Barn- och utbildningsnämnden. Föredragningslista /2. Tid: kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs

Transkript

1 KALLELSE Utbildningskontoret /2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs GDPR-Utbildning, Gyllenhjelmssalen kl. 16:00-17:00 Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Paulus från klockan Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Fördjupad dragning från ungdomsmottagningens verksamhet, information 4. Fördjupad dragning från grundskolans verksamhet, information 5. Antagning kommunala gymnasieskolan läsåret 2019/2020, information 6. Regler för utbetalning och fakturering av bidragsbelopp för barn och elever i Strängnäs kommunala skolor samt för fristående skolor och annan kommun med barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun, revidering BUN/2019:130 Bilaga Bilaga

2 2/2 Ärende 7. Riktlinje för friytor - förskola, grundskola och gymnasieskola 8. Riktlinje för hantering av barn, elever och studerande med skyddade personuppgifter 9. Beslutsattest för kommundirektör Lars Ekström 10. Firmateckningsrätt för barn- och utbildningsnämnden 11. Information från kontaktpolitiker 12. Övriga frågor 13. Information från utbildningschef 14. Information från ordförande Beteckning BUN/2019:129 BUN/2018:485 BUN/2019:414 BUN/2019:426 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 15. Ärendebalanslista Bilaga 16. Delegationsbeslut Bilaga 17. Anmälningsärenden Bilaga Maria Ehrnfelt Ordförande Jessica Sundqvist Sekreterare

3 Antagning kommunala gymnasieskolan lå 19/20 BUN

4 Strängnäs kommuns vision Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen Visionen antogs av kommunfullmäktige den 30 november 2015

5 Antagning lå 2019/2020 Program Juni 19 Augusti 19 EK SA TE EE HA RL VO Totalt

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildningskontoret Administration Handläggare Anna Liljehag Dnr BUN/2019: /2 Barn- och utbildningsnämnden Regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning 2020 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. fastställa revidering av regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning 2020, daterad Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade i dnr BUN/2018: att fastställa revidering av regler för hur utbetalning och fakturering av bidragsbelopp skulle ske till olika skolverksamheter. Dessa regler behöver revideras årligen i samband med beslut om bidrag till fristående huvudman för kommande år. Reglerna revideras också för att förtydliga ett antal saker som under året gett upphov till frågor. I skollagen, skolförordningen och gymnasieförordningen regleras hur och när betalning ska ske till fristående skolverksamheter och i interkommunala ärenden om inte parterna har träffat avtal om annat. När barn och elever som är folkbokförda i Strängnäs kommun går i en annan kommuns skolverksamhet yttrar sig Strängnäs kommun i rollen som hemkommun. I dessa yttranden regleras också den interkommunala ersättningen utifrån skollagens principer om interkommunal ersättning. För att säkerställa att kommunen betalar ut rätt ersättning för elever till rätt enhet behövs regler för hur skolverksamheterna ska rapportera till kommunen om barn och elever som finns i verksamheten. Dessa regler ska vara tillämpliga på såväl egna kommunala och fristående verksamheter som annan kommun. De föreslagna förändringarna från tidigare styrdokument är: Ingen avläsning av elevantal sker i juli för grundskolor, fritidshem och särskola. Juli månads preliminära utbetalning baseras på juniavläsningen. Bidragsbeloppet justeras sedan efter avläsningen i augusti, och regleras senast i september. Tidigare justerades bidragsbeloppet efter avläsningen i september. Ett förtydligande av hur justeringen efter sommaren görs, d v s hur beräkningen sker konkret. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

7 2/2 Ett förtydligande av att det endast är det fritidshem som har eleven inskriven vid avläsningen i augusti som får ersättning för juli och augusti. Ett förtydligande av vad som gäller för bidragsbelopp vid övergång mellan förskola till grundskola. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Reglerna följs upp årligen i samband med beslut om bidrag till fristående huvudmän. Beslutsunderlag Regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning 2020, förslag Beslutet skickas till Berörda utbildningsanordnare Tony Lööw Utbildningschef Anna Liljehag Administrativ chef

8 STYRDOKUMENT Regel 1/6 Beslutad: Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Åååå-mm-dd xx Barn- och utbildningsnämnden BUN/2019: Gäller fr o m: Dokumentansvarig: Uppföljning: BUN/2018: Regler för utbetalning och fakturering av bidragsbelopp för barn och elever i Strängnäs kommunala skolor samt för fristående skolor och annan kommun med barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun, beslutat av barn- och utbildningsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden Utbildningskontoret Årligen Regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning 2020 Allmänt I dessa regler definieras skolverksamhet så som förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Bidragsbelopp ges för barn och elever som är folkbokförda i Strängnäs kommun och går i Strängnäs kommunala skolverksamhet, hos fristående huvudman eller annan kommuns skolverksamhet. Bidragsbelopp för alla skolverksamheter utbetalas i enlighet med fastställd prislista för gällande år, som antagits i barnoch utbildningsnämnden. Elever som inte är folkbokförda i Sverige, men visats i Strängnäs kommun. Bidragsbelopp ges även för elever som är bosatta i landet utan att vara folkbokförda här, exempelvis elever med skyddad folkbokföring eller elever som stadigvarande vistas i kommunen (29 kap Skollagen 6 ). Rapportering Enhetschef inom kommunal skolverksamhet ansvarar för att barn- och elevantal samt vistelsetider inom förskola och fritidshem är korrekt i kommunens system för barn- och elevplaceringar. Annan kommunal huvudman eller fristående huvudman för förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och fritidshem ska snarast rapportera till utbildningskontoret

9 STYRDOKUMENT Regler om förändringar som sker, såsom inskrivning, utflyttning och förändringar i vistelsetid. (Vistelsetid behöver bara rapporteras om Strängnäs kommun tar ut föräldraavgift.) Utbetalt belopp återkallas om antalet elever som huvudmannen rapporterat är felaktigt. 2/6 Annan kommunal huvudman eller fristående huvudman för grundskola ska snarast rapportera till utbildningskontoret förändringar som sker såsom antagning och utflyttning. Utbetalt belopp återkallas om antalet elever som huvudmannen rapporterat är felaktigt. Rapportering ska ske på särskilt avsedd blankett senast tre helgfria vardagar före den 15 för innevarande månad augusti till juni för skolverksamhet (grundskola fritidshem och grundsärskola) och årets alla månader för förskoleverksamhet. 15 juli har Strängnäs kommun ingen avläsning för skolverksamhet, utan utbetalningen i juli baseras på junisiffrorna. - Blankett 1 förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och fritidshem (underlag såsom avtal bilägges) - Blankett 2 grundskola (underlag såsom skolvalsblankett bilägges) Retroaktiv betalning Retroaktivt bidrag beviljas inte om ett barn/elev tas emot utan att Strängnäs kommun informerats. Grundbelopp betalas ut för endast en månad tillbaka i tiden vid retroaktivt inlämnande uppgifter. Förändringar och kompletterande/korrigerade uppgifter efter avläsningsdatumet, som beror på felregistrering av kommunen, regleras månaden efter. Flytt Ingen utbetalning av bidrag sker från Strängnäs kommun när barnet eller eleven flyttar ut från kommunen under pågående placering/utbildning. Ersättning utgår inte längre från Strängnäs kommun från och med första avläsningen efter att barnet eller eleven blivit folkbokförd i annan kommun. Uppehåll Bidrag utgår i högst tre (3) månader efter ett sammanhängande uppehåll från placering/utbildning vid enheten. Huvudmannen ska rapportera sådant uppehåll till utbildningskontoret. Undantag gäller för barn som vårdas på sjukhus eller annan institution. Strängnäs kommun får återkräva bidrag för tid som barnet eller eleven inte varit närvarande i verksamheten om utbetalning skett för barnet eller eleven trots längre än tre månaders sammanhängande uppehåll och huvudmannen inte informerat utbildningskontoret. Särskild rapportering för gymnasieskola Kommunal eller fristående gymnasieskola ska snarast informera utbildningskontoret om:

10 STYRDOKUMENT Regler /6 elev byter program, inriktning eller gymnasieskola elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning elev har reducerat program och/eller förlängd undervisning (9 kap. gymnasieförordningen (2010:2039) [GymnF]) elev avbryter utbildningen. För elever med förlängd undervisning eller rätt att gå om kurs ska kostnadsslaget undervisning reduceras så att den motsvarar de poäng som eleven läser innevarande termin (enligt 9 kap. GymnF). En ansökan om bidragsbelopp vid förlängd undervisning ska lämnas till utbildningskontoret. Till ansökan ska biläggs: elevens individuella studieplan studieplan för förlängda studier beskrivning av vilka insatser skolan hittills gjort för att stötta eleven, samt vilka effekter de haft frånvarorapport för senaste läsåret Ersättning för förlängd undervisning beviljas om: skolan visar att relevanta insatser gjorts för att eleven ska nå gymnasieexamen inom 3 år, och att insatserna följts upp eleven genom förlängd undervisning har förutsättningar att uppnå ett fullständigt betyg. den förlängda undervisningen avser behörighetsgivande kurser som eleven har svårt att läsa in t ex inom ramen för kommunal vuxenutbildning eller allmän kurs vid folkhögskola. Med utgångspunkt från dessa principer kan ersättning nekas exempelvis om förlängningen beror på hög frånvaro och underlaget inte visar att det finns anledning att tro på en tydlig förbättring. Om förlängningen beror på en längre sammanhängande sjukskrivning, kan beloppet reduceras med motsvarande period, om skolan fått ersättning under elevens sjukfrånvaro. För elever med förlängd undervisning reduceras grundbeloppet så att det motsvarar de poäng eleven läser under förlängningen. Beloppet beräknas enligt följande: en fullständig gymnasieutbildning omfattar poäng fördelade på tre år, dvs. 833 poäng/läsår. De poäng eleven ska läsa under förlängningen divideras med 833, vilket ger det reducerade grundbeloppet. I de fall förlängningen till största delen innehåller teoretiska kurser inom ett yrkesprogram görs en specifik överenskommelse mellan skolan och Strängnäs kommun gällande bidragsbeloppet.

11 STYRDOKUMENT Regler /6 Utbetalning till skolverksamhet inom resursfördelningsverktyget Utbetalning till kommunal skolverksamhet samt fristående skolverksamhet inom förskola, grundskola och grundsärskola som är geografiskt belägen i Strängnäs kommun sker via ett digitalt resursfördelningsverktyg. Utbetalning av bidragsbelopp till skolverksamhet som omfattas av det digitala resursfördelningsverktyget sker den 22 i varje månad. Om dagen infaller på en sådan dag som anges ovan under rapportering Avläsningsperioder betalas beloppet ut vardagen närmast före den 22. Summering av utbetalning samt barnoch elevlistor skickas till respektive rektor i samband med utbetalning. Fritidshem, grundskola och särskola Utbetalning av bidragsbelopp i juni för skolverksamhet baseras på antal barn och elever i juni i enlighet med vad som anges ovan under Avläsningsperioder. Utbetalning av bidragsbelopp för juli och augusti baseras på avläsningen i juni. Beloppen för juli och augusti justeras sedan i samband med septemberutbetalning utifrån barn- och elevantalet i september. Utbetalning av preliminära bidragsbelopp för juli baseras på avläsningen i juni. Ingen avläsning sker alltså i juli. Beloppen för juli justeras sedan senast i samband med septemberutbetalning utifrån elevantalet den 15 augusti. Den enhet där eleven är inskriven den 15 augusti får ersättning för juli och augusti (Skolförordningen 14 kap 1 ). Ersättning för juli och augusti sker endast till den skolenhet som har eleven inskriven 15 augusti. Justeringen, som betalas ut senast i september, görs genom att subtrahera antalet elever 15 augusti med de preliminära elevantalet för juli. Då uppstår en differens i elevantalet som antingen kan ge ett plus eller ett minus, d v s en ytterligare utbetalning till verksamheten (om elevtalet är högre i augusti än i juli) eller ett avdrag för verksamheten (om elevtalet var högre i juli än i augusti). Övergång från förskola till förskoleklass och fritidshem Vid övergång från förskola till förskoleklass skrivs barnen administrativt över från 1 juli. Praktiskt börjar verksamhetsåret för fritidshemmen måndag vecka 32. Det innebär att både förskolan och fritidshemmet kan få ersättning för samma barn för juli. Förändring i verksamheten Om skolverksamheten ska genomföra en förändring i verksamheten som drastiskt kommer att förändra elevunderlaget till höstterminen, ska utbildningskontoret informeras om detta i samband med rapporteringen i juni, enligt vad som anges ovan för att kunna justera utbetalningen för juli och augusti.

12 STYRDOKUMENT Regler /6 Utbetalning till skolverksamhet utanför resursfördelningsverktyget Utbetalning till skolverksamhet som inte omfattas av resursfördelningsverktyget sker efter fakturering från huvudmannen. Särskilt om utbetalning till kommunal huvudman Strängnäs kommun kan träffa överenskommelse med en annan kommun om interkommunal ersättning för barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun. Utbetalning av bidrag sker då mot faktura från placeringskommunen. Särskilt om utbetalning till fristående huvudman Utbetalning till fristående huvudman inom gymnasiet och skolverksamhet hos fristående huvudman som inte är belägen i Strängnäs kommun sker mot faktura. Utbetalning av tilläggsbelopp Ersättning i form av tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd utbetalas efter särskilt beslut fattat av chef för Centrum för språk och stöd enligt gällande regler för tilläggsbelopp. Om skolverksamheten omfattas av resursfördelningsverktyget sker utbetalning per månad i samband med ordinarie barn- och elevpengsutbetalning. Om skolverksamheten inte omfattas av resursfördelningsverktyget sker utbetalning mot faktura. Ersättning i form av tilläggsbelopp för nyanlända elever inom grundskolan sker utbetalning per månad i samband med ordinarie barn- och elevpengsutbetalning utifrån gällande regler för tilläggsbelopp. Centrum för språk och stöd fakturerar respektive skolenheten per månad för studiehandledning som utförs av Språkcentrum. Ersättning i form av tilläggsbelopp för elever med modersmålsundervisning ges efter att särskilt beslut fattat av rektor inkommit till Centrum för språk och stöd enligt gällande riktlinjer för tilläggsbelopp för modersmål. Om modersmålsundervisningen bedrivs av Centrum för språk och stöd hanteras bidraget och motsvarande kostnadsbild centralt. Om modersmålsundervisningen inte bedrivs av Centrum för språk och stöd fakturerar skolverksamheten utbildningskontoret i samband med fakturering för ordinarie elevpeng.

13 STYRDOKUMENT Regler Ersättning till samtliga huvudmän i form av tilläggsbelopp för obligatorisk lovskola utbetalas efter att rektors beslut och underlag för genomförd lovskola inkommit till utbildningskontoret. 6/6

14 TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildningskontoret Administration Handläggare Gunnar Karlsson Dnr BUN/2019: /4 Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för friytor vid förskolor och skolor Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. anta riktlinjer för friytor vid förskolor och skolor Beskrivning av ärendet En arbetsgrupp med representant från både utbildningskontoret och samhällsbyggnadskontoret har arbetat med att utforma riktlinjer för friytor vid förskolor och skolor. Till arbetsgruppen har det funnits en styrgrupp bestående av kontorschefer och verksamhetschefer från respektive kontor samt Strängnäs fastighets AB. Vägledande för arbetet har varit Boverkets allmänna råd, byggregler och vägledning. Även dialoger med barn i förskolor och elever i grundskolan har genomförts. Det överordnade målet med riktlinjerna för friytor vid förskolor och skolor har varit att skapa förutsättningar för utemiljöer som främjar barns hälsa och en god lärmiljö. Riktlinjerna utgör en kommunövergripande ambition och avses därför gälla för samtliga förskolor och skolor i kommunen, såväl kommunala som enskilda verksamheter. Syftet är att riktlinjerna ska vara ett stöd vid planering, utformning och förvaltning av förskolor och skolor. Strängnäs kommuns riktlinjer för friytor avgränsas till förskolors och skolors utemiljöer. Begreppet skola innefattar förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Gymnasieskolor omfattas inte av riktlinjerna utan behandlas i ett separat avsnitt. Begreppet gymnasieskola innefattar gymnasieskola och gymnasiesärskola. Riktlinjerna ska tillämpas främst vid nybyggnation och större ombyggnation av förskolor och skolor i kommunen. För befintliga förskolor och skolor bör riktlinjerna tillämpas som underlag vid bedömning av utemiljöernas funktion och kvalitet för att tydliggöra eventuella behov av åtgärder. De befintlig förskolor eller skolor som inte klarar kommunens riktlinjer bör därmed en åtgärdsplan eller motsvarande utarbetas för att utemiljön bättre ska stämma överens med Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

15 2/4 kommunens ambitioner. Det innebär inte att förskolor och skolor måste avvecklas om riktlinjerna inte uppfylls. Riktlinjerna avses i första hand användas av Strängnäs kommuns barn- och utbildningsnämnd, miljö- och samhällsbyggnadsnämnd samt Strängnäs fastighets AB. Barn- och utbildningsnämnden kommer att kunna använda riktlinjerna vid planering och organisation av förskole- och skolverksamhet samt vid tillståndsbedömning och tillsyn av enskilda förskolor. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden kommer att använda riktlinjerna vid vägledning och förutsättning för detaljplaneläggning samt bygglovsprövning vilket är den myndighetsutövning som sker enligt PBL. Riktlinjerna gäller för permanenta såväl som tidsbegränsade bygglov. Utöver detta bör dessa riktlinjer tillämpas i kommunens översiktliga planering samt vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. Boverket definierar friyta som den yta barn kan använda på egen hand vid lek och utevistelse. Detta är en yta som är tillgänglig för barn att använda huvudsakligen under skoltid men även till viss del under deras fritid. Förslag I arbetet med att bedöma en friyta föreslås ett utvärderingsverktyg Utevärde i två steg där steg 1 avser kvantitet (friytans storlek) och steg 2 kvalitet (friytans kvalitet). Steg 1 - Kvantitet förskola En godkänd kvantitet är i enlighet med kommunens ambition: 40 m 2 friyta per barn och en sammanhängande friyta om minst 2000 m 2 totalt för att ge tillräckligt med plats för barns lek och aktiviteter. En friyta vars storlek är i enlighet med kommunens tillåtna avsteg bedöms som Avsteg och Icke godkänd om den är ännu mindre. Godkänd Avsteg Icke godkänd Friytan är minst 40 m 2 per barn och minst 2000 m 2 totalt. Friytan är mindre än 40 m 2 per barn men som minst 30 m 2 /barn och minst 2000 m 2 totalt. Friytan är mindre än 30 m 2 per barn och/eller mindre än 2000 m 2 totalt. Steg 1 - Kvantitet skola En godkänd kvantitet är i enlighet med kommunens ambition: minst 30 m 2 friyta per elev och en sammanhängande friyta om minst 3000 m 2 totalt för att ge

16 3/4 tillräckligt med plats för elevers lek och utevistelse. En friyta vars storlek är i enlighet med kommunens tillåtna avsteg bedöms som Avsteg och Icke godkänd om den är mindre än så. Godkänd Avsteg Icke godkänd Friytan är minst 30 m 2 per elev och minst 3000 m 2 totalt. Friytan är mindre än 30 m 2 per elev men som minst 25 m 2 per elev och minst 3000 m 2 totalt. Friytan är mindre än 25 m 2 per barn och/eller mindre än 3000 m 2 totalt. Om storleken på gården motsvarar Godkänd prövas friytans kvalitet i steg 2. Om storleken på gården motsvarar Avsteg krävs att förskolan eller skolan har tillgång till park, lekplats och/eller naturområde i direkt anslutning till gården. Om detta krav uppfylls ska gårdens kvalitet prövas i steg 2. Om storleken motsvarar Icke godkänd utgör den inte en tillräckligt stor friyta och ska därför inte prövas vidare. Steg 2 - Kvalitet Utevärdet består av sex kvalitetsaspekter som gården bör bestå av. Vid bedömning av utevärdet poängsätts respektive kvalitetsaspekt utifrån tre nivåer: - 1, 0, +1. Poängen summeras därefter till ett sammanlagt värde. För att säkerställa en god kvalitet på gården ska följande poäng för utevärdet uppnås för en friyta vars storlek utgör Godkänd eller Avsteg : Godkänd - Minst +2 Avsteg - Minst +4 Följande kvalitetsaspekter ska bedömas: 1. Zonering av gården 2. Topografi 3. Vegetation och väderskydd 4. Integrering i landskapet 5. Möjlighet till omvärldsförståelse 6. Samspel mellan ute och inne Ekonomiska konsekvenser för kommunen Strängnäs kommuns ambition är att uppnå effektiv markanvändning och långsiktigt hållbara investeringar. Riktlinjer för friytor vid förskolor och skolor kommer att kräva mer av kommunens mark och därmed påverka kommunens ekonomi. Genom att riktlinjerna möjliggör avsteg där kvantitet ska kunna ersättas med kvalitet frigörs markyta som kan användas till andra investeringar.

17 4/4 För att säkra en god ekonomi är det viktigt att utarbeta åtgärdsplaner för de befintliga förskolor och skolor som inte klarar riktlinjerna. Strängnäs kommun arbetar för hållbar utveckling i enlighet med Agenda Det är av vikt att lyfta fram att hållbarhet innefattar ett samspel mellan den ekonomiska och sociala aspekten eftersom barns hälsoproblem genererar samhällsekonomiska kostnader på sikt. Barnkonsekvensbeskrivning Beslutet om riktlinjer för friytor vid förskolor och skolor påverkar barn och elever positivt och ökar förutsättningar för en god hälsa och lärmiljö. Förskolan har deltagit med ett stort antal barn med stöd av pedagoger och för skolan ha några skolor deltagit främst i de lägre årskurserna. Synpunkterna har beaktats och barnens och elevernas bästa har varit vägledande i arbetet. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Rapport Riktlinjer för friytor vid förskolor och skolor, Styrdokument Riktlinjer för friytor vid förskolor och skolor, Bilaga 1 Kommunexempel, Bilaga 2 Inventering friytor förskolor, Bilaga 3 Inventering friytor skolor, Bilaga 4 Dialog förskolor, Bilaga 5 Dialog skolor, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Tony Lööw Utbildningschef Gunnar Karlsson Utredare

18 STYRDOKUMENT Riktlinjer /18 Beslutad: åååå-mm-dd xx Myndighet: Kommunfullmäktige Diarienummer: BUN/2019: Ersätter: - Gäller för: Alla nämnder och förvaltningen Gäller fr o m: Åååå-mm-dd Gäller t o m: Åååå-mm-dd Dokumentansvarig: Funktion/Befattning Uppföljning: Åååå-mm-dd/vid behov/årligen RIKTLINJER FÖR FRIYTOR VID FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Det överordnade målet med riktlinjerna för friytor vid förskolor och skolor i Strängnäs kommun är att skapa förutsättningar för utemiljöer som främjar barns hälsa och en god lärmiljö. Riktlinjerna utgör en kommunövergripande ambition och avses därför att gälla för samtliga förskolor och skolor i kommunen, såväl kommunala som enskilda verksamheter. Syftet är att riktlinjerna ska vara ett stöd vid planering, utformning och förvaltning av förskolor samt skolor. Strängnäs kommun avser att arbeta utifrån Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling samt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). I fråga om Agenda 2030 utgår riktlinjerna särskilt från mål 3 God hälsa och välbefinnande, 4 God utbildning för alla, 5 Jämställdhet, 10 Minskad ojämlikhet samt 11 Hållbara städer och samhällen. Gällande barnkonventionen bygger riktlinjerna främst på de fyra grundprinciperna. Tillämpning Riktlinjerna för friytor vid förskolor och skolor ska tillämpas främst vid nybyggnation samt större ombyggnation av förskolor samt skolor i kommunen. Detta gäller såväl för kommunala som enskilda verksamheter. I fråga om befintliga förskolor och skolor bör riktlinjerna tillämpas som underlag vid bedömning av utemiljöernas funktion och kvalitet för att påvisa eventuella behov av åtgärder. Om en befintlig förskola eller skola inte klarar kommunens riktlinjer bör därmed en åtgärdsplan eller liknande tas fram för att utemiljön bättre ska stämma överens med kommunens ambitioner. Att inte klara riktlinjerna innebär således inte att förskolan eller skolan måste avvecklas. Riktlinjer för friytor vid förskolor Nedan beskrivs Strängnäs kommuns riktlinjer för friytor vid förskolor.

19 STYRDOKUMENT Riktlinjer /18 Förskola Förskolan riktar sig till åldersgruppen 1-5 år inklusive allmän förskola för barn 3-5 år. Friyta Strängnäs kommuns ambition är att uppnå en friyta om 40 m 2 per barn vid planering och utformning av förskolegårdar. Gården ska utgöra en sammanhängande yta om minst m 2 totalt och vara lokaliserad inom fastigheten i direkt anslutning till förskolans verksamhet. Avsteg Vid platsbrist och i tätbebyggda områden är det möjligt att pröva friytan vid förskolor mellan m 2 per barn. Dock gäller kravet om minst m 2 sammanhängande yta. Vid avsteg från kommunens ambition ställs följande krav: Förskolan ska ha tillgång till park, lekplats och/eller naturområde i direkt anslutning till gården. Friytan ska klara minst +4 poäng vid bedömning av utevärdet. Den kompletterande friytan som ligger i direkt anslutning till gården ska vara i sådan omfattning att den utgör en betydande skillnad för barnens lek och utevistelse. I fråga om den kompletterande friytans kvalitet ska ytan vara lekbar och anpassningsbar till verksamheten. Då en förskola använder en allmän friyta som komplement till gården är det viktigt att beakta ökat slitage som ett ökat användande kan leda till. Därmed bör allmänhetens användning av platsen i förhållande till verksamhetens tas hänsyn till. I fråga om förskoleverksamheter som har avtal med Friluftsfrämjandet, i form av I Ur och Skur, ska en friyta om minst 30 m 2 per barn uppnås. Vid uppvisande av detta avtal ställs inte krav på totala ytan, tillgång till kompletterande friyta och utevärdet. För de mindre förskolorna (exkluderat I Ur och Skur), färre än 50 barn, gäller inte kravet om minst m 2 sammanhängande yta. Kravet är dock en samlad yta om minst 40 m 2 per barn och minst +4 vid bedömning av utevärdet. Tillgänglighet En god tillgänglighet är ett grundläggande krav som ska uppfyllas vid utformning av förskolegårdar. Tillgänglighet innebär att barn med funktionsvariationer ska ha en likvärdig tillgång till utemiljöns upplevelser samt personal och föräldrar

20 STYRDOKUMENT Riktlinjer med funktionsvariationer en god tillgänglighet till förskolan. Barn med funktionsvariationer ska kunna ta sig runt förskolebyggnaden och ut på större delar av gården och till områden i alla zoner. Markunderlaget ska möjliggöra åtkomst till de flesta av gårdens lekredskap samtidigt som det finns lekredskap som är möjliga att använda på egen hand. Lokalisering Lokalisering av förskolor i närheten av allmän park, naturområde och/eller lekplats ska eftersträvas eftersom detta utgör ett positivt komplement till förskolans utemiljö. Den allmänna platsen bör dock placeras i direkt till gården för att åstadkomma en god tillgänglighet. Allmänna platser räknas inte in i förskolans friyta och kan således inte ersätta gårdens kvantitet. Gällande lokalisering av förskolor är det även viktigt att beakta barns trafiksäkerhet genom att ta hänsyn till förskolans avstånd till större trafikerade vägar, järnväg samt övriga barriärer i närliggande trafikmiljö. 3/18 Förskolebyggnaden bör med fördel placeras mot gatan för att utgöra en avgränsning mot gaturummet och trafiken. En sådan placering skyddar utemiljön mot buller samtidigt som det möjliggör lastning, lossning och angöring direkt från gatan. Paviljonger Vid uppförande av paviljonger eller modulbyggnader på förskolegården genom tidsbegränsade bygglov ska arean som byggnaden upptar på marken beaktas i förhållande till friytan. Detta innebär att det vid prövning av tidsbegränsade bygglov bör göras en bedömning för huruvida riktlinjerna klaras med en ytterligare en eller flera byggnader på gården. I de fall 40 m 2 per barn och/eller m 2 totalt inte klaras bör det i bygglovet prövas om åtgärden är tillfällig. I dessa riktlinjer definieras därför tillfälligt : En tillfällig åtgärd tillgodoser de behov som är av akut karaktär, då barn och vuxna inte längre kan vistas i den vanliga byggnaden. Det kan ex. röra sig om vattenskador, brandskador eller andra renoveringsbehov som kräver evakueringsmoduler. Behov av akut karaktär kan även uppstå på grund av demografiska förändringar. Tidsrymden för en tillfällig åtgärd som rör förskolebarn bedöms vara mer begränsad än vad som tillåts enligt PBL.

21 STYRDOKUMENT Riktlinjer /18 Bedömningen av tillfälligt görs i varje enskilt fall men bör utgå från följande: Tillfällig åtgärd Riktlinjerna behöver inte klaras. Det är möjligt att uppföra en eller flera byggnader på gården utan att beakta inskränkningen i friytans storlek. Dock är det av vikt att redovisa hur en utemiljö av god kvalitet säkerställs under perioden för det tidsbegränsade bygglovet. Inte tillfällig åtgärd Riktlinjerna ska klaras. Minst bör avsteget, 30 m 2 per barn, med tillhörande krav klaras. Om detta inte klaras är det inte möjligt att uppföra en eller flera byggnader på gården utan att åtgärder vidtas. Parkering och angöring Vid planering och utformning av parkering samt angöring, inklusive lastning och lossning, ska strävan alltid vara att uppnå en så trafiksäker miljö som möjligt både inom och utanför förskolegården. Ytor för parkering och angöring bör därför separeras från förskolegården och barnens rörelsestråk i den mån det är möjligt. Om det inte finns tillräckligt med utrymme för att ordna både friyta och ytor för parkering, lastning samt lossning på tomten ska anordnande av gården i enlighet med PBL prioriteras. För att skapa tillräckligt stor friyta kan personalparkering exempelvis anordnas genom samutnyttjande med andra verksamheter på närliggande tomter. För korttidsparkering för hämtning och lämning kan lösningar accepteras på gatan om det inte finns utrymme för detta på tomten. Ljudkvalitet I fråga om ljudkvalitet på förskolegårdar ska Boverkets och Naturvårdsverkets riktvärden tillämpas. Eftersom en god ljudmiljö är en grundläggande förutsättning bör åtgärder vidtas om dessa ljudnivåer överskrids. Tabell 1 sammanställer dessa riktvärden:

22 STYRDOKUMENT Riktlinjer /18 Tabell 1. Riktvärden för buller på förskolegårdar. Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå Del av gården 50 dba 70 dba Delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet 55 dba 70 dba Övriga ytor Utevärde för förskola Utevärdet är ett analysverktyg som ska tillämpas vid bedömning av förskolegårdens kvalitet. Innan bedömningen av kvalitet genomförs ska friytans kvantitet beaktas. Denna process beskrivs i steg 1 och 2 nedan. STEG 1 - KVANTITET Vid bedömning av gårdens utevärde utgör kvantiteten, storleken på friytan, en grundläggande förutsättning som ska uppnås innan bedömningen av övriga kvaliteter. En godkänd kvantitet är i enlighet med kommunens ambition: 40 m 2 friyta per barn och en sammanhängande friyta om minst m 2 totalt för att ge tillräckligt med plats för barns lek och aktiviteter. En friyta vars storlek är i enlighet med kommunens tillåtna avsteg bedöms som Avsteg och Icke godkänd om den är ännu mindre. Godkänd Friytan är minst 40 m 2 per barn och minst m 2 totalt. Avsteg Friytan är mindre än 40 m 2 per barn men som minst 30 m 2 /barn och minst m 2 totalt. Icke godkänd Friytan är mindre än 30 m 2 per barn och/eller mindre än m 2 totalt. Om storleken på förskolegården motsvarar Godkänd prövas friytans kvalitet i steg 2. Om storleken på gården motsvarar Avsteg krävs att förskolan har tillgång till park, lekplats och/eller naturområde i direkt anslutning till gården. Om detta krav uppfylls ska gårdens kvalitet prövas i steg 2.

23 STYRDOKUMENT Riktlinjer Om storleken motsvarar Icke godkänd utgör den inte en tillräckligt stor friyta och ska därför inte prövas vidare. 6/18 STEG 2 UTEVÄRDE Utevärdet består av sex kvalitetsaspekter som Strängnäs kommun fastställt att förskolegården bör bestå av. Vid bedömning av utevärdet poängsätts respektive kvalitetsaspekt utifrån tre nivåer: -1, 0, +1. Poängen summeras därefter till ett sammanlagt värde. För att säkerställa en god kvalitet på förskolegården ska följande poäng för utevärdet uppnås för en friyta vars storlek utgör Godkänd eller Avsteg : Godkänd: Minst +2 Avsteg: Minst Zonering av gården För att skapa en varierande och innehållsrik utemiljö som möjliggör för barns olika utmaningsbehov samt sätt att leka bör gården vara indelad i tre zoner. Dessa zoner ska erbjuda fler och nya lekmöjligheter efter hand som barnen utvidgar sitt territorium och vara lätta för barnen att fritt röra sig emellan. Gårdens ska med sina zoner möjliggöra fysisk aktivitet, lugn lek och vila samt kreativ lek. Lugna zonen Är främst belägen närmast byggnaden. Här upplever barnen lugn och ro med mycket vuxennärvaro. Det finns ett tydligt samspel och en mjuk övergång mellan inne- och utemiljön. Dynamiska zonen Är belägen längre bort från byggnaden. Hit kan barnen röra sig på egen hand från den lugna zonen för att ges möjlighet till mer rörelse, fysiskt aktivitet och utmaningar. Denna zon ska ge förutsättningar för barn att våga, prova nytt och testa sina gränser. Zonen innehåller stora öppna ytor för platskrävande aktiviteter samt lekmöjligheter för barn att uppleva hög fart och höga höjder, genom exempelvis kullar, gungor, rutschkanor m.m. Utforskande zonen Är belägen längst bort från byggnaden. Här ska barn kunna vara som mest självständiga och fysiskt aktiva samt uppleva känslor av frihet och oändlighet. Zonen ska ge förutsättningar för barn att vara ifred och skapa sina egna platser. Den utforskande zonen innehåller naturliga miljöer med riklig vegetation som

24 bjuder in till utforskande av växt- och djurliv. Här ska förskolan även ha möjlighet till undervisning utomhus och friluftsbetonade aktiviteter. +1 Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 0 Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 Gården upplevs endast som en zon. STYRDOKUMENT Riktlinjer /18 2. Topografi En varierad topografi på gården ger barnen möjlighet att utvecklas motoriskt och ger framförallt utmaning för den kroppsliga förmågan. Den ger även ett mer tilltalande och spännande intryck för barnens helhetsupplevelse av gården. En varierad topografi ger barnen möjlighet att aktivera sig i leken genom att exempelvis rulla ner för backar, åka pulka utan hinder och springa i full fart. Dessa aktiviteter utgör viktiga aspekter som bör vara vägledande vid utveckling av förskolegården. +1 Mer än hälften av gården har en varierad topografi som skapar rumslighet och utmaningar. 0 Mindre än hälften av gården har en varierad topografi. -1 Gården saknar en varierad topografi. 3. Vegetation och väderskydd Rik vegetation av naturkaraktär är viktigt för att en förskolegård ska vara funktionell, trivsam och intressant. Träd och buskar skapar rumslighet och en trevlig atmosfär samtidigt som blommor och bär bidrar till barnens olika sinnesupplevelser. En rik växtlighet skapar möjligheter för barnen att interagera med naturen och lära sig hur vår planet fungerar. Vegetationen medför även naturliga väderskydd, både mot regn och sol. Naturen är det huvudsakliga väderskyddet på gården, medan skärmtak utgör ett komplement. +1 Mer än hälften av gården är rik på vegetation av naturkaraktär med buskage, träd och gräs. Gården har varierande solförhållanden med många platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga. Vegetationen utgör det huvudsakliga skyddet mot sol vid lekytor och skärmtak kompletterar för beskuggning fram tills etablering av växtskugga. Skärmtak ger även skydd mot regn.

25 STYRDOKUMENT Riktlinjer Mindre än hälften av gården består av vegetation av naturkaraktär. Gården har en sparsam vegetation med bara ett fåtal buskar, träd, och gräsmattor. Det finns platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga. Vegetation och skärmtak ger skydd mot sol och regn vid lekytor. -1 Huvudparten av gården utgörs av hårdgjord yta. Gården har främst växtlighet av prydnadskaraktär, buskar i rabatter och trimmade gräsmattor. I princip hela gården har samma solförhållanden, där gården antingen är helt solbelyst eller endast ligger i skuggan. 8/18 4. Integrering i landskapet Lekutrustning bör vara integrerat i landskapet för att tillföra ytterligare en dimension, både till landskapet och till lekupplevelsen. Klätterleken kan exempelvis samordnas med kullar och träd eller genom att rutschkana läggs i en kulle. Integrering i landskapet handlar även om att lekytorna inte ska vara helt avskilda från varandra, utan integreras för att barnen lätt ska kunna förflytta sig mellan olika lekmöjligheter. Detta förändrar inte kraven på lekredskapens säkerhet. +1 På ett flertal ställen finns lekredskap som är integrerade i gårdens gestaltning och topografi. Dessa står inte inom inramade ytor för lek. Lekytor samspelar med varandra. 0 Det finns lekredskap som är integrerade i gestaltning och topografi, men de flesta står inom inramade ytor för lek. Lekytor samspelar inte med varandra. -1 Det finns inga lekredskap som är integrerade i gestaltning och topografi. Lekredskap står inom inramade ytor för lek. Lekytor samspelar inte med varandra. 5. Möjlighet till omvärldsförståelse På förskolegården ska barn ges möjlighet till förståelse av sin omvärld vilket innebär att utemiljön ska vara flexibel och möjlig för barn att själva kunna påverka genom att exempelvis skapa, bygga och odla. Genom varierande och naturliga miljöer med rik vegetation ges barn möjlighet att uppleva naturlig föränderlighet utifrån årstider och klimat. Gården ska även erbjuda utrymme för verksamheten att tillämpa utomhuspedagogik. Dagvattenlösningar bör utöver dagvattenhantering med fördel utnyttjas för vattenlek och utomhuspedagogik.

26 STYRDOKUMENT Riktlinjer /18 +1 Huvudparten av gården utgör en naturlig miljö som förändras under året och innefattar olika saker för barn att göra under olika årstider. Det finns ett flertal möjligheter för konstruktionslek och barns påverkan på utemiljön genom tillgång till lösa material från naturen samt sand och vatten. Gården inrymmer ett flertal ytor för odling och utomhuspedagogik. 0 Delar av gården innefattar naturliga inslag som förändras under året och innefattar olika saker för barn att göra under olika årstider. På delar av gården finns möjligheter för konstruktionslek och barns påverkan på utemiljön. Gården inrymmer någon yta för odling och utomhuspedagogik. -1 Huvudparten av gården är hårdgjord och inte möjlig för barn att påverka. Iordningställda lekredskap och anvisade lekytor utgör majoriteten lekmöjligheterna på gården. Gården inrymmer ingen yta för odling och utomhuspedagogik. 6. Samspel mellan ute och inne Samspel mellan ute- och innemiljön är viktig både för pedagogik och barnens upplevelse av förskolemiljön. Barnens utevistelse ska främjas genom tillgängliga kopplingar mellan ute- och innemiljön som gör det lätt för barnen och verksamheten att ta sig ut till förskolegården samt växla mellan aktiviteter ute och inne. +1 Det är lättillgängligt och enkelt för barnen att ta sig mellan byggnad och gården. Det finns kopplingar mellan inne- och utemiljön som främjar barnens självständighet. 0 Barnen kan ta sig mellan byggnad och gården. Det finns kopplingar mellan inne- och utemiljön som till viss del främjar barnens självständighet. -1 Barnen har svårt att ta sig mellan byggnad och gården. Det finns kopplingar mellan inne- och utemiljön men de begränsar barnens självständighet.

27 STYRDOKUMENT Riktlinjer /18 Riktlinjer för friytor vid skolor Nedan beskrivs Strängnäs kommuns riktlinjer för friytor vid skolor. Skola Grundskolan är obligatorisk och omfattar elever i förskoleklass upp till årskurs 9, i åldrarna 6-15 år. I begreppet skola ingår som tidigare nämnt även grundsärskola. Fritidshem som också ingår i begreppet skola bedriver sin verksamhet före eller efter skoltid, ofta i skolans lokaler och omfattar åldersgruppen 6-12 år. Friyta Strängnäs kommuns ambition är att uppnå en friyta om minst 30 m 2 per elev vid planering och utformning av skolgårdar. Gården ska utgöra en sammanhängande yta om minst m 2 totalt och vara lokaliserad inom fastigheten i direkt anslutning till skolans verksamhet. Elever ska självständigt kunna ta sig mellan skolbyggnader och friytan. Avsteg Vid platsbrist och i tätbebyggda områden är det möjligt att pröva friytan vid skolor mellan m 2 per elev. Dock gäller kravet om minst m 2 sammanhängande yta. Vid avsteg från kommunens ambition ställs följande krav: Skolan ska ha tillgång till park, lekplats och/eller naturområde i direkt anslutning till gården. Friytan ska klara minst +4 poäng vid bedömning av utevärdet. Den kompletterande ytan ska vara i sådan omfattning att den utgör en betydande skillnad för elevernas lek och utevistelse. I fråga om den kompletterande friytans kvalitet ska ytan vara anpassningsbar till verksamheten och möjliggöra för elevers självständiga utevistelse. Då en skola använder en allmän friyta som komplement till gården är det viktigt att beakta ökat slitage som ett ökat användande kan leda till. Därmed bör allmänhetens användning av platsen i förhållande till verksamhetens tas hänsyn till. Tillgänglighet En god tillgänglighet är ett grundläggande krav som ska uppfyllas vid utformning av skolgårdar. Tillgänglighet innebär att elever med funktionsvariationer ska ha en likvärdig tillgång till utemiljöns upplevelser samt personal och föräldrar med funktionsvariationer en god tillgänglighet till skolan. Elever med

28 STYRDOKUMENT Riktlinjer /18 funktionsvariationer ska kunna ta sig runt skolbyggnaden och ut på större delar av gården och till områden i alla zoner. Markunderlaget ska möjliggöra åtkomst till de flesta av gårdens lekredskap samt ytor för aktiviteter och umgänge. Vidare ska det finnas lekredskap och aktivitetsytor som är möjliga att använda på egen hand. Lokalisering Lokalisering av skolor nära allmän park, naturområde och/eller lekplats ska eftersträvas eftersom detta utgör ett positivt komplement till skolans utemiljö. Dock bör den allmänna platsen placeras i direkt anslutning till gården för att åstadkomma en god tillgänglighet. Allmänna platser räknas inte in i skolans friyta och kan således inte ersätta gårdens kvantitet. Vidare är det av vikt att beakta elevers trafiksäkerhet genom att ta hänsyn till skolans avstånd till större trafikerade vägar, järnväg samt övriga barriärer i närliggande trafikmiljö. Skolbyggnaden bör med fördel placeras mot gatan för att utgöra en avgränsning mot gaturummet och trafiken. En sådan placering skyddar utemiljön mot buller samtidigt som det möjliggör lastning, lossning och angöring direkt från gatan. Paviljonger Vid uppförande av paviljonger eller modulbyggnader på skolgården genom tidsbegränsade bygglov ska arean som byggnaden upptar på marken beaktas i förhållande till friytan. Detta innebär att det vid prövning av tidsbegränsade bygglov bör göras en bedömning för huruvida riktlinjerna klaras med en ytterligare en eller flera byggnader på gården. I de fall 30 m 2 per elev och/eller m 2 totalt inte klaras bör det i bygglovet prövas om åtgärden är tillfällig. Därmed definieras tillfälligt för skolan: En tillfällig åtgärd tillgodoser de behov som är av akut karaktär, då elever och vuxna inte längre kan vistas i den vanliga byggnaden. Det kan ex. röra sig om vattenskador, brandskador eller andra renoveringsbehov som kräver evakueringsmoduler. Behov av akut karaktär kan även uppstå på grund av demografiska förändringar. Tidsrymden för en tillfällig åtgärd som rör elever i skolan bedöms vara mer begränsad än vad som tillåts enligt PBL.

29 STYRDOKUMENT Riktlinjer /18 Bedömningen av tillfälligt görs i varje enskilt fall men bör utgå från följande: Tillfällig åtgärd Riktlinjerna behöver inte klaras. Det är möjligt att uppföra en eller flera byggnader på gården utan att beakta inskränkningen i friytans storlek. Dock är det av vikt att redovisa hur en utemiljö av god kvalitet säkerställs under perioden för det tidsbegränsade bygglovet. Inte tillfällig åtgärd Riktlinjerna ska klaras. Minst bör avsteget, 25 m 2 per elev, med tillhörande krav klaras. Om detta inte klaras är det inte möjligt att uppföra en eller flera byggnader på gården utan att åtgärder vidtas. Parkering och angöring Vid planering och utformning av parkering samt angöring, inklusive lastning och lossning, ska strävan alltid vara att uppnå en så trafiksäker miljö som möjligt både inom och utanför skolgården. Ytor för parkering och angöring bör därför separeras från gården och elevernas rörelsestråk i den mån det är möjligt. Om det inte finns tillräckligt med utrymmen för att ordna både friyta och ytor för parkering, lastning samt lossning på tomten ska anordnande av gården i enlighet med PBL prioriteras. För att skapa tillräckligt stor friyta kan personalparkering exempelvis anordnas genom samutnyttjande med andra verksamheter på närliggande tomter. För korttidsparkering för hämtning och lämning kan lösningar accepteras på gatan om det inte finns utrymme för detta på tomten. Ljudkvalitet I fråga om ljudkvalitet på skolgårdar ska Boverkets och Naturvårdsverkets riktvärden tillämpas. Eftersom en god ljudmiljö är en grundläggande förutsättning bör åtgärder vidtas om dessa ljudnivåer överskrids. Tabell 2 sammanställer dessa riktvärden:

30 STYRDOKUMENT Riktlinjer /18 Tabell 2. Riktvärden för buller på skolgårdar. Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå Del av gården 50 dba 70 dba Delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet 55 dba 70 dba Övriga ytor Utevärde för skola Utevärdet är ett analysverktyg som ska tillämpas vid bedömning av skolgårdens kvalitet. Innan bedömningen av kvalitet genomförs ska friytans kvantitet beaktas. Denna process beskrivs i steg 1 och 2 nedan. STEG 1 - KVANTITET Vid bedömning av gårdens utevärde utgör kvantiteten, storleken på friytan, en grundläggande förutsättning som ska uppnås innan bedömningen av övriga kvaliteter. En godkänd kvantitet är i enlighet med kommunens ambition: minst 30 m 2 friyta per elev och en sammanhängande friyta om minst m 2 totalt för att ge tillräckligt med plats för elevers lek och utevistelse. En friyta vars storlek är i enlighet med kommunens tillåtna avsteg bedöms som Avsteg och Icke godkänd om den är mindre än så. Godkänd Friytan är minst 30 m 2 per elev och minst m 2 totalt. Avsteg Icke godkänd Friytan är mindre än 30 m 2 per elev men som minst 25 m 2 per elev och minst m 2 totalt. Friytan är mindre än 25 m 2 per barn och/eller mindre än m 2 totalt. Om storleken på gården motsvarar Godkänd prövas friytans kvalitet i steg 2. Om storleken motsvarar Avsteg krävs att skolan har tillgång till park, lekplats och/eller naturområde i direkt anslutning till gården. Om detta krav uppfylls ska gårdens kvalitet prövas i steg 2. Om storleken motsvarar Icke godkänd utgör den inte en tillräckligt stor friyta och ska därför inte prövas vidare.

31 STYRDOKUMENT Riktlinjer /18 STEG 2 UTEVÄRDE Utevärdet består av sex kvalitetsaspekter som Strängnäs kommun fastställt att skolgården bör bestå av. Vid bedömning av utevärdet poängsätts respektive kvalitetsaspekt utifrån tre nivåer: -1, 0, +1. Poängen summeras därefter till ett sammanlagt värde. För att säkerställa en god kvalitet på skolgården ska följande poäng för utevärdet uppnås för en friyta vars storlek utgör Godkänd eller Avsteg : Godkänd: Minst +2 Avsteg: Minst Zonering av gården På skolgården ska det finnas ett stort och varierat utbud för elevernas lek och utevistelse som stimulerar olika utvecklingsnivåer samt utmaningsbehov. Därför bör gården delas in i tre zoner som med sina olika innehåll tillvaratar elevernas varierande intressen och behov. Zonerna på skolgården är mer flytande och ska vara lätta för eleverna att röra sig fritt emellan. I samtliga zoner ska det finnas möjlighet till umgänge och rekreation genom exempelvis sittgrupper och väderskydd. Lugna zonen Är belägen närmast byggnaden och även integrerad i de övriga zonerna. I denna zon ges förutsättningar för en lugnare miljö som inbjuder till umgänge och rekreation. Här finns exempelvis sittgrupper och väderskydd. Det är lättillgängligt för eleverna att ta sig från innemiljön ut till den lugna zonen som är belägen närmast byggnaden. Dynamiska zonen Här ges förutsättningar till mer rörelse, fysiskt aktivitet och utmaningar. Zonen innehåller stora öppna ytor för platskrävande aktiviteter och sporter. Eleverna ges även möjlighet att uppleva hög fart och höjdskillnader genom exempelvis klätterredskap, gungor, rutschkana m.m. Utforskande zonen Här ska eleverna kunna uppleva känslor av frihet och oändlighet. Zonen ska ge förutsättningar för eleverna att vara ifred och skapa sina egna platser. Den utforskande zonen innehåller naturliga miljöer med riklig vegetation som bjuder in till växt- och djurliv. Här ska skolverksamheten även ha möjlighet till undervisning utomhus och friluftsbetonade aktiviteter.