Ämnesproven 2008 i grundskolans årskurs 5. En resultatredovisning

Transkript

1 Ämnesproven 2008 i grundskolans årskurs 5 En resultatredovisning

2 ISBN: Form: Ordförrådet AB Omslagsbild: Thomas Henrikson Stockholm 2008

3 Ämnesproven 2008 i grundskolans årskurs 5

4

5 Förord I denna rapport redovisas resultaten på ämnesproven som genomfördes i grundskolans årskurs 5, vårterminen Rapportens syfte är att ge en nationell bild av resultaten. Rapporten vänder sig till lärare, skolledare, huvudmän för utbildningen samt övriga intresserade. Statistiska centralbyrån har på Skolverkets uppdrag samlat in resultaten. Resultatredovisningen har gjorts av Skolverket tillsammans med de universitetsinstitutioner som konstruerat ämnesproven. När det gäller den närmare analysen av ämnesprovens resultat har varje institution som ansvarar för utvecklingen av provet skrivit ett eget avsnitt. I de ämnesspecifika avsnitten har de provansvariga fått möjlighet att lyfta fram intressanta resultat och iakttagelser. Följande provinstitutioner har bidragit. Ann Bjerklund Larsson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Enheten för språk och litteratur vid Göteborgs universitet ansvarar för kapitlet om proven i engelska. Lena Alm, PRIM-gruppen vid Stockholms universitet ansvarar för kapitlet om provet i matematik. Beatrice Ciolek Laerum, Institutionen för nordiska språk, FUMS, vid Uppsala universitet ansvarar för kapitlet om provet i svenska och svenska som andraspråk. För inledning, sammanfattning och det inledande resultatkapitlet svarar Maj Götefelt, Wolfgang Dietrich, Karin Hector-Stahre och Roger Persson. Linnéa Rask har skrivit om bortfallet i undersökningen. Stockholm i november 2008 Tommy Lagergren Enhetschef

6

7 Innehåll 1. Sammanfattning Skolverkets analys av samlade resultat Resultaten Jämförelse mellan ämnen Engelska Matematik Svenska och svenska som andraspråk Provinstitutionernas analys av resultaten Engelska...18 Vad tycker elever och lärare?...19 Hur används provet?...20 Vilket stöd har lärarna av provet?...21 Vad ger självskattningsdelen?...22 Matematik...22 Vad tycker lärarna?...23 Hur lyckas eleverna?...26 Svenska och svenska som andraspråk...27 Svenska...27 Svenska som andraspråk Bortfallet i undersökningen... 32

8 6 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

9 Sammanfattning avgifter i förskola och fritidshem

10 1. Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten av 2008 års ämnesprov i årskurs 5 i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Resultaten baserar sig på en insamling från 200 slumpmässigt utvalda skolor. Statistiska centralbyrån (SCB) har genomfört insamlingen. Proven 2008 var identiska med de prov som erbjöds 2007 och även då gjordes en urvalsinsamling. Jämförelser kan därför göras mellan åren. Vidare har vi i denna rapport använt de insamlingar av elevuppgifter och lärarenkäter som genomförts av de institutioner som konstruerar proven. Sammanfattningsvis kan sägas att resultaten 2008 inte skiljer sig i någon större omfattning från tidigare års resultat. En majoritet av eleverna har genomfört de flesta av delproven. De skriftliga delproven används dock i större utsträckning än de muntliga. I engelska når högst andel elever kravnivån på de olika delproven medan resultaten i matematik, svenska och svenska som andraspråk varierar mer. Utifrån de lärarenkäter som samlas in kan vi dra slutsatsen att proven har hög legitimitet bland lärare. Enligt dessa stämmer ämnesproven väl överens med de krav som kursplanerna och de själva ställer och proven anses därför utgöra ett gott stöd för den egna bedömningen. Även de självbedömningsdelar som finns utöver provuppgifterna anses ge viktig information om elevernas lärande. Den kunskapsprofil som kan användas för att sammanställa och analysera resultaten anses av lärare vara ett gott underlag vid samtal om elevens lärande och vid utvecklingssamtal. En viktig uppgift för Skolverket och de institutioner som konstruerar proven är att de är tillräckligt omfattande och välkonstruerade för att alla elever ska få möjlighet att visa vad de kan. Rapporten tar därför även upp eventuella skillnader i resultat mellan könen och mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Vi kan här konstatera att elever med utländsk bakgrund är en mycket heterogen grupp och i varierande grad har sämre resultat i de olika delproven än de elever som har svensk bakgrund. Vissa könsskillnader framträder också. Störst är dessa i svenska och då i de uppgifter som prövar skrivning. Denna skillnad, som är till flickornas fördel, finns också, men betydligt mindre, beträffande skrivning i engelska. Matematik är det ämne som har minst skillnader mellan könen. 8 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

11 Skolverkets analys av samlade resultat avgifter i förskola och fritidshem

12 2. Skolverkets analys av samlade resultat Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde vårterminen 2008 på uppdrag av Skolverket en urvalsinsamling av resultaten från ämnesproven i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk för elever i årskurs 5. Urvalet omfattar 200 slumpmässigt utvalda skolor av totalt och är nationellt representativt. Alla skolor i urvalet har rapporterat in uppgifter. Majoriteten av skolorna, 179 stycken, har en kommunal huvudman. Tjugoen skolor har en fristående huvudman. Skolorna i materialet varierar i storlek men i genomsnitt har de cirka 30 elever i årskurs 5. Uppgifter om ämnesproven har kommit in för totalt elever vilket motsvarar 99 procent av de elever som den 15 oktober 2007 gick i dessa skolor. Dessa elever motsvarar 6,2 procent av det totala antalet elever i årskurs 5 läsåret 2007/08. Två av skolorna i urvalet har inte använt något av de 14 delproven. Ämnesproven i årskurs fem var inte obligatoriska från statens sida men skolhuvudmän kan fatta lokala beslut om att proven ska användas. Uppgifter om samtliga elevers resultat från Äp 5 på de utvalda skolorna samlades in. Det är läraren som avgör om en elev bedöms nå eller inte nå kraven för respektive delprov. Till stöd har läraren bedömningsinstruktioner med anvisningar om kravnivåer. Resultaten från de nationella proven används som ett av flera mått på måluppfyllelse inom skolväsendet. Genom att analysera provresultaten får man en bild av elevernas kunskapsnivå i mitten av grundskolan. Resultat på enskilda provuppgifter analyseras vid de universitetsinstitutioner som på Skolverkets uppdrag utvecklar och konstruerar de nationella proven. Resultat från ämnesproven i årskurs 5 har även år 2006 och år 2007 samlats in från 200 slumpmässigt utvalda skolor och redovisats i tidigare publicerade rapporter. Ämnesproven år 2007 och 2008 var identiska. Resultaten I följande kapitel redovisas resultaten från ämnesproven i årskurs 5 våren Jämförelse mellan ämnen En majoritet av eleverna har gjort de flesta av delproven. Delproven används dock i olika stor utsträckning. För 10 av totalt 13 delprov gäller att de genomfördes av mellan 93,3 och 97,6 procent av eleverna. En något lägre andel genomförde de muntliga delproven i svenska/svenska som andraspråk, procent, och engelska, cirka 85 procent. Gruppuppgiften i matematik och svenska genomfördes av procent av eleverna och gruppuppgiften i matematik och svenska som andraspråk av procent av eleverna. För 10 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

13 de tre prov som genomfördes i mindre utsträckning gäller att det i de absolut flesta fall är läraren som beslutat att inte använda provet. Jämfört med 2007 har proven genomförts i stort sett i samma utsträckning. Dock har i år ungefär 3 procentenheter fler genomfört gruppuppgiften i matematik och svenska och i engelska har Delprov E, writing, genomförts av 2,5 procentenheter fler elever. Tabell 1 Procentuella fördelningen av elever som uppnått kravnivån i olika antal delprov. (Endast elever som deltagit på alla delprov exklusive gruppuppgiften i matematik och svenska ingår i statistiken) Antal delprov där eleven uppnått kravnivån Engelska (procent) Matematik (procent) Svenska (procent) I tabell 1 kan vi se att av de elever som i vart och ett av ämnena genomfört alla delprov utom gruppuppgiften i matematik och svenska, är det, i matematik 73 procent, i svenska 72 procent och i engelska 86 procent som uppnått kravnivån på alla delprov. Denna grupp representerar troligen de elever som har goda förutsättningar för sin fortsatta kunskapsutveckling. Tittar man däremot på de elever som genomfört alla delprov utom gruppuppgiften och som klarat endast två eller färre antal delprov ser vi att det i matematik är 12 procent 1 som tillhör denna grupp, i svenska 12 procent och i engelska 7 procent. Denna grupp kan antagligen kräva särskilda stödinsatser för sin fortsatta kunskapsutveckling. Bland de elever som var frånvarande eller som var undantagna vid provets genomförande (2 3 procent av samtliga elever för respektive delprov) kan det också vara rimligt att anta att det finns en större andel som tillhör den grupp som kan komma att behöva särskilda stödinsatser. Elevurvalet för svenska som andraspråk är för litet för att jämförelser ska kunna göras. Resultaten för de olika delproven redovisas nedan i tabellform under respektive ämne. Vi ser att det ämne, som för de olika delproven har högst andel elever som når kravnivån, är engelska, där 91 96% av eleverna når kravnivån för de olika proven. I matematik (84 95%) liksom i svenska (80 96%) är spannet betydligt större. I svenska som andraspråk finner vi de största skillnaderna i delprovsresultat: %. 1 Beräknat på ursprungsdata. Ämnesproven 2008 i grundskolans åskurs 5 11

14 2.2 Engelska I tabell 2 presenteras en sammanställning av resultaten för de elever som gjort respektive delprov i engelska. Mellan 85 och 96 procent av alla elever i urvalet gjorde respektive prov. Tabell 2 Resultat (%) för delproven i engelska uppdelat på kön och bakgrund Kön Delprov och antal elever Totalt Pojkar Flickor Delprov A Samtala, tala elever Delprov B Lyssna, förstå elever Delprov C och D Läsa, förstå elever Delprov E Skriva elever Ej nått kravnivån Nått kravnivån Ej nått kravnivån Nått kravnivån Ej nått kravnivån Nått kravnivån Ej nått kravnivån Nått kravnivån Svensk bakgrund Bakgrund Utländsk bakgrund Eleverna lyckas mycket bra med att nå kravnivån på de receptiva delarna lyssna (B) och läsa (C och D) och något sämre på de produktiva delarna, samtala (A) och skriva (E). Jämfört med resultaten för 2007 ser vi att andelen elever som nått kravnivån är en procentenhet högre för vart och ett av delproven A, B och E medan delprov C och D har samma resultat som förra året. Liksom tidigare år kan en liten, men signifikant, skillnad ses mellan könen när det gäller att uppnå kravnivån för den skriftliga delen (E). Här skiljer 4 procentenheter till flickornas fördel. Könsskillnader när det gäller skriftspråk har konstaterats även i ämnesprovet för årskurs 9 och för kursproven på gymnasiet, liksom i flera internationella studier. Även i läsdelarna uppträder en mindre skillnad mellan könen. Denna skillnad har urskiljts under alla tre år vi samlat in resultat. Liksom tidigare framträder också vissa resultatskillnader mellan elever med svensk och med utländsk bakgrund. 12 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

15 2.3 Matematik Resultaten för de elever som gjort respektive delprov i matematik presenteras i tabell 3. Nästan 97 procent av alla elever i urvalet gjorde respektive prov, bortsett från gruppuppgiften vars deltagande endast uppgick till 56 procent. Tabell 3 Resultat (%) för delproven i matematik uppdelat på kön och bakgrund Kön Delprov och antal elever Totalt Pojkar Flickor Delprov B Mätning elever Delprov C Geometriska former elever Delprov D Tal och mönster elever Delprov E Räkning elever Delprov GR Gruppuppgift elever Ej nått kravnivån Nått kravnivån Ej nått kravnivån Nått kravnivån Ej nått kravnivån Nått kravnivån Ej nått kravnivån Nått kravnivån Ej nått kravnivån Nått kravnivån Svensk bakgrund Bakgrund Utländsk bakgrund En klar majoritet av de elever som deltog klarar kravnivåerna i de olika delproven, men det finns en variation i andelen som uppnår kravnivån. Av dem som gör proven bedöms mellan 84 och 95 procent nå kravnivån på vart och ett av delproven. Dessa resultat stämmer väl överens med resultaten från 2007, då man genomförde exakt samma delprov. På Del D och E har eleverna svårast att nå kravnivån. Det är 85 procent av eleverna som bedöms nå kravnivån för delprov D, som prövar taluppfattning för tal i bråk- och decimalform, obekanta tal och talmönster. 84 procent av eleverna bedöms ha nått kravnivån på delprov E, som behandlar huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Resultaten i matematik visar liten signifikant skillnad mellan könen. En marginellt större andel pojkar bedöms nå kravnivån för delprov B, som avser att pröva elevens förmåga att jämföra, uppskatta och mäta längder, massor och volymer. Man ser dock stora skillnader mellan elever med Ämnesproven 2008 i grundskolans åskurs 5 13

16 svensk respektive utländsk bakgrund. Det handlar om 3 till 9 procentenheter fler elever med utländsk bakgrund som inte klarar delprovens kravgränser. 2.4 Svenska och svenska som andraspråk I tabell 4 presenteras resultaten för de elever som gjort respektive delprov i svenska. Mellan 87 och 98 procent av alla elever i urvalet gjorde respektive prov, bortsett från gruppuppgiften vars deltagande endast uppgick till 57 procent. Tabell 4 Resultat (%) för delproven i svenska uppdelat på kön och bakgrund Kön Delprov och antal elever Totalt Pojkar Flickor Delprov 1 Läsa, förstå litterär text elever Delprov 2 Läsa, förstå sakprosa elever Delprov 3 Skrivuppgift elever Delprov 4 Gruppuppgift elever Delprov 5 Läsa, samtala, kortskriva elever Ej nått kravnivån Nått kravnivån Ej nått kravnivån Nått kravnivån Ej nått kravnivån Nått kravnivån Ej nått kravnivån Nått kravnivån Ej nått kravnivån Nått kravnivån Svensk bakgrund Bakgrund Utländsk bakgrund Av tabellen ovan kan man bl. a. utläsa att en majoritet av eleverna når kravnivån på de olika delproven i svenska. Resultaten mellan delproven varierar dock. Fler elever har nått kravnivån för det delprov som prövar läsförståelse av en litterär text än det som prövar förståelsen av en sakprosatext. Dessa resultat överensstämmer på någon procentenhet när med resultaten för provet Överlag når fler flickor kravnivåerna på de olika delproven. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är minst när det gäller läsförståelsen av sakprosa och störst när det gäller skrivuppgiften. Bilden såg likadan ut Med hänsyn 14 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

17 tagen till svensk/utländsk bakgrund är det också delprov 1 och 2 som skiljer grupperna åt med 11 respektive 7 procentenheter. Drygt 6 procent av eleverna (386 elever) i urvalet har angetts läsa svenska som andraspråk. I tabell 5 presenteras deras resultat för de olika delproven. Endast de elever som gjort respektive prov är inkluderade i tabellen. Precis som för de elever som läser svenska är det en mindre andel, 63 procent, som gjort den muntliga gruppuppgiften i delprov 4. För övriga delprov varierar genomförandet mellan 86 och 92 procent. Tabell 5 Resultat (%) för delproven i svenska som andraspråk Ej nått kravnivån på provet Nått kravnivån på provet Totalt antal Delprov 1 Läsa, förstå litterär text Delprov 2 Läsa, förstå sakprosa Delprov 3 Skrivuppgift Delprov 4 Gruppuppgift Delprov 5 Läsa, samtala, kortskriva Resultaten i svenska som andraspråk är inte uppdelade på kön på grund av att gruppen är så liten. I denna grupp har störst andel elever nått kravnivån för delprov 5 som prövar både läsförmåga, samtal och kortskrivande skrivförmåga medan det är delprov 2, som prövar läsförståelse av sakprosan som varit svårast för eleverna att klara. Detta delprov är även svårast för de elever som läser svenska. Mönstret i resultat liknar i allt väsentligt det för svenska men resultaten är något lägre. Ämnesproven 2008 i grundskolans åskurs 5 15

18 16 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

19 Provinstitutionernas analys av resultaten avgifter i förskola och fritidshem

20 3. Provinstitutionernas analys av resultaten Engelska Ämnesprovet syftar till att pröva elevernas allmänna färdighetsnivå i engelska. Ambitionen är att genom bredd och variation belysa så många sidor som möjligt av elevers språkfärdigheter i enlighet med kursplanens språksyn och mål. Därför består ämnesprovet i engelska av fem olika delprov som prövar produktiva, interaktiva och receptiva färdigheter. Provet 07/08 har haft det övergripande temat Having fun. Delprov A, Hello World, prövar elevernas förmåga att kommunicera och interagera muntligt samt att sammanhängande berätta något. Här får eleverna parvis tillfälle att visa vad de kan när det gäller att samtala på engelska om vardagliga och välbekanta ämnen. De söker information om och av varandra och försöka uttrycka egna tankar och åsikter. I del B, An interview with Steve, visar eleverna hur väl de förstår tydligt och enkelt talat språk. Delprovet, som prövar både elevernas detaljerade lyssnande och förmåga att lyssna till helheten, består av en intervju med en ishockeyspelare och därefter ett antal korta samtal. Svarsformerna är en blandning av öppna svar och flerval. Del C, Fun time, och del D, A medal for Amy, prövar på olika sätt elevernas läsförståelse. Del C, som består av korta dialoger, prövar elevernas förmåga att läsa och förstå vardagligt tal och har därigenom en anknytning till talat språk. Här gäller det att välja rätt alternativ av fyra för att avsluta varje dialog. I del D visar eleverna sin förmåga att läsa och förstå en sammanhängande berättelse. Delprovet består av en längre text, som delats upp i fyra delar. Efter varje del besvarar eleverna några innehållsfrågor. Även här ska frågorna besvaras med egna ord eller genom val av rätt svarsalternativ. Det är i första hand textförståelse som prövas och i de fall där eleverna själva formulerar sina svar är det viktiga att de skrivit ett begripligt svar för att visa att de förstått. Resultaten av den korta läsförståelsen, del C och den längre läsförståelsen, del D, slås ihop och betraktas som ett delprov, för att få en samlad bild av förmågan att läsa och förstå. Delprov E, Having fun, prövar elevernas förmåga till skriftlig kommunikation och sammanhängande produktion. Här ges eleverna tillfälle att visa att de kan förmedla ett budskap och därmed kommunicera på engelska i skrift. Det skrivna ska vara begripligt även om man naturligtvis får räkna med att elever i åk 5 gör fel av olika slag. Utöver delproven gör eleverna en självbedömning av sina kunskaper i engelska i My English. Syftet med den delen är att ge dem tillfälle att reflektera kring 18 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

21 det egna lärandet och den egna förmågan. De reflektioner som en elev gör här kan bidra till att ge en tydligare bild av elevens inställning till engelska samt hans/hennes starka respektive svaga sidor i ämnet. Samtidigt ger detta en möjlighet att analysera om det finns ett samband mellan elevens självbedömning och förmågorna så som de tagit sig uttryck i delproven. Efter varje delprov gör eleverna också en utvärdering i elevenkäten, What did you think about? där de på en fyrgradig skala markerar om delprovet varit easy difficult och fun boring. Vad tycker elever och lärare? Alla lärare som genomför provet ombeds att skicka in en enkät till provinstitutionen. Dessutom sänds ett antal elevarbeten och elevenkäter in, i år 550 st. Synpunkterna från lärarenkäterna, som uppgick till st, liksom från elevenkäterna är av mycket stort värde när det gäller utveckling och konstruktion av nya prov. I år har ett urval av 300 elevarbeten med enkäter och 500 lärarenkäter analyserats. Om inget annat sägs är det till dessa elev- och lärarenkäter det refereras i det följande. Liksom tidigare år får det engelska ämnesprovet mycket positiva omdömen både av elever och av lärare. Över 99 % av lärarna anser att det är mycket eller ganska bra och kommentarer som Omväxlande, varierade uppgifter och Ger bra information om elevernas kunskaper är vanliga. Enligt lärarna reagerade också eleverna positivt på provet. De delprov som lärarna uppskattar mest är de båda läsförståelsedelarna, C och D, och hörförståelsen, del B. Dessa tre delar är också de delprov som eleverna i år upplever som lättast. Svårast uppfattar eleverna del A, den muntliga delen, och statistiken från Skolverkets insamling visar också att det är på detta delprov som eleverna har lägst måluppfyllelse, 91 %. Men som alltid tycker eleverna samtidigt att det är allra roligast att prata engelska. Därför kan omdömet om den muntliga delen bli: En del elever nöjer sig nämligen inte med att i skalorna kryssa i vad de tycker om de olika delproven utan kommenterar också gärna upplevelsen av att göra provet. Samtidigt tar de ytterligare en chans att visa att de kan uttrycka sig på engelska. Ännu ett exempel på att det som kräver eftertanke ändå kan upplevas väldigt roligt ger eleven som i utvärderingen av den skriftliga delen, E, skriver: Ämnesproven 2008 i grundskolans åskurs 5 19

22 Hur används provet? Trots att ämnesprovet nu funnits i 12 år är det varje år många lärare som använder ett nationellt prov i engelska för första gången. Liksom förra året, är det drygt 25 % av lärarna som inte genomfört ämnesprovet i engelska tidigare, en siffra som har varit ganska konstant de senaste åren. Så gott som samtliga lärare uppger att de använt delarna B, C, D och E i årets prov, medan ca 10 % avstår från att göra den muntliga delen. Anledningarna till detta uppges huvudsakligen vara organisatoriska och tidsmässiga. Samtidigt bör framhållas att de allra flesta lärare nu verkar lösa detta mycket väl och att det på många skolor blivit hela skolans angelägenhet att genomföra de nationella proven. Tyvärr är det fortfarande endast en minoritet av lärarna som spelar in elevsamtalen, trots att detta ger möjligheter till en mer noggrann bedömning när samtalen kan avlyssnas igen. Inspelningar ger ju dessutom en möjlighet till sambedömning i efterhand. När det gäller svårighetsgraden på de olika delproven tycker mellan 92 % och 98 % av lärarna att kravnivåerna på de olika delarna är rimliga i förhållande till målen att uppnå enligt kursplanen i engelska. Men det finns också lärare som kommenterar så här: En del låga bedömningskrav, men annars är proven bra. Kanske behövs då en påminnelse om att ämnesprovet är konstruerat för att stämma av mot mål att uppnå. Det betyder att de allra flesta elever faktiskt bör tycka att provet är lätt och också lyckas mycket bra på de olika delproven. Eftersom undervisningen ska planeras på basis av mål att sträva mot bör ju flertalet elever ha kommit längre i sin kunskapsutveckling än till mål att uppnå. Ungefär en fjärdedel av lärarna uppger att de använt delprov från äldre ämnesprov dels för att öva färdigheter, dels för att vänja eleverna vid provsituationen. Detta är en siffra som ökat under de senaste åren. Eftersom viss restriktivitet gäller i användandet av gamla prov, speciellt med tanke på att vissa delprov ibland återanvänds, är det bättre att använda det ämnesprov som finns att hämta från nätet. Från nedanstående adress kan den som vill ladda ner detta material för att bilda sig en uppfattning om hur uppgifterna kan se ut. ( En annan siffra som också ökar lite år från år är andelen lärare som väljer att inte göra provet med alla sina elever. Även siffrorna från Skolverkets insamling visar på en liten ökning av andelen elever som undantas från de olika delproven. Tanken med ämnesprovet är att alla elever ska ha rätt att göra provet och få tillfälle att visa vad de kan, och inte primärt vad de inte kan. Det är därför viktigt att så många elever som möjligt får möjlighet att göra det. En lärare som tagit fasta på detta besvarar frågan om hur hon anpassat ämnesprovet för elever i behov av särskilt stöd så här: Har elever i behov av särskilt stöd men har inte gjort något särskilt mer än varit mycket positiv inför proven och tryckt på att de har chansen att visa vad de kan 20 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

23 Beroende på hur stora behov av särskilt stöd elever har, kan naturligtvis vissa former av anpassning göras, så länge man inte ändrar förutsättningarna för vad som prövas. Den vanligaste anpassningen som lärare gör för elever i behov av särskilt stöd är att ge dem mer tid. En annan typ av anpassning är att man låter elever göra proven i en lugn miljö, enskilt eller i en mindre grupp tillsammans med en annan lärare. Det är då naturligtvis viktigt att också denna lärare är väl införstådd med vad som gäller för delprovens genomförande. En del lärare uppger att de ger elever läshjälp med hela eller delar av texter. I det fall man väljer att läsa texten för eleven måste man emellertid vara medveten om att läsförståelse inte längre prövas på samma sätt och i samma utsträckning som avses. Vilket stöd har lärarna av provet? Ungefär 95 % av lärarna upplever sig ha stort eller visst stöd av provet vid bedömningen av elevernas kunskaper i engelska, och ännu fler tycker att resultaten på ämnesprovet i engelska stämmer väl eller relativt väl överens med deras egna bedömningar av enskilda elever. Men det finns lärare som beskriver överraskningar som Två elever klarade proven helt ok där jag inte trodde de skulle göra det. Härligt! De delprov som upplevs något svårare att bedöma än de andra är de två produktiva delarna, tala och skriva, A och E. Till hjälp vid bedömningen har läraren ett antal kommenterade bedömningsexempel producerade av elever som kommit olika långt i sin språkutveckling. Både vad gäller elevsamtal och skriftliga produktioner görs analyser med fokus på språkliga kvalitéer. De elever som kommit långt i sin språkutveckling får här möjlighet att visa detta. Bland de elevarbeten som sänds in till provinstitutionen finns varje år skriftliga produktioner som visar på kunskapsnivåer långt över mål att uppnå i åk 5. När det gäller de övriga delproven, finns det på de frågor där eleverna själva ska formulera sina svar ofta flera olika svarsalternativ. En kvalitativ analys görs både på en del av dessa svar liksom på en del av flervalssvaren. 96 % av lärarna som genomfört provet vt-08 anser sig absolut eller i stort sett ha fått tillräckligt underlag för bedömningen genom de bedömningsanvisningar som getts. Till provet hör också en kunskapsprofil, där läraren kan fylla i delprovsresultaten och elevens övriga prestationer i förhållande till kursplanens olika mål i engelska och på så sätt få en bild av hur långt den enskilda eleven kommit i sin språkutveckling. Här finns dessutom plats både för lärare och elev att formulera starka och mindre starka sidor i elevens engelska och hur man tänker arbeta vidare. Kunskapsprofilen används av 81 % av lärarna, framför allt som ett underlag vid utvecklingssamtal, som en del av elevers IUP samt vid överlämnande till kommande lärare. Ämnesproven 2008 i grundskolans åskurs 5 21

24 Vad ger självskattningsdelen? Det eleverna får börja med när det är dags för ämnesprovet i engelska är att fundera över sina egna kunskaper och hur de tycker att de lär sig engelska bäst. Det gör de med hjälp av de två självskattningsdelarna My English. Om dessa delar tycker en elev: This is easy, I know what I think. Först gäller det att fundera på och markera hur man lär sig engelska i skolan och vilka sätt att lära sig man uppskattar mest. Därefter får eleverna reflektera över hur ofta de stöter på engelska i olika sammanhang på fritiden och också hur väl de tycker att de kan lyssna och förstå, läsa och förstå, tala och skriva engelska. Många lärare uttrycker att de har god användning av de olika självskattningsdelarna. De fyller både en pedagogisk funktion Har tittat på hur eleverna helst arbetar och vad de tycker bäst om för framtida lektionsplaneringar och har goda effekter på elevers lärande Intressant att försöka förstå hur eleverna tänker och ser på sina kunskaper i engelska. Tror att det ger eleverna en förståelse för hur viktigt och användbart engelska språket är för dem i deras vardag. Det är som alltid i samband med att de lyssnar på musik och ser på film och TV som eleverna möter engelska mest på fritiden. Majoriteten uppger att detta är tillfällen då de ofta eller mycket ofta möter språket, medan elever i den här åldern ännu inte tycks läsa böcker och tidningar på engelska i någon större utsträckning. Mötet med engelska i samband med datoranvändning ökar för varje år. I år uppger 65 % av eleverna att de använder engelska i sådana sammanhang. Bland dessa elever finns dubbelt så många pojkar som flickor. Vad tycker då eleverna själva om sina kunskaper? Av svaren från självskattningen kan man, precis som förra året, utläsa att de tycker att de är bäst på att förstå talad engelska. Detta är helt i linje med de insamlade resultaten, där delprov B har den högsta siffran för uppnådd kravnivå, 96 %. Över huvud taget visar elevernas svar i självbedömningsdelen att de har gott självförtroende och att en stor majoritet tycker att de har goda kunskaper i engelska, vilket ju också årets provresultat visar att de allra flesta har. Matematik Ämnesprovet i matematik är detsamma som år Det består av sju delprov varav en gruppuppgift. Resultaten från fem av delproven har ingått i Skolverkets insamling från 200 skolor. Ett av delproven är gruppuppgiften Fiskelycka? som är gemensam med provet i svenska och svenska som andra språk. I denna del prövas målet att kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått. Eleven kan här också visa sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang och förklara och argumentera för sitt tänkande. Arbetet med delen föregås av att eleverna läser en text i häftet I vått och torrt. Denna text, liksom övriga texter som läraren läser före Del B, C och D, anknyter till vatten och handlar om barn som befinner 22 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

25 sig på en strand vid havet. Texterna avser att hjälpa eleven in i ett sammanhang. Delprov B Mätning innehåller en individuell del och en del som görs som en paruppgift, Klätterväggen. I delen prövas elevens förmåga att jämföra, uppskatta och mäta längder, massor och volymer. I paruppgiften kan eleven förutom förståelse av längd också visa förståelse av vinkelbegreppet. I Delprov C Geometriska former får eleven möjlighet att visa sin rumsuppfattning och sin förståelse av viktiga egenskaper hos geometriska figurer och mönster. I Delprov D Tal och mönster prövas elevens taluppfattning främst för tal i bråk- och decimalform. Eleven får också visa sin förmåga att bestämma obekanta tal i enkla formler och upptäcka talmönster. I Delprov E Räkning får eleven visa i vilken utsträckning han/hon kan räkna i huvudet och med skriftliga räknemetoder i subtraktion. Till provet i matematik finns även en del, Del A, Du och matematiken för elevens självbedömning och reflektiva förmåga. Eleverna ska, innan de arbetar med övriga provdelar, fundera över hur säkra de känner sig i olika matematiska situationer. Efter arbetet med de övriga delarna kan sedan jämförelse göras mellan elevernas bedömning av sina kunskaper och de kunskaper som har framkommit som resultat av provet. Denna del ingår dock inte i insamlingen från de 200 skolorna. Det gör inte heller Del F Mina tankar om matematik. Den delen fokuserar på elevens medvetenhet om och ansvar för sitt lärande genom att eleven funderar över matematik och skriver om t.ex. sin inställning till ämnet, vad han/hon är bra på i matematik, när hon/han lär sig bäst och hur en bra matematiklektion kan vara. Vad tycker lärarna? Till PRIM-gruppen har inkommit enkäter från lärare. Det är färre än år 2007 men fler än det andra året då provet Äp5 05/06 erbjöds skolorna. De resultat som presenteras här i form av procentsatser bygger på alla enkäter som inkommit till PRIM-gruppen. Var femte enkät har sedan tagits ut för en fördjupad analys av svaren till de uppgifter som lärarna har haft möjlighet att kommentera. Deltagande Vid en jämförelse av lärarsynpunkter i enkäterna från 2007 och 2008 kan ingen större skillnad märkas när det gäller de flesta frågorna. Det är t.ex. 82 % av lärarna, detsamma som år 2007, som använder provet till alla sina elever. Det är främst elever som nyligen kommit till Sverige som inte har använt provet. Det är också elever som arbetar med matematik för tidigare årskurser och elever som är inskrivna i särskolan som lärare har undantagit från att göra provet. En motivering som lärare inte tidigare i enkäter har uttryckt är: En av eleverna klarade målen redan förra året. Ämnesproven 2008 i grundskolans åskurs 5 23

26 Kanske går eleven i en åldersintegrerad klass och har fått göra provet tillsammans med sina äldre klasskamrater år En del lärare som har angivit att de enbart använt provet till en del av sina elever har trots allt låtit dem göra några delar eller uppgifter. En lärare skriver så här: Två av eleverna har stora svårigheter med uthållighet, läsning samt förståelse. Vi har gjort delar med dessa två. De individuella delarna låter lärarna eleverna göra i högre grad än de kommunikativa par- och gruppuppgifterna. I sina klasser har % av lärarna använt de individuella delarna, 84 % har använt paruppgiften och 62 % har använt gruppuppgiften. En något större andel av lärarna har använt gruppuppgiften år 2008 än år Nästan alla som gjort den har också låtit eleverna göra paruppgiften. Att gruppuppgiften görs i mindre omfattning än övriga delar beror bl.a. på svårigheter med organisation och tid enligt de svar som lärarna ger i enkäterna. Av de lärare som använt de kommunikativa delarna anser mer än fyra av fem lärare att de är bra eller ganska bra. De uppskattar också bedömningsunderlaget där lärarna kan fylla i de iakttagelser som görs av elevernas kunnande och kommunikativa förmåga. Omdömen om provdelarna och provet som helhet Lärarna ger liksom tidigare år mycket positiva omdömen om provet. Det är en något större andel av lärarna som år 2008 anser att provet är bra och tycker att provresultaten ger en god helhetsbild på elevernas kunnande. 97 % tycker att provet är bra eller ganska bra och ingen tycker att provet är dåligt. Det delprov som lärarna uppskattar mest är Del D om tal och mönster. Så här uttrycker sig några lärare: Alla delproven var bra. Önskar att läromedel var uppbyggda på samma vis. Räkningsdelen var bra. Önskar att alla räknesätt kunde stämmas av på liknande sätt. Elevernas reaktioner på provet tycks vara mer positiva från år till år. Det är 77 % av lärarna som nämner att eleverna i huvudsak är positiva till provet och 21 % nämner att eleverna är både positiva och negativa. Några uttrycker sig så här: Lättare och roligare än de föreställt sig. De gillade geometridelen bäst. Även de som har svårigheter tyckte att proven var roliga. 24 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

27 Lärarna anser att provet fungerar allt bättre för elever i behov av stöd. Det fungerar bra eller ganska bra anser 86 % av de lärare som besvarat frågan. År 2006 var det 24 % av lärarna som ansåg att det fungerade dåligt eller ganska dåligt och i provet år 2008 är det bara 13 %. En förklaring som flera håller med om är: Att det är okej att muntligen komplettera med svar har varit till stor hjälp. Att eleverna kan få texten uppläst är en annan orsak till att det fungerar bra för elever i behov av särskilt stöd. En lärare uttrycker sig så här: Bra att de fått talen upplästa men de kunde fått lyssna som vanligt om det funnits Daisyskiva. Bedömning Lärarna (94 %) anser sig ha stöd av provet vid bedömningen av elevernas kunskaper. Bedömningsanvisningarna upplevs allt mer som ett tillräckligt underlag för bedömningen. Det är 98 % av lärarna år 2008 som svarar att de absolut eller i stort sett får ett tillräckligt underlag att jämföra med 88 % år En del lärare nämner att det har arrangerats särskilda bedömningsdagar då lärare samlats kring proven för att kunna resonera och bedöma elevernas resultat på provdelarna på ett likartat sätt. Det är också en större andel lärare än tidigare (94 %) som tycker att det är bra att provet används under två år. Genom detta verkar det ha gagnat samarbete på skolorna kring bedömning men även vid diskussioner kring elevernas resultat. Nackdelar som nämns är att det kan förekomma fusk då provet kan spridas och lärare kan förbereda sina elever. Så här skriver några lärare som ser fördelarna: Det är en poäng att kunna prata med kollegor som gjort provet innan. De tycker att det är stimulerande att hjälpa till. Man kan jämföra resultat med förra årets klass. De flesta lärarna ändrar genom provresultaten sin uppfattning av några elevers kunskaper, men 27 % av lärarna ändrar inte uppfattning av någon enda elevs kunskaper utan tycker att provet förstärker det som de redan vet. Här ser vi en förändring sedan år 2006 då det bara vara 20 % som inte ändrade uppfattning av någon enda elevs kunskaper. Kan det möjligen vara så att lärarna idag har en bättre överblick över elevernas kunskaper? Ämnesproven 2008 i grundskolans åskurs 5 25

28 Omfattning Tre av fyra lärare tycker att provet är lagom omfattande, men var femte lärare kan tänka sig ett mer omfattande prov. Här har en förändring skett. T.ex. kunde år 2005 bara 11 % av lärarna tänka sig det. Lärare svarar också i högre grad än tidigare att de kompletterar provet med uppgifter från gamla prov och då främst med uppgifter från Äp5 05/06. Här prövas de mål som inte prövas 07/08 och en del lärare kommenterar att de vill ha hjälp att bedöma elevernas kunnande kring något av de mål som är avsedda att prövas där. Lärare ger även andra förklaringar till att de använder uppgifter från gamla prov. Det kan vara att de vill avdramatisera provsituationen eller för att träna på. Det bör påpekas att man ska vara restriktiv med att använda gamla prov förutom för sitt syfte då viss återanvändning av uppgifter kan ske. För träning finns uppgifter från gamla prov att hämtas från nätet. Föräldrar kan där också se hur ett prov kan se ut och hur elevlösningar bedöms. Här följer några fler förklaringar till varför gamla prov har använts: För att dubbelkolla elever som ligger på gränsen. Som inspiration vid uppgiftskonstruktion. I läroplan och kursplan betonas analys, förståelse, visa hur du tänker. Det finns få sådana träningstillfällen i läromedlen. I kommentarerna är det flera lärare som nämner sin besvikelse över läromedlen, som de inte tycker följer målen och som de tycker är upplagda på fel sätt. Hur lyckas eleverna? Från Skolverkets insamling vid 200 skolor har resultat från ca elever per del samlats in. Dock har gruppuppgiften gjorts av betydligt färre, elever. Till PRIM-gruppen har inskickats allt provmaterial för elever som är födda den 15:e i någon av månaderna januari, februari, november och december. Genom den sistnämnda insamlingen har det funnits möjlighet att också analysera elevernas resultat på de olika uppgifterna. Insamlingarna visar att elevernas resultat inte skiljer sig nämnvärt från resultaten år De delar som eleverna lyckas bäst med är gruppuppgiften och de delar som handlar om geometri och mätningar. Gruppuppgiften Fiskelycka? visar liksom år 2007 en stor måluppfyllelse, men elevantalet är ju färre än för de individuella delarna, vilket kan försvåra jämförelsen. En något större andel flickor bedöms nå kravnivån. Gruppuppgiften är också en av delarna som elever med utländsk bakgrund lyckas bra med. Anledningen kan vara att en del elever har lättare att visa sitt kunnande i tal än i skrift. Naturligtvis kan det också bero på att det mål som prövas anses lättare att uppnå för eleverna. Enligt internationella undersökningar, t.ex. TIMSS 2003 i åk 8, har svenska 26 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

29 elever goda kunskaper i statistik och är det område som de lyckas bäst med. Lärare anser dock inte att elementära lägesmått är ett lätt mål att uppnå i åk 5. Del B Mätning klarar eleverna bra. Det finns olika typer av uppgifter inom vart och ett av områdena längd, vikt och volym. Lösningsfrekvensen på uppgifterna som behandlar längd är över 90 %. Uppgifterna i vilka massa prövas har något lägre lösningsfrekvens och lägst har uppgifterna om volym. Liksom i provet 2007 visar en hel del elever (12 %) att de inte har mätandets princip klart för sig. De klarar inte att avläsa en sak som mäts med en avbruten linjal. Eleverna räknar de utsatta talen på linjalen i stället för avstånden mellan dem eller anger talet vid linjalens slut. Det är en ungefär lika stor andel elever som avslöjar sin brist på kunskap om mätning som i en liknande uppgift I Del E Räkning får eleverna möjlighet att lösa uppgifter av olika slag med subtraktion och visa sina strategier. Liksom år 2007 klarar de denna del sämst och även år 2006 hade eleverna svårt att klara uppgifter med subtraktion. En hel del elever visar sin brist på välfungerande strategier och avslöjar att de t.ex. räknar på fingrarna. Detta måste bli föremål för undervisning. Det är intressant att jämföra uppgifterna med och utan text till uppgifter som ska lösas med samma beräkningar. Det visar sig att eleverna klarar textuppgifterna betydligt bättre även år Svenska och svenska som andraspråk. Provet i svenska och svenska som andraspråk består av fem delprov som prövar olika mål i kursplanen. Proven i svenska respektive svenska som andraspråk är desamma men ämnena har olika kursplaner. Delprov 1 är en uppgift som fokuserar elevens förmåga att läsa och förstå litterär text. I delprov 2 prövas elevens förmåga att läsa och förstå sakprosa/tidningstext. Delprov 3 är en skrivuppgift. Delprov 4 är en muntlig och skriftlig gruppuppgift som är gemensam med matematiken. I delprov 5 arbetar eleven med högläsning, samtal i par och kort individuellt skrivande. Till provet i svenska och svenska som andraspråk finns även en del som fokuserar elevens självbedömning och reflektiva förmåga. Denna del har dock inte ingått i urvalsinsamlingen. I nedanstående redogörelse redovisas svenska och svenska som andraspråk under olika rubriker. Antalet enkäter från lärare som undervisar i svenska som andraspråk utgör en liten del, ca 2 procent, av alla insända enkäter. Beskrivningen av provet i svenska som andraspråk ges därför utifrån resultaten från Skolverket i första hand och enkät svaren i andra hand. Svenska Till institutionen har lärarenkäter och 504 elevarbeten skickats in. Antalet inkomna lärarenkäter är i år något lägre än förra året. I jämförelse med den förra provpärmen har denna pärms andraomgång gett en mer omfattande Ämnesproven 2008 i grundskolans åskurs 5 27

30 återkoppling från lärarna. Slående för informationen från lärarenkäten och Skolverkets statistiska beräkningar på måluppfyllelse är att resultaten i stort är desamma för både 2007 och 2008 för ämnet svenska. Av lärarenkäten framgår att 88 procent av lärarna anser att ämnesprovet som helhet är bra eller ganska bra. En återkommande kommentar i enkäterna är att provet är heltäckande eller att man oftast vet hur barnen ligger till och att provet bekräftar det läraren noterat i andra sammanhang. Det medföljande texthäftet menar 94 procent av lärarna är tilltalande och intressant eller ganska tilltalande och intressant. Deltagandet i delproven i svenska är överlag högt, ca 97 procent, med undantag för gruppuppgiften, del 4, där endast 57 procent gjort delprovet i klassen. För den muntliga paruppgiften med skrivdel, del 5, är deltagandet 87 procent. En liten del av lärarna, 9 procent, har använt någon eller några delar från tidigare års prov. De förklaringar som anförs är t.ex. att ge eleven en ny chans om han/hon lyckats sämre än läraren förväntat eller att träna på provet så att det riktiga provtillfället blir avdramatiserat. Beroende på delprov har mellan 80 och 96 procent av eleverna nått kravnivåerna. Delprov 2, som prövar läsförståelse utifrån en autentisk tidningstext, är även i år det delprov där eleverna haft svårast att nå kraven. 20 procent av eleverna bedöms inte ha nått kravnivån på delprovet. Även delprov 1 prövar läsförståelse men delproven skiljer sig åt både vad gäller tidsåtgång och innehåll. Delprov 1 är en längre läsuppgift som utgår från en litterär text medan delprov 2 är en kortare autentisk tidningstext. En större andel elever, 86 procent, bedöms klara delprov 1. Flickorna har klarat delprov 1 bättre än pojkarna med ca 6 procentenheter. På delprov 2 skiljer sig resultaten mindre åt mellan pojkar och flickor vad gäller att klara delprovet. Flickorna klarar delprov 2 bättre än pojkarna med ca tre procentenheter. Flera av delproven i svenska visar på mycket stora könsskillnader, samtliga till flickornas fördel. Skillnaderna är mest framträdande i delprov 3 som är en längre skrivuppgift. Hela 95 procent av flickorna når upp till kraven medan 85 procent av pojkarna gör det. Delprov 1 och 2 som utgörs av läsförståelseuppgifter har av en majoritet av lärarna bedömts vara lagom krävande för elever i årskurs 5. Flera lärare har dock kommenterat det något ålderdomliga språket i texten Percy skjuter prick och simmar nästan på riktigt. En intressant kommentar som återfinns på några enkäter om texten De har drömmar om OS i Vancouver 2010 är att den inte längre kändes aktuell. Några av lärarna har i enkäten kommenterat att texten om det kvinnliga landslaget i ishockey riktar sig mer till pojkar än flickor. Bedömningsanvisningarna till läsförståelsen anses av 91 procent av lärarna ge ett tillräckligt eller i stort sett tillräckligt underlag för bedömning av elevernas kunskap. I enkäterna efterfrågas fler frågor på elevtexterna och lärarna menar att fler frågor på samma text skulle ge ett bredare och mer rättvisande bedömningsunderlag. 28 ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5

31 Delprov 3 består av två skrivuppgifter där eleverna väljer en av de två uppgifterna att skriva om. Båda uppgifterna manar till berättande skrivande. Lärarna anger i 89 procent av enkäterna att skrivuppgiften har fungerat bra eller ganska bra. En återkommande kommentar är att eleverna är motiverade och skrivsugna. Uppläggningen med två valbara uppgifter menar flera lärare är fördelaktig för eleverna eftersom de då kan välja den uppgift som tilltalar dem mest. Enligt lärarna presterar majoriteten av eleverna ungefär som de brukar göra på andra skrivuppgifter i skolan. Delprov 4 utgörs av gruppuppgiften som är en gemensam uppgift med matematiken. Resultaten för årets prov överensstämmer i stort med föregående år. Från de insända provresultaten kan man dock notera en liten uppgång i användningen av provet från 53 procent i provet 2007 till 57 procent i provet En markant förändring i elevernas engagemang har lärarna noterat mellan de två provåren. I provet 2007 var 38 procent av eleverna som deltog i gruppuppgiften engagerade i uppgiften att skriva en insändare om miljöfrågor medan det i provet 2008 var 70 procent av eleverna som visade engagemang i den skrivuppgiften. Vad denna skillnad beror på är svårt att uttala sig om. En möjlig förklaring kan vara att de senaste årens fokus på miljö- och klimatfrågor har diskuterats i större utsträckning även med de yngre barnen som då blivit mer medvetna om miljöfrågor och därmed mer engagerade i just den förelagda skrivuppgiften. Delprov 5, där eleverna ska läsa högt och samtala om dikt och bild samt skriva en kortare förklaring till sitt val av dikt och bild, har enligt lärarna fungerat på samma goda sätt som föregående år. Däremot framkommer i enkäterna för både delprov 4 och 5 att de moment som prövar den muntliga förmågan medför svårigheter med bedömningen. Framförallt menar lärarna att det är svårt att hinna med att lyssna till alla elever men även att det är svårt att organisera genomförandet. Det bedömningsunderlag som lärarna har till stöd vid genomförandet anser de ger ett tillräckligt stöd för bedömningen av elevernas färdigheter. Självvärderingen Mina tankar om att tala, läsa och skriva mottas av eleverna i ca hälften av fallen positivt och därutöver oftast utan någon särskild reaktion. Endast i några enstaka fall mottas självvärderingen negativt men vad som är anledningen till det framgår inte av lärarenkäterna. Lärarna menar att självvärderingen är intressant eftersom de får veta mer om hur eleverna resonerar kring sin språkanvändning men även eftersom den medvetandegör eleverna. Svenska som andraspråk Då antalet inkomna enkäter och elevlösningar utgör ca 2 procent av det material som provinstitutionen fått in är möjligheterna till rättvisande beskrivningar av provet i svenska som andraspråk begränsade. Därför följer här enbart en kort översikt över resultaten från provet. Ämnesproven 2008 i grundskolans åskurs 5 29

32 Av den totala mängden inskickade enkäter återfinns 28 lärarenkäter och 22 elevlösningar som är kopplade till svenska som andraspråk. Resultaten från lärarenkäterna stämmer överens med resultaten från provet Deltagandet i delproven 1 3 och 5 i svenska som andraspråk är överlag högt, ca procent. Resultaten för delprov 1 4 är i stort desamma för både 2007 och 2008 för ämnet svenska som andraspråk. Beroende på delprov har mellan 67 och 92 procent av eleverna nått kravnivåerna. Delprov 2, som prövar läsförståelse utifrån en autentisk tidningstext, är även i år det prov där eleverna har haft svårast att nå kraven. 33 procent av eleverna bedöms inte ha nått kravnivån på delprovet. Även delprov 1 prövar läsförståelse men delproven skiljer sig åt både vad gäller tidsåtgång och innehåll. Delprov 1 utgår från en litterär text medan delprov 2 utgörs av en sakprosatext. En större andel elever, 76 procent, bedöms klara delprov 1. Ett undantag till det höga deltagandet är gruppuppgiften, del 4, där 63 procent gjort delprovet. I jämförelse med förra årets resultat är det dock en liten nedgång från 69 procent. Vad denna nedgång beror på har inte gått att utläsa från enkäterna. Andelen som genomför delprov 4, gruppuppgiften, i svenska som andraspråk är fortfarande högre än i svenska. För den muntliga paruppgiften med skrivdel, delprov 5, är deltagandet 86 procent. Delprov 5, handlar om att samtala om en dikt och bild samt kortskriva och förklara sitt val av dikt och bild. Det är i detta delprov som andraspråkseleverna lyckas bäst, och 92 procent uppnår kravnivån. Andelen elever som nått kravnivån på delprovet har ökat från 87 procent 2007 till 92 procent ÄmnesproveN 2008 i grundskolans årskurs 5