Inbjudan till konferensen: Utvärdering i politiken och politiken i utvärdering

Transkript

1 Inbjudan till konferensen: Utvärdering i politiken och politiken i utvärdering SVUFs försessioner 13 november 2013 SVUFs konferens november 2013

2 2013 års nationella utvärderingskonferens Utvärdering i politiken och politiken i utvärdering november med försessioner 13 november, Norra Latin, Stockholm Välkommen till 2013 års konferens om utvärdering arrangerad av Svenska Utvärderingsföreningen (SVUF)! Denna den sjätte utvärderingskonferensen markerar även att det är tio år sedan SVUF bildades. Ett av föreningens syften är att diskutera utvärderingens roll i samhället och dess former. Att som konferenstema denna gång välja utvärdering och politik är ett sätt att belysa ett mångbottnat tema som berör alla som på något sätt kommer i kontakt med utvärdering. Inom politiken har utvärdering sedan länge använts som styrmedel för att genomföra och följa upp beslut. Idag har utvärdering blivit ett självklart krav på alla nivåer i samhället från EU till kommunen och den enskilda medarbetaren, liksom inom företag och ideella organisationer. Utvärderingens roll i politiken väcker en rad frågor som ska diskuteras på konferensen: På vilket sätt kan utvärdering organiseras? Ska utvärdering användas för kontroll eller för utveckling och lärande? Vem ska ha makten över utvärderingen och hur ska den användas? Vad vill politiken med utvärdering i framtiden? Politiken i utvärdering blir också tydlig inför frågan om hur makten över utvärderingen fördelas. Även här finns många frågor att beröra: Vem ska bestämma över vilka frågor som ställs och hur de bör besvaras? Vilkas kriterier ska ligga till grund för bedömningsarbetet? Är det utvärderaren, de berörda intressenterna eller beställarens värderingar som ska prioriteras? Och vilka etiska krav kan ställas på utvärderaren och på vilka grunder kan utvärderaren legitimera sina omdömen om det som granskas? I år har vi ställt samman ett program som vi hoppas ska besvara en del av dessa frågor och få oss att hitta nya perspektiv på kanske välkända problem. Programmet rymmer plenarsessioner med huvudtalare, paneler, seminarier baserade på papers, posterpresentationer, sessioner där böcker och metoder presenteras samt mycket mer. I likhet med den förra konferensen 2011 satsas på delaktighet och diskussion varför vi även i år har pass med open space som baseras på förslag från deltagarna. Vi har även en dag med försessioner avsedda för dig som söker det extra med fokus på egenutveckling. Både för den som är relativt ny på utvärderingsfältet och för den mera rutinerade. SVUFs konferenser brukar vara välbesökta och bjuda på en mängd deltagare från myndigheter, företag, kommuner och lärosäten. En mångfald intressen och synpunkter som möts, precis som inom politiken! I denna inbjudan presenteras program och försessioner och det ges praktiska anvisningar. Justerat program hittas på Vi i styrelsen hälsar Dig varmt välkommen!

3 Programmet i korthet Försessioner 13 nov 14 nov 15 nov Onsdag den 13 november, kl (lunch ) Försession 1: Komplexitet i utvärderingen Kim Forss Försession 2: Utvärderingens elementa Evert Vedung Försession 3: Programteori Lena Lindgren Försession 4: Effektanalys Sten Anttila och Rolf Sandahl Försession 5: Mångkulturalitet och genus i utvärdering A Mångkulturell medvetenhet i utvärdering, Anders Hanberger & Mehdi Ghazinour B Har utvärderingar ett kön? Margareta Hydén Torsdag den 14 november Registreringen öppnar Inledning och välkommen, SVUFs ordf Verner Denvall Plenarsession 1: Utvärderingen i politiken och politiken i utvärdering Clas-Uno Frykholm och Olof Åslund Parallella sessioner Lunch Plenarsession 2: Förekommer det en icke-amerikansk utvärderingstradition? Panel av nordiska utvärderare Kaffe och bokbord Open space om utvärdering och politik Parallella sessioner Festligheter med anledning av SVUFs tioårsjubileum och konferensmiddag Fredag den 15 november Plenarsession 3: Politik och effektutvärdering i Storbritannien Michael Power Kaffe och bokbord Parallella sessioner Lunch och posterpresentationer Plenarsession 4: Vad vill EU med utvärdering? Veronica Gaffey och Marita Ulvskog Kaffe och bokbord Parallella sessioner Avslutning med nästa generations utvärderare + mingel under fortsatt festliga former

4 Försessioner Onsdagen den 13 november erbjuder SVUF fem försessioner för dig som antingen vill få grundläggande insikter på utvärderingsområdet eller som vill fördjupa dig i någon särskild metod eller på prioriterade områden. De fem försessionerna presenteras här, och om du vill ha närmare information vänd dig till styrelsen. Komplexitet i utvärdering. Kim Forss På senare tid har det talats mycket om komplexitet i utvärderingssammanhang och om komplexa utvärderingar. Syftet med försessionen är att reda ut begreppet och att diskutera hur utvärderare kan hantera komplexa utvärderingsprocesser. En del av tiden kommer ägnas åt teori och begrepp, men huvudinriktningen är på utvärderingens praktik. Genom att undersöka ett praktikfall av en komplex utvärdering kommer deltagarna att ta ställning till ett antal frågor om hur utvärderingen kan genomföras, t.ex. utvärderingsdesign, hur utvärderingsprocessen kan utformas och hur man kommer till slutsatser om effekter och kausalitet. De som deltar i försessionen kommer att få förberedelsematerial via mail som förutsätts vara inläst i förväg, främst information om det utvärderade objektet och uppdragsbeskrivning för utvärdering. Försessionen kommer att ledas av Kim Forss, som var en av redaktörerna för Evaluating the Complex - Attribution, Contribution and Beyond (Transaction, 2012). Utvärderingens elementa. Evert Vedung Försessionen vänder sig till dig som vill få en enkelt framställd, elementär orientering i vad utvärdering är och vilka frågor som ställs och belyses i utvärdering. Åhörarkopior delas ut för att deltagarna ska kunna följa med. Sessionen inleds med en definition av begreppet utvärdering (evaluering, evaluation) bl a i förhållande till begreppet uppföljning (monitoring). Uttryck som utvärdering ex ante, ex durante och ex post samt formativ och summativ utvärdering gås igenom. Andra teman i försessionen: Utvärderingens grundläggande ändamål: utveckling, kontroll, grundkunskap. Potemkinkulisser. Hur utvärderaren bygger upp interventionsteorier (programteorier) samt på vilket sätt dessa kan användas i utvärderande. Utvärderingsmodeller: måluppfyllelseutvärdering, bieffektsutvärdering, brukarorienterad utvärdering, intressentmodellen, ekonomiska modeller samt självvärdering och kollegebedömning och EU-modellen. Effektlärans terminologi med avsedda-oavsedda och förutsedda-oförutsedda effekter samt huvudeffekter, nolleffekter, perversa effekter och bieffekter gås igenom. Effektfrågans grundläggande logik klarläggs (evidensrörelsens slagord what works? vad är det som funkar?). Metodiska upplägg för att kasta ljus över effekter dryftas inklusive experiment och kvasiexperiment men särskilt generisk kontroll, skuggkontroll och fallstudier med processpårning (process tracing). Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala Universitet, var en av initiativtagarna till SVUF. Programteori. Lena Lindgren I utvärderingslitteraturen är programteori numera en standard evaluation procedure. Metoden bygger på tanken att alla åtgärder (program, policys, metoder etc) vilar på en viss logik om hur det förväntas lösa det underliggande problem som är anledningen till åtgärdens existens. En rekonstruerad programteori kan användas på flera olika sätt, vanligast som stöd i samband med planering av en utvärdering men även som underlag för ett strukturerat resonemang och/eller analys av en åtgärds logik. Under den här försessionen presenteras programteorins utgångspunkter och förutsättningar och deltagarna får också praktisk övning i några av metodens tillämpningsmöjlighet. Lena Lindgren är verksam vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet och har mångårig erfarenhet av undervisning och forskning om utvärdering och praktiskt utvärderingsarbete. Hon har också varit ordförande i SVUF. Effektanalys. Sten Anttila och Rolf Sandahl Efterfrågan på effektmätningar har ökat starkt i den offentliga sektorn och inom många samhällsområden. Lika starkt har trycket varit på att resultaten ska vara så tillförlitliga som möjligt, dvs. det som brukar kallas för evidens. Den så kallade evidensrörelsen har handlat mycket om metoddesign och förknippats med den experimentella metoden. Men effektmätning handlar om så mycket mer än val av metod. Hur ska vi förstå begrepp som exempelvis effekt, kausalitet, signifikans och effektstorlek? Kan man lägga ihop olika studiers resultat till ett resultat, en så kallad metaanalys? Och hur gör man en sådan analys? Men effektanalys handlar också om att diskutera vad som är lämpligt respektive möjligt att mäta. Vilka förutsättningar krävs? Vad ska mätas (effektkedja)? Vad ska resultatet användas till (programteori)? Den här försessionen handlar såväl om själva tänkandet kring effektanalys (regulatory theory, kontrafakticitet och sannolikhet), som praktiska exempel hämtade från olika samhällsområden som ska belysa de frågor som brukar diskuteras när det gäller effektanalys. Sten Anttila är forskare och projektledare på SBU, och Rolf Sandahl, ESV, var en av SVUFs grundare och sitter nu i dess styrelse.

5 Försessioner Mångkulturalitet och genus i utvärdering. A ( ) Mångkulturell medvetenhet i utvärdering. Anders Hanberger och Mehdi Ghazinour Denna försession ger kunskap om kulturell och mångkulturell medvetenhet i utvärdering, hur man kan utvärdera och bedöma ett programs mångkulturella medvetenhet, samt hur man praktiskt hanterar frågor som rör etnicitet, kulturell bakgrund, interpersonella relationer och mångkulturalism i utvärdering. Två utvärderingar som försessionsledarna medverkat(r) i kommer att användas som fall för att undersöka och diskutera hur man kan arbeta med kulturell och mångkulturell medvetenhet i praktiken: en nationell utvärdering av regeringens insatser mot hedersrelaterat våld och en lokal utvärdering av samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar i Umeå. Under försessionen kommer deltagarna att få en orientering i forskning om kulturell och mångkulturell medvetenhet i utvärdering, samt etnicitet och interpersonella relationer och därefter få arbeta med övningsuppgifter där de diskuterar utmaningar som en mångkulturellt medveten utvärderare ställs inför. Utvärderingarna och utvärderarnas utmaningar kommer först att presenteras. Därefter får deltagarna i mindre grupper diskutera hur man kan skapa förtroende, visa respekt, hantera språket, ge rättvisa åt olika målgruppers erfarenheter etc. De idéer och förslag som deltagarna kommer fram till kommer att jämföras och diskuteras med hur vi hanterade dessa frågor i utvärderingen. Avslutningsvis sammanfattas vad man kan lära av de två fallen och vad det innebär att tänka, ha beredskap för och agera som en mångkulturellt medveten utvärderare. B ( ) Har utvärderingar ett kön? Margareta Hydén Försessionen tar sin utgångspunkt i det självklara: Det finns inga utvärderingar utan människor. Alla utvärderingar är utvärderingar av mänsklig verksamhet, vare sig det handlar om brett upplagda insatser för att lösa sociala problem eller insatser i syfte att stödja en familj eller en individ till en positiv utveckling. Evidensparadigmets ambition att presentera systematisk och vetenskaplig kunskap kan få som konsekvens att människan elimineras från den kunskap som finns att vinna ur utvärderingsforskning och reduceras till ett resultat eller till ett mätbart mått. Detta problematiseras mot bakgrund av genusmedveten utvärderingsforskning. Genusmedveten utvärderingsforskning tar fasta på kön som grundläggande kategori när det gäller att välja metod och design för en utvärderingsstudie. The Harvard Analytical Framework, utvecklad på uppdrag av Världsbanken, utgör ett exempel. Modellen kommer att presenteras under försessionen. Några av de överväganden och utmaningar en genusmedveten utvärderare ställs inför kommer att presenteras. Deltagarna kommer att få tillfälle att i mindre grupper diskutera hur dessa kan hanteras. Särskilt intresse kommer att ägnas diskussionen om utvärderingsforskning som maktutövning: Att ha makt innebär att ha ansvar. Kan utvärderingsforskningen bära detta ansvar? Margareta Hydén är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Mehdi Ghazinour är docent i socialt arbete vid Umeå Universitet, och Anders Hanberger är professor i utvärdering och forskningsledare vid Centrum för utvärderingsforskning (UCER). Anders har också varit ordförande i SVUF.

6 Plenarsessioner SVUF har bjudit in plenartalare för att ge inspiration och material för eftertanke kring utvärdering. De är: Plenarsession 1: Utvärdering i politiken och politiken i utvärdering. Clas-Uno Frykholm och Olof Åslund Det har länge diskuterats om eller vilken roll utvärderingar har i politiska beslut. Används de och i så fall för vilken typ av beslut? Vilken roll ska en utvärderare ha? Är utvärderaren en objektiv förmedlare eller en ytterligare beslutsfattare? I vilken grad ska politiken styra utvärderingen? Ska den styra val av utvärderingsfrågor och metod eller? Clas-Uno Frykholm är direktör vid Myndigheten för kulturanalys. Clas-Uno är fil. dr i pedagogik med inriktning mot utvärdering. Han har bland annat varit chef för utvärderingsavdelningen på Högskolverket, direktör och utvärderings- och kvalitetsansvarig på MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning). Olof Åslund är generaldirektör vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Olof är adjungerad professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och har bland annat varit forskningsledare vid SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle). Plenarsession 2: Förekommer det en icke-amerikansk utvärderingstradition? Panel av nordiska utvärderare Trots att vi har tämligen annorlunda politiska och administrativa förhållanden i Europa förefaller vår kontinet dominerad av de amerikanska utvärderingstraditionerna. Inflödet av utvärderingsteori och metod från USA tycks aldrig sina. I denna nordiska session ska vi undersöka om det finns nationella, nordiska och kanske även europeiska utvärderingstraditioner. Finns det överhuvudtaget fog att tala om en icke-amerikansk utvärderingstradition? Panel av nordiska utvärderare, bland annat Jan-Eric Furubo Sverige och Hanne Foss-Hansen Danmark Plenarsession 3: Politik och effektutvärdering i Storbritannien. Michael Power Denna session kommer att beskriva utvecklingen av kraven att brittiska lärosäten ska påvisa positiva effekter av sin forskning. Presentationen tar upp utvecklingen av politik som syftar till att öka kunskaperna om effekter och dess konsekvenser för akademisk praxis. Utbyggnaden av effektutvärdering utgör en del av granskningssamhällets expansion och kommer att leda universiteten i riktning mot nya former av bedömningsgrunder och krav på att de ska kunna bevisa sitt värde. Michael Power är professor i redovisning vid London School of Economics. Han intresserar sig bl.a. för granskning, ansvarsutkrävande, riskhantering, reglering och standardisering. Mest känd är han som författare till boken The Audit Society: Rituals of Verification. Han talar bl.a. om politik kopplat till utvärdering av forskningens effekter i Storbritannien.

7 Plenarsessioner Plenarsession 4: Vad vill EU med utvärdering? Veronica Gaffey och Marita Ulvskog I politiken används utvärderingar för att styra och övervaka politiska beslut. Utvärderingar är självklara inte minst inom EU. Men utvärderingens roll i politiken väcker frågor om hur de organiseras, deras faktiska inverkan på politik och hur politiken påverkar utvärderingar. Dessa frågor diskuteras ur ett EU-perspektiv med två inledare; Veronica Gaffey, utvärderingschef inom EU samt Marita Ulvskog, EU-parlamentiker. Veronica Gaffey är chef för utvärderingsenheten vid Directorate General for Regional and Urban Policy inom Europeiska kommissionen sedan Dels arbetar hon med faktiska utvärderingar av politik, dels med att stödja uppbyggnaden av medlemsstaternas kapacitet att utvärdera effekter och konsekvenser av politik. Marita Ulvskog är en av Sveriges mest kända och erfarna politiker. Hon har varit partisekreterare, civilminister och kulturminister, och innan dess chefredaktör för Dala-Demokraten. Sedan 2009 är hon ledamot i Europaparlamentet, vilket bland innebär att hon arbetar i det utskott som bereder frågor om forskning inom EU. Hon kommer att diskutera EU:s utvärderingar ur ett politiskt perspektiv.

8 Parallella sessioner Under förmiddagen den 14 november organiserar vi parallella sessioner som behandlar olika aspekter på konferenstemat. Bland annat följs morgonens plenarsession upp. Session 1.1 Utvärdering i politiken och politiken i utvärdering Uppföljning och fortsatt diskussion om temat från plenarsessionen med Clas Uno Frykholm och Olof Åslund. Session 1.2 Makt och kunskap som utvärderare Utvärderare ingår bland samhällets expertis med viktiga funktioner i gransknings- och kunskapssamhället. I sessionen diskuteras denna professionella funktion i politikens tjänst. Inledare är professor Thomas Brante, Lunds Universitet mot bakgrund av en nyligen utkommen bok om professioner. Session 1.3 Utvärdering som politiskt verktyg Det har funnits en koppling mellan utvärdering och politik alltsedan 1960-talet då den amerikanska regeringen initierade utvärderingar av sociala reformprogram. Men hur ser den kopplingen ut idag och i Sverige? I detta pass presenteras bidrag som bland annat diskuterar frågan om den svenska regeringens användning av utvärderingar. I vilken mån används egentligen utvärderingar för att påverka regeringens politik? Och fungerar analyser gjorda av myndigheter som politikens verktyg? Session 1.5 Att utvärdera politik i krigszoner erfarenheter från utvärdering av Natos genderarbete i Afghanistan och Kosovo Resolutionen UNSCR 1325 om Kvinnor, fred och säkerhet antogs av FN:s säkerhetsråd Implementeringen har särskilt försökt beakta kvinnors roll och utsatthet i konflikter, genom att fokusera på frågor om skydd, deltagande och konfliktförebyggande åtgärder. År 2013 fick Sverige och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) uppdraget att utvärdera hur Nato har arbetat med UNSCR 1325 i sina insatser i Kosovo och Afghanistan. Vid denna session berättar Helénè Lackenbauer och Jan Frelin från FOI om erfarenheterna från sitt uppdrag bl a om utmaningarna med att arbeta med utvärdering i komplexa konfliktmiljöer liksom i en hög internationell, politisk miljö. Session 1.4 Utvärdering och politik Utvärderingens roll inom skolpolitiken har ökat i betydelse under det senaste decenniet med såväl internationella som nationella mätningar av resultat. Även inom socialpolitik och arbetsmarknadspolitik har utvärdering blivit ett allt starkare styrinstrument. Vilka erfarenheter finns av denna ökade användning av utvärdering i politiken och vad ger utvärdering för kunskapsunderlag för politikens utformning och legitimitet?

9 Parallella sessioner Under eftermiddagen den 14 november organiserar vi parallella sessioner som behandlar olika aspekter på konferenstemat. Session 2.1 Förekommer det en icke-amerikansk utvärderingstradition? Uppföljning och fortsatt diskussion om temat från plenarsessionen med panelen. Session 2.2 Leder utvärdering av forskning till högre kvalitet? Att utvärdera forskning med syfte att främja kvalitet och prestation har blivit allt vanligare både på central nationell nivå och lokal lärosätesnivå. Under denna session presenteras och diskuteras erfarenheter från nationella och internationella utvärderingar av forskningskvalitet. Särskilt fokus kommer att ligga på möjligheter och svårigheter att bedöma och utvärdera forskningsresultatens samhällsrelevans och nytta. Ytterst gäller frågan vilka effekter utvärderingarna har. Session 2.3 Teori vid utvärdering (programteori) Session 1 av 2 Att formulera en teori om vad som utvärderas men också om hur utvärdering kan se ut är frågor som aktualiserats genom begrepp som programteori, teoriinriktad och teoribaserad utvärdering. Även teorier om lärande brukar lyftas fram för att markera utvärderingens nytta för praktiken. Hur kan utvärdering bidra till en mer teoretisk förståelse av det som utvärderas och samband mellan mål, processer och resultat? Session 2.4 Makt och kunskap Makt och kunskap är ständiga följeslagare, inte minst vid utvärdering. Bidragen i detta pass diskuterar makt och kunskap i relation till tre olika roller: beställare, utvärderare och brukare av offentliga insatser. Vem är det egentligen som ska bestämma över en utvärdering och hur den ska genomföras? Kan kritik ställa till problem för någon av dessa intressenter? Session 2.5 Lärande utvärdering Begreppet lärande utvärdering kan förefalla paradoxalt, innebär inte all utvärdering någon typ av lärande? Eftersom svaret på den frågan vanligtvis är ja, är det intressant att diskutera vad det speciella är med just lärande utvärdering. I detta pass diskuteras t.ex. vad lärande innebär, vem som lär sig, och vilket lärande som kan nås genom olika modeller. Session 2.6 Metaanalys Metodsession. Metaanalys är en statistisk metod för att sammanväga resultat från enskilda studier (vanligtvis effekter) till ett enda genomsnittligt resultat. I denna session ges en praktisk demonstration av hur man går tillväga för att göra en sådan analys. Sten Anttila från SBU medverkar.

10 Parallella sessioner Under förmiddagen den 15 november organiserar vi parallella sessioner som behandlar olika aspekter på konferenstemat. Bland annat följs morgonens plenarsession upp. Session 3.1 Politik och effektutvärdering Uppföljning och fortsatt diskussion om temat från plenarsessionen med Michael Power. Lennart Nygren, Umeå är kommentator. Session 3.2 Att arbeta evidensbaserat erfarenhet, praktik och vetenskap. Inom psykiatri och socialtjänst finns sedan några år tillbaka växande och återkommande krav på att de insatser som erbjuds brukare ska vara evidensbaserade. I sin enklaste form betyder evidensbaserade insatser att dessa insatser ska vara till hjälp för brukarna och de problem som de brottas med. I detta perspektiv verkar strävan efter evidensbaserade insatser vara både självklara och svåra att säga emot. Ändå har det uppstått en del turbulens i denna fråga. Alain Topor, docent på institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet och Hanne Foss Hansen, professor i offentlig förvaltning vid Köpenhamns Universitet, inleder. Session 3.3 Uppdrag offentlig granskning Lena Lindgren och Vicki Johansson berättar om den nya boken Uppdrag offentlig granskning. Granskning används i boken som ett paraplybegrepp för utvärdering, revision tillsyn, kvalitets- och rankingsystem samt ackreditering och certifiering. Dessa olika granskningsformer jämförs och analyseras med avseende på gemensamma kännetecken och specifika särdrag, samt deras problem och möjligheter i förhållande till ansvarsutkrävande, verksamhetsutveckling och förtroende för det demokratiska systemet. Lena och Vicki är verksamma vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs Universitet. Session 3.4 Teori vid utvärdering (programteori) Session 2 av 2 Teorier kan fylla många olika funktioner vid utvärdering. I detta pass illustreras att teorier bl.a. kan användas för att granska hur olika delar i offentliga organisationer interagerar, dels hur teorier kan vara användbara vid utvärdering av implementering. Session 3.5 Utvärderingens metoder Att utvärdering innebär någon form av granskning och bedömning med hjälp av metoder för datainsamling och analys, det är nog de flesta utvärderare överens om. Däremot råder ingen enighet om var gränserna går mellan olika typer av granskningar, vad som skall betraktas som utvärdering och vilken roll olika metoder och intressentgruppers perspektiv spelar. I det här passet presenteras bidrag som på olika sätt belyser dessa frågor. Bl.a. dryftas likheter och skillnader mellan utvärdering och revision. Här diskuteras även strukturell ekvationsmodellering, som ett nytt sätt att förklara resultat i utvärdering. Dessutom argumenteras för brukarinflytande som en motvikt till experimentellt upplagd utvärdering.

11 Parallella sessioner Under eftermiddagen den 15 november organiserar vi parallella sessioner som behandlar olika aspekter på konferenstemat. Session 4.1 Vad vill EU med utvärdering? Uppföljning och fortsatt diskussion om temat från plenarsessionen med Veronica Gaffey och Marita Ulvskog. Moderator Daniel Tarschys. Session 4.2 Riksdagsutskottens arbete med utvärderingar Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet. Uppföljningsarbetet består dels av fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels av löpande uppföljningar. Bland andra kommer riksdagsledamoten Iréne Oskarsson från Miljö- och jordbruksutskottet att beskriva hur utskottet arbetar med dessa uppföljningar och utvärderingar. Session 4.3 Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett nationellt, svenskt uppföljningssystem vars resultat årligen redovisas offentligt. Systemet, som baseras på en uppsättning fastlagda indikatorer som beskriver verksamheters kvalitet, finns inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola, folkhälsa samt risk och säkerhet. Vid seminariet presenteras två aktuella studier av öppna jämförelsers användning inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Lena Lindgren, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet och Joakim Ramsberg, Myndigheten för vårdanalys. Session 4.4 Metautvärdering och kunskapsanvändning För att bedöma utvärderingars kvalitet och nytta är det viktigt att även utvärdera utvärderingars mål, metoder och resultat. Att utforma kriterier för sådana bedömningar är en viktig uppgift vid metautvärdering. Hur kan sådana kriterier se ut och hur kan kvaliteten i utvärdering ökas för att främja kunskapsanvändning? Session 4.5 Ongoing evaluation Ongoing evaluation har blivit ett av utvärderingsbranschens mer använda och diskuterade begrepp de senaste åren. Det hänger bl.a. samman med krav som ställs på utvärderingar av projekt som initierats på EU-nivå. Tanken är att ongoing evaluation ska kvalitetssäkra projektprocesser genom löpande utvärdering. Men hur sker detta i praktiken? Fungerar ongoing evaluation som det är tänkt? Vad finns det för möjligheter och problem? Och hur förhåller sig politiken till begreppet? Det är några av de frågor som berörs i detta pass.

12 Allmän information Tid och plats Konferensen äger rum november på Stockholm Conference Centre, Norra Latin i Stockholm. Den 13 november hålls försessioner. Onsdagen den 13 november öppnar registreringen kl Försessioner startar kl Torsdagen den 14 november öppnar registreringen kl Konferensen startar kl Anmälan Anmälan och hotellbokning görs on-line på Om inte tillgång till internet finns, vänligen kontakta Meetagain Konferens (tel ). Deltagaravgift Deltagaravgift konferens november 2013* Medlem Icke medlem Student (med accepterat bidrag) Anmälan t o m 1 oktober kr kr kr Anmälan efter 1 oktober kr kr kr Försessioner 13 november** kr kr kr * I konferensavgiften ingår kaffe, två luncher samt konferensmiddag den 14 november, och avslutning fredag eftermiddag ** Priset avser heldag 13/11 inklusive lunch OBS! Moms 25 procent tillkommer på samtliga priser. Betalningen sker med kreditkort eller mot faktura. Anmälan är bindande. Vid avbokning fram till och med den 30 september debiteras en avbokningsavgift om 300 kr. Efter detta datum debiteras avbokningsavgift motsvarande deltagaravgiften. Det är möjligt att överlåta betald plats till annan deltagare men Meetagain måste informeras. Hotellrum Det är möjligt att boka logi i samband med anmälan till konferensen. Vi har förbokat rum på Scandic Hotel Norra Bantorget 50 meter från Norra Latin. Ytterligare information finns i anmälningsformuläret on-line. Frågor Frågor gällande programmets innehåll, vänligen kontakta styrelsens ledamöter, se kontaktinformation på Epost: info@svuf.nu Frågor gällande anmälan och hotellrum: Meetagain Konferens Tel E-post: svuf@meetagain.se