9 Grundläggande begrepp, till exempel placering, rörelsekvaliteter som tyngd och flöde, musikalisk puls och taktarter samt dansgenrernas vokabulär. Design Design - 100p DESDES01 ÅR2 Kursen behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Eleverna ska utveckla kunskaper om de kreativa och problemlösande processer som används när nya produkter tas fram. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av designprocessens olika delar och möjlighet att öva sig i att kommunicera genom tal, skiss, ritning, modell och skrift. Datorteknik Programmering 1-100p PRRPRR01 ÅR 2 : Sekventiell programmering i det eller de valda programmeringsspråken. Språkurvalet kan göras från såväl programspråk och skriptspråk som kompilerande och tolkande språk. Ett av de valda språken ska ha tillgång till mångsidiga objektorienterade standardbibliotek. Programmeringsspråkets eller -språkens grundläggande datatyper samt fördefinierade strukturer, regler och syntax. Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk. Kontrollstrukturer, till exempel sekvens, selektion och iteration, planerade med aktivitetsdiagram och skrivna i ett väl implementerat programflöde. Grunderna för klasser, objekt, egenskaper och metoder. Variablers och konstanters synlighet och livslängd. Enkla sorteringsalgoritmer och sökningsalgoritmer. Grundläggande rekursiva algoritmer. Interaktion med användaren i ett enkelt grafiskt användargränssnitt. Implementeringar av datastrukturer, till exempel vektor, fält, lista och trädstruktur. Felsökning av källkod och undantagshantering i interaktiva program. Samspelet mellan program och dator från källkod till exekvering. De vanligaste programmeringsspråkens krav på körtidsmiljöer och operativsystem samt deras aktuella användningsområden. Cad 1 + Cad p CADCAD01+02 ÅR 2 Cad 1 Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet behandlas CAD-system och begrepp inom CAD. Grundläggande ritteknik, standarder och ritnormer. Enklare solidmodellering för att avbilda objekt i 3 dimensioner och för att framställa virtuella objekt och ritunderlag. Cad 2 Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I cad 2 fortsätter man med svårare solidmodellering för att avbilda objekt i 3 dimensioner och för att framställa virtuella objekt och ritunderlag. Även sammanställningar och analys ingår. Kunskapen om ritteknik, standard och ritnormer ingår som ett naturligt steg. Webutveckling 1-100p WEBWEU01 ÅR 2 Webben som plattform, dess historia och samhällspåverkan. Teknisk orientering om webbens protokoll, adresser, säkerhet och samspelet mellan klient och server. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och deras inbördes roller, syntax och semantik där det huvudsakliga innehållet är standarderna för (x)html och css och orientering om dokumentobjektsmodellen (DOM) och Ecmaskript. Teckenkodning: orientering om ASCII, ISO-8859, Windows-1252 och Unicode. 9
10 Bilder och media med alternativa format, optimering och tillgänglighet. Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Terminologi inom området webbutveckling. Datorteknik 1a - 100p DAODAT01a ÅR 2 Datorsystems uppbyggnad, komponenter och kringutrustningar. Grunderna i OSI-modellen (open systems interconnection) och gällande standarder för datorkommunikation. Program, till exempel enklare kommunikationsprogram och applikationsprogram för mobila enheter. Enklare rit- och simuleringsprogram. Begreppen filer, filformat, komprimering och kryptering. Fältbussars användning inom till exempel industri-, el- och andra teknikområden. Rutiner för säkerhetskopiering och installation av virusskydd. ESD-säker hantering av mikroprocessorer och minnen (electro static discharge). Planering, montering, konfigurering samt driftsättning av datorsystem för något av användningsområdena mätning, styrning, övervakning eller dokumentation. Installation och konfigurering av applikationsprogram. Installation och konfigurering av datorer i ett befintligt nätverk. Installation av skrivare och andra enheter i nätverk. Energiteknik Förnybar energi - 100p ENEFÖR0 ÅR2 Huvudkomponenter i olika alternativa energianläggningar och deras uppgift. Energiomvandling och energiproduktion vid drift av olika anläggningar. Förnybara energianläggningars bränsle och avfallshantering ur drift-, säkerhetsoch miljösynpunkt. Bränslen och deras egenskaper samt förbränningsprocessen. Förnybara energikällor, till exempel bioenergi, solenergi, vindkraft och vågkraft. Naturliga värmekällor och värmepumpar. Förnybar energi för fordonsdrift. Drift- och underhållsrutiner för olika anläggningstyper. Säkerhetstänkande och yrkesetik. Användning och skötsel av utrustning och verktyg. Lagar och andra bestämmelser som gäller drift, miljö och säkerhet vid användning av förnybara energikällor och bränslen. Engelska Engelska 6-100p ENGENG06 ÅR2 Kommunikationens innehåll Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor. Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker. Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Reception Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer. Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger. 10
11 Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populärvetenskapliga texter och recensioner. Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor och i olika medier. Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse. Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck i talat och skrivet språk i olika genrer. Hur språk, bilder och ljud används för att påverka till exempel i politiska tal och reklam. Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras muntliga och skriftliga framställningar, även i formella sammanhang. Anpassning till genre, situation och syfte. Estetik Estetisk kommunikation 1-100p ESTEST01 ÅR2 Grundläggande estetiska uttrycksformer, tekniker och metoder. Utforskande av kreativa möjligheter och av kommunikation med estetiska uttrycksmedel. Gruppdynamik i skapande arbete. Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Grundläggande konstnärlig produktionsprocess från idé till färdig gestaltning. Presentation av färdig gestaltning. Möte med publik eller betraktare. Estetiska uttrycksformer och deras koppling till tankeströmningar, till exempel ready-made och industrialismen eller grafittikulturen och reclaim the streets. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt, arbetsrätt och arbetsmiljö i konstnärlig produktion. Entreprenörskap Entreprenörskap - 100p ENTENR0 ÅR2 Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk. och uppföljning Grundläggande mötesteknik och dokumentation. Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning. Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser. Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation. Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation. 11
12 Filosofi Filosofi 1 + Psykologi p FIOFIO01+PSKPSY01 ÅR2 Lokal beskrivning av kursen Existens och vetande begreppet verklighet och vad som kan tänkas existera. Dessutom vetenskapsteori och värdefilosofi (vad är sann vetenskap och vad är rätt och orätt). Kursen innefattar också språk- och existensfilosofi (argumentationsanalys och den eviga frågan om den mänskliga existensen vad innebär det att vara människa!) Filosofi 1 Existens och vetande, dels grundläggande teorier som behandlar begreppet verklighet och vad som kan tänkas existera, dels grundläggande kunskapsteori utifrån begreppet kunskap, begreppet sanning och vetandets olika former. Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen. Jämförelse mellan forskningsmetoder och traditioner inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Värdefilosofi, dels olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar om vad som är rätt och orätt samt vad som utmärker ett gott liv, dels samhällsfilosofi som handlar om vad som är rättvist och vad som utmärker ett gott samhälle. Exempel på teoriernas tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap. Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och verkligheten. Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling. Språkfilosofi. Grundläggande begrepp, till exempel tolkning, precisering och definition. Teorier om språkets funktion och mening. Begreppsanalys och argumentationsanalys utifrån både språkfilosofisk och logisk förståelse av argumentationens konstruktion. Psykologi 1 Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar. Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information. Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas. Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering. Formgivning Formgivning 1-100p FOMFOR01S ÅR2 Lokal beskrivning av kursen, inriktning Formgivning miljö. Du får lära dig gestaltning av såväl yttre som inre miljö ex kommersiell miljö, rumsbildning i gatumiljö, den egna bostaden och offentlig utsmyckning. Du jobbar praktiskt i olika material och tekniker Lokal beskrivning av kursen inriktning Keramik och glas Du utvecklar din förmåga att genomföra formgivningsprocessen från idé till färdig produkt. Du arbetar praktiskt i materialen lera och glas och får lära dig olika tekniker. Grundläggande hantverksmässigt arbete i ett eller flera valda material. Exempel på material kan vara trä, tyg eller glas. Enkla bearbetningsmetoder, användningsområden och verktyg. Grundläggande färg- och formlära. Introduktion i formgivningsprocessen och formgivningens grundläggande uttrycksmöjligheter, till exempel färg, form och material. 12
13 Det valda materialets egenskaper. Grundläggande värdering av formgivning i relation till intentioner. Relevanta begrepp. Traditionell och samtida formgivning. Lagar och andra bestämmelser som gäller för formgivningsområdet. Säkerhet och arbetsmiljö för maskiner och verktyg samt materials miljöpåverkan. Fotografisk bild Fotografisk bild 1-100p FOTFOT01 ÅR2 Lokal beskrivning av kursen Kursen skall ge kunskaper om den fotografiska processen från idé till färdig bild. Den skall ge färdigheter i att fotografera, digitalt behandla, färghantera, redigera och skriva ut eller kopiera bilder. Kursen skall också ge kunskaper om den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel och hur de används i olika sammanhang och för olika syften. I kursen behandlas även grundläggande kunskaper om hur den fotografiska bilden kommunicerar och om bildpublicering för olika syften och genom olika kanaler. Kursen övar också elevens förmåga att använda begrepp inom området. Den fotografiska processen från motivval till publicering. Bildupplösning, dokumentstorlek vid digital bildbehandling, samt hur och varför man lagrar data i olika format. Programvaror för digital bildbehandling. Kopiering, bildredigering och metoder för att ta fram bilder på papper och för visning. Den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel, till exempel komposition, ljussättning, färg och kontrast, och hur en känsla, en tanke, en idé eller ett budskap kan omsättas i fotografisk bild. De fotografiska materialens egenskaper och användningsområden. Metoder för idéproduktion, kreativa arbetsprocesser och ett personligt bildspråk. Modeller för analys och tolkning av fotografiska bilder. Begrepp inom området, till exempel bildsemiotik och kommunikationsteori. Fotografiet och fotografiska genrer förr och nu samt likheter och skillnader mellan olika genrer. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och etiska frågeställningar i relation till fotografiska bilder. Grundläggande miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet. Företagsekonomi Företagsekonomi 1-100p FÖRFÖR01 ÅR2 Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering. Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut. Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring. Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt. Geografi Geografi 1-100p GEOGEO01 Poäng 100 ÅR2 Jordens naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. Processer i mark, vatten och luft, hur de samverkar och ger upphov till varierande naturlandskap på jorden samt hur och varför de förändras över tid. Människans användning och omvandling av naturlandskapet och utveckling av 13
14 olika kulturlandskap över tid. Analys av naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet. Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling. Energiomställning, förnybara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global samhällsutveckling. Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Urbanisering samt städers framväxt, funktion, struktur och miljöpåverkan. Betydelsen av migration, utbildning, miljöförändring, försörjningsstrategier, reproduktiv hälsa och familjeplanering sett ur olika perspektiv, till exempel kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomiska förhållanden. Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling samt intressen och mönster i en global värld. Geografisk arbetsdelning, transnationella företag, industriella distrikt, transporter och kommunikation. Den globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolkningsutveckling, resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till social rättvisa och hållbar utveckling. En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt. Vattenresurser och utvecklingsfrågor. Geografiska källor och rumslig information. Hur data samlas in, till exempel genom kartor, satellit- och flygbilder, fältstudier och laborationer. Hur geografisk information värderas, bearbetas och presenteras. Hur man framställer kartor. Kartografins grunder, till exempel jordmodeller, kartprojektioner, positionering och kartan som modell av verkligheten. Skala och generalisering. Kartframställning. Grunderna i geografiska informationssystem (GIS) och visualisering av geografisk information i karta. Grafisk kommunikation Grafisk illustration - 100p GRAGRI0 ÅR2 Funktioner inom det grafiska illustrationsområdet. Manuella illustrationstekniker för fortsatt bearbetning i digitala miljöer, till exempel akvarell, kroki och kalligrafi. Skissteknik, skissmaterial, snabbskissning och skisstilar samt skillnaden mellan skissning och illustrering. Begreppen idéhöjd, kongenialitet, kontext och målgrupp i illustrationssammanhang. Analys av begreppen med bild- och kommunikationsteorier, till exempel semiotik, bildretorik och grafisk funktionsanalys. Digitaliseringsmetoder för illustrationsprogram, till exempel digitalkamera och skanner, och användning av dessa metoder på original gjorda med manuella illustrationstekniker. Illustrationsprogram. Fördelar och nackdelar, skillnader mellan vektor- och pixelgrafik, programkännedom och illustrationsstilar. Relevant fackspråk inom illustration, typografi, färglära och digitaliseringsmetodik. Grafisk kommunikation 1-100p GRAGRAI0 ÅR2 Funktioner inom det grafiska området och deras inbördes förhållande. Grafiska företag, till exempel tryckeri, tidning, reklambyrå, webbyrå, repro och prepress. Processen kring idéskapande. Skissteknik, skissmaterial, skillnaden mellan skissning och illustrering, snabbskissning samt skisstilar. Begreppen idéhöjd, kongenialitet, kontext och målgrupp utifrån olika vetenskapliga modeller inom bild- och kommunikationsteori. Analys av begreppen med bild- och kommunikationsteorier, till exempel semiotik, bildretorik och grafisk funktionsanalys. 14
15 Typografins betydelse. Typsnittsklassificering, typografiska regler och korrekturläsning med korrekturtecken. Skriftspråkens historia. Layoutens betydelse. Komposition av ytor, symmetriskt och asymmetriskt layouttänkande samt redigering i layoutprogram. Gestaltpsykologi i teori och praktik. Grafiska färgsystem, färgcirkel, färgsymbolik, färgmatchning, papper som material och olika papperstypers användningsområden. Utskriftshantering. Skrivare av laser- och bläckstråletyp, svartvita skrivare och färgskrivare. Relevant fackspråk inom typografi, layout, gestaltpsykologi, färglära och utskriftshantering. Handel Praktisk marknadsföring 1-100p HANPRA01 ÅR2 Affärsidé, marknads- och säljplan. Marknadsföring och säljkampanjer och andra säljfrämjande åtgärder. Sortiment, butiksprofil och kundens uppfattning och butiksupplevelse. Snabbtextning och säljstödsmaterial. Datorstöd i exponeringsarbetet. Konsument- och marknadslagar. Etiska regler. Butiksmatematik, till exempel beställningspunkt och omräkningstal, marginal och pålägg, samt riskbedömningar. Metoder för utvärdering av marknadsföring. Butikskommunikation och hur butiksmiljön påverkar och vägleder kunders köpbeteende i butiken. Butikskommunikatörens uppgifter i olika slags butiker, till exempel dagligvarubutiker och fackhandelsbutiker. Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering 100p HUMHUM00S ÅR2 Kursen behandlar: Fördjupning inom valt kunskapsområde. Exempel på kunskapsområden kan vara arkeologi, EU, freds- och konfliktfrågor, globala utvecklings- och rättvisefrågor, interkulturell kommunikation, kriminologi, litteratur på olika språk, lokala eller regionala studier, mediekommunikation, miljöhistoria samt tolkning och översättning. Samband mellan kunskapsområdet och omvärlden. Vetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder som är relevanta för kunskapsområdet. Källkritisk metod inom kunskapsområdet. Granskning, tolkning och värdering av Information från olika medier och källor. Praktiska tillämpningar av kunskaper inom området, tex i samarbete med institutioner och organisationer i det omgivande samhället eller i form av tex fältstudier, rollspel och undersökningar. Uttrycks- och presentationsformer som är relevanta för kunskapsområdet och för humaniora eller samhällsvetenskap i allmänhet, tex debattartiklar, muntliga framställningar, utställningar och vetenskapliga rapporter. Anpassning till syfte, mottagare och situation. Idrott och hälsa Idrott och hälsa 1 specialisering - 100p IDRIDR01S ÅR2 I kursen behandlas specialisering inom vald idrott. Du fördjupar dig i regler, tekniker och taktik inom vald idrott. Du planerar, genomför och analyserar ett träningsprogram för din idrott/aktivitet. Kursen ger dig fördjupade kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa. Du fördjupar dig även i idrottens organisation och historia, kulturella och sociala aspekter samt etik och moral i förhållande till vald idrott. Idrott och hälsa 2-100p IDRIDR02 ÅR2 Kursen, som är en fördjupning av Idrott och hälsa 1, ger dig ökade kunskaper om 15
16 Motionsidrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga och hälsa. Du får lära dig mer om träningsmetoder och dess effekter, tex konditions- och koordinationsträning samt rörelse till musik och dans. Du planerar och genomför aktiviteter individuellt och i grupp. Du får även kunskap om hälsobegreppets grunder och ett hälsofrämjande arbetssätt. Idrott och hälsa 2 specialisering - 100p IDRIDR02S ÅR2 Fördjupning av tekniker, taktik och mättekniker inom vald idrott. Faktorer som påverkar tävlingsverksamhet. Värdering, anpassning och genomförande av träningsprogram för vald idrott. Olika perspektiv på utövandet av vald idrott utifrån hur kroppslig förmåga kan utvecklas i nutid och framtid. Vald idrott ur ett samhällsperspektiv. Vald idrott ur ett internationaliserings- och mångfaldsperspektiv. Olika perspektiv på vald idrotts möjligheter att attrahera nya utövare. Fördjupat perspektiv på något av områdena etik, moral och könsmönster i förhållande till vald idrott. Idrottsledarskap specialisering - 100p SPEIDT0 ÅR2 Funktionärskap och ledarskap inom idrotten. Idrottsföreningars organisation och verksamhet. Ledarskap och organisation utifrån olika teorier och modeller. Ledarens påverkan på individerna, gruppen och det sociala sammanhanget samt individernas, gruppens och det sociala sammanhangets påverkan på ledaren. Utvecklingsområden för idrottsledarskap inom barn- och ungdomsverksamhet. Tränings- och tävlingsmiljöernas betydelse för prestationsutveckling. Riskanalyser av tränings- och tävlingsmiljöer. Värderingar kring ledarskap och idrottsverksamhet. Ledarskap ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av olika ledaraktiviteter. Konflikthantering i tränings- och tävlingsmiljöer, till exempel förhållningssätt till medspelare, motspelare och domare. Ergonomi - 100p HÄLERG0 ÅR2 Människors hälsa samt olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv. Arbetets och arbetsmiljöns påverkan på människors hälsa. Begreppet ergonomi samt ergonomi som kunskapsområde. Riskanalys, orsaker och utförande. Olika principer för förflyttning av patienter och brukare med ett säkert utförande. Förflyttning i olika situationer. Faktorer och tekniker som minskar arbetstyngd. Fysiologiska och psykologiska konsekvenser för patienter och brukare samt personal vid rätt respektive felaktig teknik. Förflyttningshjälpmedel, deras funktion och skötsel. Betydelsen av kommunikation och samarbete. Friskvård och hälsa - 100p HÄLFRI0 ÅR2 Kursen Friskvård och Hälsa ger dig kunskaper om människors hälsa och hälsorelaterade levnadsvanor, insikt i folkhälsoarbete och olika former av hälsofrämjande metoder och aktiviteter samt deras hälsoeffekter. Du får möjlighet att utveckla insikt om den egna livsstilen och förmåga att utföra handlingar för ett ökat välbefinnande och en positiv självbild. Du lär dig använda hälsoprofil som verktyg samt centrala begrepp och teorier inom hälsoområdet, tex KASAM (känsla för sammanhang). Kost, näring, fysisk aktivitet och sömn samt stresshantering är kunskapsområden som ingår i kursen. Hälsopedagogik - 100p HÄLHÄL0 ÅR2 Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter. 16
17 Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, gruppoch samhällsnivå. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa. Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa. Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress. Kriser och krishantering. Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå. Metoder för att analysera människors hälsotillstånd. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor. Mental träning - 100p HÄLMEN0 ÅR2 Kursen Mental Träning vänder sig till alla som vill öka sin livskompetens och lära sig använda sina mentala resurser för att lyckas nå framgång och må bättre, både i vardagslivet, i skolan och på fritiden. Utifrån idrottspsykologins grunder varvas teoretiska genomgångar med praktiska övningar. Vid varje lektionstillfälle ges du möjlighet till en stunds reflektion och avkoppling i form av ett avslappningsprogram, med muskulär eller mental avspänning. Du får bl a lära dig om massage, stresshantering, mindfulness, motivation och målforskning samt prova på yoga. Massage 1-100p MAAMAA01 ÅR2 Leder, muskler och hud. Tillämpad anatomi samt grundläggande muskel- och skelettpalpation. Grundgrepp i massage. Klassisk massage, ansiktsmassage, sittande massage samt taktil massage. Massagens historia, vetenskapliga effekter och teoretiska grund. Spänningsbehandling och hur massage kan frigöra spänningar i stel och spänd muskulatur. Undersökning, behandling och träning i kombination för att skapa helhet i ett hälsofrämjande syfte. Hygien, miljö och arbetsställning vid massage. Inköp och logistik Inköp 1-100p INKINK01 ÅR2 Inköpsarbete och inköpsteknik, betydelsen av en inköpsprocess. Inköpsarbete i olika typer av företag, till exempel i små och stora företag och i import- och exportföretag. Leverantörsrelationer och metoder för att finna och bedöma olika leverantörer nationellt. Import och internationell handel samt internationella handelsregler, till exempel incoterms. Sortimentsfrågor, hur ett sortiment sätts samman och bedöms. Varuhantering, lagerkontroll och inventering. Lagar och andra bestämmelser inom området. Prissättnings- och lönsamhetskalkyler inom olika led, till exempel prissättning och kalkyler i butiksledet. Arbetsmiljö och ergonomi. Socialt ansvarstagande och rättvis handel samt betydelsen av verksamhetens roll inom hållbar utveckling och global rättvisa. Kemi Kemi 1-100p KEMKEM01 ÅR2 Materia och kemisk bindning 17
18 Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering. Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska och oorganiska ämnen. Stökiometri Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner. Substansmängdsförhållanden, koncentrationer, begränsande reaktanter och utbyten vid kemiska reaktioner. Analytisk kemi Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering. Kemins karaktär och arbetssätt Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur modeller och teorier kan förändras över tid. Hur problem och frågor avgränsas och studeras med hjälp av kemiska resonemang. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån kemiska modeller, till exempel frågor om hållbar utveckling. Konst och kultur Film- och TV-kunskap - 100p KOSFIL0 ÅR2 Lokal beskrivning av kursen I kursen får du lära dig om film från olika epoker, genrer och delar av världen och att behärska filmvetenskapliga begrepp och metoder för tolkning och analys av film och tv. Du studerar hur stilistiska drag och filmens berättarspråk i film och tv har sett ut över tid och i olika genrer. I kursen studeras också vilken roll film och tv haft och har i samhället. Film från olika epoker, genrer och kultursfärer. Den rörliga bildens historia och dess utveckling från stumfilmen, både fiktionsfilm och det dokumentära filmberättandet, till digitalt filmberättande. Filmgenrer och stilistiska drag i film och tv från olika tider, till exempel drama, magasin och serier.hur en genre definieras och vad som kännetecknar en sådan. Filmmediets estetik. Filmens språk jämfört med andra former av berättande, till exempel teater, vad gäller dramaturgi, karaktärer och andra faktorer. Användning av berättarkomponenterna bild och ljud. Film- och tv-dramaturgi, till exempel den anglosaxiska och den episka berättarformen. Vilken roll film och tv har och har haft i samhället. Kreativa miljöer inom filmoch tv-världen. Etiska diskussioner inom film och tv utifrån till exempel censur, demokrati och yttrandefrihet samt utifrån upphovsrättsliga bestämmelser. Filmvetenskapliga begrepp och metoder. Tolkning av och samtal om, samt kritisk granskning och analys av, olika filmiska uttryckssätt. Berättarkomponentsanalys och bildanalys samt analys utifrån olika teman. Film- och TV-produktion - 100p FILFIL01 ÅR2 Lokal beskrivning av kursen I kursen genomförs film- och TV-produktioner från idé till färdig produkt med hjälp av modern teknik. Den ger kunskaper och färdigheter i att använda olika produktionsmetoder och olika berättartekniker. Det handlar om att exempelvis göra kortfilm, reportage, musikvideo och nyhetsinslag. I kursen tränas förmåga att samarbeta och att arbeta inom givna ramar. Analys av olika typer av film- och tv-produktioner ingår. Eleven tränas i att använda fackspråk och får kunskaper om lagstiftning och andra bestämmelser inom området. Research, produktionsplanering och utvärdering. 18
19 Inspelnings- och redigeringsteknik. Distribution och offentliggörande av produktioner. Orientering om hur man skriver manus för spelfilm, tv eller dokumentärfilm. Intervjuteknik. Berättarkomponenter, till exempel bildutsnitt, kamerarörelser, ljud och musik. Orientering om dramaturgi. Orientering om olika genrer och stilar genom film- och tv-historien. Förutsättningar för produktion för public service jämfört med reklamfinansierade medier. Upphovsrätt och pressetiska regler. Kultur- och idéhistoria - 100p KOSKUL0 ÅR2 Lokal beskrivning av kursen Epoker/Kultur- och idéströmningar från antiken till realismen/impressionism (1800-tal) vad som kännetecknar och vad som problematiserar dessa epoker/strömningar. Dessutom konstarternas historia: måleri, skulptur, arkitektur, litteratus, dans och musik. Huvuddragen i kultur- och idéhistorien med tyngdpunkt i den västerländska utvecklingen och i de föreställningar och konstnärliga uttryck som pekar mot nutid. Kulturuttryck från olika epoker och kultursfärer. Samband mellan kulturuttryck, tankeströmningar och samhällsförändringar under olika kulturella epoker. Den nutida indelningen av kultur- och idéhistorien i epoker, vad som kännetecknar dem och problematisering av periodiseringar. Väsentliga aspekter på det estetiska tänkandets historia och olika avgränsningar av begreppet kultur liksom olika föreställningar om finkultur respektive populärkultur genom historien. Teknikutvecklingens påverkan på konstnärliga uttrycksmedel. Villkoren för konstnärlig verksamhet, hur de skiftat över tid och i olika miljöer samt vilken roll genus och annan grupptillhörighet har spelat i sammanhanget. Konstens och kulturens förhållande till makt och överhet inkluderande allt från propaganda till kritiskt ifrågasättande. Samtal om, samt analys och tolkning av, konstverk och andra kulturella uttryck med hjälp av relevanta begrepp, metoder och teorier. Konstruktion Konstruktion 1-100p KOTKOS01 ÅR2 Introduktion i produktionstekniska förutsättningar, kvalitet och lönsamhet enligt modern produktionsfilosofi. Teknikmetoder och konstruktionsmetoder inom något eller några områden, till exempel produktutveckling och byggnation. Teoretiska modeller, observationer och konstruktionsprojekt inom det teknikområde som används i kursen. Grundläggande materialegenskaper och materialets betydelse för funktion, kvalitet, lönsamhet, tillverkning och återvinning. Beräkningar, provningar, mätningar, simuleringar och rimlighetsbedömningar inom något eller några teknikområden med hänsyn tagen till matematiska och teknikvetenskapliga teorier och modeller. Datorkunskap och användning av relevanta datorprogram, till exempel kalkylprogram eller projektstyrningsprogram, inom valt teknikområde. Ritteknik med hantering av cad-program eller andra programvaror. Nationella och internationella system för teknisk standardisering med grundläggande standarder och normer inom valt teknikområde. Faktorer som påverkar utformningen av produkter, till exempel tillgänglighet och säkerhetsaspekter. Dokumentation, redovisning och presentation av konstruktionsarbete och resultat. 19
20 Latin Latin - språk och kultur 1 100p LATLAT01 ÅR2 Lokal beskrivning av kursen Utvecklar kunskaper om det latinska språket, om den romerska kulturen och om latinets roll som kulturbärare under olika tider. Innefattar läsning av latinska texter, citat och sentenser samt latinsk grammatik, uttal och latinskt basordförråd. Dessutom latinets inflytande på svenska, engelska och andra moderna språk samt studier av romersk kultur med exempel från konst och mytologi. läsning och tolkning av mycket enkla latinska texter, till exempel texter från läroböcker, mycket enkla autentiska texter, citat och sentenser samt av bearbetade autentiska texter, till exempel fabler. Grunderna i latinets uttal. Latinsk grammatik med grundläggande formlära och enkel meningsbyggnad. Relevanta begrepp som behövs för att beskriva och analysera språket. Latinskt basordförråd med betoning på ord, orddelar, begrepp och uttryck som lever vidare i de moderna språken och i vetenskaplig terminologi. Översikt över det latinska språkets historia. Latinets inflytande på svenska, engelska och andra moderna språk. Latinets roll som kulturbärare i ett historiskt perspektiv. Översikt över det romerska rikets politiska historia, till exempel det romerska rikets utbredning, mötet med Hannibal och några kända politiker och kejsare. Romersk kultur med exempel från konst och mytologi. Några typiska företeelser i romerskt samhällsliv, till exempel familjeförhållanden, vardagsliv och synen på slavar. Romersk historia, kultur och samhällsliv i de latinska texterna och i senare tiders konst och litteratur, med betoning på vår egen tid. Ledarskap o organisation Ledarskap och organisation - 100p LEDLED0 ÅR2 Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur individer och grupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. Grupprocesser, grupputveckling och konflikthantering. Kommunikation, samverkan och motivationsskapande faktorer inom en organiserad verksamhet. Ledarskap på olika nivåer, ledarstilar och ledarroller. I samband med det behandlas personlig ledarutveckling och hur man tar tillvara egna och andras resurser. Organisationsformer: olika metoder att organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål av olika karaktär. Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat. Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus. Pedagogik Aktivitetsledarskap - 100p PEDAKI00S ÅR2 Pedagogiskt ledarskap inom specifika aktiviteter i samverkan med verksamheter. Verksamhetens organisation, målsättning, verksamhetsform, ledarutbildning och centrala begrepp för aktiviteten. Människors interaktion, gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och det pedagogiska ledarskapet. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av aktiviteter på ett sätt som är i enlighet med målen för verksamheten. Kommunikation - 100p PEDKOU0 ÅR2 20
KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte
KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merKoppling till kursplaner
Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt
Läs merInriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling
Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Design och produktutveckling på Berzeliusskolan Mer utförlig
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merBlivande Åk 2-elever Kurskatalog för individuella val Läsåret 2012/2013
Blivande Åk 2-elever Kurskatalog för individuella val Läsåret 2012/2013 1 INDIVIDUELLA VALET 2012/2013 ÅR 2 gäller elever i nya gymnasiet Det individuella valet ingår i poängplanen för alla utbildningar
Läs mer5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merIndividuellt Val. Folkungaskolan. Läsåret 2013/2014. Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig.
Individuellt Val Folkungaskolan Läsåret 2013/2014 Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig. Kurser
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merKurskatalog för individuella val Läsåret 2012/2013
1 Kurskatalog för individuella val Läsåret 2012/2013 INDIVIDUELLA VALET 2012/2013 OBS! Denna katalog innehåller kurser av två slag Kurser markerade ÅR2 gäller elever i nya gymnasiet (start hösten 2011)
Läs merFOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte
FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala
Läs merFOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala
Läs merIndividuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016
Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2015/2016 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Film- och tv-kunskap:
Läs merIndividuella val Årskurs 2. Läsåret 2013/14
Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2013/14 1 Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Etik och människans livsvillkor:
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merKONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Läs merSKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Läs merIndividuellt Val. Katedralskolan. Läsåret 2015/2016. Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40
Individuellt Val skolan Läsåret 2015/2016 Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig. Kursbeskrivningar
Läs merIndividuellt Val. Berzeliusskolan. Läsåret 2016/2017. Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40
Individuellt Val Berzeliusskolan Läsåret 2016/2017 Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig. Kursbeskrivningar
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merIndividuellt Val. Berzeliusskolan. Läsåret 2018/2019. Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40
Individuellt Val Berzeliusskolan Läsåret 2018/2019 Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig. Kursbeskrivningar
Läs merKONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Läs merIndividuellt Val. Katedralskolan. Läsåret 2018/2019
Individuellt Val skolan Läsåret 2018/2019 Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig. Du är aldrig garanterad
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merKURSFÖRTECKNING inför läsåret 16/17
2016-02-11 KURSFÖRTECKNING inför läsåret 16/17 Kort kurspresentation för kurser som erbjuds på valblock 4/individuellt val Kurs Kurskod Ämne Enhet Bild och form1a1 BILBIL01a1 Bild HB/VM Bild och form 1a2
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merTeknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Läs merHUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merGRAFISK KOMMUNIKATION
GRAFISK KOMMUNIKATION Grafisk kommunikation har alltid förekommit, från grottmålningar och de första skriftsystemen, via handgjorda böcker, över Gutenbergs tryckteknik till dagens digitala kommunikation.
Läs merGEOGRAFI. Ämnets syfte
GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet
Läs merGEOGRAFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet
Läs merIndividuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015
Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2014/2015 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Filosofi 1:
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merTeknikprogrammet (TE)
Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Läs merIndividuellt Val. Berzeliusskolan. Läsåret 2019/2020. Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig.
Individuellt Val Berzeliusskolan Läsåret 2019/2020 Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig. Kursbeskrivningar
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merLärarhandledning Hälsopedagogik
Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merINDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016
INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016 Alla elever i gymnasieskolan ska välja individuellt val, totalt omfattar valet 200 poäng, fördelat på två år. Valen görs inför år 2 och år 3. På Finnvedens Gymnasium
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merIndividuella val Årskurs 2. Läsåret 2016/2017
Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2016/2017 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Film- och tv-kunskap:
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merDu ska nu välja 100p individuellt val inför nästa läsår.
Du ska nu välja 100p individuellt val inför nästa läsår. Här följer en kort beskrivning av de kurser som erbjuds som individuellt val under läsåret 2014/2015. Läs mer om kursbeskrivningarna på skolverket.
Läs merIndividuellt Val. Katedralskolan Läsåret 2019/2020
Individuellt Val Katedralskolan Läsåret 2019/2020 Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig. Vi kan
Läs merFILM- OCH TV-PRODUKTION
FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merKursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merKursutbud distans Gymnasiekurser
Kursutbud distans Gymnasiekurser Kursstarter Sökperioder Ansökan görs via www.falun.se/vux 8 januari 18 november - 14 december 12 februari 6 januari 25 januari 19 mars 10 februari 1 mars 23 april 17 mars
Läs merKursutbud distans Gymnasiekurser
Kursutbud distans Gymnasiekurser Kursstarter Sökperioder Ansökan görs via www.falun.se/vux 24 april 18 mars 6 april 29 maj 22 april 11 maj 3 juli 22 april 11 maj 21 augusti 29 april 3 augusti 25 september
Läs merUndervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Läs merNationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merSamhällsvetenskapsprogrammet (SA)
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt
Läs merKort kurspresentation över kurser som erbjuds på valblock 4/individuellt val - Hedbergska/Västermalm. Läsåret 14/15
Kort kurspresentation över kurser som erbjuds på valblock 4/individuellt val - Hedbergska/Västermalm Läsåret 14/15 Kursnamn: Aktiviteter och upplevelser Kurskod: TURAKT0 Poäng: 100 Kunskaper om att planera,
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merEstetiska programmet (ES)
Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merIndividuella val Munkebäcksgymnasiet 2014/15
Individuella val Munkebäcksgymnasiet 2014/15 Bild och form 1b (BILBIL01b) Digitalt skapande 2 (DIGDIG02) Dramapedagogik (PEGDRA0)* Engelska 7 (ENGENG07) (år 3) Ensemble 1, 100 poäng (MUSENS01) (ej estet
Läs merKursutbud distans Gymnasiekurser
Kursstarter Kursutbud distans Gymnasiekurser Sökperioder Ansökan görs via www.falun.se/vux 20 augusti 12 maj 7 augusti 24 september 11 augusti 4 september 29 oktober 15 september 9 oktober 3 december 20
Läs merVID KAROLINSKA SKOLAN
INDIVIDUELLA VAL VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG för val till årskurs 2 läsåret 2013/14 och för val till åk 3 läsåret 2014/15 INDIVIDUELLA VAL LÄSÅRET 2013/2014, ÅRSKURS 2 Det är nu
Läs merESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
Läs merIndividuellt Val. Folkungaskolan. Läsåret 2014/2015. Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40
Individuellt Val skolan Läsåret 2014/2015 Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig. Kursbeskrivningar
Läs merINDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2016/2017
INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2016/2017 Alla elever i gymnasieskolan ska välja individuellt val, totalt omfattar valet 200 poäng, fördelat på två år. Valen görs inför år 1, 2 och 3. Om du redan har läst
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merFILM- OCH TV-PRODUKTION
FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala
Läs merIndividuellt val Tullängsskolan läsåret 2014/2015
Individuellt val Tullängsskolan läsåret 2014/2015 Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Teknikprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet Kan väljas
Läs merEkonomiprogrammet (EK)
Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.
Läs merPrislista. för. Hermods Distansgymnasium. Prislista för program och enstaka kurser, läsåret 2017/18
Prislista för Hermods Distansgymnasium Prislista för program och enstaka kurser, läsåret 2017/18 Pris i SEK för program Läsåret 2017/2018 Program Totalpris per Varav Elevavgift/läsår Inriktning läsår statsbidrag
Läs merFL Hantverksprogrammet -florist
FL Hantverksprogrammet -florist INDIVIDUELLA VAL 2012/2013 Individuellt val a k1 la sa r 2012/2013 Nu är det dags att göra individuella val inför årskurs 2 och 3. 2013-01-18 Hur mycket ska jag välja? Du
Läs merVill du läsa mer om kurserna kan du hitta fullständiga kursplaner på Skolverkets hemsida.
Kursbeskrivningar Vill du läsa mer om kurserna kan du hitta fullständiga kursplaner på Skolverkets hemsida. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program
Läs merKursutbud distans Gymnasiekurser
Kursutbud distans Gymnasiekurser Kursstarter Sökperioder Ansökan görs via www.falun.se/vux 9 januari 28 november 15 december (21 december NTI) 13 februari 7 januari 26 januari 20 mars 11 februari 2 mars
Läs merENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merKurskatalog Lärling11. Individuellt val VT 2012
Kurskatalog Lärling11 Individuellt val VT 2012 2012 03 06 Individuellt val Det individuella valet omfattar 200 poäng på samtliga program. Det är huvudmannen som beslutar vilka kurser som ska erbjudas som
Läs merKursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014
Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema
Läs merIndividuellt val. Läsår 2015/2016
Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är
Läs merSärskild Utbildning För Vuxna
Engelska 1, 100 p (ENSENG51) Genom undervisningen i kursen engelska ska eleven ges förutsättningar att utveckla följande: Förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet. Förmåga
Läs merSKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj
Läs merUndervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
WEBBUTVECKLING Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska
Läs merSkola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Läs mer