Åsen. Rullstenar och getryggar
|
|
- Emilia Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åsen Rullstenar och getryggar När den väldiga inlandsisen började smälta samlades mycket vatten på ytan, precis som på en sjöis om våren. Vattnet rann ner i sprickor i isen och strömmade fram mot iskanten genom tunnlar och rännor. Till sist samlades vattenströmmarna i stora isälvar. I isen fanns det mycket sten, grus och sand som vattnet spolade med sig. Allt samlades till sist på isälvens botten eller så spolades det ut genom älvens mynning där isen tog slut. När grus och sten tumlar runt i en kraftig vattenström, eller rullar längs botten, nöts de mot varandra. De från början kantiga stenarna slipas runda. Därför kallas åsar efter isälvar också för rullstensåsar. En isälv rinner fram genom en spricka i isen. Sten, grus och sand samlas mellan isväggarna på botten av sprickan. En smal och brant ås brukar kallas för en getryggssås. Förr visste alla att getter har smala och spetsiga ryggar, så det var en bra beskrivning. Vad skulle du kalla den här åsen, så att andra förstår hur den ser ut? När isen smält bort från området står avlagringarna på isälvens botten kvar som en ås i landskapet. Där isväggar har stöttat avlagringarna rasar kanterna ner så att åsens typiska form bildas.
2 Taggsvampar Sällsyntheter i kalkbarrskogen Här växer gran och tall som i vilken barrskog som helst. Bland svamparna finns däremot sällsynta arter som visar att skogen inte är så vanlig trots allt. Det finns många arter av taggsvampar som är ovanliga och som även är rödlistade. De bedöms alltså som hotade eller sårbara. Flera arter trivs på kalkhaltig och sandig mark, vilket är precis vad som finns här i Skogssjöområdet. Bitter taggsvamp (Sarcodon fennicus) Doftar bittermandel! Svart taggsvamp (Phellodon niger) Mörk sammetsluden hatt med vitaktig kant. Taggsvamparna kan sannolikt bli mycket gamla. Svamparnas frukt kroppar vissnar visserligen ner varje år, men i marken lever mycelet vidare. Mycelet bildar ett nät av svamptrådar i marken. De känsligaste tagg svamparna tål inte modernt skogsbruk. Om skogen avverkas dör mycelet. Dofttaggsvamp (Hydnellum suaveolens) Har en stark kryddaktig doft.
3 Kungshögaplatån Isälvsdelta uppbyggt mot inlandsisen Nu står du på kanten av en mäktig istidsformation som kallas Kungshögaplatån. Formationen är ett delta. Ett delta bildas där ett vattendrag mynnar i en sjö eller ett hav. Det här deltat bildades för omkring år sedan av en isälv. Smältvatten från inlandsisen strömmade då ut i en stor sjö, som kallas för Baltiska issjön. Sjön var ett förstadie till Östersjön. Kungshögaplatån år sedan Kungshögaplatån Nutid Deltats iskontakt Den plana ovansidan liksom sluttningen ner mot E4:an och Mjölby samhälle är typiskt för ett delta. Den branta lövskogsbevuxna sluttningen på deltats norra sida gör dock det här deltat speciellt. Iskontaktbranten Geologerna kallar detta för en iskontaktbrant. Den har bildats genom att deltats avlagringar byggts upp mot en isvägg. När sedan isen smälte och vattnet sjönk undan blev deltat och branten kvar. Iskontaktbranten
4 Skogens våtmarker Kärr i dödisgrop I Skogssjöområdets sandiga mark sjunker regn vattnet snabbt ner i jorden och blir grundvatten. Många av områdets dödisgropar är så djupa att de når ner till grundvattennivån. Här bildas kärr med en vegetation av mossor och kärlväxter som trivs i den blöta miljön. Förmultningen av döda växtdelar går sakta i vatten på grund av brist på syre. Därför byggs det upp torv i kärren, lager av halvförmultnade mossor, starr och andra växter. Genom att undersöka torvavlagringar i kärr kan man studera hur vegetationen förändrats genom historien. I flera av Skogssjöområdets kärr står många döda träd. Det är inte klarlagt varför träden dött. Förmodligen har grundvattennivån blivit högre än vad träden klarat av. Grundvatten nivån varierar kraftigt i området, framförallt beroende på nederbörden. Missne (Calla palustris) Missne är ensam i sitt släkte i den svenska naturen. Den är särskilt lätt att känna igen när den efter blomningen bildar röda (giftiga) bär i en tät kolv. Topplösa (Lysimachia thyrsiflora) Att inte ha blommor i toppen av plantan är lite speciellt och har gett växten dess namn. Topplösa hör till familjen viveväxter och alltså samma familj som gullviva. Ängsull (Eriophorum angustifolium) Förr kunde ängsullens vita ulltussar användas till att stoppa kuddar och täcken. Om man var fattig och inte hade råd med fjädrar förstås.
5 Reservatets skötsel Geologi - Biologi - Friluftsliv Skogssjöområdet är värdefullt på flera sätt och skyddas därför som naturreservat. Områdets naturvärden kan samlas under tre teman: geologi, biologi och friluftsliv. Åsbacklandskapet som formats av den senaste istidens avsmältning är värdefullt ur ett nationellt perspektiv. De geologiska formationerna ska bevaras, men också vara tydliga för besökarna att överblicka. I Skogssjöområdet finns skyddsvärda växter på öppna kalk torr ängar, ovanliga svampar knutna till kalkrik barrskog, gammal tallskog och ett rikt fågelliv. Medan torrängarna behöver hållas öppna gynnas många av skogens djur och växter av att skogen lämnas ifred. Reservatet är ett omtyckt friluftsområde. Anläggningar som motionsspår och badplats måste underhållas för att vara attraktiva. De olika naturvärdena ställer olika krav på skötseln av området. För att vårda naturreservatet på bästa sätt har kommunen tagit fram en särskild skötselplan som styr arbetet.
6 Gudrun och Per Vinterstormar - fallna granar - barkborrar En av de viktigaste målsättningarna med skötseln av reservatet är att öka tillgången på död ved. Det gäller döda träd, stående såväl som nedfallna, i olika stadier av nedbrytning. Men i bland kan det bli för mycket av det goda! Med ett par års mellanrum drabbades södra Sverige av kraftiga stormar i januari: stormen Gudrun 2005 och stormen Per Stora mängder träd blåste ner. I Skogssjöområdet var det framförallt den senare stormen som fällde ett stort antal träd, främst granar. Tyvärr fanns det många gamla värdefulla granar bland de fallna. Men även döda träd är värdefulla för skogens invånare. Nu var det dock så många träd som föll på en gång att man befarade att den lilla skal baggen granbarkborre skulle massföröka sig i de nydöda träden. I värsta fall skulle barkborrarna då kunna döda mer skog i reservatet och på angränsande marker. Granbarkborre (Ips typographus) Granbarkborre är en vanlig skalbagge och en naturlig del i skogens djurliv. Dess larver lever under barken på försvagade eller nydöda granar. Om de blir riktigt många kan de till och med ge sig på och döda friska granar. Granbarkborren är 4-5 mm lång. Kommunen valde att för säkerhets skull frakta bort de flesta fallna granar. På sikt är ändå skalbaggar och hackspettar vinnare i reservatet. Med tiden ökar trots allt inslaget av död ved i skogen, men i lite lugnare takt.
7 När isen tvekade Mellansvenska israndzonen För år sedan blev klimatet påtagligt varmare och den stora inlandsis som täckte landet började smälta. Iskanten började därmed dra sig all längre norr ut. Den gradvisa avsmältningen tog dock ett uppehåll för omkring år sedan. Klimatet blev återigen svalare. Smältningen som skedde under sommaren motverkades av att isen växte till under vintern. Iskanten (isranden) kom därför att ligga mer eller mindre stilla under flera hundra år. Under tiden ansamlades morän och isälvsmaterial vid iskanten och byggde upp de åsar, dödisgropar och deltan vi ser här idag. Den Mellansvenska israndzonen kan följas från södra Norge i väster, genom Sverige, Finland och in i Ryssland. I Östergötland flyttade sig iskanten något under den här perioden. Rikligt med isälvsavlagringar och moränformationer finns därför både kring Mjölby och vid Motala.
8 Hackspettar Skogens byggmästare fixar bostaden! Större hackspett (Dendrocopos major) Här hackar den ut frön ur en kotte som den satt fast i en fåra i trädet. Större hackspett kan äta både frön och insekter och den tar gärna talg vid fågelbordet. Genom att den kan leva på olika sorters föda trivs den i de flesta skogar och den är vår vanligaste hackspett. I Skogssjöområdet har du stora möjligheter att få se och höra någon av våra hackspettar. De har fantastiska anpassningar för att kunna hamra med näbben mot hårt trä utan att få hjärnskakning. En snabb trumvirvel är hackspettarnas sätt att meddela: det här är mitt område. När de hackar efter mat och när de hackar ut ett bohål, då hackar de i lite lugnare takt. Hackspettarna gör ett nytt bohål varje år. De gamla bona tas tacksamt över av andra fåglar. Spillkråkan gör de största bohålen, som kan användas av bland annat kaja, skogsduva och knipa. Spillkråka (Dryocopus martius) Ser du djupa hål i stora granar är det ofta spillkråkan som varit framme. Den är expert på att hacka sig in till hästmyrornas gångar. Mindre hackspett (Dendrocopos minor) Den minsta av våra hackspettar är ungefär stor som en domherre. Under vinterhalvåret är den beroende av insekter som den hackar fram i murkna lövträd. Eftersom den behöver lövträdsmiljöer med mycket dött trä, är mindre hackspett ganska ovanlig. Gröngöling (Picus viridis) Gröngöling håller mest till på marken där den framförallt äter myror. Ser du en myrstack med djupa hål i är det ofta gröngölingen som varit framme. Gröngöling trivs bäst i hagmarker och andra halvöppna miljöer med gott om lövträd.
9 Kalktorrängen Backklöver (Trifolium montanum) Den nordiska stäppängen Här på åsen växer den gulblommiga ärtväxten luddvedel, en riktigt ovanlig art som endast är funnen på sex platser på det svenska fastlandet, alla i Östergötland. Den växer också på ett 20-tal platser på Gotland. Den finns spridd i Europa med huvudutbredning på Sydösteuropas stäpper. Vad gör den här? Hur kom den hit? Luddvedel är en kvarleva (relikt) från en annan tid. Efter att isen smält undan låg marken kal och växter kunde sprida sig hit söderifrån. Många växter som nu finns i fjällen kom hit tidigt, men också växter som vi idag hittar i varma och torra stäppmiljöer. Här på åsen finns den varma och kalkrika jorden där luddvedeln trivs. Kalken kommer från den kalkrika berggrunden som malts sönder av inlandsisen och förts hit av isälven. Här finns flera andra växter som behöver torr kalkrik mark, bland annat färgmåra, fältmalört, backklöver, backsmultron och spåtistel. Fältmalört (Artemisia pratensis) Luddvedel (Oxytropis pilosa)
10 Skogssjön En dödisgrop Kanten av inlandsisen som låg vid Skogssjöområdet för omkring år sedan var uppsprucken och bildade en mosaik av isblock. Genom sprickorna strömmade smältvatten som förde med sig grus och sand som varit in bäddat i isen. Materialet ansamlades mellan isblocken. När isblocken sedan smälte lämnade de avtryck i terrängen, så kallade dödisgropar. Skogssjön ligger på botten av den största dödis gropen i området. Isälv Skogssjö gård Isblock som skapar dödisgropen där skogssjön ligger Skogssjön är en av få sjöar här i slättbygden. Sjön saknar såväl tillflöden som utlopp. Regn vattnet i omgivningen sjunker lätt ner genom den sandiga jorden och bildar grundvatten. Skogssjöns yta visar grundvattennivån i området. Skogssjökärret Huvudåsen Skogssjön
11 Östgötaleden Södragården Mjölby Bleckenstad - Mjölby Ugglebo 1. Östgötaleden mellan Bleckenstad och Mjölby tätort bjuder på åtta kilometers skogspromenad. Leden går i huvudsak genom barrskog men kommer här och där förbi kulturlandskap med mer öppen och lövträdsrik natur. Längs leden finns vindskydd på fyra platser. Horsköpet 2. Hallevadet Miskarp Stora Sjögarp Sjögarpasjön Lilla Sjögarp Golfbana 1. Ljunaområdet Ljunaområdet är ett småkulligt landskap som skapats vid inlandsisens avsmältning. Ett geo logiskt område av riksintresse. 2. Gammal tallskog Imponerande, upp till 200-åriga träd. Biotopskyddsområde. Här finns ett vindskydd. Teckenförklaring Vindskydd Torrdass Busshållplats Här är du! Långstorp Kvarnbäcken 3. Kavelbrobäcken Mjölby kommun Boxholms kommun Eriksdal Hadelöv 3. Kvarnbäcken Här finns en välbyggd stensatt ränna efter en gammal vattendriven kvarn och såg. Bäcken är en värdefull naturmiljö, med delvis naturliga strömmande sträckor kantade av lövträd. 4. Bleckenstad Leden gör en liten av stickare till Bleckenstad där det finns en gårdsbutik. Svartmes (Periparus ater) Svartmesen häckar i barrskogar och är en av de fåglar som du kan stöta på längs Östgötaleden. 0 1 km Boxholm 4. Bleckenstad
12 Kvarnbäcken Levande vattendrag och kvarnruin Sädesärla (Motacilla alba) De gamla stenmurarna erbjuder många skrymslen där sädesärlan kan placera sitt bo. Hannen återvänder till samma häckningsplats år efter år, från övervintringen i östra Medelhavsområdet. Här passerar Östgötaleden över Kvarnbäcken på en liten väg som samtidigt utgör själva fördämningen till en damm. Fördämningen är ett imponerande bygge av sten, liksom den stensatta vattenfåran nedanför. Bygget utgör resterna av den vattendrivna kvarnen och sågen som en gång legat här. Anläggningen tros ha byggts vid mitten av 1800-talet och den var i drift ungefär fram till 1940-talet. När bygden elektrifierades blev vattenkraften olönsam. Två dammar samlade vatten till driften av kvarnen och sågen. Dammarna är borta men rester av fördämningarna finns kvar. Själva Kvarnbäcken utgör en värdefull naturmiljö som uppmärksammas i kommunens naturvårdsprogram. Delar av bäcken har naturligt strömmande vatten och kantas av klibbal och ask.
13 Den gamla tallskogen Rastplats och biotopskyddsområde Nu har du kommit in i ett område med ovanligt gammal tallskog. De äldsta tallarna bedöms vara 200 år gamla. I en brukad skog avverkas tallarna oftast innan de blir 100 år. Den gamla skogen är ett biotopskyddsområde. Tallarna är därmed skyddade. Även döda träd ska lämnas kvar. Det finns många insekter och svampar som lever av döda träd. Dessa arter har ofta svårt att klara sig i brukade skogar. Tallticka (Phellinus pini) Tallticka är en av få svampar som växer på levande tallar. Den är därför lätt att känna igen. Svampen är parasit och lever av att bryta ner tallens ved. Fruktkroppar brukar sällan ses på tallar som är under 100 år. På höjden finns ett vindskydd där du kan rasta.
14 Ljunaområdet Åsbacklandskap vid iskanten Du vandrar nu i Ljunaområdet. Det är ett stort område sandiga avlagringar som bildades vid inlandsisens avsmältning från området. Iskanten stod mer eller mindre stilla under flera hundra år för ungefär år sedan. Grus och sand som varit infruset i isen ansamlades vid kanten. Stora mängder grus och sand spolades också fram mot iskanten av smältvattnet. Hogstad Här är du! Mjölby I den här delen utgörs Ljunaområdet av ett åsbacklandskap. Den småkulliga terrängen beror på att stora isblock bäddades in i sand avlagringarna. När isblocken smälte lämnade de kvar bestående avtryck i form av så kallade dödisgropar. I Mjölby kommun finns flera andra stora områden med avlagringar från inlandsisens avsmältning. Ett annat exempel på ett åsbacklandskap finns i Skogssjöområdets naturreservat som ligger norr om Mjölby samhälle. Östgöta leden passerar genom reservatet på sin väg norr ut från Mjölby. Östgötaleden Bleckenstad Ett isblock som blivit inbäddat i avlagringar av mineraljord i samband med inlandsisens avsmältning. Jorden består av krossat berg som fastnat i isen. När isblocket smält bildas en så kallad dödisgrop. Död is betyder att den ligger stilla. I en inlandsis eller en glaciär så sker det däremot rörelser i isen.
Vandringsleder. Mjölby. Skogssjöområdet: Röda skogsslingan Gula sjöslingan Istidsspåret. Östgötaleden: Skogssjön-Örbacken Skogssjön-Bleckenstad
Vandringsleder Mjölby Skogssjöområdet: Röda skogsslingan Gula sjöslingan Istidsspåret Östgötaleden: Skogssjön-Örbacken Skogssjön-Bleckenstad Skogssjöområdet Skogssjöområdet bjuder på ett imponerande koncentrat
Läs merVälkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Läs merNaturreservat i Säffle kommun
Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merTäkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den
Läs merInformation och utbildningsmaterial
Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.
Läs merNamn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)
HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merBilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
Läs merUpptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder! Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda bergen ovanför
Läs merMED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg
Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe
Läs merINVENTERING AV SVAMPAR I
INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen
Läs merGuide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård
Guide till Naturstigen vid Vamlingbo prästgård Väg mot Kvarne naturum Stigen är ca. 1 km lång och löper genom lättgången terräng. Det går bra att ta med barnvagn. Välkommen till naturstigen! Stigen är
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merInformationsblad. Lockstafältet 2007-08-30
2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten
Läs merVÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN
VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN Vad är Hyssnaleden? Hyssnaleden är en cirka 40 km lång vandringsled. I den södra delen av Hyssnaleden finns sydsvensk bokskog och lövskogsnatur och ett odlingslandskap med stora
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merBergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Läs merVandringsguide Lilla Lövö runt
Vandringsguide Lilla Lövö runt Så här fungerar det: Utmed leden finns stolpar med nummer I handledningen finns text till motsvarande nummer Kombinera texten med det du ser i verkligheten Ha en bra dag
Läs merSkötselplan för Skogssjöområdets naturreservat
Skötselplan för Skogssjöområdets naturreservat Fastställd 2008-12-16 SKÖTSELPLAN FÖR SKOGSSJÖOMRÅDETS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för
Läs merFörslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merBILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN
1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merStort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
Läs merUtflyktsprogram 31 maj - 3 juni
31 maj - 3 juni 1. Matresa med ekolunch på Osaby 2. Skogsbruk och stormskog på Osaby 3. Gökotta i hagarna på Höö 4. Söndagmorgon i Bokhultet 5. Huseby bruk och nationalparken Åsnen 6. Biparadiset i Bokhultet
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merStengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete
Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merNATURINVENTERING SKUTHAMN
RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande
Läs merSLÄTMOSSENS NATURPARK
SLÄTMOSSENS NATURPARK Slätmossens naturpark är formad av människan under åtminstone hundra år. Men först nu, genom dammanläggningen, på ett avsiktligt sätt. Denna gång står paradoxalt nog naturen som förebild.
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merVandra i fjället Utrustning: Spade Första förbandslåda Rep/Makramé Kniv med slida Yxa/Såg Tändstål Tändstickor Stormkök Liggunderlag Sovsäck Tandborste som är avklippt Tandkräm i liten behållare Tält/Vindskydd
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merNaturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade
Läs merUnder Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.
1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,
Läs merUngefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?
1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar
Läs merNATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp
NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN Upptäck Biskopstorp Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda
Läs merSMAK- PROV. Utkommer till ht 14
SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en
Läs merFRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller
Läs merKOMPOSTERINGS- GUIDEN
KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man
Läs merAtt skriva om natur. Tips för att lyckas bra Thomas Öberg/Natur i Norr
Att skriva om natur Tips för att lyckas bra Thomas Öberg/Natur i Norr 1. Vad vill vi berätta? En del intressantare lokaler påträffades vid Inre Verkanliden t.ex. häckningsplatser för tretåig hackspett
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merBESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas.
BESLUT 2010-06-14 Sidan 1 av 7 Dnr 07.0346.336 DOS-id 2022949 Bildande av Gådeåbergsbrännans naturreservat Härnösands kommun Objektnummer 1025246 Län Västernorrland Kommun Härnösand Socken Säbrå Fastighet
Läs merSkansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Läs mer- 5 - Johan Nilsson Alf-Rune Sandberg
Estland 2012 Under vintern/våren 2012 hölls en studiecirkel om Estland och i mitten av maj begav sig 18 av föreningens medlemmar dit under en nio dagar lång resa. Redan från bussfönstret på väg mot Stockholm
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merEn geologisk orientering
Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med
Läs merStrandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs mer4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha
4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha
Läs merRapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Läs merMer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden
Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Nässundet Norr om Hytte ligger "Nässundets Station - vedungsbageri och värdshus". Detta är inhyst i en byggnad som förr var järnvägsstation. När
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merSpånstad 4:19 och 2:14
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR
Läs merNorra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse
Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär
Läs merFågelbesöksled Nyköping Väst
Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden västerut, utmed väg 800 i Kiladalen. Den följer ett jordbrukslandskap och flertalet
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merInformation om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark
Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark Naturskyddsföreningen Norrköping 1 maj 2016 Djurparkens utveckling Från början var Kolmårdens Djurpark en lugn anläggning som visade djur och hade
Läs merVi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Läs merEKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog
EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merText och foto: Hans Falklind/N
Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merÖversiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé
Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merVanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merFöreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse
349:29 Antagna av Kommunfullmäktige 2010-06-17 Gälller fr o m 2010-06-17 Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Uppgifter om naturreservatet Namn: Naturreservatet Vänga mosse Län: Västra Götaland
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merFörsurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10
Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
Läs merPå 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.
SLINGAN Natur- och kulturstig på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde Runt Slingan finns information om områdets långa historia som sträcker sig ända till 1500-talet. Det finns information om växter och
Läs merBildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet
Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen
Läs mer2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
Läs merBeslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun
Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet
Läs merFÖREBILD. fångstgropar! och långskägg. Se upp för. Med naturen som. Bland dofttickor. Vandra på fina stigar MÅNGFALDSPARK I SOLLEFTEÅ KOMMUN
MÅNGFALDSPARK I SOLLEFTEÅ KOMMUN SÖRGRANINGE HITTA HIT MED GPS: 62.971 17.167 Med naturen som FÖREBILD Se upp för fångstgropar! Bland dofttickor och långskägg Vandra på fina stigar Välkommen till Sörgraninge
Läs merBeslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun
1(9) Handläggning Jeanette Wadman Jörgen Olsson Datum 2009-05-13 Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun Innehåll Administrativa uppgifter Beslut om bildande m m Syfte Beslut
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merKapitel 10. Riksintressen
Kapitel 10. Riksintressen Miljöbalkens 3 och 4 kap reglerar vad som omfattas av riksintressen, det vill säga. Särskilda områden eller anläggningar som har så stort värde eller stor betydelse i ett nationellt
Läs merTrots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.
2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De
Läs merVykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN
ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare
Läs merRövarna vid Rövarberget
Rövarna vid Rövarberget 4 Bengt Oldhammer, Orsa Sägnerna berättar om de hemska rövarna vid Rövarberget som överföll klövjeforor på väg till den stora vintermarknaden vid Jamtmot i norra Mora kommun. Det
Läs merBrännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun
Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap
Läs merAnsökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
Läs mer