Förstudie Nytt sexårigt läkarprogram

Transkript

1 Förstudie Nytt Läkarprogram 1 (32) Förstudie Nytt sexårigt läkarprogram Beställare: Styrelsen för utbildning för utbildning Uppdragstagare: Sari Ponzer Arbetsgrupp: Fredrik Jöneby, studentrepresentant Ellinor Kenne, lärarrepresentant Riita Möller, programdirektor läkarprogrammet Anders Sonden, lärarrepresentant Awad Smew, studentrepresentant Handläggare: Lena Ahlberg Carolina Carneck Katharina Soffronow Mottagare: Styrelsen för utbildning Dnr: /2018

2 Förstudie Nytt Läkarprogram 2 (32) Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Bakgrund... 5 Nationella förändringar... 5 Läkarutbildningen vid övriga lärosäten i Sverige... 5 Nuvarande läkarprogram på Karolinska institutet... 6 De viktigaste förändringarna som LUT-projektet innebar:... 6 Utmaningar med dagens läkarprogram relaterade till LUT principer... 7 Upplägg av dagens läkarprogram... 7 Behov av översyn av dagens läkarprogram... 8 Rekommendationer till övergripande programinnehåll för den sexåriga läkarutbildningen... 9 Nationella principer för modern läkarutbildning... 9 Förslag på programinnehåll utveckling av KI:s nuvarande läkarutbildning Progression genom hela utbildningen med ett tydligt systemperspektiv och fokus på läranderesultat Integrering av basvetenskaper, kliniska vetenskaper och träning i klinisk färdighet genom hela utbildningen Fokus på professionell utveckling, vetenskapligt förhållningssätt, interprofessionellt teamarbete och förmåga att medverka i förbättringsarbete Socialt ansvarstagande med inslag av globala perspektiv Examination för att dokumentera uppnådd professionell kompetens och fortlöpande formativ utvärdering så att varje student uppnår sin individuella utvecklingspotential Långa sammanhängande perioder av verksamhetsintegrerat lärande för att möjliggöra träning av professionella färdigheter Möjligheter till breddning och fördjupning på individbasis Kursstruktur på en sexårig läkarutbildning Läkarprogrammets organisation och därtill relaterade frågor Ansvars- och delegationsordning Läkarprogrammet beredningsorganisation Resursfördelning inom läkarprogrammet Lärarkompetens och roller Läkarprogrammets kliniska delar och dess styrning Kan styrningen av läkarprogrammet underlättas? Referenser Bilagor

3 Förstudie Nytt Läkarprogram 3 (32) Inledning Denna förstudie, Nytt sexårigt läkarprogram för Karolinska Institutet, har genomförts på uppdrag av Styrelsen för utbildning av projektledaren professor Sari Ponzer. En arbetsgrupp/referensgrupp bestående av lärare, studenter och handläggare från läkarprogrammet har medverkat. Gruppen har haft tillgång till dokument och utredningar från KI:s läkarprogram samt andra relevanta dokument. Litteraturgenomgång har skett under uppdragets gång. Projektledaren har haft dialog med representanter för läkarprogrammets programnämnd och programråd, med PN-/GUA-gruppen, med Styrelsen för utbildning, med representanter för SLL inklusive övergripande ST-studierektorer samt med ansvariga för läkarprogram vid andra universitet i Sverige. Sammanfattning Detta dokument fokuserar på olika aspekter av nuvarande läkarprogram samt ger förslag för fortsatt arbete. Det är således avsett som ett stödjande dokument för det kommande projektet som ska ta fram ett nytt sexårigt läkarprogram för KI. Nuvarande läkarprogram har av flera utredningar konstaterats vara av god kvalitet men det finns också förbättringspotential inom ett antal områden. Degens läkarprogram är baserat på projektet LUT, läkarprogrammets nya utbildningsplan, som togs fram för ca 10 år sedan och som i stort sett har implementerats. Man kan dock bland annat konstatera att integration och samverkan mellan teman och kurser inte är optimal och att styrningen av programmet mot en helhet behöver stärkas. Det finns goda möjligheter att bygga vidare på dagens program mot en sexårig läkarutbildning men detta kräver en genomgripande översyn av nuvarande kurser avseende innehåll, progression och examination för att nå de nya nationella målen. Särskild vikt bör läggas vid en curriculummodell med vetenskaplig förankring så att den styr mot mångsidig integration genom hela utbildningen. En tillkommande termin innebär större möjlighet till fördjupning och breddning av professionella kompetenser men hela programmet måste ses över avseende verksamhetsintegrerat lärande/verksamhetsförlagd utbildning (VIL/VFU), detta för att skapa de bästa förutsättningarna för att studenter i slutet av utbildningen ska kunna axla ansvaret som legitimerad läkare. Styrningen av läkarprogrammet både inom KI:s nya organisation och inom SLL:s förändrade vårdlandskap är en utmaning som kräver tät kommunikation och dialog på alla nivåer. Detta arbete bör påbörjas snarast. Stockholm Sari Ponzer

4 Förstudie Nytt Läkarprogram 4 (32) Uppdraget Förstudien syftar till att skapa en god förberedelse för ett kommande regeringsbeslut om ett nytt sexårigt läkarprogram och ska enligt uppdraget från Styrelsen för utbildning ta fram 1. Förslag på projektplan för projekt med uppdrag att utveckla ett nytt läkarprogram på KI. Förslaget till projektplan ska innehålla ett förslag på projektorganisation för projektets genomförande. 2. Rekommendationer till programinnehåll på en övergripande nivå och utifrån utvärdering av nuvarande program samt genomförd omvärldsanalys: a. Förslag på innehåll i ett sexårigt läkarprogram. b. Förslag på utveckling av befintligt program i det fall regeringen inte fattar beslut om ett nytt sexårigt läkarprogram. Sedan detta uppdrag fastställdes av Styrelsen för utbildning har Utbildningsdepartementet, Universitets- och högskoleenheten skickat promemorian En sexårig utbildning till läkarexamen, U2018/02704/UH (1) på remiss. Karolinska Institutet har yttrat sig över remissen och välkomnar införandet av en sexårig läkarutbildning. Den nya läkarutbildningen förväntas starta tidigast höstterminen 2020 även om KI i remissvaret har angett att 2021 vore en mer realistisk starttid. Det förefaller således högst sannolikt att den sexåriga läkarutbildningen kommer att införas i mer eller mindre rask takt. Förstudien fokuserar därför på anpassning och förnyelse samt komplettering av nuvarande program så att de nya examensmålen kan nås. Programnämnden (PN) förutsätts fortsätta med sitt kvalitetsarbete för att förbättra det befintliga läkarprogrammet för de redan antagna studenterna.

5 Förstudie Nytt Läkarprogram 5 (32) Bakgrund Nationella förändringar Under 2018 förväntas riksdagen ta beslut om en ny sexårig läkarutbildning som huvudsakligen är baserad på det förslag som utarbetats av Stefan Lindgren, SOU 2013:15 (2). Jens Schollins översyn av läkares specialiseringstjänstgöring, S2016/04980/FS, ledde till Socialdepartementets beslut att föreslå en gemensam klinisk introduktion i samtliga ST-block, s.k. bastjänstgöring, prop. 2017/18:274 (3). Sammantaget innebär dessa förslag att den nya sexåriga läkarutbildningen skulle leda direkt till legitimation. De viktigaste övergripande budskapen i det föreliggande förslaget är att det nya sexåriga programmet skapar förutsättningar för en utbildning med tydlig vetenskaplig förankring och genomtänkt progression, dvs. att kunskaper och kliniska färdigheter kontinuerligt breddas och fördjupas. Vidare anser man att tillräckligt utrymme för långa sammanhängande perioder av lärande i vårdens verksamheter skapas i och med utbildningens förändrade omfattning och ger möjlighet att dels lyfta fram relevanta professionella kompetenser, dels att tydligare anknyta målen för god vård (1, sida 18). De nya nationella lärandemålen för läkarutbildningen föreslogs redan i Lindgrens utredning (2013) och har justerats något i den aktuella promemorian (1). Läkarutbildningarna i Sverige har således, i princip, haft tillgång till de nya målen en längre tid och arbetet med att revidera/ta fram nytt läkarprogram har påbörjats på de flesta universitet, så även på KI. Enligt andrahandsuppgifter finns det skillnader i hur lärosätena anser att de nationella målen ska användas/tolkas i det konkreta arbetet med den nya utbildningen. Programnämnden för läkarprogrammet på KI har under det senaste året i olika fora, bland annat under internat 2017 (4) diskuterat hur utbildningsplanen för ett sexårigt läkarprogram skulle kunna utformas och vad den skulle innehålla. Man har också genomfört ett flertal utvärderingar och förbättringsprojekt för att, i linje med de nya målen, förstärka den nuvarande utbildningen. Dessa dokument har använts som underlag i denna förstudie (5 9). Läkarutbildningen vid övriga lärosäten i Sverige Alla läkarutbildningar förutom de vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet har sett över sina utbildningsplaner efter UKÄ:s senaste granskning. Ett undantag är också Örebro universitet där läkarutbildningen nyligen startats. Umeå universitet, Sahlgrenska akademin och KI har ett traditionellt upplägg på utbildningen där basvetenskaper dominerar de två första åren medan Örebro har ett integrerat spiralcurriculum. Vid Linköpings universitet använder man problembaserat lärande som pedagogisk modell. Vid Lunds universitet introducerades en ny utbildningsplan höstterminen 2018, och denna har så långt det är möjligt anpassats till den nya sexåriga läkarutbildningen. En genomgående trend inom läkarutbildningarna i Sverige förefaller vara att förlägga delar av VFU till vårdenheter utanför universitetssjukhusen, sannolikt både av praktiska skäl och för att allt fler av de för kliniska utbildningen viktiga vanliga patienter finns utanför universitetssjukhusen. En närmare analys av de övriga universitetens planerade

6 Förstudie Nytt Läkarprogram 6 (32) utbildningsplaner är inte möjligt att göra i detta skede utan bör ske i senare skede i dialog med de andra universiteten. Nuvarande läkarprogram på Karolinska institutet KI:s nuvarande utbildningsplan för läkarprogrammet (s.k. LUT) togs fram under åren 2004 till 2006 i bred samverkan mellan lärare, studenter och berörda institutioner och programmet infördes successivt mellan åren 2007 och 2010 (10). Revideringar har därefter skett, senast våren 2018 (11). När LUT-arbetet påbörjades fanns det tydliga incitament att förändra den dåvarande utbildningsplanen. Exempelvis hade Högskoleverkets utvärdering 1997 påpekat att programmet höll god standard men att det var traditionellt. Dessutom hade en hel del förändringar skett i omvärlden avseende sjukvårdens strukturer och behov av nya läkarkompetenser hade identifierats. Bolognaprocessen var också genomförd vilket bland annat innebar att ett examensarbete på 30 högskolepoäng (hp) skulle införas inom den befintliga tidsramen på 5,5 års studier. De viktigaste förändringarna som LUT-projektet innebar: Sju teman med tydlig progression Nivåsatta lärandemål 107 uppgifter dvs. symtom hos en patient som också skulle användas som grund för basvetenskaps- och klinikintegration Fler studentvalda kurser (SVK) som fördjupning och breddning av core Utökning av primärvården som arena för lärandet Professionell utveckling (PU) som strimma med bland annat ett gruppmentorsprogram från termin 1 till 11 Vetenskaplig utveckling (VetU) som strimma samt examensarbete på 30 hp dvs. en termin. Man måste hålla i minnet att läkarstudenterna på KI enligt utvärderingar huvudsakligen är nöjda med sin utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen uppfattas av de flesta studenter som relevant även om procent av studenter anger att VFU? inte hållit tillräcklig kvalitet å andra sidan betyder det att upptill 80 procent är nöjda med sin VFU-placering/-handledning (7). Avnämarenkäten, (2017), visade också att arbetsgivarna har goda erfarenheter av att anställa f.d. KIstudenter (9). Styrelsen för utbildningens översyn (2017) av samtliga examensarbeten visade att de arbeten från läkarprogrammet som granskades ansågs hålla hög kvalitet. Universitetskanslersämbetet har konstaterat att läkarstudenter från KI har högst etableringsgrad på arbetsmarknaden av alla läkarprogram i Sverige. I UKÄ:s utvärdering 2013 bedömdes KI:s läkarprogram generellt hålla hög kvalitet och två av de utvärderade målen bedömdes hålla mycket hög kvalitet: Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och Visa fördjupad förmåga att diagnostisera/ behandla sjukdomar där bland annat tidig VFU, användning av kliniska träningscentra (KTC) och interprofessionell utbildning (IPE) ingår. Däremot påpekades bland annat att bedömning av VFU kan förbättras, att förbättringsarbete saknades och att hälsofrämjande arbete inte examinerades.

7 Förstudie Nytt Läkarprogram 7 (32) Det är nu över 10 år sedan LUT-projektet avslutades och tiderna har förändrats. Det finns därför incitament för förnyelse även om ett sexårigt läkarprogram inte skulle beslutas. Utmaningar med dagens läkarprogram relaterade till LUT principer Ett flertal av de förslag som LUT-projektet tog fram har implementerats. PN har fört diskussion om LUT:s genomförande (4). Den generella uppfattningen bland involverade lärare förfaller vara att följande områden inte har fungerat som planerat: - Curriculum-modellen är inte tydlig/ej kommunicerad - Basvetenskap och klinik är inte integrerade som föreslogs - Integrerande uppgifter dvs. 107 symptom (bilaga 6) används av få kurser - Primärvården är en bra arena men inte integrerad i kurserna ( Man kan sitt eget men inte så mycket om andra delar ex vad som händer inom PV ) - Andel av SVK i relation till core-kurserna anses av lärare och studenter som för omfattande - Integrationen inom teman har ej varit framgångsrik. - Kommunikationen mellan temana (dvs. vad som undervisas på respektive tema) och samverkan avseende vertikala teman exempelvis folksjukdomar är suboptimal - Det är otydligt hur utbildningsmedel (både KI- och ALF-medel) används. Upplägg av dagens läkarprogram Den senaste versionen av Utbildningsplanen är daterad 2012 och reviderad då obligatorisk SVK Fördjupningskurs i akutsjukvård, 7,5 hp på avancerad nivå på termin 10, infördes (11). Utbildningsplanen gäller för studenter som läser SVK på termin 10 från och med vårterminen Dessutom har det nationella examensmålet visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer införts och gäller för studenter som antagits till utbildningen vårterminen 2014 eller senare. Nedan finns schematisk bild hur programmet och dess kurser är upplagda idag:

8 Förstudie Nytt Läkarprogram 8 (32) Dagens läkarprogram innehåller 19 kurser av vilka åtta är på grundnivå (totalt 168 hp) och 11 på avancerad nivå (totalt 162 hp). Av dessa utgör SVK 33 hp (7,7 procent), varav SVK på termin 11 utgör 15 hp (och inkluderar utbytesstudier). Integrerad deltentamen (4,5 hp) och sluttentamen (3 hp) motsvarar tillsammans 2,3 procent av utbildningen. Utöver kurser finns tre så kallade strimmor: Professionell utveckling (PU), Vetenskaplig utveckling (VetU) och Primärvård som arena (PV) som löper genom hela utbildningen. Professionell utveckling (PU), motsvarar 15 hp och fördelas enligt följande: 9 hp under termin 1 4, 3 hp under termin 5 8 och 3 hp under termin PU ska integreras i den aktuella terminens kurser och även inkluderas dessas examination. VetU basblock finns under kursen Upptakten (1,5 hp) termin 1, som en separat kurs i Medicinsk vetenskaplig metodologi (4,5 hp) på termin 5 och inom examensarbeteskursen (30 hp) på termin 8. Dessutom är VetU longitudinellt integrerad och examineras under kursen Klinisk medicin inriktning kirurgi, på termin 7 (0,5 hp) samt under kursen Klinisk medicin inriktning neuro, sinnen, psyke på termin 9 (0,5 hp). Primärvårdsstrimman (PV) löper genom hela utbildningen med två fyra dagar per termin och har tydliga aktiviteter och lärandemål. Behov av översyn av dagens läkarprogram PN i samverkan med ansvariga inom läkarutbildningen har, bland annat under ett internat (4), diskuterat och identifierat ett antal områden som är i behov av översyn. Programmet är baserat på teman och uppbyggt av större kurser som är uppdelade i moment. Inom dessa arbetar man relativt självständigt och utan samordning. Basvetenskapens roll, omfattning och integration med de kliniska delarna av utbildningen, samt basvetenskapens betydelse för klinik kräver översyn. Strimmorna (PU, VetU, PV) är inte integrerade i de kurser de löper igenom varför progressionen inom strimmorna är otydlig. Samverkan efterlyses. Den kliniska färdighetsträningens omfattning och innehåll (t.ex. akuta situationer, vanligt förekommande åtgärder, teamkommunikation) inklusive formativ bedömning/återkoppling av VIL/VFU behöver ses över. Examination med högre krav och med starkare koppling till målen efterlyses, Hälsofrämjande och förbyggande arbete/folkhälsa/global hälsa uppfattas vara placerad för sent på utbildningen. Upptakten dvs. första kursen som inleder programmet, uppfattas som för lång och för lätt. Undervisningen? i sjukvårdens organisation/styrning samt ledarskap saknar specifika mål och examination. Användning av budgetmedel på institutionsnivå och inom SLL är otydlig och PN uppfattar att man inte har makten att styra utbildningen. Det finns ett ökat behov av högskolepedagogisk kompetensförstärkning Det kontinuerliga kvalitetsarbetet inom programmet är inte tillräckligt förankrat hos kursansvariga och övriga lärare.

9 Förstudie Nytt Läkarprogram 9 (32) Rekommendationer till övergripande programinnehåll för den sexåriga läkarutbildningen Den nya läkarutbildningen ska utgå från de nationella målen som sannolikt kommer att fastställas under 2018 (bilaga 1). För att under en relativt begränsad tidperiod kunna skapa ett nytt läkarprogram måste beslut fattas om grundstrukturen i dagens program ska behållas eller ej. Om man väljer utgår från dagens struktur bör man som första steg genomföra en total översyn av nuvarande programmet och i nästa steg ta fram nya kurser/moment så att en helhet skapas som motsvarar de nya examensmålen och de principer som ska gälla. Nationella principer för modern läkarutbildning Läkarutbildningsutredningen, För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (2) lade grunden till den nu föreliggande propositionen. Utredningen är omfattande och beskriver väl skälen till de förändringsförslag som presenteras. Sammanfattningsvis lyfter utredningen fram följande principer som särskilt väsentliga för en modern läkarutbildning (2, sida 14) och som bör följas: 1. progression genom hela utbildningen med ett tydligt systemperspektiv och fokus på läranderesultat 2. integrering av basvetenskaper, kliniska vetenskaper och träning i klinisk färdighet genom hela utbildningen 3. fokus på professionell utveckling, vetenskapligt förhållningssätt, interprofessionellt teamarbete och förmåga att medverka i förbättringsarbete 4. socialt ansvarstagande med inslag av globala perspektiv 5. studentaktiverande lärandemetoder 6. examination för att dokumentera uppnådd professionell kompetens och fortlöpande formativ utvärdering så att varje student uppnår sin individuella utvecklingspotential 7. långa sammanhängande perioder av verksamhetsintegrerat lärande för att möjliggöra träning av professionella färdigheter, 8. möjligheter till breddning och fördjupning på individbasis Det kan konstateras att de förändringar som LUT-projektet föreslog och som dagens läkarutbildning delvis arbetar efter, är väl i linje med dessa principer. Dock kommer det att krävas ett omfattande revideringsarbete av nuvarande program. Ett antal nya examensmål ska tillföras, VFU/VIL ska utökas och innehållet för den nya tolfte terminen ska planeras så att den är väl i samklang med resten av utbildningen. Förslag på programinnehåll utveckling av KI:s nuvarande läkarutbildning Förslaget till programinnehåll utgår från ovanstående åtta principer och ger på en övergripande plan rekommendationer till hur KI skulle kunna utveckla och förstärka dagens läkarprogram i relation till de svagheter som lyfts fram och de nya krav som ställts. Man bör överväga om KI:s läkarutbildning ska arbeta fram en mer tydlig profil. KI:s lärandemodell (

10 Förstudie Nytt Läkarprogram 10 (32) som utgår från tre pedagogiska perspektiv, dvs. studentcentrerat lärande, personcentrerat lärande och interprofessionellt lärande skulle kunna användas som utgångspunkt i det arbetet. 1. Progression genom hela utbildningen med ett tydligt systemperspektiv och fokus på läranderesultat Som ett första steg bör man på ett systematiskt sätt gå igenom de nuvarande lärandemålen för varje befintlig kurs (core, strimmor) och matcha dessa mot de nya övergripande examensmålen. För detta arbete bör ett elektroniskt curriculum mapping -system tas fram för att lärarna som ska ta fram de olika kurserna ska kunna följa progressionen genom hela utbildningen. I nästa steg bör man identifiera de nya mål som inte täcks av dagens läkarprogram och ta ställning till om dessa kan uppfyllas inom nuvarande kurser eller om nya kurser/moment behöver tas fram. Det kan vara till hjälp att använda vissa av de nuvarande AT-målen (bilaga 2) som vägledning för progression avseende kliniska kunskaper/färdigheter/förhållningssätt. Samtidigt är det viktigt att förstå att allt inte kan läras ut under grundutbildningen. Enligt uppgift har curriculum mapping -arbetet redan påbörjats inom läkarprogrammets PN och bör fortsätta. För detta mycket praktiska arbete bör personer i befintlig organisation användas för att bilda arbetsgrupper (expertgrupper) då deras gedigna kunskaper om dagens läkarprogram och dess kurser kommer att vara av stor nytta. 2. Integrering av basvetenskaper, kliniska vetenskaper och träning i klinisk färdighet genom hela utbildningen Trots att avsikten med LUT var en tydlig integration av kliniska vetenskaper och basvetenskaper (dvs. integrerat curriculum) har detta inte blivit verklighet och lärarna uppfattar också att curriculummodell saknas/ej är kommunicerad. Den modell som presenterades i Lindgrens utredning är väl i linje med LUT:s grundtankar. Träning i kliniska färdigheter, kliniska vetenskaper och basvetenskaper följs åt genom hela utbildningen (se nedan). Sannolikt är det en fördel att på ett tydligare sätt fastställa en curriculummodell. Spiral-curriculum (exempel nedan) är en typ av integrerat curriculum. Den kan

11 Förstudie Nytt Läkarprogram 11 (32) underlätta förståelsen för hur integration och progression ska kunna genomföras och synliggöras både för lärare och studenter. Några grundläggande begrepp avseende curriculumdesign och därtill relaterade frågor anges i bilaga 5. Oavsett vilken curriculummodell man väljer krävs förankring inom hela programmet, en process som kommer att ta tid och som därför bör påbörjas snarast. Lärandemålens formulering kan styra mot integration men det krävs också en övergripande modell som, oavsett curriculummodell, binder ihop programmets olika delar. Man bör överväga om de 107 integrerande uppgifter (bilaga 6) som togs fram tidigare kan användas även i det nya programmet för att stödja integration och progression mellan kurser och terminer. Lunds universitet använder en liknande ansats med 105 situationer i sin utbildningsplan ( ningsplan%20%28g%c3%a4ller%20fr%20ht%202018%29.pdf). Några aspekter avseende integration av basvetenskap och klinik bör uppmärksammas specifikt, nämligen basvetenskapens betydelse under klinisk utbildning och hur de basvetenskapliga lärandemålen inklusive de praktiska momenten under de första terminerna bidrar till läranderesultaten. Vidare bör primärvården som arena för träning i kliniska färdigheter under hela utbildningen förtydligas. Detta arbete måste ske i nära samarbete med de sjukhusbaserade kliniska kurserna så att en helhetsbild skapas. För att detta arbete ska kunna genomföras måste ansvariga för de olika kurserna/motsvarande ha nära samarbete under planering och inte minst under implementering av den nya utbildningen. Detta å andra sidan kräver fora som bidrar till och underlättar vertikal och horisontell dialog utanför det egna stupröret. 3. Fokus på professionell utveckling, vetenskapligt förhållningssätt, interprofessionellt teamarbete och förmåga att medverka i förbättringsarbete Professionell utveckling Den generella uppfattningen inom läkarprogrammet förefaller vara att det är otydligt vad som menas med professionell utveckling. Man kan se professionell utveckling ur ett smalare perspektiv men begreppet kan också förstås ur ett bredare perspektiv och inkludera ett helt spektra av kompetenser som krävs för att kunna utöva sin profession. Ett exempel på detta är CanMEDS Framework ( där sju olika kompetensområden för läkare beskrivs.

12 Förstudie Nytt Läkarprogram 12 (32) PN har redan beslutat att genomföra en extern utvärdering av PU-strimman inklusive mentorsprogrammet vilket välkomnas. Detta bör ske inom kort. Den externa utvärderingen bör följas upp med internt arbete för att nå konsensus om vad som avses med professionell utveckling inom KI:s läkarprogram och hur detta ska implementeras. Vetenskapligt förhållningssätt Vetenskaplig kompetens ska utvecklas successivt under utbildningen och ska organiseras så att studenten har baskunskaper innan examensarbetet (30 hp) genomförs. Den vetenskapliga kompetensen ska fördjupas under senare delen av utbildningen. Vetenskaplig utveckling inklusive specifika kurser och projektarbetet förefaller fungera väl i dagens program men kan säkert utvecklas ytterligare. VIL-enkäter inom de kliniska verksamheterna har upprepade gånger visat att studenter uppfattar att EBM (Evidence-Based Medicine) inte återspeglas i den kliniska verksamheten. KI och SLL genomförde mot bakgrund av detta en utredning Evidensbaserat arbetssätt inom verksamhetsintegrerad utbildning (12). I denna utredning rekommenderades bland annat att specifika lärandemål relaterade till EBM bör finnas i samtliga VIL-/VFU-kurser och att personer med handledaruppdrag bör synliggöra evidensbaserat arbetssätt och vara öppna för diskussion med studenterna kring evidens för behandlingar eller andra åtgärder. Att medverka i förbättringsarbete borde lämpa sig väl mot slutet av utbildningen där längre kliniska placeringar bör genomförs (den tolfte terminen). Interprofessionellt teamarbete Det är en styrka att samtliga KI-studenter får erfarenhet av interprofessionellt lärande (IPL) i team under sin kliniska placering på KUA/KUM, för läkarstudenter under kursen Klinisk medicin inriktning kirurgi, där målen är tydliga och handledningen dedikerad och anpassad för just det momentet. Man bör dock överväga om ytterligare interprofessionella lärandeaktiviteter kan läggas till. Detta arbete måste ske i samverkan med andra utbildningar inom och utanför KI. Den befintliga arbetsgrupp som arbetar med IPL under KI/SLL:s utbildningsråd skulle kunna fungera som forum för en sådan dialog. 4. Socialt ansvarstagande med inslag av globala perspektiv Denna princip relaterar främst till det nya målet För läkarexamen ska studenten visa kunskap om, och förståelse för, förhållanden i samhället som påverkar hälsan för enskilda och olika grupper ur ett nationellt och globalt perspektiv och inkluderar bl.a. frågeställningar som rör jämlikhet i hälsa, vård och omsorg, mänskliga rättigheter och om de olika diskrimineringsgrunderna. Dessa frågor har stor nationell och global betydelse. Det är i nuvarande utbildningsplan svårt att utläsa hur dessa aspekter tas upp under utbildningen. I viss mån lär det globala perspektivet lyftas fram via utbytesstudier som dock inte samtliga studenter deltar i (målet idag är att 50 procent av studenter ska ha studerat utomlands under sin utbildning). Kursen Hälsa,

13 Förstudie Nytt Läkarprogram 13 (32) samhälle och miljö på nuvarande termin 11 inkludera sannolikt också en del av dessa aspekter. Det pågår arbete inom KI för att integrera globala hälsofrågor i alla utbildningar. Detta arbete bör tas till vara inom läkarprogrammet Studentaktiverande lärandemetoder. Högskolepedagogisk utbildning av lärare/handledare som medverkar inom läkarprogrammet är en förutsättning för högkvalitativ utbildning. Det ställs redan idag (2018) krav på 15 hp högskolepedagogik för samtliga som anställs som lärare vid KI. Lärarkompetens är förutsättningen för att de pedagogiska metoder som används är aktuella och studentaktiverande. Efterlevnad av kraven på pedagogisk kompetens enligt KI:s riktlinjer måste följas upp på ett systematiskt sätt av de som ansvarar för kursernas genomförande dvs. kursansvariga institutioner. Alla institutioner har numera en Utbildningsnämnd som har detta uppdrag. I institutionernas återrapportering till styrelsen för utbildning ingår rapportering av lärarnas pedagogiska kompetens. Formerna för denna återrapportering skulle kunna utvecklas vidare. 5. Examination för att dokumentera uppnådd professionell kompetens och fortlöpande formativ utvärdering så att varje student uppnår sin individuella utvecklingspotential Examination av kunskaper, färdigheter och förhållningsätt ska vara rättssäker och kongruent med lärandemålen. Arbete för att uppnå detta har pågått inom PN en längre tid. PN har tagit fram en examinationsstrategi som ska kompletteras med Riktlinjer för examination inom läkarprogrammet som beskriver hur strategin ska tillämpas i praktiken. Riktlinjerna innehåller sålunda anvisningar om vilka metoder och tillvägagångssätt som föreslås för att implementera det sammanhållna examinationssystem som beskrivs i strategins nyckelprinciper. Examinationssystemet ska följa evidensbaserad praxis och forskning inom examination inom högre utbildning. Detta är ett viktigt arbete som bör fullföljas. För att stödja integration mellan basvetenskap och kliniska vetenskaper bör man överväga att vid varje klinisk examination (formativ och summativ) ha frågor från de basvetenskapliga terminerna på de kliniska kurserna och vice versa. I detta sammanhang kan webbaserade system komma till nytta som t.ex. obligatorisk för-tenta avseende basvetenskaplig kunskap som måste klaras innan den aktuella kliniska kursen startar. Det är klokt att även i fortsättningen använda den mall (eller motsvarande) som PN har tagit fram för att försäkra sig om att lärandemål och examination motsvarar varandra (blueprinting). Vidare är det angeläget att förankra PN:s Bedömningsmall för professionellt förhållningssätt och bedömningskriterier/-instrument för bedömningar i VIL/VFU (OSCE för summativ och Mini-CEX-mall för formativ bedömning) hos samtliga som ansvarar för kliniska moment. Viktigt är också att examination sker på samma villkor om samma kurs med identisk kursplan ges parallellt av flera institutioner. Ett bra exempel på detta är kursen Klinisk medicin inriktning kirurgi där ansvaret att ta fram examination roterar mellan de fyra kursansvariga institutioner och där samtliga studenter genomgår samma examination samtidigt.

14 Förstudie Nytt Läkarprogram 14 (32) Det bör noteras att lärare som deltar i arbetet med examinationsfrågor förutsätts ha adekvata kunskaper/genomgått utbildning avseende examinationsformer. Här bör KI:s nya pedagogiska enhet Undervisning och Lärande (UoL) kunna vara till stöd. 6. Långa sammanhängande perioder av verksamhetsintegrerat lärande för att möjliggöra träning av professionella färdigheter Långa sammanhängande perioder bör inte tolkas enbart som att VFU/VIL ska organiseras i längre perioder (fyra fem veckor) utan måste också innebära kontinuitet. Detta är mycket viktigt speciellt under kliniska placeringar då handledningens kvalitet inklusive feedback kräver att handledarna känner studenterna och deras lärandemål för den aktuella placeringen. Arenor för VIL/VFU Traditionellt genomförs den största delen av VFU:n på akutsjukhusen. Primärvården kom in som en allt viktigare arena för läkarutbildningen för mer än 10 år sedan. Under senare år har dock vårdkartan i Stockholm ritats om. Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har fått ett förändrat vårduppdrag med högspecialiserad vård vilket har stor betydelse för VIL/VFU (13,14). De övriga akutsjukhusens uppdrag blir allt mer fokuserade på specialiserad vård. Närakuter och vårdvalsaktörer inom specialiserad somatisk vård finns numera också på Stockholms vårdkarta. För att styra patienter till rätt vårdnivå har ett elektroniskt Hänvisningsstöd (15) tagits fram. Även kommunal vård och omsorg är en arena som inte utnyttjas inom läkarutbildningen idag men som skulle kunna erbjuda goda möjligheter för VIL/VFU. Allt detta innebär sammanlagt stora förändringar inom vården som i sin tur påverkar utbildningens genomförande. Därför är en översyn av samtliga kliniska placeringar med fokus på möjligheten att nå uppsatta lärandemål? av högsta prioritet. Studenter ska vara VIL-/VFU-placerade där de lämpligaste patienterna för klinisk utbildning finns. Det är möjligt att KliIPP-verktyget skulle kunna utnyttjas bättre vid VIL-/VFU-planering än vad som är fallet idag. Detta innebär också att lärarresursernas fördelning måste ses över. I det fortsatta arbetet är det av avgörande betydelse att konstruktiv dialog och praktisk planering avseende VIL/VFU sker i samverkan med representanter från SLL och dess olika enheter som ansvarar för genomförande av VIL/VFU. För att denna dialog ska leda till praktiska åtgärder krävs insatser både centralt (KI/SLLsamverkan) men också lokalt på institutions- och verksamhetsnivå. Lärare med förenad anställning och deras prefekter/gua i samverkan med verksamhetschefer/motsvarande (och medlemmar i deras FoUU-grupper) är mycket viktiga i detta arbete. Längre VIL med god kontinuitet Vid genomgång av dagens läkarprogram framkommer att även om utbildningen innehåller långa kliniska kurser är VIL-/VFU-placeringarna relativt korta och spridda över ett flertal av sjukhusens subspecialiteter, vilket inte främjar kontinuitet.

15 Förstudie Nytt Läkarprogram 15 (32) Omfånget av dagens VIL/VFU under respektive termin sammanfattas i tabellen nedan. Den är baserad på information från kursplaner och på de i förstudien medverkande studenternas egna erfarenheter. Termin Bas/klin Andel VFU under respektive termin 1 Bas Två dagar inom primärvården 2 Bas Fyra dagar inom primärvården 3 Bas Fyra dagar inom primärvården 4 Bas Fyra dagar på sjukhus och 4 dagar inom primärvården 5 Klin Sex veckor, varav 4 dagar inom primärvården 6 Klin Åtta veckor varav 4 dagar inom primärvården 7 Klin Tretton veckor (inkl. två veckor KUA/KUM) varav fyra dagar inom primärvården 8 VetU - 9 Klin Åtta veckor varav fyra veckor psykiatri, en vecka ÖNH, en vecka ögon, två veckor neurologi 10 Klin Tretton och en halv veckor varav fyra och en halv veckor barn, fem veckor gynekologi/obstetrik, fyra veckor akutsjukvård 11 Klin Två veckor primärvård (tillkommer SVK) Sammantaget har studenter patientnära klinisk verksamhet i 34 dagar (ca sju veckor) inom primärvården och i 186 dagar (ca 37 veckor) på sjukhus om man förutsätter att fyra dagar av en veckas placering avser patientnära VFU. Därtill tillkommer praktiska kliniska övningar, simulering, seminarier etc. som sker i den kliniska miljön. Ett antal av de studentvalda kurserna inkluderar också patientnära kliniska aktiviteter. Av den 11 termin långa läkarutbildningen (220 veckor) tillbringar studenter idag således cirka 44 veckor i den vårdnära/patientnära verksamheten. Detta motsvarar ca 20 procent av hela utbildningen eller ca 45 procent av de kliniska terminerna. Det är angeläget att göra en bedömning om omfattningen och innehållet i VIL/VFU under utbildningen är rimlig i relation till lärandemålen. Man kan överväga en modell där korta placeringar ersätts med auskultation/studiebesök för att skapa tid för längre placeringar med dedikerad handledning. Vinsten skulle vara att dessa specialdesignade längre placeringar med handledarkontinuitet bättre skulle kunna bidra till målen avseende generiska läkarkompetenser. Några av dessa längre nya placeringar skulle kunna vara KUA-/KUM-liknande, dvs. där läkarstudenter agerar som teammedlem i ett vårdlag med möjlighet att träna sina egna professionella kompetenser. Den tolfte terminenen En sexårig läkarutbildning innebär tillskott av en termin men det bör noteras att detta inte ska tolkas som att en termin ska läggas till utan som (en termin) längre sammanhållen utbildning. Med detta i minnet måste hela utbildningen ses över även om det faller sig ganska naturligt att den tolfte terminen huvudsakligen bör ägnas åt träning i kliniska professionella färdigheter och medicinskt beslutsfattande. Det skulle också kännas rimligt att denna tolfte termin skulle bestå av tre block av à sex veckor där studenten får pröva sin självständighet. Ett av dessa

16 Förstudie Nytt Läkarprogram 16 (32) bör vara inom sjukhusvården (akut eller geriatrisk), ett inom primärvården (vanliga patienter) och ett inom ett valfritt område som studenten vill prova på som en tänkbar framtida specialitet. Att medverka i eller genomföra ett förbättringsarbete under någon av dessa kliniska placeringar kunde vara ett bra alternativ. Det skulle innebära att studenten får användning av den vetenskapliga kompetensen som hen skaffat sig under utbildningen, hen kan bidra till att utveckla vården och också få en första inblick i hur förbättringsarbeten genomförs inom vårdverksamheter. Handledning under VIL/VFU Handledning är en avgörande faktor inom VIL/VFU. Den nya sexåriga utbildningen ställer mycket högre krav på att träna studenterna i medicinskt beslutsfattande under VIL dvs. att studenterna utvecklar sin förmåga att självständigt lösa problem och att söka kunskap på såväl egen hand som i nära samarbete med andra professioner. Man bör överväga att använda s.k. EPA:s, Entrustable Professional Activities, (16) som verktyg för att öka förståelsen bland studenter och kliniska handledare för de kompetenser studenterna ska behärska i slutet av kursen/utbildningen. Ett exempel på en grundutbildnings-epa är: Ta anamnes och utföra en klinisk undersökning anpassad till patientens kliniska tillstånd. Denna aktivitet har olika svårighetsgrad under utbildningens faser. EPA:s kan också tänkas vara relaterade till de 107 uppgifter som togs fram i LUT-arbetet (bilaga 6). Man bör också överväga att använda USVE-kriterier (bilaga 3) som påtryckningsverktyg för att förstärka handledarnas kunskaper om kursens lärandemål och förmåga att ge återkoppling till studenter. Det är värt att notera att specialistläkare måste genomgå en formell handledarutbildning för att kunna handleda STläkare och ST-läkarna å andra har handledarutbildning inkluderad i sin ST-utbildning. Både specialistläkarna såväl som ST-läkarnas handledarkompetens avseende studenthandledning skulle kunna förstärkas om en specifik student-handledningsmodul skulle inkluderas i dessa utbildningar. Arbete i den riktningen har redan påbörjats och kommer att följas upp av KI/SLL:s utbildningsråd. 7. Möjligheter till breddning och fördjupning på individbasis Det är väsentligt att valbara kurser/studentvalda kurser inkluderas i utbildningen för att ge möjlighet till individuell fördjupning och breddning av kunskaper, färdigheter och förhållningsätt. De studentvalda kurserna på nuvarande läkarprogram omfattar 33 hp, varav en kurs på 7,5 hp numera är obligatorisk (akutsjukvård) och inte kan betraktas som SVK längre. För att ge studenterna möjlighet till internationellt utbyte är det rimligt att behålla en lång SVK på termin 11, men det är viktigt att se över övriga SVK:s innehåll och omfattning i relation till core-kurserna. Kursstruktur på en sexårig läkarutbildning Kursupplägget inom dagens läkarprogram är att betrakta som en kompromiss mellan de kurser som fanns sedan tidigare och det som gick att förändra under LUTarbetet. Stadierna A, B och C har försvunnit under resans gång och teman har

17 Förstudie Nytt Läkarprogram 17 (32) blivit den sammanhållande länken. Målet att skapa större kurser ledde till att vissa kurser blev extremt långa medan andra blev kortare, samtidigt som kurserna kom att innehålla ett varierande antal mer eller mindre självständiga moment. Då målet nu att få till en bättre integration mellan kurserna bör en översyn av kursstrukturen genomföras. Man kan exempelvis tänka sig att varje termin blir ett tema med en terminsansvarig som ansvarar för att kurserna inom temat bildar en helhet. Det finns många aspekter på denna fråga om kursstruktur som inte enkelt går att besvara inom denna förstudie utan kräver ett omfattande arbete med många inblandande. Exempel på integrerat curriculum finns bland annat i Sheffield, UK: Läkarprogrammet vid Lunds universitet: MAL%C3%84P Läkarprogrammets organisation och därtill relaterade frågor Ansvars- och delegationsordning De pågående förändringarna i KI:s organisation kommer att påverka även läkarprogrammets organisation och styrning. Denna fråga bör hanteras KI:s ledning och ingår ej i förstudiens uppdrag. Läkarprogrammet beredningsorganisation Nuvarande beredningsorganisation (se nedan) är anpassad till dagens läkarprogram och funktionell ur programmets perspektiv. Dock bör man notera att kontakten med kursansvariga institutioner huvudsakligen sker via kursansvariga lärare som medverkar i programrådet (PR) medan det inte förefaller finnas några etablerade direkta kanaler till institutionernas Utbildningsnämnder och GUA, varför denna fråga bör beaktas i det kommande arbetet.

18 Förstudie Nytt Läkarprogram 18 (32) Resursfördelning inom läkarprogrammet KI:s läkarutbildning har ett åtagande från staten på drygt helårsstudenter. Över 170 nya studenter kommer varje termin att påbörja programmet under de kommande åren. Utbildningsuppdraget uppgår 2018 till 1 590,50 håp vilket motsvarar tkr. Programövergripande kostnader motsvarar tkr och PN budgeterar resterande medel till kursansvariga institutioner beroende på kursens/kursernas omfattning och håp-ersättning. Ersättningen per kurs varierar mellan 2 och 18 mnkr/år. Kursansvarig institution bestämmer hur kursens totala ersättning ska fördelas mellan olika moment/motsvarande, och ersättningen går sedan direkt (från central nivå) till momentansvarig institution/motsvarande. Medlen används huvudsakligen för lärarlöner men även för hyreskostnader. Hur dessa fördelas vidare dvs. till slutanvändarna varierar mellan institutioner. Nästan alla KI:s 22 institutioner är involverade i läkarprogrammet, även om endast 13 institutioner har kursansvar. På institutionerna är det utbildningsnämnden, som leds av GUA, som har kvalitetsansvaret för kurserna. Det är sålunda utbildningsnämnden som ska bereda och förslag till beslut om kursplaner (PN belsutar), ta ställning till om delar av en kurs ska förläggas på annan institution och besluta om fördelningen avseende medel för kursen. I flertalet kurser medverkar flera institutioner, i en av dagens kurser så många som tio. Det innebär att ett stort antal personer är involverade i planering och genomförande av utbildningen både under de huvudsakligen basvetenskapliga och under de kliniska kurserna. Dagens resursfördelningsmodell där medlen fördelas på årsbasis till institutioner uppfattas av PN leda till svårigheter att påverka, ändra eller styra hur medlen används och därmed också hur kurserna genomförs. PN har således svårt att leva upp till de förväntningar som ställs på ett sammanhållet läkarprogram. De verktyg PN har till sitt förfogande för uppföljning är studenternas kursutvärderingar och interna och externa kvalitetskontroller. Nuvarande resursfördelningssystem kan även tänkas motverka integrationen mellan kurser/moment då det inte finns några incitament att samverka med andra då det innebär ökade kostnader i befintlig budget. Man kan överväga att avsätta integrationsmedel som fördelas direkt till den medverkande partnern i den aktuella kursen. Sammanfattningsvis är resursfördelningssystemet komplext och PN:s påverkansmöjlighet ringa när utbildningsmedlen väl har fördelats inom linjen. Det är värt att fundera på om en översyn, anpassad till KI:s nya organisationsstruktur, bör genomföras inför att den nya utbildningen startar. Lärarkompetens och roller Tidigare genomlysning av lärarkompetens på KI visade bland annat att relativt få av KI:s lektorer och professorer var involverade i läkarprogrammet, att de basvetenskapliga institutionerna saknade lärare med läkarexamen och att de kliniska

19 Förstudie Nytt Läkarprogram 19 (32) institutionerna anlitar SLL-anställda läkare, visserligen oftast anknutna eller adjungerade till KI, som kurs- och momentansvariga lärare. Eftersom lärarkompetensen är en av de viktigaste förutsättningarna för utveckling och genomförande av en kvalitativ utbildning har Förstudien funnit det viktigt att ta fram en uppdaterad inventering av KI:s lärarstab (2018). Den nyligen genomförda inventeringen visar följande sammansättning av lärare inom läkarprogrammet: Titel/anställning Lärarfunktion (n) Kursansvarig (n) av de med lärarfunktion Professor 52 5 Universitetslektor/docent Universitetsadjunkt 11 2 Adj adjunkt 8 3 Adj professor 6 0 Adj universitetslektor 11 5 Forskare 14 2 Postdok 3 1 SLL-anställd Anställd inom vårdval 4 2 övriga yrken 7 2 Student (arvoderas) 4 0 Totalt Som framgår av tabellen är har ca hälften av de med kursansvar/motsvarande annan anställning är ordinarie anställning som lärare (professor, lektor, adjunkt) på KI. I PN:s genomgång av aktuell lärarkapacitet (augusti 2018) angav nio av 22 (41 procent) kursansvariga att de inte hade tjänst som lektor, bitr. lektor eller professor och tre (14 procent) att de inte hade någon formell pedagogisk utbildning. Underlaget ger klar indikation på att institutionerna måste satsa på fler förenade anställningar på olika nivåer med syfte att tjänsteinnehavaren ska ägna stor del av sin KI-tid åt utbildning. Detta innebär i sin tur att pedagogisk meritering måste får större tyngd vid tjänstetillsättning än fallet är idag. Det kan inte heller anses hållbart att anlita SLL-anställda som tillfälliga kursledare när KI-anställda saknas. En angelägen fråga för att kunna utveckla och implementera ett nytt läkarprogram är således att KI:s institutioner försäkrar sig om att lärarkapacitet finns för de kommande åren och att de som leder kurser och som undervisar inom programmet har adekvat anställning för sitt uppdrag och pedagogisk utbildning. Detta gäller såväl professorer, lektorer, adjunkter och adjungerade på alla nivåer.

20 Förstudie Nytt Läkarprogram 20 (32) Dokumentet Riktlinjer för läkarprogrammet (17) beskriver väl det praktiska genomförande av läkarprogrammet och vilka uppgifter som ingår i de olika rollerna inom programmet t.ex. kursansvariges ansvar. Skriften riktar sig till lärare och studenter men förefaller vara relativt okänd och behöver anpassas till KI:s nya organisation. Läkarprogrammets kliniska delar och dess styrning PN uppfattar att samverkan mellan KI och aktörer inom hälso- och sjukvården är bristfällig. Detta kan tyckas något anmärkningsvärt då läkarprogrammet är det enda av KI:s utbildningsprogram som har KI-anställda lärare med förenade anställningar som ansvariga för de kliniska kurserna/vil/vfu. Dessutom medverkar läkarrepresentanter i KI/SLL:s utbildningsråds Arbetsgrupper inom samverkan vilket borde erbjuda en arena för dialog. Uppenbart är dock att denna koppling är otillräcklig. Man måste också beakta det faktum att den kliniska delen av läkarutbildningen pågår inom stora delar av vårdlandskapet och involverar ett mycket stort antal läkare som handledare och föreläsare. FoUU-kommittéer och FoUU-grupper under verksamhetschef/motsvarande borde involveras mer i denna dialog, inte minst med tanke på att ALF-medlen för läkarutbildningen hanteras inom dessa. Helt klart är att innan den nya sexåriga läkarutbildningen startar måste tydliga kanaler till SLL:s olika vårdverksamheter skapas. Detta arbete kan med fördel initieras i KI/SLL:s utbildningsråd. Kan styrningen av läkarprogrammet underlättas? Förutsatt att KI beslutar att läkarprogrammet ska styras av en programnämnd behöver en utbildningsorganisation skapas som stödjer helheten dvs. att det handlar om ett program, inte ett pärlband av kurser som visserligen hänger ihop, men inte bildar en tydlig helhet. Flera aktörer efterlyser bättre kommunikation. Det är värt att överväga om - Programnämndens (PN) sammansättning är konstruerad så att de som har möjlighet att påverka också medverkar i PN - Programrådet (PR) fyller den funktion för dialog mellan teman och kurser som den är tänkt att göra eller om dess format och innehåll ska modifieras - Det behövs nya arbetsformer för det dialogbehov som finns mellan teman, kurser och strimmor - Översyn av resursfördelningsprinciper är möjligt. Det finns flera andra modeller för läkarprogrammens resursfördelning än den som används vid KI - Samverkan med SLL:s olika enheter kan förbättras genom andra arbetsformer - Prefekternas ansvar för läkarutbildningens kurser kan förtydligas och institutionens utbildningsnämnders roll i relation till PN ses över ex. avseende godkännande av kursplaner - De institutioner som har läkarutbildning borde tillsätta en vice-gua eller motsvarande som är insatt i läkarprogrammet så att ansvaret för lärarresurser och utbildningens kvalitet på institutionsnivå synliggörs och förtydligas

21 Förstudie Nytt Läkarprogram 21 (32) - Att utse en vicedekan per kluster i KI:s nya organisation. Hen skulle kunna ha det övergripande ansvaret för läkarprogrammets (och biomedicin då övriga utbildningar tillhör en institution) kurser som ingår i det aktuella klustret och med uppdrag att samordna och också agera som kontakt med läkarprogrammet programnämnd. Sari Ponzer Stockholm

22 Förstudie Nytt Läkarprogram 22 (32) Referenser 1. Promemoria (U2018/02704/UH), Utbildningsdepartementet, Universitetsoch högskoleenheten. En sexårig utbildning för läkarexamen 55c277620/promemoria-en-sexarig-utbildning-for-lakarexamen.pdf 2. SOU 2013:15. För framtidens hälsa en ny läkarutbildning. Stockholm: Regeringskansliet. 3. Bastjänstgöring för läkare epartementet/fokhalsa-och-sjukvard/ds bastjanstgoring-forlakare.pdf 4. Bonnevier, A. (2017). Minnesanteckningar från läkarprogrammets internat 7 8 december KI. 5. Bonnevier, A (2017). Kvalitetsutvärdering av läkarprogrammet, KI 6. Kvalitetsplan för utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Programnämnden för läkarprogrammet. Verksamhetsåret Bonnevier, A. (2017). Sammanfattning av exit poll. KI 8. Brodin, E. et al. (2018). Rapport från arbetsgruppen för inventering och analys av praktiska moment under läkarprogrammets prekliniska terminer. Stockholm: Karolinska Institutet. 9. Bylund, T., & Bonnevier, A. (2017). Läkarprogrammets avnämarundersökning Programnämnden för läkarprogrammet, KI 10. Nilsson G, Josephson A, Kiessling A, Sjöberg Bexelius T, Ponzer S. Nytt läkarprogram på KI. läkartidningen nr volym 106, s Läkarprogrammet vid KI Utbildningsrådet KI/SLL. Evidensbaserat arbetssätt inom VIL (2018) 13. Inventering av om examensmålen för program som har VFU/VIL på Karolinska universitetssjukhuset kan uppnås med sjukhusets ändrade verksamhetsinnehåll i Solna. Programnämnden för läkarprogrammet (2017). 14. Sammanfattning av konsekvensanalysen av verksamhetsinnehållet på NKS Läkarprogrammet KI. Programnämnden för läkarprogrammet (2017). 15. SLL:s Hänvisningsstöd: nt=file%2cxlsx&app=excel&authkey=!aop1aht3mioezj0 16. Olle ten Cate. Nuts and Bolts of Entrustable Professional Activities. J Grad Med Educ Mar; 5(1): Riktlinjer för läkarprogrammet vid KI (fastställd av PN )