Skriftliga rapporter till nämnden i april 2017

Transkript

1 Överförmyndarnämnden (1) Socialförvaltningen Ledning ÖFNES/2017:15 Mathilda Lennmark Överförmyndarnämnden Skriftliga rapporter till nämnden i april 2017 Förslag till beslut Skriftliga rapporter till nämnden i april 2017 läggs till handlingarna efter överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs godkännande. Återrapportering av internkontrollarbetet 2016 (KSKF/2017:56) (ÖFNES/2015:109) Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern (KSKF/2016:347) (ÖFNES/2016:74) Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun (KSKF/2016:625) (ÖFNES/2017:15) Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern (KSKF/2016:348) (ÖFNES/2016:75) Begäran om översyn av reglerna om överförmyndare, gode män och förvaltare, skrivelse från SKL Årsrapport Strängnäs kommunfullmäktige 2016 Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 59 Återrapportering av internkontrollarbetet 2016 (KSKF/2017:56) Beslut Återrapporteringen av internkontrollarbetet 2016 läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 8 februari Av skrivelsen framgår bland annat att internkontroll är ett viktigt verktyg för styrning som ger bättre beslutsunderlag och en större möjlighet att hantera oönskade händelser. Ytterst är syftet att säkerställa att verksamhetens mål nås. Internkontroll är även ett kraftfullt verktyg för verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar. Förbättringsarbete för utifrån kontrollerna kommer att drivas av personalchefer och strateger i processledningsgruppen för kompetensförsörjning, processledningsgrupp HR. För 2016 valdes två kontrollmoment: Uppföljning av säkerställande av att inrapporterad sjukfrånvaro i sjuk- och friskanmälan ( ) motsvarar registreringen i PSsjälvservice. Uppföljning av hur förvaltningen säkerställer att enhetscheferna genomför introduktion av nyanställda på ett ändamålsenligt sätt med avseende på innehåll och upplevelse av delegerat ansvar för arbetsmiljö som gemensamt kontrollområde för alla nämnder. Kontrollmoment inrapportering och registrering av sjukfrånvaro Kontrollen gjordes genom en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till samtliga chefer med personalansvar. Datainsamlingen pågick mellan 5 oktober och 28 oktober. Totalt besvarades enkäten helt eller delvis av 219 respondenter, vilket ger en svarsfrekvens på 72 procent. 78 procent av respondenterna anger att de gör någon typ av avstämning mellan 2020 och PS självservice, medan 22 procent svarar nej. Ingen könsskillnad finns. Av de som inte gör någon avstämning är de främsta orsakerna tidsbrist, brist på Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) rutin eller att det är en uppgift som inte prioriteras. Flera anger också att någon annan genomför uppföljningen. Kontrollmoment säkerställning av introduktion nyanställda Tio förvaltningar och två bolag svarade under oktober och november månad 2016 de har etablerade och kända rutiner och arbetssätt för introduktion av nya medarbetare. Sju av respondenterna har etablerade sätt att följa upp nya medarbetares introduktion avseende innehåll och upplevelse, fem saknar denna typ av uppföljning. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår i sitt beslut från den 7 mars 2017, 41, att kommunfullmäktige ska besluta enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ekonomi och planering Samtliga nämnder Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 6 Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern (KSKF/2016:347) Beslut 1. Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern antas. 2. Detta beslut ersätter Eskilstuna växer tillsammans - Handlingsplan för kulturpolitik i Eskilstuna kommun (KSKF/2011:367) Reservation Erika Rydja Sandvik (L), Jan Svensson (L), Stefan Krstic (L), Helen Wretling (L) samt Aza Safari (-) reserverar sig emot beslutet till förmån för Liberalernas förslag. Skriftlig reservation lämnas (bilaga A). Kim Fredriksson (SD), Adam Marttinen (SD), Tobias Gustafsson (SD), Elin Blomberg (SD), Aila Johansson (SD), Per Johnsson (SD), Benny Ekström (SD), Anita Nygren (SD), Bengt Andersson (SD), Anton Berglund (SD) samt Seppo Vuolteenaho (SD) reserverar sig emot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag. Skriftlig reservation lämnas (bilaga B). Lotta Jonsson (KD) reserverar sig muntligt mot beslutet. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 11 november Av skrivelsen framgår bland annat att Eskilstuna kommuns kulturpolitiska handlingsplan antogs på kommunfullmäktiges sammanträde i maj Kommunfullmäktige beslutade sedan att planen skulle utvärderas och revideras i samband med att årsplan för 2015 antogs i juni Den kulturpolitiska handlingsplanen Eskilstuna växer tillsammans har utvärderats och en ny plan har tagits fram, i bred dialog med nämnder och förvaltningar, föreningsliv och allmänhet under 2015 och Det nya kulturpolitiska planen ger den huvudsakliga inriktningen som ska vara vägledande för kommunkoncernens arbete med kultur. Förslaget till plan tydliggör ansvar, prioriterade områden och önskad utveckling under de kommande åren. Förslag till kulturpolitiskt program remitterades till samtliga nämnder och bolag, politiska partier, kulturföreningar och studieförbund. Även allmänheten har haft möjlighet att yttra sig över förslaget. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) Samtliga nämnder, Eskilstuna Kommunföretag AB och jämställdhetsberedningen har inkommit med yttranden. Dessutom har två partier och åtta föreningar svarat. Utöver det har det inkommit tio synpunkter från enskilda eskilstunabor. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår i sitt beslut från den 29 november 2016, 253, att kommunfullmäktige ska besluta enligt kommunledningskontorets förslag. Mot beslutet har Niklas Frykman (L) anmält och lämnat skriftlig reservation. Kim Fredriksson (SD) samt Seppo Vuolteenaho (SD) har anmält att de ej deltog i beslutet. Yrkanden Mona Kanaan (S), Christina Andersson (C), Maria Forsberg (V), Marielle Lahti (MP) samt Annelie Klavins Nyström (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag i sin helhet. Erika Rydja Sandvik (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med tilläggsyrkanden samt ändringsyrkanden i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 29 november 2016, 253, bilaga C tillhörande beslutet, Liberalernas förslag. Lotta Jonsson (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt bifall till tre punkter i Erika Rydja Sandviks (L) tilläggsyrkanden gällande konst, barnkultur samt kulturskola. Därefter yrkar Lotta Jonsson (KD) bifall till en punkt i Erika Rydja Sandviks (L) ändringsyrkanden gällande punkten målområde 2 inkluderande kultur, tillgängligheten till kultur för äldre. Kim Fredriksson (SD) yrkar på ändrings enligt bilaga C, Sverigedemokraternas förslag. Mona Kanaan (S) yrkar avslag på Erika Rydja Sandviks (L) tilläggsyrkanden samt ändringsyrkanden, Liberalernas förslag. Slutligen yrkar Mona Kanaan (S) avslag på Kim Fredrikssons (SD) ändringsyrkande, Sverigedemokraternas förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: Mona Kanaans(S) med fleras yrkande om bifall till kommunstyrelsens förslag i sin helhet. Erika Rydja Sandviks (L) med fleras yrkande om bifall till kommunstyrelsens förslag med tilläggsyrkanden samt ändringsyrkanden, Liberalernas förslag. Kim Fredrikssons (SD) ändringsyrkande, Sverigedemokraternas förslag. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Mona Kanaans (S) yrkande om avslag på Liberalernas tilläggsyrkanden samt ändringsyrkanden. Mona Kanaans (S) yrkande om avslag på Sverigedemokraternas ändringsyrkande. Inledningsvis finner ordföranden att kommunfullmäktige har beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag undantaget Liberalernas ändringsyrkanden samt tilläggsyrkanden samt undantaget Sverigedemokraternas ändringsyrkande. Därefter föreslår ordföranden en propositionsordning som innebär att hon ställer bifall till Liberalernas tilläggsyrkanden mot avslag till detsamma, bifall till Liberaleras ändringsyrkanden mot avslag till detsamma och slutligen bifall till Sverigedemokraternas ändringsyrkande mot avslag till detsamma. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige har beslutat enligt Mona Kanaans (S) yrkanden att avslå Liberalernas ändringsyrkanden samt tilläggsyrkanden samt att avslå Sverigedemokraternas ändringsyrkande. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder och bolag, för kännedom Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, kommunikation Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7

8

9

10 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret Mattias Berglund Datum (11) Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern Eskilstuna växer tillsammans! Planens syfte Kulturpolitisk plan för Eskilstuna ska tydliggöra ansvar, prioriterade områden och önskad utveckling för kulturpolitiken under de kommande åren. Planen beskriver inriktningen för det kulturpolitiska arbetet och är ett styrande dokument för hela kommunkoncernen. Planen ska vara vägledande i samverkan med aktörer från civilsamhället, näringslivet och akademin. 1. Eskilstunas utmaningar I Eskilstuna bor i dag över flickor och pojkar, kvinnor och män. En dryg femtedel av befolkningen är barn och unga under 18 år och ungefär lika stor andel är utrikes födda. Här talas många olika språk, de största förutom svenska är finska, arabiska och somaliska. Eskilstuna har också en växande äldre befolkning. Det finns stora utmaningar i att få fler i arbete och egen försörjning och höja utbildningsnivån. Skillnader i inkomst och utbildningsnivå mellan olika geografiska delar och bostadsområden behöver jämnas ut. Kommunens verksamheter behöver fånga upp invånarnas behov och möta ett föränderligt och kulturellt heterogent samhälle. Kommunens resurser och infrastruktur ska användas för att skapa största möjliga värde för invånarna. Utbildningsnivå och inkomst är viktiga faktorer för människors hälsa, levnadsvanor, kulturvanor, tillgång till digital teknik, valdeltagande och delaktighet i det demokratiska samhället. Föräldrarnas bakgrund och livssituation har betydelse för barn och ungas förutsättningar att tillgodogöra sig skolgången och ha en berikande fritid. Under de senaste decennierna har polariseringen, det vill säga skillnaderna mellan olika grupper i samhället ökat. Det gäller både skillnader i inkomst, åsikter och hälsa. Det ger även människor olika förutsättningar för kulturvanor och påverkar vad invånare har tillgång till, tar del av, är intresserade av eller har råd med. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats Eskilstuna den stolta Fristaden

11 Eskilstuna kommun Datum 2 (11) Definitioner Med begreppet Eskilstuna menas det geografiska området Eskilstuna kommun, det vill säga Eskilstuna, Torshälla och landsbygden. I texten används Eskilstuna. Ordet kultur används i många olika betydelser. I sin snäva eller estetiska betydelse är kultur liktydigt med konsterna och avser skapande verksamheter som litteratur, teater, film, foto, musik och bibliotek med mera. Den vida eller antropologiska betydelsen av kultur är gemensamma normer, traditioner och mänskliga aktiviteter. Planen utgår från den estetiska betydelsen av kultur. Med offentliga miljöer avses en plats, byggnad, lokal dit allmänheten har fritt tillträde och kan komma som neutrala besökare. Begreppet offentliga miljöer används som ett samlingsnamn för både inom- och utomhusmiljöer där människor rör sig i vardagen. Ett aktivt kulturliv där människor möts, skapar och upplever tillsammans är en grund för en demokratisk utveckling. Det är viktigt att värna om både den konstnärliga friheten och kulturens egenvärde. Det är allas tillgång till kultur som är viktig och inte i vilken form kulturen tar sig uttryck. Samhällets aktörer måste stå upp för kulturen och dess utövare även när människor blir provocerade över dess budskap och aldrig acceptera när kulturutövare utsätts för hot och våld. Eskilstuna kommun har gjort ett tydligt ställningstagande för yttrandefriheten genom sitt medlemskap i ICORN och är sedan 2016 fristad för en förföljd författare. 1 Kulturpolitik handlar om fördelningen av medel och om den roll offentliga aktörer har för att formulera mål, prioritera uppgifter, stötta produktion och se till att konsterna och kulturverksamheten når de grupper de är tänkta att nå. Kulturpolitiken ska ge ramarna för kulturen men inte blanda sig i innehållet. Kultur spelar en viktig och självklar roll inom flera olika delar av den verksamhet som bedrivs av Eskilstuna kommun, civilsamhället och näringslivet. 1 International Cities of Refuge Network Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

12 Eskilstuna kommun Datum 3 (11) Välfärd Upplysning Insikt Kunskap Utbildning Reflektion Möjliggörande Identitet Inkluderande Sammanhållning Mångfald Kulturpolitik Ekonomiskt genomslag Image Besöksnäring Rekrytering Arbetstillfällen Underhållning Fritid Lek Nöje Rekreation Tillväxt Modellen beskriver kulturen och kulturpolitikens roll inom olika samhällsområden och kan även användas som verktyg för att analysera den egna verksamhetens koppling till kulturpolitiken. 2 Kultur kan skapas på olika sätt: För Av Var? Med För: Kulturen skapas och presenteras av professionella för en publik. 2 Ur Myndigheten för kulturanalys Att utveckla indikatorer för utvärdering av kulturpolitik Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

13 Eskilstuna kommun Datum 4 (11) Av: Kulturutbudet är skapat av invånare och andra, helt på egen hand, gemensamt eller med stöd av kommunen. Med: Kulturutbud skapat av professionella i samarbete eller dialog med invånare eller publik. Perspektiven påverkas också av var kulturen finns och utövas geografiskt. 3. Ansvar och uppföljning Den kulturpolitiska inriktningen gäller för hela koncernen. Förvaltningar och bolag ska arbeta utifrån planens inriktning och delmål med utgångspunkt i den egna verksamhetens ansvarsområden och uppdrag. Aktiviteter i den kulturpolitiska planen ska föras in som åtaganden i respektive nämnds och bolags årliga verksamhetsplaner och följas upp i verksamhetsberättelser. Varje nämnd och bolag ansvarar även för att säkerställa att de egna aktiviteterna är möjliga att följa upp. Det är viktigt när planen ska utvärderas inför nästa planperiod. Varje nämnd och bolag bör kunna svara på frågor om: Hur nämnden eller bolaget arbetat med aktiviteten. Vilka erfarenheter som finns från arbetet. Vilka eventuella effekter arbetet med aktiviteten har lett till. Genom aktiviteter som går att följa upp kan verksamhetens riktning och utveckling följas över tid. Kommunens resurser ska användas för rätt saker och i rätt omfattning. För att arbeta målinriktat ansvarar varje nämnd och bolag själva för att ta fram relevanta nyckeltal som stödjer uppföljningen. Den nämnd eller det bolag som står först i kolumnen och är markerad med fet stil är ansvarig för att samordna aktiviteten tillsammans med övriga nämnder och bolag inom kommunkoncernen En samlad uppföljning och utvärdering av handlingsplanen ska ske inför nästa revidering. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för utvärdering och revidering av planen i sin helhet. 4. Kulturpolitisk inriktning Kultur är en grundsten i ett väl fungerande samhälle och bidrar till att vidga våra vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Ett aktivt kulturliv där människor kan mötas är centralt för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle och är en viktig del i Eskilstunas varumärke. De övergripande målen för perioden är: Det ska finnas möjligheter för alla till eget skapande, att uttrycka sig i olika former och att ta del av professionellt skapad kultur. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

14 Eskilstuna kommun Datum 5 (11) Eskilstuna kommuns invånare ska ha samma möjlighet att ta del av kultur på egen hand eller tillsammans med andra, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, ålder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller socioekonomiska förutsättningar. Barn och unga är en prioriterad målgrupp för kulturpolitiken. Alla flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män ska ha rätt att både ta del av och utforska konstnärliga uttryck och kultur i alla dess former. All kulturverksamhet för flickor och pojkar ska vara förenlig med FN:s konvention om barns rättigheter. Det är flickor och pojkar, kvinnor och män i Eskilstuna som är i fokus för kulturpolitiken. Kunskap om deras livsvillkor ligger till grund för fördelningen av resurser. Ett rikt och spännande kulturliv gör Eskilstuna till en attraktiv plats att bo på, verka i och besöka. Den kulturpolitiska inriktningen ska bidra till att uppnå kommunens vision och strategiska mål och planens åtgärder ska möta dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 5. Kulturpolitikens målområden Denna plan är indelad i fem målområden. Inom varje målområde finns ett övergripande mål som beskriver hur utvecklingen ska se ut. Till varje övergripande mål finns ett antal delmål knutna som i sin tur ska leda till att det övergripande målet nås. Slutligen beskrivs de aktiviteter som ska leda kommunens arbete mot målen. Planen anger även en tidsperiod för varje aktivitet och vilken eller vilka nämnder eller bolag som ansvarar. Målområde 1. Eskilstuna en plats för kultur Kultur är gemenskap och betydelsefull för stadens och landsbygdens identitet. Arkitektur, formgivning och design är en del av vår kultur och vårt samhälle. Vår omgivning påverkar vårt sätt att leva och ska uppfylla höga krav på kvalitet ur funktionell, ekologisk och estetisk synvinkel. Det offentliga rummets gator, torg, parker och offentliga lokaler ska vara tillgängliga för alla och utformas med inlevelse och omsorg. Det ska vara lätt för flickor och pojkar, kvinnor och män att ta sig till kommunens scener, museer, bibliotek och andra offentliga miljöer. Det är viktigt att stadsplanera för tillgänglighet med trygga gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik till kommunens scener, bibliotek, museer och mötesplatser. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

15 Eskilstuna kommun Datum 6 (11) Ett brett och rikt kulturutbud stärker invånares känsla av livskvalitet och bidrar till en ökad folkhälsa. Detta gäller oavsett om utbudet är offentligt, kommersiellt eller ideellt. Spännande miljöer för olika kulturuttryck med bra evenemang erbjuder upplevelser som lockar till sig besökare från andra städer och länder. Kulturen stärker Eskilstunas attraktivitet för invånare och besökare. Eskilstuna ska vara en plats där nya kulturformer uppstår och där olika former möts och utvecklas. Den offentliga konsten ska vara modig och skapa reaktioner. Kulturen ska möta människor i vardagen, väntat och oväntat. Eskilstuna ska utmana med kultur! Delmål Den offentliga konsten ska vara modig, tankeväckande och möta människor i vardagen. Invånare ska ges utrymme att sätta avtryck i det offentliga rummet genom eget skapande. Gator, parker, vatten och torg ska användas i större utsträckning för kulturella uttryck. Kommunens alla platser för barn och unga ska främja flickors och pojkars kreativitet och deras vilja att själva utöva och ta del av kultur. Aktiviteter Klart senast Ansvarig 1.1 Kulturplanering är ett sätt att få med kulturella perspektiv i utvecklingen av staden och landsbygden och ska praktiseras i stadsdelsutveckling och stadsläkning. 1.2 En långsiktig och enhetlig finansieringsmodell för investering i och underhåll av offentlig utsmyckning ska arbetas fram. 1.3 Konststråk som främjar bildning och rörelse ska tas fram. 1.4 Marknadsföringen av Eskilstunas kulturutbud ska utvecklas. 1.5 Vid nybyggnation av bostäder och verksamhetslokaler ska Eskilstuna Kommunfastigheter AB avsätta minst en procent av byggkostnaden till konstnärlig utsmyckning KS/SBN KFN, TSN 2021 KS, KFN, SBN, TSN 2021 KFN, SBN, TSN,. DEAB 2021 KS, KFN, TSN, VON, DEAB 2020 KFAST Målområde 2. Inkluderande kultur Eskilstuna behöver ett mångfaldigt utbud för en mångfald av människor. Kulturen ökar förståelsen mellan enskilda människor och mellan grupper. Kulturlivet ska vara inbjudande och tillgängligt. Det ska finnas förutsättningar för alla oavsett funktionsförmåga att vara delaktiga hela livet. Ett levande kulturliv där Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

16 Eskilstuna kommun Datum 7 (11) människor upplever engagemang och gemenskap har en positiv påverkan på tillit, jämlikhet och trygghet i samhället. Ett aktivt, kulturellt liv i ett socialt sammanhang ger positiva hälsoeffekter för människor i alla åldrar. Alla barn och unga ska erbjudas miljöer med tillgång till det professionella kulturlivet, liksom möjlighet att skapa tillsammans med kompetenta vuxna som inspiration och stöd. Kultur har samma värde oavsett om den skapas av vuxna för barn och unga, gemensamt av vuxna tillsammans med barn och unga, eller av barn och unga. Alla varianter behövs för att stärka barn och ungdomar i deras utveckling. Delmål Den offentligt finansierade kulturen ska kännetecknas av en hög grad av medskapande, både av barn och vuxna. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska kunna ta del av kommunens lokaler och kulturverksamheter på likvärdiga villkor. Eskilstunas mångfald ska speglas i kulturutbudet. Kulturen ska nå nya målgrupper genom verksamhet som är angelägen för många. Kultur för unga ska alltid kännetecknas av delaktighet så att effekten blir för, med och av barn och unga. Aktiviteter Klart senast Ansvarig 2.1 Samordna programverksamheten på kommunkoncernens mötesplatser, bibliotek, i omsorgsverksamheten och andra offentliga miljöer. 2.2 Arbeta aktivt för mångfald inom kulturen i representation och i utbud. 2.3 Utveckla samverkan mellan kulturverksamheterna och skolan. 2.4 För att stötta barn i socioekonomiskt utsatta miljöer till en meningsfull fritid via föreningsidrott eller kultur ska kulturoch fritidsförvaltningen och föreningslivet inleda ett samarbete med förvaltningar som ansvarar för socialtjänst. 2.5 Eskilstunas status som finskt förvaltningsområde ska speglas i kulturutbudet VON/KFN/ TSN, KFAST 2021 KFN, TSN, DEAB 2021 BUN, KFN, TSN 2021 KFN, AVN, SN, TSN 2021 KFN, TSN Målområde 3. Kultur för lärande Sambanden mellan kultur, bildning, demokrati och ett livslångt lärande är tydliga. Alla ska erbjudas möjlighet att ständigt förnya sina kunskaper och utveckla sin kreativitet. För flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män är skolan en viktig Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

17 Eskilstuna kommun Datum 8 (11) arena för kulturella upplevelser. Musikskolan har en särskild roll i att utveckla flickors och pojkars kreativet och skapa en berikande fritid genom kultur. Tillgång till bra folk- och skolbibliotek spelar en avgörande roll för att främja läsning, bildning och intresset för litteratur. Det är viktigt att alla tidigt får möjlighet att möta språket och litteraturen för att lägga grunden till läslust och goda läsvanor. Studieförbunden i Eskilstuna är en viktig del av kulturlivet, både som folkbildare och som arrangörer av olika kulturevenemang. Eskilstuna kommun stödjer studieförbundens verksamhet för att öka bildningsnivån i Eskilstuna. Eskilstunas historia och samtid består av kvinnor och män, flickor och pojkar från olika miljöer som levt och lever här. Arkiv och samlingar ska spegla alla Eskilstunabors historia och samtid. Historien ska lyftas fram för omvärlden och aktivt användas för bildning och livslångt lärande. Delmål Elever i den kommunala skolan ska ha tillgång till kulturaktiviteter inom skoldagens ram. Offentliga miljöer ska utformas så att de stimulerar lusten att lära. Kommunens program, pedagogik och utställningar ska bidra till att skapa debatt och samtal om aktuella frågor. Folkbibliotekens, Musikskolans och museernas verksamhet ska inkludera alla och bidra till bildning, upplevelser och dialog. Fler flickor och pojkar, kvinnor och män ska vara delaktiga i den gemensamma berättelsen om Eskilstuna. Aktiviteter Klart senast Ansvarig 3.1 Utveckla samverkansformer mellan kommunens kulturverksamheter och studieförbunden. 3.2 Skapa fler lärande lekfulla utomhusmiljöer för flickor och pojkar, kvinnor och män. 3.3 Fortsätta utveckla skolbiblioteken i samverkan med folkbiblioteket KFN 2021 SBN 2021 KFN/BUN/ TSN 3.4 Arbeta med att förmedla Eskilstunas historia till flickor och pojkar på nya platser i samverkan med kulturverksamheter. 3.5 Lyfta fram, levandegöra och utveckla Eskilstunas unika kulturhistoriska miljöer KFN/BUN, TSN 2021 KFN, SBN DEAB, TSN Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

18 Eskilstuna kommun Datum 9 (11) Aktiviteter Klart senast Ansvarig 3.6 Använda riktad arkivpedagogik för att nya grupper ska hitta Eskilstunas arkiv och samlingar KFN 3.7 Skapa förutsättningar för Musikskolan att nå ut med verksamheten till fler flickor och pojkar oavsett bakgrund och socioekonomiska förutsättningar. 3.8 En policy för offentlig konst, utsmyckning och samlingar ska tas fram. Pågående KFN 2019 KFN, TSN Målområde 4. Ett stödsystem som utvecklar Kulturlivet är beroende av entusiaster, professionella, amatörer och arrangörer som lägger ner kraft och energi på att sprida och väcka intresse för kulturens uttryck. Det stöd som Eskilstuna kommunkoncern ger till kultur- och föreningslivet är ett erkännande av dess samhällsnytta. Det samlade stödet ska främja jämställdhet, integration och stödja en hållbar utveckling. Resurserna ska fördelas likvärdigt mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Stödet ska ge alla möjlighet att ta del av kultur i Eskilstuna kommun, ha hög transparens och upplevas som rättvist. Det ska vara möjligt att stödja nya idéer och våga prova nya sätt att tänka. Stödsystemet ska uppmuntra det fria kulturutövandet. Föreningsbidrag fördelas av kultur- och fritidsnämnden och Torshälla stads nämnd. Samverkansöverenskommelser får tecknas av samtliga nämnder. Affärsmässig sponsring sker från Eskilstuna kommunföretag. I Eskilstuna finns unika kulturarvsmiljöer och lokaler för kultur som förstärker kulturupplevelsen. Scener och mötesplatser ska vara tillgängliga för alla. Arbetet med evenemangsstrategin är en viktig grund för att få fler kulturarrangörer att välja Eskilstuna och för att stärka platsvarumärket. Delmål Regler för bidrag och sponsring ska vara begripliga och transparenta. Kommunkoncernen ska skapa förutsättningar för att arrangörer ska vilja förlägga sina kulturevenemang i Eskilstuna. Aktiviteter Klart senast Ansvarig 4.1 Utreda möjligheterna att stödja oorganiserad/icke föreningsdriven kultur. 4.2 Tydligare koordinera kommunkoncernens samlade stöd, sponsring och subventioner till föreningslivet. 4.3 Samordna och förtydliga kommunens totala stöd vid evenemang 2019 KFN 2019 KFN, KS, TSN, KFTG 2018 DEAB/KFN, KS, TSN Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

19 Eskilstuna kommun Datum 10 (11) Aktiviteter Klart senast Ansvarig 4.4 Utreda förutsättningarna för att ge amatörer möjlighet att ställa ut egen konst i lokaler som tillfälligt är tomma. 4.5 Utifrån affärsmässig samhällsnytta harmonisera regelverket för sponsring från kommunala bolag med regelverket för föreningsbidrag som kommunfullmäktige beslutat KFAST 2017 KFTG Målområde 5. En kultur för framtiden Kulturutbudet behöver göras mer känt och attraktivt för invånarna för att Eskilstuna ska ta ytterligare steg mot att bli en kulturstad. Det är ett långsiktigt arbete som lyfts fram i varumärkesplattformen, Eskilstuna evolution. Kulturkonsumtionen i Eskilstuna behöver öka. Det bidrar på lång sikt till tillväxt och ett starkt närings- och kulturliv. Genom kulturlivets och kommunens insatser byggs nyfikenhet och kulturellt kapital hos flickor och pojkar, kvinnor och män som bor i Eskilstuna. Det stärker individer, ökar förståelsen för andra och bidrar till att minska polarisering. Eskilstuna är en plats som är öppen för nya idéer och tar tillvara och stöttar, entusiaster och föreningar, fångar upp kreativa entreprenörer och där det egna skapandet främjas. Kultur är hållbart. Eskilstuna är drivande i miljöarbetet och är en förebild internationellt. Inom återvinning och återbruk är Eskilstuna ledande. Recycle design och upcycling, att skapa något nytt av något gammalt, är viktiga delar i framtidens hållbara ekonomi med potential att stimulera kreativitet och skapa arbetstillfällen. Kultur är en viktig faktor för att nå social uthållighet. Att investera i kultur är att investera i framtiden. En socialt uthållig stad är också en attraktiv stad. Delmål Eskilstunas kulturpolitik kännetecknas av helhet och hållbarhet, såväl ekologisk, ekonomisk som social. Investeringar i kultur sker ur ett socialt investeringsperspektiv. Kulturella och kreativa näringar bidrar till att skapa fler jobb och främja besöksnäringen. Aktiviteter Klart senast Ansvarig 5.1 Kulturinvesteringar ska göras kompensatoriskt utifrån kunskaper om socioekonomiska förutsättningars påverkan på kulturvanor KS Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

20 Eskilstuna kommun Datum 11 (11) Aktiviteter Klart senast Ansvarig 5.2 Utveckla Munktellstråket som ett besöksmål med fokus på kulturella och kreativa näringar KFN/ DEAB, SBN, KS 5.3 Fortsätta utveckla formerna för dialog med kulturaktörer KFN, TSN 5.4 Utveckla arbetet med att skapa fler arbetstillfällen inom kultursektorn KS, AVN, DEAB, KFN Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

21 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 9 Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun (KSKF/2016:625) Beslut Kommunledingskontorets förslag till lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun antas. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 12 december Av skrivelsen framgår bland annat att lokal lönebildning handlar om att arbetsgivaren, utöver det som regleras i de centrala kollektivavtalen, tar ställning till behoven av löneökningar och vilka ekonomiska förutsättningar som finns i organisationen. Arbetet med lokal lönebildning är en del av budgetprocessen, där behovet av löneökningar värderas i relation till andra behov i verksamheten. Eskilstuna kommun investerar årligen runt 100 miljoner kronor i löneökningar. Lönekostnader är den absolut största posten i kommunens budget samtidigt som lönesättningen är ett av de viktigaste styrmedlen för att utveckla verksamheten. Löneökningen är både en stor kostnad och en investering, varför det är av stor vikt att investeringen används till rätt åtgärder. Syftet med den lönepolitiska planen är att tydliggöra kommunens långsiktiga målsättning och utvecklingsbehov när det gäller arbetet med lokal lönebildning. Planen har arbetats fram av kommunledningskontoret utifrån samlad fakta och erfarenheter under ett års tid samt arbete med Hr-chefer. Den 2 september 2016 genomfördes ett lönepolitiskt seminarium för kommunstyrelsens personalutskott, fackliga företrädare samt företrädare från förvaltningsledningarna. Lönepolitiska planen har skickats på remiss till kommunledningsgruppen, Hr-chefer samt till de fackliga organisationerna. Utifrån den lönepolitiska planen kommer det varje år att tas fram en årlig handlingsplan för att möta upp mot behoven. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår i sitt beslut från den 24 januari 2017, 4, att kommunfullmäktige ska besluta enligt kommunstyrelsens förslag. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) Yrkanden Lillemor Nordh (C) samt Annelie Klavins Nyström (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, HR Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 4 Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun (KSKF/2016:625) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Kommunledingskontorets förslag till lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun antas. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 12 december Av skrivelsen framgår att lokal lönebildning handlar om att arbetsgivaren, utöver det som regleras i de centrala kollektivavtalen, tar ställning till behoven av löneökningar och vilka ekonomiska förutsättningar som finns i organisationen. Arbetet med lokal lönebildning är en del av budgetprocessen, där behovet av löneökningar värderas i relation till andra behov i verksamheten. Eskilstuna kommun investerar årligen runt 100 miljoner kronor i löneökningar. Lönekostnader är den absolut största posten i kommunens budget samtidigt som lönesättningen är ett av de viktigaste styrmedlen för att utveckla verksamheten. Löneökningen är både en stor kostnad och en investering, varför det är av stor vikt att investeringen används till rätt åtgärder. Syftet med den lönepolitiska planen är att tydliggöra kommunens långsiktiga målsättning och utvecklingsbehov när det gäller arbetet med lokal lönebildning. Planen har arbetats fram av kommunledningskontoret utifrån samlad fakta och erfarenheter under ett års tid samt arbete med Hr-chefer. Den 2 september 2016 genomfördes ett lönepolitiskt seminarium för kommunstyrelsens personalutskott, fackliga företrädare samt företrädare från förvaltningsledningarna. Lönepolitiska planen har skickats på remiss till kommunledningsgruppen, Hr-chefer samt till de fackliga organisationerna. Utifrån den lönepolitiska planen kommer det varje år att tas fram en årlig handlingsplan för att möta upp mot behoven. Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

25 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

26 Kommunstyrelsen Datum 1 (8) Lönepolitisk plan Eskilstuna kommun

27 Eskilstuna kommun Datum 2 (8) Innehåll INLEDNING...3 LOKAL LÖNEBILDNING I ESKILSTUNA KOMMUN...3 LÖNESTRUKTUR OCH BEFATTNINGSVÄRDERING...4 Utvecklingsbehov för lönestruktur och befattningsvärdering...5 INDIVIDUELL PRESTATIONSBASERAD LÖNESÄTTNING...5 Utvecklingsbehov för individuell prestationsbaserad lönesättning...7 KOMPETENSFÖRSÖRJNING...7 Utveckla uppdrag och nya karriärvägar...7 Utmaning att behålla erfarna medarbetare...8 Utvecklingsbehov för kompetensförsörjning...8 SUMMERING...8 Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Fristadstorget 1 Stadshuset karl.olsson@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

28 Eskilstuna kommun Datum 3 (8) INLEDNING Lokal lönebildning handlar om att arbetsgivaren, utöver det som regleras i de centrala kollektivavtalen, tar ställning till behoven av löneökningar och vilka ekonomiska förutsättningar som finns i organisationen. Arbetet med lokal lönebildning är en del av budgetprocessen, där behovet av löneökningar värderas i relation till andra behov i verksamheten. Eskilstuna kommun investerar årligen runt 100 miljoner kronor i löneökningar. Lönekostnader är den absolut största posten i kommunens budget samtidigt som lönesättningen är ett av de viktigaste styrmedlen för att utveckla verksamheten. Löneökningen är både en stor kostnad och en investering, varför det är av stor vikt att investeringen används till rätt åtgärder. Syftet med den lönepolitiska planen är att tydliggöra kommunens långsiktiga målsättning och utvecklingsbehov när det gäller arbetet med lokal lönebildning. Den långsiktiga målsättningen för arbetet med lokal lönebildning är att: Utveckla den individuella prestationsbaserade lönesättningen utifrån en förankrad lönestruktur och befattningsvärdering Uppnå en lönebildning som möjliggör kompetensförsörjning och därmed bidrar till verksamhetens måluppfyllelse. Utvecklingsbehoven redovisas under respektive rubrik längre fram i dokumentet. LOKAL LÖNEBILDNING I ESKILSTUNA KOMMUN Kommunfullmäktige antog 2011 Riktlinje för lön och personalförmåner. Syftet med riktlinjen är att tydliggöra kommunens förhållningssätt samt roller och ansvar i arbetet med lönesättning. Lönepolitiska planen tydliggör vilka långsiktiga mål kommunen har när det gäller lön medan riktlinjen är grunden för hantering av lönebildning, lönesättning och personalförmåner. I riktlinjen framgår att lönen ska vara individuell, differentierad och bestämmas utifrån arbetsgivarens befattningsvärdering, individuell lönesättning samt marknaden. Vidare lyfts att fokus vid lönesättningen är på hela lönen vilket betyder att lönestrukturen mellan medarbetare är viktiga. Lönenivån för en medarbetare påverkas av hur svårt och ansvarsfullt arbete medarbetaren utför, hur väl medarbetaren presterar samt hur löneläget ser ut på marknaden. Eskilstuna kommuns modell för lokal lönebildning och dess koppling till budgetprocessen är väl utvecklad. Eskilstuna kommun är en arbetsgivare med en sammanhållen lönepolitik. I budgetarbetet analyserar förvaltningarna behovet av löneökningar för respektive verksamhet. Efter att förvaltningarnas behov, fackens synpunkter, krav i kollektivavtal och lönestatistik i Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Fristadstorget 1 Stadshuset karl.olsson@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

29 Eskilstuna kommun Datum 4 (8) omvärlden har analyserats tas förslag fram på kommunövergripande inriktning inför den årliga löneöversynen. Personalutskottet fattar beslut om inriktningen för kommande löneöversyn samt vilka lönespann som ska vara vägledande för lönesättning. Lönespannen beskriver riktningen för lägsta och högsta lönen för en befattning. Förvaltningarna får kompensation för lönekostnadsökningar utifrån aktuellt utfall i löneöversynen. LÖNESTRUKTUR OCH BEFATTNINGSVÄRDERING Som arbetsgivare är det viktigt med rätt lönestruktur, både mellan medarbetare och befattningar men också i förhållande till arbetsmarknaden i stort. Lönen påverkas av hur svårt och ansvarsfullt arbetet är. För att bedöma arbetsuppgifternas svårighetsgrad och hur ansvarsfullt arbetet är används en strukturerad metod som benämns befattningsvärdering. Den grundas på arbetsuppgifternas krav på kunskap och färdigheter, grad av ansvar samt arbetsförhållande. Befattningsvärderingen är en systematisk och könsneutral metod för att värdera olika befattningar i förhållande till varandra och beskriver vad ett arbete kräver, inte hur det utförs. Det är alltså inte individens prestation i utfört arbete som värderas utan arbetsuppgiften och dess svårighetsgrad. I befattningsvärderingen finns en struktur för hur olika yrken värderas i förhållande till varandra och i den årliga lönekartläggningen används den som grund för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika och/eller likvärdiga arbetsuppgifter. Befattningsvärderingen är en del av lönepolitiken och fastställs på kommunövergripande nivå. Det är viktigt att den är väl förankrad hos både arbetsgivarens representanter och hos de fackliga organisationerna. Utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden påverkar konkurrensen och därmed löneläget för en yrkesgrupp. Arbetsmarknaden påverkar så att kommunen kan komma att behöva göra avsteg från den lönestruktur som grundas på befattningsvärdering för att möjliggöra tillsättning av en ledig befattning. Det innebär att vissa yrkesgrupper har ett högre löneläge och ett större lönespann än vad som motiveras av arbetets ansvar, krav och svårighetsgrad. Frågan om lönestruktur mellan befattningar och i förhållande till marknaden är en fråga för arbetsgivaren på kommunövergripande nivå. Eskilstuna kommun är en arbetsgivare och lönesättning får aldrig vara ett medel för att konkurrera om medarbetare mellan olika verksamheter. Varje förvaltning har ett ansvar för lönestrukturen på förvaltningsnivå och kan inte låta enskilda enheter eller individer avvika från befintlig lönestruktur utan tydlig motivering. Arbetet att skapa önskvärd lönestruktur mellan medarbetare på enheten utifrån prestation är ett uppdrag för lönesättande chef på enhetsnivå. Samtidigt är kommunens och förvaltningens lönestruktur vägledande. Det är viktigt att bedöma prestation på likvärdigt Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Fristadstorget 1 Stadshuset karl.olsson@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

30 Eskilstuna kommun Datum 5 (8) sätt där ambitionen är att medarbetare med samma prestation över tid ligger lika i strukturen. Utvecklingsbehov för lönestruktur och befattningsvärdering Kommunens befattningsvärdering behöver ses över och förankras mer för att skapa samsyn bland arbetsgivarens företrädare och fackliga organisationer. En önskad lönestruktur mellan befattningar bör tydliggöras. Den bör till exempel svara på frågan hur löneskillnaden ska se ut mellan chef och medarbetare, mellan olika chefsnivåer och specialister eller mellan yrken där det krävs akademisk utbildning och yrken där det krävs gymnasiekompetens. En långsiktig planering för önskad lönestruktur på förvaltningar och enheter behöver göras utifrån befattningsvärdering, prioriteringar, lönespann och medarbetares prestationer. Lönesättande chef ska ta ett större ansvar för helheten och agera som en arbetsgivare där lönesättningen inte blir ett konkurrensmedel mellan enheter i kommunen. INDIVIDUELL PRESTATIONSBASERAD LÖNESÄTTNING Medarbetarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse är grunden för individuell prestationsbaserad lönesättning. Eskilstuna kommun har som ambition att lönestrukturen ska spegla medarbetares prestation och bidrag till verksamhetens utveckling. I Riktlinje för medarbetarskap framgår att medarbetarsamtalet mellan chef och medarbetare ska avslutas med fokus framåt och utmynnar i en medarbetaröverenskommelse. Medarbetaröverenskommelsen görs årligen och ska innehålla mål och uppdrag samt önskad utveckling ur både ett kortare och längre perspektiv. Verksamhetens mål behöver tydliggöras av lönesättande chef liksom vad den enskilda medarbetaren förväntas bidra med för att målen ska uppnås. Chefens förmåga att vara tydlig och transparent vad gäller lönebildning och lönegrundande principer är avgörande för medarbetarens förståelse för och upplevelse av lönesättningsprocessen. Lönesättande chef ska vara tydlig med vad som genererar en löneökning. Chefen ska också vara tydlig med vilka krav som är förenade med anställningsavtalet och som i sig inte ligger till grund för någon löneökning. En medarbetare som inte når upp till de grundläggande kraven i anställningsavtalet ska inte ha någon löneutveckling. Lönespannet bör användas i sin helhet, från lägsta till högsta lön. Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Fristadstorget 1 Stadshuset karl.olsson@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

31 Eskilstuna kommun Datum 6 (8) Den individuella lönesättningen utgår från en prestationsmodell med olika prestationsnivåer utifrån kommunens lönegrundande principer. I samband med det lönegrundande samtalet utvärderas medarbetarens bidrag i relation till de lönegrundande principerna enligt nedan. Målet med individuell prestationsbaserad lönesättning är att den som bidrar mest till verksamhetsutveckling och måluppfyllelse ska ha den högsta lönen. Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Fristadstorget 1 Stadshuset karl.olsson@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

32 Eskilstuna kommun Datum 7 (8) Bilden ovan visar ett exempel på en lönestruktur där löneskillnaden är stor mellan högt presterande medarbetare. Vid löneöversyn analyserar lönesättande chef bakgrunden till aktuell struktur och gör en planering för de justeringar denne vill uppnå i kommande löneöversyner. Det innebär att skillnader i lönepåslag kommer uppstå mellan medarbetare som presterar på samma nivå då det är löneläget inför lönesättningen som påverkar lönepåslagets storlek. Utvecklingsbehov för individuell prestationsbaserad lönesättning Modellen för individuell prestationsbaserad lönesättning behöver utvecklas för att skapa önskvärd lönestruktur över tid med ambitionen att medarbetare med högst prestation ska ha högst lön. Chefen ska vara tydligare i sin bedömning kopplat till de lönegrundande principerna och differentiera lönepåslagen mer. Medarbetare som inte når upp till grundkraven i anställningsavtalet ska inte ha någon löneökning. De lönegrundande principerna ska vara väl förankrade i verksamheten och kända för alla medarbetare. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Över en miljon invånare i Sverige arbetar inom skola, vård, omsorg och med stadsplanering, miljöfrågor samt andra viktiga välfärdsverksamheter. Ungefär en tredjedel av dessa invånare uppnår pensionsålder inom tio år samtidigt som andelen äldre och barn i befolkningen ökar. Om inga förändringar görs i arbetssätt, organisation och bemanning skulle det behövas över en halv miljon nya medarbetare i välfärden fram till Att få tag i medarbetare kommer vara särskilt utmanande i yrkesgrupper som exempelvis socialsekreterare, undersköterskor, specialister och chefer inom flera yrkesområden samt lärare i grundskola, förskola och gymnasieskola. Det finns många faktorer som påverkar möjligheten att rekrytera och behålla medarbetare. En av dem handlar om den lokala lönebildningen och lönestrukturen i förhållande till omvärlden. Analys av omvärldens löneläge I samband med den årliga budgetprocessen analyserar förvaltningarna sina behov av löneökningar. De senaste åren märks en tydlig trend - möjligheten att rekrytera och behålla medarbetare blir allt svårare. Samtidigt ökar antalet svårrekryterade yrkesgrupper. En av anledningarna är att lönerna för dessa yrkesgrupper påverkas starkt av bristsituationen på arbetsmarknaden. Eskilstuna kommun har generellt ett bra löneläge i relation till jämförbara kommuner och för flera yrkesgrupper ligger kommunen medianlönemässigt i topp. Utmaningen handlar då kanske inte i första hand om lönerelationerna jämfört med andra offentliga arbetsgivare utan om att nuvarande och framtida behov av kompetens inte matchar tillgången på arbetskraft. Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Fristadstorget 1 Stadshuset karl.olsson@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

33 Eskilstuna kommun Datum 8 (8) Utveckla uppdrag och nya karriärvägar Lönestrukturen och möjligheten att påverka sin lönenivå och löneutveckling påverkar möjligheten att behålla och rekrytera medarbetare. Men det är viktigt att hitta nya konkurrensfördelar genom att till exempel utveckla nya arbetssätt, metoder och modeller för att attrahera och behålla medarbetare. Genom att identifiera kärnuppdraget i ett yrke, renodla det och omfördela arbetsuppgifter, kan nya yrkesroller skapas. De yrkesrollerna kan vara attraktiva för nya målgrupper på arbetsmarknaden. Traditionellt sett har den tydligaste karriärvägen varit att bli chef. Idag är det inte den enda karriärvägen som attraherar nya medarbetare. Det är därför viktigt att tydliggöra fler alternativ till kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Utmaning att behålla erfarna medarbetare I några av kommunens yrkesgrupper är det svårt att rekrytera medarbetare med längre erfarenhet. Det går att rekrytera nyutbildade medarbetare till den lönenivå som kommunen har som lägstalön i lönespannet. När medarbetarna har skaffat sig yrkeserfarenhet och blivit mer attraktiva för andra arbetsgivare lämnar de sin anställning. Det innebär att dessa verksamheter ständigt får lära upp nya medarbetare, vilket ökar belastningen på dem som har längre erfarenhet och påverkar verksamhetens effektivitet och kvalitet. Utvecklingsbehov för kompetensförsörjning En noggrann analys av marknaden och omvärlden kombinerat med analys av kommunens kompetensförsörjningsbehov ska genomföras årligen. Nya uppdrag ska utvecklas och alternativa karriärvägar tydliggöras inom fler yrkesgrupper med en tydlig koppling till löneutveckling. Möjligheten till särskilda lönesättningar för medarbetare som exempelvis arbetar inom svårrekryterade områden samt bonus för senioritet i rollen ska undersökas. SUMMERING För att nå den långsiktiga målsättningen med kommunens lokala lönebildning har utvecklingsbehov identifierats inom tre områden; arbete med lönestruktur och befattningsvärdering, individuell prestationsbaserad lönesättning samt kompetensförsörjning. Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Fristadstorget 1 Stadshuset karl.olsson@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

34 Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun

35 Innehåll INLEDNING LOKAL LÖNEBILDNING I ESKILSTUNA KOMMUN LÖNESTRUKTUR OCH BEFATTNINGSVÄRDERING Utvecklingsbehov för lönestruktur och befattningsvärdering INDIVIDUELL PRESTATIONSBASERAD LÖNESÄTTNING. 4 Utvecklingsbehov för individuell prestationsbaserad lönesättning. 6 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Utveckla uppdrag och nya karriärvägar Utmaning att behålla erfarna medarbetare Utvecklingsbehov för kompetensförsörjning GRAFISK FORM & PRODUKTION: Konsult och uppdrag, Kommunikation FOTO, omslag Per Groth TRYCK: Tryckeriet AB KONTAKT: Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret Eskilstuna Tel Webb eskilstuna.se SUMMERING Beslutad av kommunfullmäktige 9 februari Lönepolitisk plan

36 Inledning Lokal lönebildning Lokal lönebildning handlar om att arbetsgivaren, utöver det som regleras i de centrala kollektivavtalen, tar ställning till behoven av löneökningar och vilka ekonomiska förutsättningar som finns i organisationen. Arbetet med lokal lönebildning är en del av budgetprocessen, där behovet av löneökningar värderas i relation till andra behov i verksamheten. Eskilstuna kommun investerar årligen runt 100 miljoner kronor i löneökningar. Lönekostnader är den absolut största posten i kommunens budget samtidigt som lönesättningen är ett av de viktigaste styrmedlen för att utveckla verksamheten. Löneökningen är både en stor kostnad och en investering, varför det är av stor vikt att investeringen används till rätt åtgärder. Syftet med den lönepolitiska planen är att tydliggöra kommunens långsiktiga målsättning och utvecklingsbehov när det gäller arbetet med lokal lönebildning. Den långsiktiga målsättningen för arbetet med lokal lönebildning är att: Utveckla den individuella prestationsbaserade lönesättningen utifrån en förankrad lönestruktur och befattningsvärdering Uppnå en lönebildning som möjliggör kompetensförsörjning och därmed bidrar till verksamhetens måluppfyllelse. Utvecklingsbehoven redovisas under respektive rubrik längre fram i dokumentet. Lokal lönebildning i Eskilstuna kommun Kommunfullmäktige antog 2011 Riktlinje för lön och personalförmåner. Syftet med riktlinjen är att tydliggöra kommunens förhållningssätt samt roller och ansvar i arbetet med lönesättning. Lönepolitiska planen tydliggör vilka långsiktiga mål kommunen har när det gäller lön medan riktlinjen är grunden för hantering av lönebildning, lönesättning och personalförmåner. I riktlinjen framgår att lönen ska vara individuell, differentierad och bestämmas utifrån arbetsgivarens befattningsvärdering, individuell lönesättning samt marknaden. Vidare lyfts att fokus vid lönesättningen är på hela lönen vilket betyder att lönestrukturen mellan medarbetare är viktiga. Lönenivån för en medarbetare påverkas av hur svårt och ansvarsfullt arbete medarbetaren utför, hur väl medarbetaren presterar samt hur löneläget ser ut på marknaden. Eskilstuna kommuns modell för lokal lönebildning och dess koppling till budgetprocessen är väl utvecklad. Eskilstuna kommun är en arbetsgivare med en sammanhållen lönepolitik. I budgetarbetet analyserar förvaltningarna behovet av löneökningar för respektive verksamhet. Efter att förvaltningarnas behov, fackens synpunkter, krav i kollektivavtal och lönestatistik i omvärlden har analyserats tas förslag fram på kommunövergripande inriktning inför den årliga löneöversynen. Personalutskottet fattar beslut om inriktningen för kommande löneöversyn samt vilka lönespann som ska vara vägledande för lönesättning. Lönespannen beskriver riktningen för lägsta och högsta lönen för en befattning. Förvaltningarna får kompensation för lönekostnadsökningar utifrån aktuellt utfall i löneöversynen. Lönepolitisk plan 3

37 Lönestruktur och befattningsvärdering Som arbetsgivare är det viktigt med rätt lönestruktur, både mellan medarbetare och befattningar men också i förhållande till arbetsmarknaden i stort. Lönen påverkas av hur svårt och ansvarsfullt arbetet är. För att bedöma arbetsuppgifternas svårighetsgrad och hur ansvarsfullt arbetet är används en strukturerad metod som benämns befattningsvärdering. Den grundas på arbetsuppgifternas krav på kunskap och färdigheter, grad av ansvar samt arbetsförhållande. Befattningsvärderingen är en systematisk och könsneutral metod för att värdera olika befattningar i förhållande till varandra. Det är inte individens prestation i utfört arbete som värderas utan arbetsuppgiften och dess svårighetsgrad. En befattningsvärdering beskriver vad ett arbete kräver, inte hur det utförs. I befattningsvärderingen finns en struktur för hur olika yrken värderas i förhållande till varandra och i den årliga lönekartläggningen används den som grund för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika och/eller likvärdiga arbetsuppgifter. Befattningsvärderingen skapar således en systematik för jämförelse av lönestruktur mellan olika yrkesgrupper. Befattningsvärderingen är en del av lönepolitiken och fastställs på kommunövergripande nivå. Det är viktigt att den är väl förankrad hos både arbetsgivarens representanter och hos de fackliga organisationerna. Utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden påverkar konkurrensen och därmed löneläget för en yrkesgrupp. Arbetsmarknaden påverkar så att kommunen kan komma att behöva göra avsteg från den lönestruktur som grundas på befattningsvärdering för att möjliggöra tillsättning av en ledig befattning. Det innebär att vissa yrkesgrupper har ett högre löneläge och ett större lönespann än vad som motiveras av arbetets ansvar, krav och svårighetsgrad. Frågan om lönestruktur mellan befattningar och i förhållande till marknaden är en fråga för arbetsgivaren på kommunövergripande nivå. Eskilstuna kommun är en arbetsgivare och lönesättning får aldrig vara ett medel för att konkurrera om medarbetare mellan olika verksamheter. Varje förvaltning har ett ansvar för lönestrukturen på förvaltningsnivå och kan inte låta enskilda enheter eller individer avvika från befintlig lönestruktur utan tydlig motivering. Arbetet att skapa önskvärd lönestruktur mellan medarbetare på enheten utifrån prestation är ett uppdrag för lönesättande chef på enhetsnivå. Samtidigt är kommunens och förvaltningens lönestruktur vägledande. Det är viktigt att bedöma prestation på likvärdigt sätt där ambitionen är att medarbetare med samma prestation över tid ligger lika i strukturen. Utvecklingsbehov för lönestruktur och befattningsvärdering Kommunens aktuella befattningsvärdering behöver ses över och förankras mer för att skapa samsyn bland arbetsgivarens företrädare och fackliga organisationer. En önskad lönestruktur mellan befattningar bör tydliggöras. Den bör till exempel svara på frågan hur löneskillnaden ska se ut mellan chef och medarbetare, mellan olika chefsnivåer och specialister eller mellan yrken där det krävs akademisk utbildning och yrken där det krävs gymnasiekompetens. En långsiktig planering för önskad lönestruktur på förvaltningar och enheter behöver göras utifrån befattningsvärdering, prioritering, lönespann och medarbetares prestationer. Lönesättande chef behöver ta ett större ansvar för helheten och agera som en arbetsgivare där lönesättningen inte blir ett konkurrensmedel mellan enheter i kommunen. Individuell prestationsbaserad lönesättning Medarbetarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse är grunden för individuell prestationsbaserad lönesättning. Eskilstuna kommun har som ambition att lönestrukturen ska spegla medarbetares prestation och bidrag till verksamhetens utveckling. I Riktlinje för medarbetarskap framgår att medarbetarsamtalet mellan chef och medarbetare ska avslutas med fokus framåt och utmynnar i en medarbetaröverenskommelse. Medarbetaröverenskommelsen görs årligen och ska innehålla mål och uppdrag samt önskad utveckling ur både ett kortare och längre perspektiv. Verksamhetens mål behöver tydliggöras av lönesättande chef liksom vad den enskilda medarbetaren förväntas bidra med för att målen ska uppnås. Chefens förmåga att vara tydlig och transparent vad gäller lönebildning och lönegrundande principer är avgörande för medarbetarens förståelse för och upplevelse av lönesättningsprocessen. Lönesättande chef ska 4 Lönepolitisk plan

38 vara tydlig med vad som genererar en löneökning. Chefen ska också vara tydlig med vilka arbetsuppgifter som är förenade med anställningsavtalet och som i sig inte ligger till grund för någon löneökning. En medarbetare som inte når upp till de grundläggande kraven i anställningsavtalet ska inte ha någon löneutveckling. Lönespannet bör användas i sin helhet, från lägsta till högsta lön. Den individuella lönesättningen utgår från en prestationsmodell med olika prestationsnivåer utifrån kommunens lönegrundande principer. I samband med det lönegrundande samtalet utvärderas medarbetarens bidrag i relation till de lönegrundande principerna. Målet med individuell prestationsbaserad lönesättning är att den som bidrar mest till verksamhetsutveckling och måluppfyllelse ska ha den högsta lönen. Lönegrundande principer U PP D RA G ET SAMVERKAN UTVECKLING På arbetsplatsen Inom kommunkoncernen Externt Individ Organisation ORGANISATIONENS VÄRDEN Lönepolitisk plan 5

39 Lönestruktur Löneläge Prestation Bilden ovan visar ett exempel på en struktur där löneskillnaden är stor mellan högt presterande medarbetare. mande löneöversyner. Det innebär att skillnader i lönepåslag kommer uppstå mellan medarbetare som presterar på samma nivå då det är löneläget Vid löneöversyn analyserar lönesättande chef bakgrunden till aktuell struktur och gör en planering för de justeringar denne vill uppnå i kominför lönesättningen som påverkar lönepåslagets storlek. Utvecklingsbehov för individuell prestationsbaserad lönesättning Modellen för individuell prestationsbaserad lönesättning behöver utvecklas så att lönepåslagen differentieras mer för att skapa önskvärd lönestruktur över tid med ambitionen att medarbetare med högst prestation ska ha högst lön. Chefen behöver bli tydligare i sin bedömning kopplat till de lönegrundande principerna och differentiera lönepåslagen mer. Medarbetare som inte når upp till grundkraven i anställningsavtalet ska inte ha någon löneökning. De lönegrundande principerna ska vara väl förankrade i verksamheten och kända för alla medarbetare. 6 Lönepolitisk plan

40 Kompetensförsörjning Över en miljon invånare i Sverige arbetar inom skola, vård, omsorg och med stadsplanering, miljöfrågor samt andra viktiga välfärdsverksamheter. Ungefär en tredjedel av dessa invånare uppnår pensionsålder inom tio år samtidigt som andelen äldre och barn i befolkningen ökar. Om inga förändringar görs i arbetssätt, organisation och bemanning skulle det behövas över en halv miljon nya medarbetare i välfärden fram till Att få tag i medarbetare kommer vara särskilt utmanande i yrkesgrupper som exempelvis socialsekreterare, undersköterskor, specialister och chefer inom flera yrkesområden samt lärare i grundskola, förskola och gymnasieskola. Det finns många faktorer som påverkar möjligheten att rekrytera och behålla medarbetare. En av dem handlar om den lokala lönebildningen och lönestrukturen i förhållande till omvärlden. Analys av omvärldens löneläge I samband med den årliga budgetprocessen analyserar förvaltningarna sina behov av löneökningar. De senaste åren märks en tydlig trend möjligheten att rekrytera och behålla medarbetare blir allt svårare. Samtidigt ökar antalet svårrekryterade yrkesgrupper. En av anledningarna är att lönerna för dessa yrkesgrupper påverkas starkt av bristsituationen på arbetsmarknaden. Eskilstuna kommun har generellt ett bra löneläge i relation till jämförbara kommuner och för flera yrkesgrupper ligger kommunen medianlönemässigt i topp. Utmaningen handlar då kanske inte i första hand om lönerelationerna jämfört med andra offentliga arbetsgivare utan om att nuvarande och framtida behov av kompetens inte matchar tillgången på arbetskraft. Utveckla uppdrag och nya karriärvägar Lönestrukturen och möjligheten att påverka sin lönenivå och löneutveckling påverkar möjligheten att behålla och rekrytera medarbetare. Men det är viktigt att hitta nya konkurrensfördelar genom att till exempel utveckla nya arbetssätt, metoder och modeller för att attrahera och behålla medarbetare. Genom att identifiera kärnuppdraget i ett yrke, renodla det och omfördela arbetsuppgifter, kan nya yrkesroller skapas. De yrkesrollerna kan vara attraktiva för nya målgrupper på arbetsmarknaden. Traditionellt sett har den tydligaste karriärvägen varit att bli chef. Idag är det inte den enda karriärvägen som attraherar nya medarbetare. Det är därför viktigt att tydliggöra fler alternativ till kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Utmaning att behålla erfarna medarbetare I några av kommunens yrkesgrupper är det svårt att rekrytera medarbetare med längre erfarenhet. Det går att rekrytera nyutbildade medarbetare till den lönenivå som kommunen har som lägstalön i lönespannet. När medarbetarna har skaffat sig yrkeserfarenhet och blivit mer attraktiva för andra arbetsgivare lämnar de sin anställning. Det innebär att dessa verksamheter ständigt får lära upp nya medarbetare, vilket ökar belastningen på dem som har längre erfarenhet och påverkar verksamhetens effektivitet och kvalitet. Utvecklingsbehov för kompetensförsörjning En noggrann analys av marknaden och omvärlden kombinerat med analys av kommunens kompetensförsörjningsbehov ska genomföras årligen. Nya uppdrag ska utvecklas och alternativa karriärvägar tydliggöras inom fler yrkesgrupper med en tydlig koppling till löneutveckling. Möjligheten till särskilda lönesätt ningar för medarbetare som exempelvis arbetar inom särskilt utsatta områden samt bonus för senioritet i rollen ska undersökas. Summering För att nå den långsiktiga målsättningen med kommunens lokala lönebildning har utvecklingsbehov identifierats inom tre områden; arbete med lönestruktur och befattningsvärdering, individuell prestationsbaserad lönesättning samt kompetensförsörjning. Lönepolitisk plan 7

41 8

42 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 7 Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern (KSKF/2016:348) Beslut 1. Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern antas. 2. Detta beslut ersätter Eskilstuna rör sig - idrottspolitisk handlingsplan för Eskilstuna kommun (KSKF/2010:419) Reservation Erika Rydja Sandvik (L), Jan Svensson (L), Stefan Krstic (L), Helen Wretling (L) samt Aza Safari (-) reserverar sig emot beslutet till förmån för Liberalernas förslag. Skriftlig reservation lämnas (bilaga A). Kim Fredriksson (SD), Adam Marttinen (SD), Tobias Gustafsson (SD), Elin Blomberg (SD), Aila Johansson (SD), Per Johnsson (SD), Benny Ekström (SD), Anita Nygren (SD), Bengt Andersson (SD), Anton Berglund (SD) samt Seppo Vuolteenaho (SD) reserverar sig emot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag. Skriftlig reservation lämnas (bilaga B). Lotta Jonsson (KD) reserverar sig muntligt mot beslutet. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 14 november Av skrivelsen framgår bland annat att Eskilstuna kommuns idrottspolitiska handlingsplan Eskilstuna rör sig antogs på kommunfullmäktiges sammanträde i mars Kommunfullmäktige beslutade sedan att planen skulle utvärderas och revideras i samband med att årsplan för 2015 antogs i juni Den idrottspolitiska handlingsplanen Eskilstuna rör sig har utvärderats och en ny plan har, i bred dialog med nämnder och förvaltningar, föreningsliv och allmänhet, arbetats fram under 2015 och Den nya idrottspolitiska planen ska vara vägledande för kommunkoncernens arbete med idrott och motion. Förslag till plan tydliggör ansvar, prioriterade områden och önskad utveckling under de kommande åren. Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern har remitteras till samtliga nämnder och bolag, politiska partier, idrottsföreningar. Även allmänheten har haft möjlighet att yttra sig över förslaget. Samtliga nämnder, Eskilstuna Kommunföretag AB, Trygga Eskilstuna och jämställdhetsberedningen har Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

43 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) inkommit med yttranden. Tre enskilda kommuninvånare har lämnat synpunkter via en länk på eskilstuna.se och tio föreningar har skickat in yttranden. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår i sitt beslut från den 29 november 2016, 254, att kommunfullmäktige ska besluta enligt kommunstyrelsens förslag. Yrkanden Mona Kanaan (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med en ändring i planen under punkten 5 Idrottspolitikens målområden, Målområde 1, Idrott och motion för alla, Aktivitet 1.7, ny lydelse enligt följande: 1.7 Införa idrott, rörelse och/eller motorikövningar under skoldagens ram för att öka skolresultaten. Maria Forsberg (V), Marielle Lahti (MP), Magnus Arreflod (MP), Lillemor Nordh (C), Thomas Hylvander (M), Jari Puustinen (M) samt Abdirisak Hussain (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt bifall till Mona Kanaans (S) ändringsyrkande. Erika Rydja Sandvik (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med tilläggsyrkanden samt ändringsyrkanden i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 29 november 2016, 254, bilaga C tillhörande beslutet, Liberalernas förslag. Jan Svensson (L) yrkar bifall till kommunstyrelsens beslut samt bifall till Erika Rydja Sandviks (L) tilläggsyrkanden samt ändringsyrkanden. Jan Svennson (L) yrkar därefter bifall till Mona Kanaans (S) ändringsyrkande. Lotta Jonsson (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt bifall till tre punkter i Erika Rydja Sandviks (L) tilläggsyrkanden gällande hälsopedagoger, mer idrott och rörelse i skolan samt alla barn ska få lära sig simma. Lotta Jonsson (KD) yrkar därefter bifall till Mona Kanaans (S) ändringsyrkande. Kim Fredriksson (SD) yrkar på ändring enligt bilaga C, Sverigedemokraternas förslag. Kim Fredriksson (SD) yrkar därefter bifall till Mona Kanaans (S) ändringsyrkande. Mona Kanaan (S) samt Maria Forsberg (V) yrkar avslag på Erika Rydja Sandviks (L) tilläggsyrkanden samt ändringsyrkanden, Liberalernas förslag. Slutligen yrkar Mona Kanaan (S) samt Maria Forsberg (V) avslag på Kim Fredrikssons (SD) ändringsyrkande, Sverigedemokraternas förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: Mona Kanaans(S) med fleras yrkande om bifall till kommunstyrelsens förslag med ändring. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

44 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Erika Rydja Sandviks (L) med fleras yrkande om bifall till kommunstyrelsens förslag med tilläggsyrkanden samt ändringsyrkanden, Liberalernas förslag. Kim Fredrikssons (SD) ändringsyrkande, Sverigedemokraternas förslag. Mona Kanaans (S) med fleras yrkande om avslag på Liberalernas tilläggsyrkanden samt ändringsyrkanden. Mona Kanaans (S) med fleras yrkande om avslag på Sverigedemokraternas ändringsyrkande. Inledningsvis finner ordföranden att kommunfullmäktige har beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag med Mona Kanaans (S) ändring undantaget Liberalernas ändringsyrkanden samt tilläggsyrkanden samt undantaget Sverigedemokraternas ändringsyrkande. Därefter föreslår ordföranden en propositionsordning som innebär att hon ställer bifall till Liberalernas tilläggsyrkanden mot avslag till detsamma, bifall till Liberaleras ändringsyrkanden mot avslag till detsamma och slutligen bifall till Sverigedemokraternas ändringsyrkande mot avslag till detsamma. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige har beslutat enligt Mona Kanaans (S) med fleras yrkanden att avslå Liberalernas ändringsyrkanden samt tilläggsyrkanden samt att avslå Sverigedemokraternas ändringsyrkande. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder och bolag, för kännedom Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, kommunikation Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

45

46

47

48 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret Sara Nordlund 1 (11) Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern Eskilstuna i rörelse! Planens syfte Idrottspolitisk plan för Eskilstuna ska tydliggöra ansvar, prioriterade områden och önskad utveckling för idrottspolitiken under de kommande åren. Planen beskriver inriktningen för det idrottspolitiska arbetet och är ett styrande dokument för hela kommunkoncernen. Planen ska vara vägledande i samverkan med aktörer från civilsamhället, näringslivet och akademin. 1. Eskilstunas utmaningar I Eskilstuna bor i dag över flickor och pojkar, kvinnor och män. En dryg femtedel av befolkningen är barn och unga under 18 år och ungefär lika stor andel är utrikes födda. Här talas många olika språk, de största förutom svenska är finska, arabiska och somaliska. Eskilstuna har också en växande äldre befolkning. Det finns stora utmaningar i att få fler i arbete och egen försörjning och höja utbildningsnivån. Skillnader i inkomst och utbildningsnivå mellan olika geografiska delar och bostadsområden behöver jämnas ut. Kommunens verksamheter behöver fånga upp invånarnas behov och möta ett föränderligt och kulturellt heterogent samhälle. Kommunens resurser och infrastruktur ska användas för att skapa största möjliga värde för invånarna. Utbildningsnivå och inkomst är viktiga faktorer för människors hälsa, levnadsvanor, idrottsvanor, tillgång till digital teknik, valdeltagande och delaktighet i det demokratiska samhället. Föräldrarnas bakgrund och livssituation har betydelse för barn och ungas förutsättningar att tillgodogöra sig skolgången och ha en berikande fritid. Under de senaste decennierna har polariseringen, det vill säga skillnaderna mellan olika grupper i samhället ökat. Det gäller både skillnader i inkomst, åsikter och hälsa. Det ger även människor olika förutsättningar för idrottsvanor och påverkar vad invånare har tillgång till, tar del av, är intresserade av eller har råd med. 2. Definitioner Med begreppet Eskilstuna menas det geografiska området Eskilstuna kommun, det vill säga Eskilstuna, Torshälla och landsbygden. I texten används Eskilstuna Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Idrott är organiserad eller icke-organiserad fysisk aktivitet som vi ägnar oss åt för att förbättra vår fysiska och

49 Eskilstuna kommun (11) psykiska kondition, utveckla sociala relationer eller nå tävlingsresultat på olika nivåer. Barnidrott är verksamhet för flickor och pojkar upp till tolv år. Ungdomsidrott är verksamhet för utövare mellan tretton och tjugo år. Motion betyder rörelse. Ett begrepp som används ofta är motionsidrott. Med det menas aktiviteter som vi i första hand ägnar oss åt för att förbättra vår hälsa, vår fysiska kapacitet och vårt välbefinnande. I det här dokumentet använder vi ordet motion enligt den här definitionen av motionsidrott. Idrottsrörelsen definieras som alla förbund som är anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) och deras medlemsföreningar. Till idrottsrörelsen hör också stödorganisationerna, det vill säga RF och dess distriktförbund som stödjer, leder och företräder idrottsrörelsen, SISU Idrottsutbildarna som utbildar och bildar idrottsrörelsen, Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté som förbereder och leder det svenska deltagandet i olympiska respektive paralympiska spel. Anläggningar och idrottsmiljöer I det här dokumentet använder vi ordet idrottsanläggningar enligt den här definitionen: Anlagt eller anvisat område för någon form av tävlingsidrott, spontanidrott eller motion oavsett ägandeförhållanden. Vi menar då både idrottsanläggningar och idrottsmiljöer. Med arenor avses arenor med stor publikkapacitet avsedd för seniorverksamhet. Med anläggningsnära lokaler/ytor avses omklädningsrum, förråd och liknande. 3. Ansvar och uppföljning Den idrottsspolitiska inriktningen gäller för hela koncernen. Förvaltningar och bolag ska arbeta utifrån planens inriktning och delmål, med utgångspunkt i den egna verksamhetens ansvarsområden och uppdrag. Aktiviteter i den idrottspolitiska planen ska föras in som åtaganden i respektive nämnds och bolags årliga verksamhetsplaner och följas upp i verksamhetsberättelser. Varje nämnd och bolag ansvarar även för att säkerställa att de egna aktiviteterna är möjliga att följa upp. Det är viktigt när planen ska utvärderas inför nästa planperiod. Varje nämnd och bolag bör kunna svara på frågor om: Hur nämnden eller bolaget arbetat med aktiviteten. Vilka erfarenheter som finns från arbetet. Vilka eventuella effekter arbetet med aktiviteten har lett till. Genom aktiviteter som går att följa upp kan verksamhetens riktning och utveckling följas över tid. Kommunens resurser ska användas för rätt saker och i rätt omfattning. För att arbeta målinriktat ansvarar varje nämnd och bolag själva för att ta fram relevanta nyckeltal som stödjer uppföljningen.

50 Eskilstuna kommun (11) Den nämnd eller det bolag som står först i kolumnen och är markerad med fet stil är ansvarig för att samordna aktiviteten tillsammans med övriga nämnder och bolag inom kommunkoncernen En samlad uppföljning och utvärdering av handlingsplanen ska ske inför nästa revidering. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för utvärdering och revidering av planen i sin helhet. 4. Idrottspolitisk inriktning Idrotten är en plats för lek och glädje, träning och tävling och det är en plats för alla. Idrott och motion finns både organiserad och icke organiserad, ideell och kommersiell. Det viktigaste är att invånare i kommunen är fysiskt aktiva och att kommunen skapar förutsättningar och möjligheter för att bedriva verksamhet i egen regi, och framförallt för att föreningslivet ska kunna göra det. Avsikten är att höja hälsotalen och bidra till ökad livskvalitet för flickor och pojkar, kvinnor och män Eskilstuna gör Idrottsevolution. Ur Eskilstunas mångåriga industrihistoria har det växt fram en stark förenings- och idrottstradition med stor bredd som har skapat flera elitföreningar. Idrott är en viktig del i Eskilstunas varumärke. Idrotten utvecklar Eskilstuna kommun. De övergripande målen för perioden är: Alla invånare i Eskilstuna kommun ska ha likvärdiga möjligheter att utöva idrott, organiserat eller på egen hand. Det ska gälla oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, ålder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller socioekonomisk status. All idrottsverksamhet för flickor och pojkar i Eskilstuna kommun ska vara förenlig med FN:s konvention om barns rättigheter. Prioriterade grupper för perioden är barn och unga, personer med funktionsnedsättning, och flickor med utländsk bakgrund. Den idrottspolitiska inriktningen ska bidra till att uppnå kommunens vision och strategiska mål och planens åtgärder ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 5. Idrottspolitikens målområden Denna plan är indelad i sex målområden. Inom varje målområde finns ett övergripande mål som beskriver hur utvecklingen ska se ut. Till varje övergripande mål finns ett antal delmål knutna som i sin tur ska leda till att det övergripande målet nås. Slutligen beskrivs de aktiviteter som ska leda kommunens arbete mot målen.

51 Eskilstuna kommun (11) Planen anger även en tidsperiod för varje aktivitet och vilken eller vilka nämnder eller bolag som ansvarar. Målområde 1. Idrott och motion för alla Genom att skapa förutsättningar och likvärdiga möjligheter till idrott och motion för eskilstunaborna i vardagen bidrar idrottsrörelsen och andra aktörer till ett rikt idrotts- och fritidsutbud och en attraktiv stad och landsbygd. Det är viktigt att idrott utformas så att den är tillgänglig för alla och så att den når de grupper som har störst behov. För kommunen och idrottsrörelsen innebär det att verksamhet ibland måste göras olika för att det ska bli lika. Delmål: Kommunkoncernen ska skapa förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män till ett livslångt idrottande och motionerande. Kommunkoncernen ska stärka socioekonomiskt svaga grupper för att de ska vara mer fysiskt aktiva. Aktiviteter Klart senast Ansvarig 1.1 Utforma skolgårdar så att de stimulerar till lek, spontan rörelse och idrott för både flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män ur ett barnrättsperspektiv. 1.2 Erbjuda ett fritidsutbud och miljöer nära hemmet som kan stimulera till lek, spontanidrott och vardagsmotion. 1.3 Genomföra insatser för att kvinnor i åldern ska ha en mer fysiskt aktiv vardag. 1.4 Genomföra insatser för att personer med funktionsnedsättning ska ha en mer fysiskt aktiv vardag. 1.5 För att stötta barn i socioekonomiskt utsatta miljöer till en meningsfull fritid via föreningsidrott eller kultur ska kulturoch fritidsförvaltningen och föreningslivet inleda ett samarbete med förvaltningar som ansvarar för socialtjänst. 1.6 Fortsätta utveckla konceptet idrottsbibliotek på fler platser i Eskilstuna kommun. 1.7 Utreda möjligheterna att införa idrott, rörelse och/eller motorikövningar under skoldagens ram för att öka skolresultaten BUN, TSN 2019 KFN, TSN, SBN, VON, K-fast 2018 VON, TSN, 2018 VON, BUN, TSN 2018 KFN, AVN, SN, TSN 2020 KFN, BUN, TSN 2019 BUN, TSN Pågående aktiviteter Klart senast Ansvarig Arbeta med infrastruktur som bidrar till spontan och icke organiserad idrott och motion så som utegym, spontanidrottsplatser (allaktivitetsparker) och näridrottsplatser. Pågående Investeringar i allaktivitetsparker. Pågående KFN SBN, KFN, TSN Investeringar i utegym. Pågående SBN, TSN

52 Eskilstuna kommun (11) Pågående aktiviteter Klart senast Ansvarig Arbeta för att det ska finnas attraktiva grönytor i anslutning till bostäder. Löpande SBN Målområde 2. En god barn- och ungdomsidrott Idrotten har en unik förmåga att nå ut till barn och ungdomar. Mellan 80 och 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har vid något tillfälle under sin uppväxt varit i kontakt med en eller flera idrottsföreningar. En gemensam nämnare i studier av barn- och ungdomsidrott är att barn och unga idrottar för att det är roligt. Glädjen till idrotten är det viktigaste. Inom idrotten förespråkas en allsidig och glädjefylld träning där så många som möjligt deltar långt upp i åldrarna. Det ska även finnas förutsättningar för flickor och pojkar att utöva och delta i flera idrotter/motionsformer och ha möjlighet att ägna sig åt sitt idrottande utan krav på prestation. Delmål: Ledarnas kunskap om FN:s konvention om barns rättigheter ska höjas och utvecklas, liksom kunskapen ommetoder för att leva upp till konventionen. Andelen flickor och pojkar som fortsätter idrotta och motionera i föreningsidrotten efter 13 års ålder ökar. Andelen flickor med utländsk bakgrund inom föreningsidrotten ökar. Aktiviteter Klart senast Ansvarig 2.1 Höja aktivitetsledares kunskaper om FN:s konvention om barns rättigheter i samverkan med SISU Idrottsutbildarna* 2.2 Stödja föreningar som vill arbeta för en god barn- och ungdomsidrott genom projekt eller utbildning. 2.3 Uppmärksamma föreningar eller enskilda ledare som under året har bedrivit en mycket god barn- och ungdomsidrott utifrån Barnkonventionen. *regleras i överenskommelse med SISU 2020 KFN, SISU 2018 KFN, EKF 2018 KFN Pågående aktiviteter Klart senast Ansvarig Barn och ungdomar tilldelas träningstider före vuxna i kommunalt drivna idrottsanläggningar- och- miljöer. Hyror och avgifter för barn- och ungdomsverksamhet är lägre än för vuxna. Föreningar som tar emot bidrag för barn- och ungdomsverksamhet ska kunna redovisa att pengarna används för barn och ungdomar. löpande Löpande Löpande KFN KFN KFN

53 Eskilstuna kommun (11) Pågående aktiviteter Klart senast Ansvarig Öka möjligheten för barn att kostnadsfritt prova olika idrotter genom att stärka koncepten Öppen idrott och Idrott åt alla. Ge ekonomiskt stöd till SISU Idrottsutbildarna för att arbeta med föreningarnas barn- och ungdomsidrott i enlighet med Idrotten Vill. Pågående Löpande KFN, TSN KFN Målområde 3. Ett stödsystem som utvecklar Det stöd idrottsrörelsen får från Eskilstuna kommunkoncern är ett erkännande av deras samhällsnytta. Det samlade stödet ska främja integration och stödja en hållbar utveckling. Resurserna ska fördelas likvärdigt mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Stödet ska ge alla möjlighet att ta del av fritidsutbudet i Eskilstuna kommun. Kommunkoncernen ska stötta föreningar utan att ta över det ideella engagemanget. Lokalsubventioner är en viktig del av kommunens stöd till föreningslivet. För att skapa förtroende är det viktigt att kommunkoncernen alltid är öppen och transparent kring beslut om bidrag och sponsring, med tydliga regelverk. Kommunkoncernen behöver visa att fördelningen av bidrag eller sponsring sker utifrån likställighet och på demokratiska grunder. Stöd till föreningslivet Föreningsbidrag fördelas av kultur- och fritidsnämnden och Torshälla stads nämnd. Samverkansöverenskommelser för ortsutveckling och varumärket Eskilstuna får tecknas av samtliga nämnder. Affärsmässig sponsring sker från Eskilstuna kommunföretag. Verksamheter som får föreningsbidrag ska: Främja jämställdhet och mångfald. Bidra aktivt i arbetet mot alkohol, droger, doping, mobbing, trakasserier och våld. Kunna redovisa hur bidraget används för flickors och pojkars idrottande. Lokalsubventioner är en viktig del av kommunens stöd till föreningslivet. Under mandatperioden arbetade kommunen fram ett nytt system för stöd till föreningslivet. Cirka 30 bidragsformer blev till sju: Stimulansbidrag utifrån idrotts- och kulturpolitiken Utbildningsbidrag för ledare och förtroendevalda Aktivitetsmedlemsbidrag Bidrag till lokaler och anläggningar Arrangemangsbidrag Bidrag till samlingslokaler Bidrag till verksamhet med särskild samhällsnytta

54 Eskilstuna kommun (11) Föreningarnas verksamhet är deras ansvar. Kommunen kan stödja verksamhet: Delmål: Regler och kriterier för bidrag och sponsring ska vara begripliga och transparenta. Bidrag och sponsring ska fördelas likvärdigt mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Aktiviteter Klart senast Ansvarig 3.1 Tydligare koordinera kommunens stöd och subventioner till föreningslivet. 3.2 Utreda möjligheterna att stödja icke föreningsdriven/oorganiserad idrott. 3.3 Utreda möjligheten att inrätta ett investeringsbidrag till föreningar med egen anläggning KFN, KS, TSN, KFTG 2019 KFN 2018 KFN Pågående aktiviteter Klart senast Ansvarig Regler för bidrag ska vara begripliga och transparenta för föreningslivet. Utveckla e-tjänster för stöd till föreningslivet och allmänheten. Pågående Pågående KFN, KS KFN Genomföra en föreningsenkät varje år. Pågående KFN Överenskommelse med SISU Idrottsutbildarna om att erbjuda utbildningsinsatser för kommunens idrottsföreningar. Pågående KFN