Suomen luonnonsuojeluliiton Pohjanmaan piiri ry Valtionkatu SEINÄJOKI p

Transkript

1 Suomen luonnonsuojeluliiton Pohjanmaan piiri ry Valtionkatu SEINÄJOKI p pohjanmaa@sll.fi Kronoby kommun, kommunstyrelsen PB Kronoby Ärende: Utlåtande om ett förslag till strandgeneralplan har uppgjorts för följande sjöar i Terjärv: Del av Heimsjön, Sågslamp, Rekijärv, Kaitsjön, Vitsjön, Kortjärvsjön, Djupsjön, Tvärasjön, Langvekasjön, Pekkassjön, Petosjön, Emassjön, Lotassjön, Svartsjön, Stora Vuojärv, Furulotten samt Kortvattnet Hänvisning: Kungörelse av förslaget till strandgeneralplan för sjöar i Terjärv SLL/Pohjanmaan piiri r.y. SLL/Pohjanmaan piiri r.y. (Finlands Naturskyddsförbund/Österbottens distrikt r.f.) utgör en distriktsorganisation av Finlands Naturskyddsförbund. 2. Finlands Naturskyddsförbund/Österbottens distrikt (SLL/Pohjanmaan piiri eller förkortat SLL/PP) avger följande utlåtande: 2.1. Naturinventeringen SLL/PP anser att naturinventeringen till den del det berör inventering av våtmarksbiotoper och potentiella fågelvatten är sakligt utförd. För att bättre kunna precisera och motivera de föreslagna naturskyddsåtgärderna borde naturinventeringen ha preciseras så att den hade beskrivit fågelfauna och växter på artnivå samt förekomsten av specifika naturtyper med namn (MBL 9). I inventeringen finns räkningar av antalet par från ett antal skrattmåskolonier. För övriga arter finns ej data. Detta skulle behövas för att påvisa vilka arter som häckar invid skrattmåskolonierna. Skrattmåskoloniernas läge är också en viktig information. Skrattmåsen är ekologiskt sett en nyckelart som lockar till sig doppingar, andfåglar och vadare som en följd av det skydd som kolonin erbjuder. Flygekorreinventeringen har gjorts på bästa inventeringstid dvs april 2008 i ett område med rätt god förekomst. Ändå har endast 4 bebodda livsmiljöer beskrivits i inventeringsresultaten. I naturinventeringen ingår ingen utredning av områdenas

2 byggbarhet i form av beskrivning av vattendjup, igenväxning, bedömning av muddringsbehov mm Beaktande av naturinventeringen Naturinventeringen har på det stora hela beaktats rätt väl. I fråga om följande områden (inom parentes numrering i naturinventeringen) har vi noterat avvikelser som vi anser att bör påtalas samt också rättas till (MBL 73, 39): Peckassjön (5,6) Vid Sundnabban har man placerat ut 5 nya byggplatser i närheten av två föreslagna skyddsområden (MY/W/s). Av dessa kan 2 sägas stå i direkt konflikt med den i naturinventeringen föreslagna skyddsavgränsningen. Man har också avlägsnat betydande arealer av vattenområden från de föreslagna skyddsreserveringarna. Då motivet för skyddsområdet i naturinventeringen angavs vara det rika fågellivet anser SLL/PP att det inte är lämpligt att förlägga de nya platserna i ett fågelrikt område med tanke på risken för störningar på fågellivet. Det finns också en stor risk att de nya byggplatserna förutsätter omfattande muddringar, som kan påverka landskapet negativt. Bilderna 7 och 8 i naturinventeringen antyder att en betydande del av strandområdena kan anses vara icke byggbara. Åtgärdsförslag: Byggplatserna bör flyttas och skyddsområdena få den omfattning som nämns i naturinventeringen Tvärasjön södra (11) Invid det föreslagna skyddsområdet, som nu också torde hysa en del av de skrattmåsar som häckade i Sandviksjön, har man placerat två nya byggplatser (Varinnabban, Niittopalobacken). I väster har man inom höravstånd från kolonin placerat tre byggplatser invid åns västra strand. Man har likaså minskat på W/s området så att en del av skrattmåskolonin blir utanför det föreslagna skyddsområdet. Det finns en risk för att framtida konflikter, i likhet med de som noterats i Sandviksjön och Hemsjön, uppstår mellan naturskyddsintresset och innehavarna av de nya byggplatserna Sandviksjön (4) I planförslaget har en del av den tidigare fågelkolonin avgränsats som W/sområde. Avsikten är förmodligen att en del av kolonin skall kunna återetableras.

3 Inom höravstånd finns likväl 6 nya villaplatser och i byn finns 6 nya byggplatser. De sistnämnda är dock på längre avstånd än sommarstugetomterna. Områdets nuvarande status finns dock inte beskrivet i naturinventeringen Östra Rekjärv (21) I detta område har man placerat 4 nya byggplatser inom ett område som var förslaget till skyddsområde. Placeringen torde innebära en negativ inverkan på fågellivet och dessutom innebära omfattande strandmuddringar. I området häckar på basen av KPLY:s (Mellersta Österbottens ornitologiska förening) inventeringar 2007 (Hannila 2008) bl.a. sångsvan och årta Södra Rekjärv (24) Vid Björkstrand Långören har sgs hela det föreslagna skyddsområdet tagits bort och en ny byggplats har placerats på en holme som enligt naturinventeringen har lundartad vegetation och omges av grunda vatten. Detta innebär risker för muddringar och skador på den värdefulla naturen vid placering av muddermassor och byggandet. På basen av inventeringar gjorda av Mellersta Österbottens ornitologiska förening (KPLY) år 2007 har detta område ett stort naturskyddsvärde. I skydd av 2 skrattmåskolonier på sammanlagt 170 par häckar gräsand, stjärtand, kricka, bläsand och skedand Rekilaxviken (23) I detta område har största delen av det föreslagna skyddsområdet i vattnet (W/s) tagits bort och två byggplatser har placerats på ömse sidor om vikens inlopp. I viken finns enligt naturinventeringen en skrattmåskoloni och enär en sådan koloni också lockar till sig andra häckande arter bör områdets skyddsreservering göras enligt naturinventeringen. De två byggplatserna kan innebära konflikter med fågellivet speciellt ifall skrattmåsarna från Sandviksjön till en del flyttar hit. Enligt KPLY:s inventeringar fanns år 2007 en skrattmåskoloni på 500 par i viken. Där noterades också rikligt med bläsand, gräsand och kricka. I viken häckar också ett par sångsvan. Byggplatsen på Skatan bör flyttas bort också av den anledningen att den är den enda byggplatsen på ett hittills helt obebyggt och rätt långt strandområde.

4 2.2.7 Västra delen av Sågslampsjön (45) I detta område har 4 sommarstugeplatser placerats så att de tangerar eller är inne i det i naturinventeringen föreslagna skyddsreserveringen. Enär tomternas gränser är dragna ner till stranden finns det en akut risk för muddringar och därmed en utökad påverkan på de naturvärden som skulle bevaras enligt naturinventeringens förslag. naturinventeringen. Möjligheterna att flytta byggplatserna bort från strandområdet bör undersökas. De borde placeras så att de inte påverkar strandnaturen Beaktande av föreslagna landskapsskyddsområden (Ma) Svartsjö (4) En ny byggplats har placerats delvis på MA-området. Flere andra har dock placerats på andra sidan landsvägen längre bort från sjön Peckassjön (9) På östra stranden har en byggplats placerats mitt i ett föreslaget MA-område, norr om Simjosnabban Kaitsjön (35) På den västra stranden av Kaitsjön har två byggplatser placerats på ett föreslaget MA-område. Åtgärdsförslag: Platserna i och borde om möjligt flyttas 2.4. Bebyggande av obebyggda eller för närvarande glest bebyggda strandavsnitt (MBL 39,73) Södra Rekjärv Enligt SLL/PP:s bedömning skulle en mycket stor exploatering av den södra stranden av Rekjärv ske. På en nu förhållandevis glest bebyggd strand skulle man placera 16 nya byggplatser varav en skulle vara ute på en liten holme. Placeringarna kolliderar dels med naturinventeringen (2.2.4 & 2.2.5) dels medför de en stor förändring av insjölandskapet. På basen av den växtkartering som presenteras i naturinventeringen (figur 4) kan det anses ifrågasatt om strandområdet kan klassas som byggbart. Hela strandområdet förefaller vara helt igenvuxet och framför flertalet av byggplatserna anges sjöfräken vara dominerande. Detta tyder på att betydande områden är grunda med åtföljande risk för omfattande muddringar.

5 Nordvästra Rekjärv Även i det nordvästra hörnet av Rekjärv skulle ett långt obebyggt avsnitt påverkas av en ny byggplats som inte heller är helt förenlig med naturinventeringen (2.2.6.) Södra Emassjön Den sydvästra delen av sjön skulle byggas ut med 5 nya platser på en sträcka där det endast finns 2 byggplatser enligt plankartan Östra Kortvattnet 2 nya byggplatser anvisas på en sgs obebyggd sträckning. Åtgärdsförslag: Dessa områden bör granskas och byggplatserna flyttas för att säkra att tillräckligt långa sträckor med obebyggd strand säkras bland annat för rekreation (MBL 73,39). Då dessa stränder en gång bebyggs är det omöjligt att få tillbaka dessa värdefulla områden Anvisande av rekreationsområden I hela planområdet finns enbart små områden med simstränder avdelade för rekreationsområden (MBL 39). Skyddsområden kan viss mån lämpa sig för rekreation men de är ofta rätt oländiga låglänta stränder. SLL/PP anser att rekreationsområden för det rörliga friluftslivet, fritidsfiskare mm bör anvisas i planen Behov av justering av byggnadsordning SLL/PP anser också att kommunens byggnadsordning borde ses över så att strandbyggande, muddrande och placering av muddermassor i likhet med de bilder som finns på bilderna inte skall kunna belasta strandnaturen och strandlandskapet. Enär inte naturinventeringen presenterar en översikt av grunda icke byggbara områden finns det en risk att någon av de nya platserna förutsätter muddring och då vore en borttransport av muddermassorna i många fall ett mycket gott alternativ. En grundförutsättning bör likväl vara att de nya byggplatserna anvisas på platser som kan anses vara byggbara Behov av komplettering av skyddsbestämmelserna SLL/PP anser att skyddsbestämmelserna i fråga om MY/s borde kompletteras så att de förutom landskapet också innefattar ett bevarande av specifika naturvärden d.v.s. fågel- och djurliv växtlighet mm. Detsamma borde gälla för områden med beteckningen W/s. Även i fråga om MY-områdena borde stadgas om bevarande av existensmöjligheterna för de arter som förekommer i området. I informerande syfte vore beteckningen luo bra att nyttja. T.ex. i fråga om att

6 utmärka värdefulla delområden som häckfågelkolonier, lundar etc. För alla områden som har landskaps- och biodiversitetsvärden borde beteckningen vara MY/s, W/s och för de mest värdefulla borde man införa beteckningen SL Behov av kompletteringar av naturinventeringen SLL/PP anser att naturinventeringarna borde kompletteras så att t.ex. fågelinventeringarna görs på art- och parnivå enligt gängse metodik. Detta är nödvändigt för att kunna bedöma områdenas skyddsvärde. Samtidigt borde inventeringarna även innefatta de arter som på basen av EU-s direktiv ingår i vår lagstiftning ( t.ex. flygekorre, utter, åkergroda etc) samt t.ex. de arter som nämns i fågeldirektivet. Även de botaniskt intressanta områdena borde karteras på habitat- och artnivå. De resultat som erhålls bör tillämpas på strandgeneralplanen. 3. Motiveringar De lagrum vi vill hänvisa till är Markanvändnings- och Bygglagen 9, 39 och 73. Vidare vill vi hänvisa till pkt 4.4. i de nationella målsättningarna för områdesanvändningen från år Fågelinventeringarna år 2007 finns i publikationen Teerijärven Rekijärven linnustoselvitys 2007 utförd av KPLY och sammanställd av Juhani Hannila. Seinäjoki Teemu Tuovinen, regionsekreterare Finlands Naturskyddsförbund Österbottens distrikt r.f