Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: Regionala utvecklingsnämnden Datum: Tid: 10:00-14:00 Plats: Huseby bruk, Grimslöv Ledamöter Joakim Pohlman (S), ordförande Tony Lundstedt (S), vice ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande Helen Bengtsson (S) Olja Pekusic (S) Martina Gustafsson (S) Ingemar Almkvist (S) Jerker Nilsson (V) Bo Frank (M) Cheryl Jones Fur (MP) Soili Lång Söderberg (M) Anna Johansson (C) Bengt Germundsson (KD) Gunnar Nordmark (L) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Anne Karlsson (S) Monica Widnemark (S) Anton Håkansson (S) Mikaela Gross (V) Magnus Gunnarsson (M) Björn Tisjö (M) Catharina Winberg (M) Patrik Davidsson (C) Övriga kallade Patric Littorin Christel Gustafsson Lena Eriksson

2 Kallelse Utskriftsdatum: Justering av protokoll Sammanfattning Föreslås att utse Carina Bengtsson att jämte ordförande justera protokollet. 2 Fastställande av dagordning 3 Tema Skolutveckling Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Fokus under förmiddagen är skolutveckling, vad är på gång nationellt och regionalt, vad görs idag och vad är på gång framöver! Information om nya Kompetens och lärande där Region Kronoberg tar ett helhetsgrepp kring kompetensförsörjning. På programmet står även test av AV-Medias nya teknik, som används av länets skolor, samt besöka utställningen Teknik då, nu och imorgon som hitintills besökts av elever i länet. En röst från utvärderingen av Not Nya Höjder 2.0 säger så här: Det är lätt att förstå betydelsen av att samhället riktar fokus mot framtida kompetensförsörjning och identifierar bristyrken. Det är dock en betydligt svårare uppgift att gå från ord till handling, där man bestämmer sig för en praktisk väg att gå för att komma åt problemet. Här ligger en av projektets allra största styrkor. Projektarbetet har visserligen initierats från regionens kontor i centrala Växjö, men i praktiken genomförts på skolor och i klassrum i Lidhult, Åseda, Älghult, Hamneda, Ingelstad, Grimslöv, Markaryd och så vidare. Projektet har gjort ett svårt begreppsområde både hanterbart och begripligt, och nått ut till sammanlagt 101 skolor i samtliga länets kommuner. Det är tveklöst imponerande och väldigt bra jobbat

3 Kallelse Utskriftsdatum: Rapporter från externa uppdrag Sammanfattning Regionala utvecklingsnämndens ledamöter rapporterar från externa uppdrag. 5 Regionala utvecklingsdirektörens rapport Sammanfattning Regionala utvecklingsdirektören lämnar en aktuell lägesrapport över Region Kronobergs arbete med regional utveckling. 6 Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 för regionala utvecklingsnämnden (17RK732) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information. Sammanfattning Verksamheten fortlöper enligt plan inom de prioriterade områdena. Kommunikations-planen har följts med aktiviteter. Det ekonomiska resultatet för december 2017 uppgår till tkr. Det positiva resultatet uppkommer av vakanser och långtidssjukskrivningar. Beslutsunderlag Förslag till beslut Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 för RUN

4 Kallelse Utskriftsdatum: Årsredovisning RUN Anslag 1: (18RGK58) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera information till protokollet. Sammanfattning Region Kronoberg har tilldelats kr i statligt 1:1-anslag för regionala tillväxtåtgärder Medlen kan enligt regleringsbrev användas till följande ändamål: Regional projektverksamhet; Regionalt företagsstöd och Stöd till kommersiell service. I årets regleringsbrev anges även att kr får användas till uppföljning och utvärdering kopplat till anslaget. Regeringen använder sig av ett s.k. bemyndigandesystem (även kallat bemyndiganderam) för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Bemyndigandesystemet gör det möjligt att ta beslut (åtaganden) som sträcker sig över flera år, vilket kan liknas vid en kredit. Maxgränsen för bemyndigandet fastställs i regleringsbrevet för respektive år. Detta innebär att flerårsbeslut är möjliga, men också att en del av anslaget är intecknat redan vid årets början. Årets bemyndiganderam är max 35 mkr och baseras på Region Kronobergs anslagsutfall över tid. Konkret innebär det följande: För varje utbetalning på anslaget sjunker bemyndigandet för varje beslut ökar det. Under året kan man alltså ligga över maxtaket det är först vid årets slut man måste ligga under. Till varje RUN ska en sammanställning av nya projektbeslut (när sådana tagits) redovisas samt för vilka ändamål (se bilaga som avser projektbeslut 2017 för föreslagen struktur) då en sådan sammanställning efterfrågats under 2017 för 2018; istället för den beslutsutrymmesmodell som använts tidigare år som inte fyller sin funktion längre då den varken är ändamålsenlig eller pedagogisk. Beslutsunderlag Förslag till beslut Anslag 1: Anslag 1: Bilaga beslutsunderlag

5 Kallelse Utskriftsdatum: Medel till projektet Glasriket på tillväxt (17RK2329) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar: att bevilja högst kronor till rubricerat projekt, med fördelningen kronor för år 2018, kronor för år 2019 och kronor för år att anslå medlen ur anslaget 1:1. att beslutet gäller under förutsättning att övriga medfinansiärer beviljar medel enligt finansieringsplan. Sammanfattning Glasriket på tillväxt avser att bemöta de nya utmaningar som finns i att utveckla Glasriket till en exportmogen och hållbar besöksdestination utifrån det skifte näringslivet genomgår i de fyra glasrikeskommunerna Emmaboda, Nybro, Uppvidinge och Lessebo kommuner. Projektet kommer att arbeta med en etablerad, professionell och omfattande destinationsutvecklingsprocess vilken sker i samverkan mellan kommuner och företag. Glasriket kommer som destination att utgöra ett komplement till andra destinationer i regionen och framhålls i Region Kronobergs besöksnäringsstrategi som en av länets regionala dragare. Glasriket på tillväxt siktar framförallt mot målet Balanserad tillväxt i gröna Kronoberg då projektets målsättning är att medverkande företag ska ha ökat sin omsättning och antalet anställda med 20 % inom fem år efter projektets avslut. Prioriteringen projektet bemöter är Utveckla diversifiering och innovationsförmåga. Projektet relaterar till flera samhandlingsområden inom prioriteringen genom sin utvecklingsprocess och sitt mål att skapa en exportmogen destination: Utveckla innovationsfrämjande ledarskap, arbetskulturer och former för samverkan, Utveckla utmaningsdriven innovation och samverkan i nya gränssnitt och Utveckla regionala fokusområden med stark internationell konkurrenskraft. Projektet utgör också en konkret insats utifrån Region Kronobergs besöksnäringsstrategi vilken framhåller Glasriket som en stark dragare i länet. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Medel till projektet Glasriket på tilväxt Beslutsunderlag:Glasriket på tillväxt

6 Kallelse Utskriftsdatum: Svar på skrivelse Prioritera upp länsvägarna 120 och 122 (17RK2402) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna svar på skrivelse från Älmeboda Centerpartiavdelning, Älmeboda Centerkvinnor och Tingsryds Centerkrets. Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse daterad 11 december 2017 från Älmeboda Centerpartiavdelning, Älmeboda Centerkvinnor och Tingsryds Centerkrets. Skrivelsen framhåller att länsvägarna 120 och 122 lyfts upp i prioriteringslistan för utredning i Kronobergs länstransportplan Skrivelsen framhåller också att det finns behov av åtgärder på hela länsvägarna 120 och 122 genom Tingsryds kommun. Skrivelsens synpunkter kan inte påverka eller förändra länstransportplanen för Kronobergs län då den antogs av regionfullmäktige den 6 december Region Kronoberg har dock tagit emot synpunkterna och dessa kommer att beaktas i arbetet med kommande länstransportplan för perioden Beslutsunderlag Förslag till beslut - Svar på skrivelse - Prioritera upp länsvägarna 120 och 122 Förslag till Svar på skrivelse - Prioritera upp länsvägarna 120 och 122 Skrivelse- Prioritera upp länsvägarna 120 och Anmälningar för kännedom Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera anmälningsärendena till protokollet.

7 Kallelse Utskriftsdatum: Anmälningar 16RK Skrivelse om att prioritera länsvägarna 120 och 122, beslut från Tingsryds kommun 11 Kurs och konferens 2018 (18RGK98) Sammanfattning Europaforum 9 maj 2018 i Alvesta - Tylösandsdagarna maj Övriga ärenden

8 6

9 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK7327RK732 Handläggare: Lena Eriksson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 för regionala utvecklingsnämnden Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information. Sammanfattning Verksamheten fortlöper enligt plan inom de prioriterade områdena. Kommunikations-planen har följts med aktiviteter. Det ekonomiska resultatet för december 2017 uppgår till tkr. Det positiva resultatet uppkommer av vakanser och långtidssjukskrivningar. Joakim Pohlman Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 2017 för regionala utvecklingsnämnden Sida 1 av 1

10 Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning Regional utvecklingsnämnd Årsredovisning

11 SAMMANFATTNING INVÅNARE Arbetet har skett i stort enligt plan inom de prioriterade områdena för året. Det har bland annat tagits fram en ansökan med länets samtliga kommuner kring samplanering, en ny länstransportplan har antagits och det har tagits fram ett digitalt system för att ge mindre företag kostnadsfri rådgivning den så kallade konsulttimmen. Region Kronoberg och länets kommuners nämnder för skola och socialtjänst har även beslutat om ett uppdrag kring att utreda länsgemensam organisering kring barn och unga med komplex problematik. Styrtalet för Gröna Kronobergsmålen följs upp per år och kvarstår på 3/10 mål uppnådda i enlighet med 2016-års årsredovisning. Antalet samhandlingspunkter som är aktiverade har ökat successivt under året och ligger över målvärdet. MEDARBETARE Arbetet har skett enligt plan med en omflyttning i den aktivitetsbaserade miljön och tydliggörande av zoner som har lett till att den kreativa zonen nyttjas av medarbetarna i betydligt större utsträckning än tidigare. Styrtalet andelen medarbetare som arbetar utmaningsdrivet ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Vad gäller styrtalen från medarbetarenkäten så har dessa inte följts upp på samma sätt vid senaste undersökningen varför det inte går att säga något om utvecklingen. VERKSAMHETSUTVECKLING Arbetet under året har skett enligt plan. Kommunikationsplanen för Gröna Kronoberg har följts med aktiviteter som exempelvis kommunbesök i samtliga kommuner under året förutom i Alvesta där besöket genomförs i februari En aktualitetsprövning och förslag på revidering av Gröna Kronoberg har under perioden tagits fram. Styrtalet som mäter Region Kronobergs aktiva engagemang i projektutvecklingen har för kvartalet överträffat målet, p.g.a. relativt få ansökningar med god förankring. Ett utvecklingsindex för verksamheten har tagits fram som visar en positiv utveckling under året. EKONOMI Arbetet har i stort skett enligt plan. Flera olika insatser har skett för att stötta kommunerna och andra aktörer kring projektutveckling. Region Kronoberg har arbetat mer aktivt med att själva söka och driva projekt bland annat har av EU beviljats en ansökan gällande Hållbar mobilitet i Gröna Kronoberg som kommer komma kommunerna till del. 1

12 Jan-Dec Belopp i mnkr Intäkter , ,3 Kostnader , ,4 Resultat 1 794, ,9 Christel Gustafsson Förvaltningsdirektör 2

13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Driva utveckling i linje med målen i Gröna Kronoberg Utveckling av planeringsunderlag för bredare infrastrukturplanering Utveckla arbetet med platsutveckling och service i glesa miljöer Utveckla tjänster och paketering av stödresurser till företagare Utveckla konceptet "Barnens bästa i Kronoberg" 6 2 Skapa en arbetsmiljö som präglas av ett utmaningsdrivet arbetssätt Fortsatt utveckling av en aktivitetsbaserad arbetsmiljö Tillämpa verktygen i gröna tråden 7 3 Stärka vår roll som regional utvecklingsaktör Kommunicera Gröna Kronoberg Ta fram förslag på revidering av Gröna Kronoberg 9 4 En hållbar ekonomi i balans Öka projektfinansieringen 11 3

14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INVÅNARE Målbilden är att Region Kronoberg ska driva utveckling i linje med målen i Gröna Kronoberg. Till 2025 ska alla målen i Gröna Kronoberg vara uppnådda. MÅL 1 DRIVA UTVECKLING I LINJE MED MÅLEN I GRÖNA KRONOBERG Indikator Måluppfyllelse Gröna Kronoberg Startläge Senast utfall Mål 2017 Mål ,5/10 3/10 4/10 5/10 Kommentar: utfall för 2017, mäts årligen. Måttet anger hur många av de tio RUS-målen som kommer, givet trenden, de senaste åren (i regel 3-5 år), att vara uppfyllda Att observera är att då måttet utgår från de senaste årens data och inte innehåller andra antaganden får exempelvis en lågkonjunktur stor inverkan på framskrivningen. Måttet ska således utläsas som vad händer om utvecklingen under senaste åren fortsätter även framöver. Därmed är måttet inte med nödvändighet det mest sannolika utfallet. Andel samhandlingspunkter som Regional utveckling har pågående insatser inom 67 % 89 % 80 % 100 % Kommentar: En stor del av de samhandlingspunkter som finns i Gröna Kronoberg är aktiverade. HANDLINGSPLANER Nedanstående handlingsplaner stödjer arbetet med att driva utveckling i linje med målen i Gröna Kronoberg och de berörs även i de samhandlingspunkter som följs upp. 1.1 Utveckling av planeringsunderlag för bredare infrastrukturplanering Arbetet med ny länstransportplan (LTP) för perioden löpte enligt plan. Remissperioden pågick under 14 veckor från den 14 juni till 22 september. I slutet av remissperioden arrangerades ett seminarium för länets kommuner. Under hösten bearbetades inkomna synpunkter och den 6 december kunde slutligen Länstransportplanen för Kronobergs län fastställas av Regionfullmäktige. Planen är nu överlämnad till Regeringen och kommer att slutligen fastställas under våren Parallellt med länstransportplanen var också det relaterade dokumentet Cykla i gröna Kronoberg på remiss. Under remissperioden framfördes en del kritik, vilket medförde att dokumentet inte kunde antas som planerat under Arbetet planeras att slutföras under Arbetet med att ta fram modell för socialkonsekvensbeskrivning (SKB) har löpt parallellt med LTPprocessen. LTP har tjänst gjort som modellprocess. Initialt har fokus legat på att identifiera 4

15 nyckelpersoner på den regionala nivån (Region Kronoberg, Trafikverket och Länsstyrelsen) med kompetens kopplat till transport och sociala aspekter (bl. a infrastruktur, kollektivtrafik, folkhälsa, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och kompetensutveckling). Sociala aspekter som kan vara relevanta att arbeta med inom transportinfrastrukturen på den regionala nivån har identifierats. Nulägesanalyser kopplat till sociala utmaningar och transportinfrastruktur-planeringen har genomförts, vilka legat till grund för de fördjupade resonemang om sociala konsekvenser som återfinns i prioriteringarna i LTP. Under våren 2018 kommer en modell/arbetsprocess vidareutvecklas för SKB, vilken kan vara användbar inom flera planeringsområden. 1.2 Utveckla arbetet med platsutveckling och service i glesa miljöer Arbetet har skett enligt plan och fokuserat på de mindre orterna i länet. En utvecklingspott är kopplad till arbetet för mobilisering av projekt och ett projekt har nu tagits fram i samverkan med länets samtliga kommuner. Projektet är beviljat av Regionala utvecklingsnämnden men ännu ej påbörjat. Projektet berör samplanering över såväl geografiska som sektoriella gränser och syftar bland annat till att synliggöra de mindre orternas roll i en regional kontext samt tillhandahålla processtöd i kommunernas översiktsplanering. Gällande service i glesa miljöer har en gedigen kunskapsbank byggts under det projekt som genomförts sedan hösten 2016 och som nu går mot sitt slutskede. Samtliga kommuner har bidragit med kunskap till den nulägesanalys som gjorts, liksom lanthandlare, föreningar och lokala eldsjälar. Två breda samverkansträffar har genomförts utifrån olika teman. Förberedande arbete för etablering av ett regionalt servicenätverk har legat i fokus, där samtliga offentliga aktörer (samt Leaderområden) i regionen ges utrymme för gemensamt strategiskt arbete för serviceutveckling. Nätverkets roll kommer att få tydlig koppling till den kommande revideringen av det regionala serviceprogrammet, samt framtagande av årliga handlingsplaner. Nätverket får även en betydande roll i prioritering av medel inom landsbygdsprogrammet (investeringsstöd). 1.3 Utveckla tjänster och paketering av stödresurser till företagare Projektet - Konsultstöd till små företagare i Kronoberg, tilldelades kronor (ERUF), fördelat på 3 år, Region Kronoberg matchar finansieringen med samma belopp. Syftet med projektet är att erbjuda företag med 0-49 anställda upp till sex timmars kostnadsfri rådgivning av en extern konsult inom områdena; marknad och sälj, ekonomi och juridik, IT och digitalisering samt organisation och ledarskap. Under 2017 har externa konsulter upphandlats och en hemsida, Konsulttimmen.se, tagits fram. Konsulttimmen.se innehåller information om stödet och konsulter, samt ansökningsformulär. Ansökan hanteras genom ett enkelt digitalt system vilket kräver minimalt med insatser både för ansökan och för uppföljning. Stödet lanserades den 30 november och ett 10-tal ansökningar har kommit in och beviljats under perioden. Totalt beräknas ca 600 unika företag ta del av stödet under projektperioden, som pågår till om med Under våren avslutades utlysningen "Konkurrenskraftig produktion - Fokus: digitalisering och cirkulär ekonomi. Flera intressanta projektidéer framkom och arbetsmetoden uppfattades givande och kreativ. Processen med att utveckla de projektidéer som föddes i anslutning till den riktade utlysningen pågår fortfarande. Under 2017 har Hållbar Tillväxt delvis drivit och sedan (efter att LNU tagit över huvudansvaret) stöttat arbetet med en kraftsamling kring digitalisering i länet. Uppföljning av arbetsmetoden pågår. 5

16 1.4 Utveckla konceptet "Barnens bästa i Kronoberg" Arbetet har skett enligt plan. Uppdraget att utreda länsgemensam organisering för insatser till barn och unga förväntas lägga fram förslag för beslut under Utifrån chefsgruppens besök i Edinburgh i maj genomfördes ett seminarium och en konferens med medverkande från Edinburgh och Highland i december. Rubriken och frågeställningen för seminariet var: Kronoberg - det bästa länet att växa upp i? Medverkan från Skottland i december förväntas stödja den fortsatta förbättringsprocessen, deras arbete med Getting it right for every child är en viktig kunskapskälla och inspiration. Länets arbete har blivit uppmärksammat på nationell nivå. På konferensen i december medverkade företrädare för sex nationella uppdrag. Uppdraget till Skolverket och Socialstyrelsen, tidiga och samordnade insatser för barn och unga, har i sitt inledande arbete intervjuat två medarbetare från folkhälsa och social utveckling. Region Kronoberg och därigenom det länsgemensamma arbetet för barnens bästa medverkar tillsammans med fem kommuner utanför vårt län i det nordiska projektet, Nordisk 0-24: Tvärsektoriellt samarbete för utsatta barn och unga. Arbetet leds av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Under 2018 förväntas en utveckling av såväl samarbetet som förutsättningarna för samhandling för barnens bästa, en utveckling som stöds genom inspiration och kunskap från Skottland. 6

17 MEDARBETARE Målbilden är fortsatt att medarbetarna ska arbeta utmaningsdrivet i större utsträckning, dvs. ha utmaningen i fokus och samhandla och samverka med de medarbetare och aktörer som bäst kan bidra till att nå utmaningen. Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen behöver fortsätta att utvecklas och utforskas för att uppnå en god arbetsmiljö och för att den ska kunna användas som ett strategiskt verktyg i medarbetarnas arbete. MÅL 2 SKAPA EN ARBETSMILJÖ SOM PRÄGLAS AV ETT UTMANINGSDRIVET ARBETSSÄTT. Indikator Medarbetare som upplever att de arbetar utmaningsdrivet enligt definition Startläge Senast utfall Mål 2017 Mål % 57 % 75 % 100 % Kommentar: En liten ökning under året Målkvalité enligt medarbetarenkät 51,1 51,1 51,1 >70 Stressprofil enligt medarbetarenkät/ Medarbetarprofil 41,8 41,8 41,8 <41,8 Kommentar: En ny medarbetarenkät har genomförts i slutet av 2017 men frågorna skiljer sig åt från 2015 års undersökning så resultatet är ej jämförbart. HANDLINGSPLANER 2.1 Fortsatt utveckling av en aktivitetsbaserad arbetsmiljö Planerade förändringar i den fysiska arbetsmiljön har genomförts. En glasvägg har exempelvis satts upp för att skapa en tyst zon. Det har tagits fram skyltar som beskriver i vilken zon du befinner dig i. Den kreativa zonen har under hösten fått whiteboards, lampor och tyger som gör miljön trevligare. Ett tydligt resultat är att fler arbetsgrupper i större utsträckning använder den kreativa zonen för möten och diskussioner. En uppföljning av om upplevelsen av arbetsmiljön var tänkt att genomföras under september/oktober men kommer istället genomföras i början av 2019 då arbetet inte var färdigställt förrän i slutet av året. 2.2 Tillämpa verktygen i gröna tråden Arbetet har bedrivits i stort sett enligt plan. För att utveckla det utmaningsdrivna arbetssättet har ledningsgruppen kontinuerligt diskussioner kring arbetssätt, arbetsmiljö och utmaningar kopplat till "inbyggda gränser" i sakområden och organisation. En organisationsöversyn har genomförs under året som ledde till att viss omförflyttning av sakområden mellan avdelningarna, exempelvis flyttades kompetensfrågan från Hållbar tillväxt till avdelningen Kunskap och lärande. 7

18 För att stärka arbetet med verktygen i gröna tråden både internt och externt har tydligare instruktioner om hur verktygen kan tillämpas lagts ut på Gröna Kronobergswebben istället för att, som först var tänkt, ta fram lathundar endast för medarbetarna. Utifrån vad indikatorn medarbetare som arbetar utmaningsdrivet visar måste arbetet med att få medarbetarna att systematisk tillämpa verktygen i gröna tråden på olika sätt fortsätta även under Sjukfrånvaro RUN (i procent av ordinarie arbetstid) JAN - DEC 2017 JAN DEC 2016 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Regional utveckling totalt 5,9 6,9 2,6 3,5 4,3 0,8 Region Kronoberg totalt 5,3 6,0 3,0 5,4 5,9 3,8 Under 2017 ligger sjukfrånvaron på en högre nivå än för Region Kronoberg totalt. Detta beror på att avdelningen har drabbats av ett antal långtidssjukskrivningar. Där det är arbetsrelaterat har rehabiliteringsinsatser satts in och de flesta av dessa är delvis på väg tillbaka och arbetar partiellt. En bidragande orsak är hög arbetsbelastning i kombination med svårigheter att rekrytera. 8

19 VERKSAMHETSUTVECKLING Målbilden inom verksamhetsutveckling är att Region Kronoberg ska vara en drivande regional utvecklingsaktör genom en aktuell och känd regional utvecklingsstrategi. För effektiv samhandling krävs att innehållet i Gröna Kronoberg kommuniceras ytterligare till länets aktörer. MÅL 3 STÄRKA VÅR ROLL SOM REGIONAL UTVECKLINGSAKTÖR Indikator Beviljade ansökningar om 1.1. medel där Region Kronoberg varit en aktiv utvecklingsaktör enligt definition Startläge Senast utfall Mål 2017 Mål % 100 % 80 % 90 % Kommentar: Definition: Region Kronoberg har gett projektägare återkoppling och kvalitetssäkrat projektet så att det ligger i linje med prioriterade insatser och strategier som bidar till regional utveckling. Alla tre punkterna ska vara uppfyllda innan sista ansökningsdatum; inledande samtal i möte/telefon, coachande samtal i möte/telefon, återkoppling på utkast. Det var under 2017 relativt få projekt, med tät kontakt som har bidragit till resultatet. Utvecklingsindex: Region Kronobergs externa verksamhet ,1 Kommentar: Utgår från 100 som var första mätningen. För tidigt att göra några större tolkningar av resultatet. HANDLINGSPLANER 3.1 Kommunicera Gröna Kronoberg Arbetet har skett enligt plan. År 2017 gjordes en förflyttning och satsning på att öka kunskapen om att Region Kronoberg är en drivande regional utvecklingsaktör. Under 2017 har vi fortsatt våra månadssatsningar där vi lyfter en sakfråga/händelse/event och sprider den brett i många av våra kanaler. Alla kommuner i länet besöktes under hösten 2017, utom Alvesta som besöktes i februari Under besöken var temat folkhälsa och hur nuläget är i kommunen och i länet. 3.2 Ta fram förslag på revidering av Gröna Kronoberg Under våren genomfördes en aktualitetsprövning med tre alternativ att välja på för revidering av Regionala utvecklingsstrategin - Gröna Kronoberg Alternativ 1: smärre uppdateringar, förstärka horisontella kriterier och behålla strukturer. Alternativ 2: justering av prioriteringar och indelningar och mer utvecklade rekommendationer. Alternativ 3: total revidering av strategin med inriktning mot högre konkretion och högre styreffekt och ny styrkedja för underdokument. Förslagen har presenterats för Regional utvecklings ledningsgrupp, kommunchefsgruppen samt Region Kronobergs ledningsgrupp. I 9

20 december tog Regionala utvecklingsnämnden ett beslut att föreslå Regionstyrelsen att besluta om att alternativ 2 ska genomföras och vara färdigt i slutet av

21 EKONOMI Målet är att externa intäkterna ska täcka minst 46 % av totala intäkterna. Detta ska innefatta både den externa och interna budgeten. Genom ett förnyat arbetssätt ska projektverksamheten öka, som ett bidrag till att mobilisera insatser för att uppnå målen i Gröna Kronoberg. MÅL 4 EN HÅLLBAR EKONOMI I BALANS Indikator Andel externa intäkter av total kostnadsomslutning Startläge Senast utfall Mål 2017 Mål % 54,7 >=46% >=46% HANDLINGSPLANER 4.1 Öka projektfinansieringen Handlingsplanen har i huvudsak genomförts enligt plan, med smärre avvikelser som i huvudsak beror på minskade personalresurser från och med mars på grund av sjukskrivning. Det har pågått strategisk mobilisering av projekt för att uppnå Gröna Kronoberg enligt ny metod (prioritering, intressentanalys, workshops) som kan utmynna i utlysningar eller projekt som ägs av Region Kronoberg eller andra aktörer. Uppföljning sker löpande för att värdera resultat i förhållande till nedlagd tid. En utlysning på tema Smart och konkurrenskraftig industri har genomförts under våren 2017, i samband med utlysningen erbjöd regionen ett strategiskt och utökat processtöd. Tyvärr inkom inga ansökningar till utlysningen, men aktörerna som deltog uppgav att de uppskattade stödet som konstruktivt och ett bra sätt att arbeta. Detta ledde sedan till att några av aktörerna som deltog vidareutvecklade sin idé tillsammans med Region Kronoberg och beviljades medel för en ansökan som lämnades till Tillväxtverket i slutet av Erbjudande om stöd i process-och projektutveckling i syfte att höja externfinansiering ges löpande till aktörer i länet genom såväl interna som externa nätverk. På grund av en ansträngd personalsituation har en del insatser som var planerade under våren blivit nedprioriterat till exempel skrivarstugor. Två skrivarstugor har erbjudits aktörer i länet under hösten, men då intresset varit lågt har dessa ställts in. Istället har enskilda konsultationer erbjudits de aktörer som vill utveckla sina idéer. Utöver detta har projektutveckling, informationsmöten och rådgivning om EU-program samt regionala tillväxtmedel hållits löpande. Under året har åtta informationstillfällen arrangerats med fokus på såväl regionala tillväxtmedel som EU-program främst regional- och socialfond och Interreg. I den mån det är möjligt bjuder vi in de myndigheter som är ansvariga för programmen och ger möjlighet för aktörer i länet att boka enskilda projektkonsultationer för att få feedback på sin idé och riktlinjer för ansökningsförfarande med mera. Intresset för informationstillfällena är relativt stort, däremot har söktrycket både på regionala tillväxtmedel och EU-finansiering varit lågt under Processtöd och stöd i projektutveckling ges till aktörer på förfrågan, efter behov och önskemål, oavsett finansieringskälla. Fokus i verksamheten ligger dock på regionala tillväxtmedel, EU-program och nationella myndigheters program, men ambitionen är att aktörer ska kunna komma med sin idé och också få stöd att hitta passande finansieringskälla. Antalet inkomna och beslutade ansökningar avspeglar 11

22 inte antalet konsultationer eller önskemål om stöd, endast ett fåtal aktörer utvecklar sin idé vidare och lämnar in ansökningar. Flera samtal, mail och konsultationer tillhandahålls aktörer varje vecka. Samverkan och projektmobilisering sker med övriga regioner inom Småland och Öarna. Regionen har under våren ansökt om och beviljats medel från EU och regionen för projektet "Hållbar mobilitet i Gröna Kronoberg" där insatser också kommer länets kommuner till del. En liknande projektinsats med EU-finansiering som också beviljats medel är "Konsulttimmen" där företag får möjlighet att kostnadsfritt använda sig av konsult för att utveckla sin verksamhet. Ytterligare en större insats är projektet "Regional samplanering". Projektintäkterna har ökat under året i förhållande till plan. Uppföljning har skett löpande under året, och visat att den externa finansieringen har inkommit och att den ökar. Resultat RUN Månad JAN-DEC Resultaträkning exkl proj (tkr) Utfall ack Budget Ack Differens Rullande Årsbudget 12 mån 2017 Internt stöd Projektkontor ekonomiskt stöd Kunskap och lärande Folkhälsa och social utveckling Hållbar tillväxt Totalsumma För 2017 visar Regional Utveckling ett positivt resultat på 1,8 miljoner kronor. De positiva avvikelserna beror till största del på att verksamheterna har vakanser bland personalen på avdelningen. Verksamheterna har därför inte bedrivits i den takt som planerats och kostnaderna har inte upparbetats. Regional utveckling har drabbats av ett antal långtidssjukskrivningar där vikarier inte ha tagits in. På Kunskap och lärande har ett negativt resultat uppkommit vilket i sin helhet beror på den interkommunala ersättningen som inte kunde förutses. Det kom in leverantörsfaktor avseende höstterminen 2017 i slutet av december på högre belopp än beräknat. Denna kostnad har successivt ökat år från år. Budgeterade heltidstjänster 2017 är 69,15 varav 12,49 är budgeterade att projektfinansieras var det 78 anställda. Av dessa var 10 visstidsanställda och 5 medarbetare har valt att arbeta deltid. I dagsläget har förvaltningen 17 externfinansierade projekt, sen tillkommer ett antal projekt där verksamheten är inblandad på ett eller annat sätt. 12

23 7

24 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 18RGK58 Handläggare: Joao Minelmio, Regional utveckling Datum: Regionala utvecklingsnämnden Anslag 1: Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera information till protokollet Sammanfattning Region Kronoberg har tilldelats kr i statligt 1:1-anslag för regionala tillväxtåtgärder Medlen kan enligt regleringsbrev användas till följande ändamål: Regional projektverksamhet; Regionalt företagsstöd och Stöd till kommersiell service. I årets regleringsbrev anges även att kr får användas till uppföljning och utvärdering kopplat till anslaget. Regeringen använder sig av ett s.k. bemyndigandesystem (även kallat bemyndiganderam) för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Bemyndigandesystemet gör det möjligt att ta beslut (åtaganden) som sträcker sig över flera år, vilket kan liknas vid en kredit. Maxgränsen för bemyndigandet fastställs i regleringsbrevet för respektive år. Detta innebär att flerårsbeslut är möjliga, men också att en del av anslaget är intecknat redan vid årets början. Årets bemyndiganderam är max 35 mkr och baseras på Region Kronobergs anslagsutfall över tid. Konkret innebär det följande: För varje utbetalning på anslaget sjunker bemyndigandet för varje beslut ökar det. Under året kan man alltså ligga över maxtaket det är först vid årets slut man måste ligga under. Till varje RUN ska en sammanställning av nya projektbeslut (när sådana tagits) redovisas samt för vilka ändamål (se bilaga som avser projektbeslut 2017 för föreslagen struktur) då en sådan sammanställning efterfrågats under 2017 för 2018; istället för den beslutsutrymmesmodell som använts tidigare år som inte fyller sin funktion längre då den varken är ändamålsenlig eller pedagogisk. Joakim Pohlman Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag, daterat Bilaga tabell, daterad Sida 1 av 1

25 Beslutsunderlag Diarienr: 18RGK58 Handläggare: Joao Minelmio, Regional utveckling Datum: Anslag 1: Ärende Region Kronoberg har tilldelats kr i statligt 1:1-anslag för regionala tillväxtåtgärder Medlen kan enligt regleringsbrev användas till följande ändamål: Regional projektverksamhet; Regionalt företagsstöd och Stöd till kommersiell service. I årets regleringsbrev anges även att kr får användas till uppföljning och utvärdering kopplat till anslaget. Regeringen använder sig av ett s.k. bemyndigandesystem (även kallat bemyndiganderam) för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Bemyndigandesystemet gör det möjligt att ta beslut (åtaganden) som sträcker sig över flera år, vilket kan liknas vid en kredit. Maxgränsen för bemyndigandet fastställs i regleringsbrevet för respektive år. Detta innebär att flerårsbeslut är möjliga, men också att en del av anslaget är intecknat redan vid årets början. Årets bemyndiganderam är max 35 mkr och baseras på Region Kronobergs anslagsutfall över tid. Dock kan inga anslagsmedelmedel överföras mellan åren det anslag som Region Kronoberg tilldelats för 2018 måste betalas ut under året, annars återförs de till staten. De beslut som tas varje år måste därför ta hänsyn till både föregående års utfall i form av utbetalningar och kommande års löften. För att samtliga medel ska kunna betalas ut under året, måste beslut tas omfattande en högre summa än anslaget (vilket bemyndiganderamen är till för). Bemyndigande istället för beslutsutrymme Under sker en successiv överföring av 1:1-anslag från Lst Kronoberg till Region Kronoberg; enligt den (i samband med regionbildningen) av Näringsdepartementet beslutade trappan. År 2016 höjdes, utöver trappan, Region Kronobergs totala anslag oväntat med 2 mkr. Generell anslagshöjning har varit efterfrågat men innevarande års utbetalningar utgår som brukligt främst från tidigare års åtaganden. Dessa åtaganden har historiskt sett varit lägre sett till att anslaget även det var lägre var anslaget tkr, och jämfört med tkr Tidigare år har anslag och bemyndigande hanterats genom en beslutsutrymmesmodell där månadsläget redovisats vid varje RUN. Modellen hade sina fördelar när anslaget var lägre men bedömningen är den att det varit svårt att dra några slutsatser när anslaget ökat och att modellen även är onödigt krånglig. Dessutom konstateras att den rent krasst inte fyller sin funktion längre att den varken är ändamålsenlig eller pedagogisk. Det har sedan 2016 varit tydligt att det tar längre tid att komma ikapp anslaget med nya åtaganden framåt. År 2016 blev t.ex. utfallet i form av utbetalningar trots allt acceptabelt men åtaganden framåt landade väldigt lågt, sett till att vi gjort våra prognoser utifrån ursprungstrappan. Detta har därmed haft en inverkan på 2017 års anslagsutfall där vi ännu inte kommit ikapp den nämnda anslagshöjningen på 2 mkr kr utbetalt (anslaget var på kr). Under 2017 har dock många nya åtaganden framåt tillkommit. Detta illustreras tydligast genom att utestående åtaganden 2016 var tkr medan utestående åtaganden 2017 landat på tkr; något som är nödvändigt sett till anslagsnivån 2018 och framåt.

26 Beslutsunderlag Diarienr: 18RGK58 Handläggare: Joao Minelmio, Regional utveckling Datum: Ingången är därför att framledes istället utgå från den faktiska bemyndiganderamen att målet varje år ska vara att komma så nära maxtaket (35 mkr 2018) som möjligt i realiteten har det nämligen visat sig att det är det som krävs för att vi ska kunna få ut innevarande års anslag samt grunda för kommande års utbetalningar. Konkret innebär det följande: För varje utbetalning på anslaget sjunker bemyndigandet för varje beslut ökar det. Under året kan man alltså ligga över maxtaket det är först vid årets slut man måste ligga under. Till RUN ska istället en sammanställning av nya projektbeslut (när sådana tagits) redovisas samt för vilka ändamål (se bilaga som avser projektbeslut 2017 för föreslagen struktur) då en sådan sammanställning efterfrågats under Under våren kommer för övrigt en längre rapport av projektverksamheten 2017 sammanställas. Ändamål Region Kronoberg får ta 1:1-beslut till ändamål som uppfyller de kriterier som finns angivna i de förordningar som knyter an till regionala tillväxtåtgärder. Medlen kan enligt regleringsbrev användas till följande ändamål: Regional projektverksamhet: Efterfrågan på projektmedel förväntas som vanligt vara stor under året, och det är till detta ändamål länets 1:1-medel används till övervägande del. Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft samt Gröna Kronoberg ska utöver förordningens skrivningar alltid ligga till grund för identifiering av nya projektsatsningar som kräver regional medfinansiering. Regionalt företagsstöd: Länet har i stort sett inte använt några 1:1-medel för företagsstöd under de senaste åren. Istället har företagsstöd i form av Tillväxtverkets affärsutvecklingscheckar varit ett viktigt komplement till projektverksamhet och medel för kommersiell service, och det bedöms finnas ett behov i länet av denna typ av medel. Under året fortsätter arbetet med att besluta om de 6 mkr avseende affärsutvecklingscheckar som Tillväxtverket fördelat till länet. Ytterligare företagsstöd kan komma att ges men då indirekt via projekt där stöd till företag förekommit som projektinsats. Stöd till kommersiell service: Kommuner som subventionerar hemsändning av dagligvaror till hushåll i gles- och landsbygd kan få bidrag för del av sina kostnader; hemsändningsbidrag baseras på del (50 %) av de utgifter kommuner med hemsändningsverksamhet har under föregående år. Servicebidrag kan ges i särskilda fall till företagare som har en dagligvarubutik eller en bensinstation i gles- eller landsbygdsområden, där andra åtgärder har prövats, men där företaget ändå har svårt att överleva av egen kraft; och där serviceprogramansvarig tillsammans med kommunen bedömer att företaget har en strategisk betydelse för serviceförsörjningen. Uppföljning och utvärdering: Regleringsbrevet ger möjlighet att avsätta kr för ändamålet. Dessa medel används för utvärderingar, uppföljning och administration av anslaget internt hos regionen. Här tas endast ett beslutet per år, i separat ärende.

27 Projektnamn Projektägare Projektstart Projektslut Medfin. RK Totalbudget Mål Gröna Kronoberg Förstudie damfotbollscentra i Växjö och regionen Växjö DFF kr kr 3. En god hälsa hos befolkningen Utveckling av regional samverkan för fler och växande ASF i Kronobergs län Region Kronoberg kr kr 6. Balanserad tillväxt fler arbeten Öka matchningen mellan studenter och företag i regionen E-faktor Drivhuset kr kr 7. Förbättrad matchning fler i arbete Smart Housing Småland 2 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut kr kr 8. Ökad förnyelseförmåga Hållbar mobilitet Region Kronoberg kr kr 4. Klimatpåverkan ska minska Konsultstöd till små företag Region Kronoberg kr kr 5. Produktiviteten ska öka Kompetens i Kronoberg Region Kronoberg kr kr 6. Balanserad tillväxt fler arbeten Förstudie Hållbar bioenergi Energikontor Sydost AB kr kr 10. På väg mot ett plusenergilän Växarena 2.0 Almi Kronoberg kr kr 6. Balanserad tillväxt fler arbeten Revision of Territorial Review of Småland and Blekinge Regionförbundet i Kalmar län kr kr 8. Ökad förnyelseförmåga MNH förstärkning Region Kronoberg kr kr 7. Förbättrad matchning fler i arbete HIKIG Region Kronoberg kr kr 4. Klimatpåverkan ska minska Samplanering Kronoberg Region Kronoberg kr kr 1. Befolkningen ska öka Make IT Happen Region Kronoberg kr kr 8. Ökad förnyelseförmåga Regional skogstrategi för Småland Länsstyrelsen i Kalmar län kr kr 8. Ökad förnyelseförmåga kr kr Beslut (åtaganden) :1-anslag Projektverksamhet Kommersiell service Uppföljning/utvärdering summor kr kr kr totalt nya beslut 2017: kr Hur bemyndigandet räknas ut (får ligga på max 35 mkr) Ingående bemyndigande (åtaganden beslutade tidigare år ännu ej utbetalade) Plus nya åtaganden brutto (alla tagna beslut under året) Minus utbetalningar på anslaget 2017 Minus återföringar Bemyndigandet summor kr kr kr kr kr

28 8

29 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK2329 Handläggare: Karin Palmér, Hållbar tillväxt Datum: Regionala utvecklingsnämnden Medel till projektet Glasriket på tillväxt Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar: att bevilja högst kronor till rubricerat projekt, med fördelningen kronor för år 2018, kronor för år 2019 och kronor för år att anslå medlen ur anslaget 1:1. att beslutet gäller under förutsättning att övriga medfinansiärer beviljar medel enligt finansieringsplan. Sammanfattning Glasriket på tillväxt avser att bemöta de nya utmaningar som finns i att utveckla Glasriket till en exportmogen och hållbar besöksdestination utifrån det skifte näringslivet genomgår i de fyra glasrikeskommunerna Emmaboda, Nybro, Uppvidinge och Lessebo kommuner. Projektet kommer att arbeta med en etablerad, professionell och omfattande destinationsutvecklingsprocess vilken sker i samverkan mellan kommuner och företag. Glasriket kommer som destination att utgöra ett komplement till andra destinationer i regionen och framhålls i Region Kronobergs besöksnäringsstrategi som en av länets regionala dragare. Glasriket på tillväxt siktar framförallt mot målet Balanserad tillväxt i gröna Kronoberg då projektets målsättning är att medverkande företag ska ha ökat sin omsättning och antalet anställda med 20 % inom fem år efter projektets avslut. Prioriteringen projektet bemöter är Utveckla diversifiering och innovationsförmåga. Projektet relaterar till flera samhandlingsområden inom prioriteringen genom sin utvecklingsprocess och sitt mål att skapa en exportmogen destination: Utveckla innovationsfrämjande ledarskap, arbetskulturer och former för samverkan, Utveckla utmaningsdriven innovation och samverkan i nya gränssnitt och Utveckla regionala fokusområden med stark internationell konkurrenskraft. Projektet utgör också en konkret insats utifrån Region Kronobergs besöksnäringsstrategi vilken framhåller Glasriket som en stark dragare i länet. Joakim Pohlman Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag Medel till projektet Glasriket på tillväxt Sida 1 av 1

30 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK2329 Handläggare: Karin Palmér, Hållbar tillväxt Datum: Beslutsunderlag: Glasriket på tillväxt Ärende Emmaboda kommun ansöker om kronor till rubricerat projekt med fördelningen kronor för år 2018, kronor för år 2019 och kronor för år Glasriket på tillväxt avser att bemöta de nya utmaningar som finns i att utveckla Glasriket till en exportmogen och hållbar besöksdestination utifrån det skifte näringslivet genomgår i de fyra glasrikeskommunerna Emmaboda, Nybro, Uppvidinge och Lessebo kommuner. Projektet kommer att arbeta med en etablerad, professionell och omfattande destinationsutvecklingsprocess vilken sker i samverkan mellan kommuner och företag. De medverkande kommunerna har hämtat inspiration från Simrishamns kommun som arbetat framgångsrikt med metoden. Kommunerna kommer att ha en uttalat aktiv roll under hela projektets genomförande. Extern utvärderare kommer att anlitas. Målsättningen är att medverkande företag efter 5 år har ökat sin omsättning och antalet anställda med 20 % vilket inte minst gynnar ungdomars möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Glasriket kommer som destination att utgöra ett komplement till andra destinationer i regionen och framhålls i Region Kronobergs besöksnäringsstrategi som en av länets regionala dragare. Genom projektets process ska en gemensam strategisk plattform arbetas fram vilken visar hur samverkan ska ske med tydlig roll- och uppdragsfördelning och med tydligt formulerade gemensamma mål. Projektet kommer att samarbeta och dra lärdom av flera pågående insatser på regional och nationell nivå, t ex Destination Åsnen, Hållbar produktutveckling (Tillväxtverket) och Digital tillgänglighetsguide (ERUF), de två sistnämnda med koppling till miljö och tillgänglighet. Inledningsvis genomförs en analys över besöksnäringen i de fyra glasrikeskommunerna för att erhålla ett korrekt utgångsläge för själva destinationsutvecklingsprocessen. Analysen kartlägger bland annat vilka företag som drivs av kvinnor respektive män. Tidigare beslut i ärendet Glasriket på tillväxt bygger på förstudien Destinationsutveckling i Glasriket (Svensk destinationsutveckling AB) och syftar till att genomföra förstudiens rekommendation att genom bred samverkan utveckla Glasriket till en exportmogen destination. Mål och prioritering i Gröna Kronoberg 2025 Glasriket på tillväxt siktar framförallt mot målet Balanserad tillväxt då projektets målsättning är att medverkande företag ska ha ökat sin omsättning och antalet anställda med 20 % inom fem år efter projektets avslut. Prioriteringen projektet bemöter är Utveckla diversifiering och innovationsförmåga. Projektet relaterar till flera samhandlingsområden inom prioriteringen genom sin utvecklingsprocess och sitt mål att skapa en exportmogen destination: Utveckla innovationsfrämjande ledarskap, arbetskulturer och former för samverkan, Utveckla utmaningsdriven innovation och samverkan i nya gränssnitt och

31 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK2329 Handläggare: Karin Palmér, Hållbar tillväxt Datum: Utveckla regionala fokusområden med stark internationell konkurrenskraft. Projektet utgör också en konkret insats utifrån Region Kronobergs besöksnäringsstrategi vilken framhåller Glasriket som en stark dragare i länet. Kostnad- och finansieringsbudget KOSTNADER TOTALT Kostnadsslag Köp av tjänst Lokalkostnader Övriga kostnader Summa FINANSIERING TOTALT Region Kronoberg Regionförbundet Kalmar län Lessebo kommun Uppvidinge kommun Nybro kommun Emmaboda kommun Summa Region Kronobergs andel av den totala projektbudgeten uppgår till 33,33 % Överensstämmande med formella krav och grunder för prioritering Projektet överensstämmer med formella krav och kopplar starkt till Region Kronobergs besöksnäringsstrategi vilken framhåller vikten av att stödja regionens starkaste besöksmål - dragarna - för att nå bred samverkan och stärka regionen som samlad destination. Glasriket betraktas enligt besöksnäringsstrategin som en sådan dragare. Horisontella kriterier Projektet framhåller att en hållbar och lönsam besöksnäring har allt att vinna på att kunna möta alla människor oavsett kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsförmåga. Ett av projektets mål uttrycker också att hållbarhet ska vara en av de självklara delarna i den gemensamma varumärkesplattformen. Gällande tillgänglighet samverkar Glasriket på Tillväxt med projektet Digital tillgänglighetsguide. Vid den inledande analysen kartläggs vilka företag som ägs av män respektive kvinnor. Projektet kommer också att kunna dra nytta av erfarenheter och kunskap från Destination Småland genom bolagets medverkan i Region Kronobergs projekt Jämställd regional tillväxt.

32 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK2329 Handläggare: Karin Palmér, Hållbar tillväxt Datum: Diskussion och konsekvensbeskrivning Glasriket har genom åren erhållit projektmedel av olika slag och det är inte alltid de ingående kommunerna har delat samsyn kring målsättning och verksamhet i det gemensamma bolaget Glasriket AB. I Glasriket på tillväxt är det nu istället kommunerna själva som kommer att driva och ansvara för projektet. Varje medverkande kommun har också tillsatt personella resurser för genomförandet samt står för en tredjedel av projektets kontanta medfinansiering. Det gemensamma beslutet i de fyra glasrikeskommunerna att genomföra projektet har ingett ny kraft att arbeta tillsammans för områdets utveckling. Ett avslag i det här läget skulle innebära att den kraften går förlorad och den utvecklingsprocess samtliga medverkande kommuner önskar genomföra tillsammans förmodligen ej kommer till stånd. Projektet bidrar framförallt till genomförande av Gröna Kronobergs mål Balanserad tillväxt eftersom målsättningen är en ökning av antalet anställda i medverkande företag med 20 %. Projektet är en insats för genomförandet av Region Kronobergs besöksnäringsstrategi som framhåller Glasriket som en av de stora dragarna i regionen. Samsyn råder nu mellan kommunerna om att arbeta tillsammans i en etablerad och beprövad utvecklingsprocess för att utveckla Glasriket till en framgångsrik destination. Rubrik

33 9

34 Missiv svar på skrivelse Diarienr: 17RK2402 Handläggare: Per Hansson, Datum: Svar på skrivelse Prioritera upp länsvägarna 120 och 122! från Älmeboda Centerpartiavdelning, Älmeboda Centerkvinnor och Tingsryds Centerkrets Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna svar på skrivelse från Älmeboda Centerpartiavdelning, Älmeboda Centerkvinnor och Tingsryds Centerkrets Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse daterad 11 december 2017 från Älmeboda Centerpartiavdelning, Älmeboda Centerkvinnor och Tingsryds Centerkrets. Skrivelsen framhåller att länsvägarna 120 och 122 lyfts upp i prioriteringslistan för utredning i Kronobergs länstransportplan Skrivelsen framhåller också att det finns behov av åtgärder på hela länsvägarna 120 och 122 genom Tingsryds kommun. Skrivelsens synpunkter kan inte påverka eller förändra länstransportplanen för Kronobergs län då den antogs av regionfullmäktige den 6 december Region Kronoberg har dock tagit emot synpunkterna och dessa kommer att beaktas i arbetet med kommande länstransportplan för perioden Joakim Pohlman Ordförande Regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Svar på skrivelse Skrivelse Prioritera upp länsvägarna 120 och 122! Sida 1 av 1

35 Svar på skrivelse Diarienr: 17RK2402 Handläggare: Per Hansson, Datum: Älmeboda Centerpartiavdelning Älmeboda Centerkvinnor Tingsryds Centerkrets Svar på skrivelse Prioritera upp länsvägarna 120 och 122! Inledning Region Kronoberg har tagit del av skrivelse daterad 11 december 2017 från Älmeboda Centerpartiavdelning, Älmeboda Centerkvinnor och Tingsryds Centerkrets. Region Kronoberg har också tagit del av kommunstyrelseprotokoll från Tingsryds kommun daterad 22 januari 2018, vilken också behandlar skrivelsen från Centern. I skrivelsen från Centern framhålls att länsvägarna 120 och 122 ska prioriteras upp. Skrivelsen framhåller att: Centerpartiet i Tingsryds kommun, skogsnäringen samt kommunstyrelsen i Tingsryds kommun vill att länsvägarna 120 och 122 lyfts upp i prioriteringslistan för utredning i Kronobergs länstransportplan Vi vill att det skapas säker framkomlighet på hela Lv 120 och Lv 122 i vår kommun. Vi vill att alla trafikanter ska känna trygghet på hela Lv 120 och Lv 122 i vår kommun. Region Kronobergs svar på skrivelse På regionfullmäktige den 6 december 2017 fastställdes Länstransportplanen för Kronobergs län Syftet med länstransportplanen, är att visa på regionens prioriteringar och länstransportplanen skall upprättas med hänsyn till de samlade transportbehoven inom regionen. Länstransportplanen är, efter den är antagen av regeringen (våren 2018), regionens beställning till Trafikverket över hur regionen vill att den regionala infrastrukturen ska utvecklas i länet. Det är dock Trafikverket som är ytterst ansvarig att planen genomförs utifrån de ekonomiska ramar som årligen anges av regeringen. Framtagandet av länstransportplanen har skett enligt den processplan som antogs av regionala utvecklingsnämnden i oktober 2016 samt utifrån regeringens infrastruktur-proposition och direktiv. I prioriteringarna för Länstransportplanen framkom inga åtgärder eller utredningar som skulle kunna ges lägre prioritet i förhållande till och till förmån för länsvägarna 120 och 122 som Centerpartiet framhåller i skrivelsen. I länstransportplanen har dock länsväg 120 Urshult Älmhult lyfts fram som en mindre brist att utreda. Anledningen till att den sträckan lyfts fram bygger på Sida 1 av 2

36 Svar på skrivelse Diarienr: 17RK2402 Handläggare: Per Hansson, Datum: prioriteringarna i den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025, då vägen är en länk som knyter samman två av Kronobergs tre arbetsmarknadsregioner. Även om arbetet med länstransportplanen formellt inte har börjat har vissa steg tagits. Inom ramen för Skogsstrategin som arbetats fram tillsammans med Region Jönköping och Regionförbundet i Kalmar län planeras att fördjupa samtalen med skogsnäringen och skogsnäringens behov av infrastruktur åtgärder på det mindre vägnätet. Ett första seminarium är planerat till den 1 mars En viktig ingång i de samtalen kommer vara behovet av åtgärder på det mindre vägnätet, vilket bland annat inbegriper länsvägarna 120 och 122. Önskemålen och behovet av standardförbättrande åtgärder på vägnätet i Kronoberg är betydligt större än den tilldelade ramen på 768 miljoner kronor för perioden Region Kronoberg håller med om att det finns åtgärdsbehov på vägarna som lyfts fram i skrivelsen. Vi ser också att det är viktigt att åtgärder, större och mindre, vidtas där det kan bidra till regional nytta både för enskilda och näringsidkare samt att det skapas en säker trafikmiljöer för alla trafikanter. Region Kronoberg ser fram mot en fortsatt dialog kring behovet av åtgärder. Med vänlig hälsning Joakim Pohlman Ordförande Regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Sida 2 av 2

37