Bekämpa våldet och främja en ny supporterkultur kring idrotten

Transkript

1 BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID, FAMILJ OCH FRITID SID 1 (10) SDN Handläggare: Solveig Blid Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Bekämpa våldet och främja en ny supporterkultur kring idrotten remiss Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens svar på remissen och överlämnar det till stadsledningskontoret omedelbar justering Bitte Davidsson stadsdelsdirektör Lisbeth Rieser verksamhetsområdeschef Sammanfattning Det idrottsanknutna våldet har ökat i landet de senaste åren. Stadsledningskontoret (SLK) har fått uppdrag att utreda och lägga fram en plan med åtgärder för att motverka våldet kring idrottsevenemang i staden. I ett tjänsteutlåtande redovisar SLK förslag på ett antal åtgärder, kortsiktiga och långsiktiga samt betonar att det behövs en sammanhållen strategi med åtgärder och att samverkan ska ske med berörda idrottsföreningar. I förslaget flyttas ansvaret för samordningen från Storstockholms brandförsvar till Idrottsnämnden. Som åtgärder föreslås bland annat att förlägga alla högriskmatcher under tidig dagtid på helger, utöka samarbetet med lokaltrafiken för att snabbt få bort åskådare från området och överväga om det vid vissa matcher bara ska finnas sittplatser på anläggningarna m.m. Förvaltningen stödjer de åtgärder som föreslås och menar att såväl skolan som fritidsgårdar samt fältverksamhet kan ha påverkan på ungdomarna som är involverade i det idrottsrelaterade våldet. Förvaltningen anser att staden bör kunna ställa krav på att idrottsföreningarna aktivt arbetar mot det idrottsrelaterade våldet om de ska beviljas föreningsbidrag och få bedriva sina verksamheter i stadens lokaler.

2 SID 2 (10) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom verksamhetsområde Individ, familj och fritid. Bakgrund Det idrottsanknutna våldet har ökat i både Stockholm och övriga landet, de senaste åren. Det idrottsanknutna våldet har de senaste åren spridit sig långt utanför idrottsevenemangen. Slagsmål ordnas av idrottsföreningarnas supportrar oberoende av om det är match. Våldet och skadegörelsen medför stora kostnader såväl för enskilda medborgare som för polis och kommuner. De större klubbarna i Stockholmsområdet arbetar sedan länge tillsammans med flera offentliga aktörer för att förhindra våldet. Arbetet har dock hittills inte gett tillräckliga resultat. Utifrån att det kommer att göras omfattande investeringar i idrotts- och evenemangsanläggningar i Stockholmsområdet de kommande åren, måste tryggheten och säkerheten kring idrotten och idrottsevenemang stärkas och de investeringar som görs måste leda till att en ny positiv supporterkultur. SLK har fått i uppdrag att utreda och lägga fram en plan med åtgärder för att skapa trygghet och stävja våldet kring idrottsevenemang i Stockholm. Ett tjänsteutlåtande har utarbetats där det idrottsrelaterade våldet beskrivs och där den så kallade firmakulturen (som oftast är upphov till våld och andra ordningsstörningar kring matcher), beskrivs. Tjänsteutlåtandet omfattar även förslag på ett antal åtgärder, som syftar till att motverka olika former av ordningsstörningar, i anslutning till främst fotbollsmatcher. I förslaget föreslås också att ansvaret för samordningen flyttas från Storstockholms brandförsvar till Idrottsnämnden. Ärendet har sänts till stadsdelsnämnderna Bromma, Hägersten och Liljeholmen, Idrottsnämnden, Brand- och räddningsnämnden, Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden samt Stockholms stadshus AB för yttrande senast 20 december Om det idrottsrelaterade våldet Det idrottsrelaterade våldet är nästan uteslutande kopplat till fotboll men har även i mindre omfattning förekommit i anslutning till ishockey och bandy. Våldet omfattar ordningsstörningar såsom bråk inne/utanför arenan, bråk till och från matcher, hot samt trakasserier mot olika aktörer inom fotbollen etc. Våldet bidrar till att färre väljer att gå på matcherna och fotbollsklubbarnas publiksnitt har minskat det senaste året.

3 SID 3 (10) De större klubbarna i Sverige har firmor vilket tycks vara en ökande företeelse. Medlemmarna i firmorna kallar sig grabbarna och är ofta unga män mellan 15 och 30 år som aktivt söker konfrontationer med andra liknande grupper. De rivaliserande grupperna tar kontakt med varandra, oftast via mobiltelefon, för att bestämma tid och plats för slagsmål. Matchdagarna är det största problemet och trenden är att våldet ökar vid arenorna och i dess närhet. För att bli medlem i en firma måste man kvalificera sig genom att visa sin lojalitet med gruppen. Inom dessa grupper är både våldet och matchokulturen centrala inslag. I SLK:s tjänsteutlåtande görs en jämförelse mellan firmorna och den organiserade brottsligheten såtillvida att medlemmarna har olika funktioner i nätverket. Många gånger videofilmas också slagsmålen och läggs ut på firmans hemsida samt på youtube. På senare år har även så kallade babyfirmor utvecklats. De består av ungdomar som är under 18 år och som inte kommer in på de krogar där de äldre supportrarna samlas inför matcher. De slåss ofta för att visa upp sig för de äldre supportrarna och det är en del i en trappstegsprocess för att kvalificera sig till nästa steg. Motsvarande kvalificering finns hos kriminella mc-gäng. Erfarenheten bland fältarbetare i staden och kranskommunerna är att många av ungdomarna i babyfirmorna är kända av socialtjänst och polis. Mönstret i babyfirmorna är detsamma som i firmorna men slagsmålen kan i många fall innehålla grövre våld, t.ex. kan det förekomma vapen. Insatser för att motverka det idrottsknutna våldet Sedan många år tillbaka bedriver idrottsklubbar och ideella föreningar verksamheter för att motverka det idrottsrelaterade våldet och uppmuntra en sund supporterkultur. Några stora lag har program som syftar till att påverka supportrarnas värderingar och attityder när det gäller uppträdande på och runt arenorna. Tanken är också att öka individens anknytning till ett mer positivt nätverk och stärka individens självkontroll. Flera av programmen drivs tillsammans med staden, grannkommuner, andra myndigheter och idrottsorganisationer m.m. Programmen omfattar bland annat föreläsningar i skolor om kamratskap, uppvisande av banderoller med antirasistiska budskap fältassistenter som följer ungdomar till arenorna, tar kontakt med ungdomar utanför arenorna, tar hand om berusade ungdomar och kontaktar föräldrar eller vårdnadshavare. Djurgården har ordnat en mötesplats där spelare, ledare och supportrar m.fl. kan mötas och AIK har en grupp av vuxna som är med vid AIK:s hemmamatcher.

4 SID 4 (10) Det finns också lagar och bestämmelser som reglerar det idrottsrelaterade våldet och som kan användas som stöd för att vidta åtgärder. Aktuella lagar och bestämmelser redovisas i bilaga 1. Förslag på åtgärder SLK bedömer i tjänsteutlåtandet att mycket av det arbete som idag bedrivs av myndigheter och föreningar är ändamålsenligt samt att stor vikt läggs vid långsiktiga aktiviteter för att förändra supporterkulturen. Insatserna behöver dock både en tydligare styrning och en bättre samordning. Insatserna behöver en sammanhållen strategi med åtgärder för att säkra tryggheten kring och på de enskilda idrottsevenemangen, som inkluderar problematiken med firmorna samt den kriminalitet som denna kultur för med sig. SLK föreslår att huvudansvaret för att samordna insatserna kring det idrottsrelaterade våldet flyttas från Storstockholms brandförsvar till Idrottsnämnden, som har väl etablerade och fortlöpande kontakter med idrottsrörelsen. Det fortsatta arbetet för att i ett långsiktigt perspektiv förändra och skapa en sund supporterkultur ska ske genom nära samarbete med myndigheter, idrottsrörelsen och frivilligorganisationer, med en tydligare samordning samt projektledning. Genom att Idrottsnämnden också i vissa fall är fastighetsägare till arenorna kan Idrottsnämnden genom hyres- eller upplåtelseavtal ställa krav på klubbarna att agera. Även i de fall där andra förvaltningar eller bolag är hyresvärdar bör stadens ageranden och insatser samordnas. I tjänsteutlåtandet anser SLK att större krav ska ställas på föreningar och deras supporterklubbar, som har ett stort ansvar för situationen samt måste vara ledande i arbetet med att skapa en trygg och trevlig miljö kring sina evenemang. Föreningarna har ansvar för ordningsfrågorna vid evenemangen. Det är viktigt att staden i sin tur sänder tydliga signaler till klubbarna att våld och otrygg miljö inte tolereras vid stadens anläggningar eller på anläggningar som används av föreningar som är stadsunderstödda. De större klubbarna i Stockholmsområdet samarbetar redan sedan länge med flera offentliga aktörer för att förhindra våldet. Klubbarna övervakar bl.a. själva sina supporterklackar genom att använda arenornas kameror. SLK föreslår i tjänsteutlåtandet ett antal åtgärder, kortsiktiga och långsiktiga, som staden genom Program Supporter ska verka för att genomföra tillsammans och i dialog med berörda föreningar. Program Supporter är ett nätverk av fältarbetare

5 SID 5 (10) från staden och några kranskommuner, som bland annat arbetar med socialt förebyggande arbete och med gängbearbetning, både individuellt samt i grupp. Förslag på åtgärder: Kortsiktiga åtgärder 1. Utöver själva idrotten kan positiva arrangemang genomföras utanför och inne på arenan i syfte att minska den aggressiva stämningen och att få åskådare att komma tidigare till arenan. På detta sätt undviks långa köer vilket skapar utrymme för en noggrannare visitering. 2. Inför en senaste ankomsttid till arenan i syfte att skapa utrymme för en noggrannare visitering. 3. Var tydlig med att inte acceptera påtaglig onykterhet eller drogpåverkan vid insläppet. 4. Förlägg alla högriskmatcher under tidig dagtid på helger. 5. Utöka samarbetet med lokaltrafiken för att snabbt få bort åskådare från området runt arenan så att polisen kan koncentrera sig på de ordningsstörande supportrarna. 6. Fortlöpande översyn av den tekniska utrustningen för kameraövervakningen på arenorna i syfte att säkerställa identifiering. Långsiktiga åtgärder 1. De olika aktörerna arrangerande klubbar, supporterklubbarna, staden som arenaägare, polisen och andra berörda utarbetar tillsammans strategier för samverkan där det framgår vem som ansvarar för vad och vem som ska besluta och göra vad. 2. Staden, polisen och klubbarna ska göra fortlöpande översyner av anläggningarna i syfte att öka säkerheten och minimera riskerna för våld och inträngning på spelplanerna. 3. Vid derbyn och högriskmatcher bör det övervägas om det endast ska finnas sittplatser på anläggningarna. 4. Klubbarna och polisen samverkar fortlöpande med utbildning för de ordningsvakter som arbetar i samband med fotbollsmatcher. 5. Staden fortsätter att ekonomiskt stötta klubbarna i deras arbete med att skapa och stärka den positiva supporterkulturen. Insatser/åtgärder i Bromma Bromma stadsdelsförvaltnings fältarbetare har sedan vårterminen 2008 varit en del av verksamheten Program Supporter. Det innebär i praktiken att förvaltningens fältassistenter och fältförlagda socialsekreterare aktivt deltar vid och omkring stadens elitidrottsarrangemang, framförallt vid s.k. högriskmatcher i fotboll.

6 SID 6 (10) Fältarbetarna kan vid de tillfällena etablera kontakt med ungdomar från stadsdelsområdet som söker sig till, eller deltar i det idrottsrelaterade våldet. Fältarbetarna kan sedan kontakta ungdomarna och deras familjer för att erbjuda stöd samt hjälp. Fältarbetarna kan också uppmärksamma föräldrar på problematiken kring det idrottsrelaterade våldet och behovet av samarbete med föräldrar kring detta, genom att informera på föräldramöten. Program Supporter bidrar med stor kunskap om supportervåld till förvaltningens fältarbetare, som i sin tur kan vidarebefordra informationen till föräldrar och andra samarbetspartners. Program Supporter kan även bistå föräldrar med information och hjälp. Förvaltningens förslag Förvaltningen stödjer SLK:s förslag och håller med om att staden behöver ta ett samlat grepp runt frågan om det idrottsrelaterade våldet och supporterkulturen. Förvaltningen instämmer i att det behövs en bred uppslutning med flera olika myndigheter och samhällsorgan för att kunna göra en förändring. Förvaltningen är av den uppfattningen att såväl skolan som fritidsgårdar och fältverksamhet kan ha påverkan på de ungdomar som är involverade i det idrottsrelaterade våldet och supporterkulturen. Förvaltningens erfarenhet är att en del av de ungdomar som söker sig till de så kallade firmorna är ungdomar som inte är framgångsrika i skolan och/eller känner inte tillhörighet i skolmiljön samt söker gemenskap och grupptillhörighet utanför skolan. För dessa ungdomar kan personal på fritidsgårdar och inom fältverksamhet vara goda vuxna förebilder och uppmuntra till andra, mer positiva aktiviteter. De kan gemensamt och var för sig, arbeta för att motivera, engagera och introducera ungdomarna i andra sammanhang, såsom föreningsliv, kulturengagemang eller fritidsgårdsverksamheter. Angående Yvonne Ruwaidas (mp) reservation där hon bland annat anger: I arbetet med att bekämpa våldet och främja en ny supporterkultur har idrottsföreningarna en nyckelroll, i och med sina relationer med supporterklubbarna. Därför är en nära dialog med idrottsföreningarna central för ett framgångsrikt arbete. Stockholm stad är den huvudsakliga bidragsgivaren till idrottsrörelsen i Stockholm och har ett stort inflytande på idrotts- och friluftsföreningar, dels ekonomiskt men också genom tilldelning av tider i idrottsanläggningar. Det borde vara självklart att idrottsföreningarna kan visa ett aktivt arbete mot diskriminering, inklusive sexuell läggning, för att beviljas bidrag. Detta arbete bör också inkludera supporterklubbarna.

7 SID 7 (10) Förvaltningen instämmer i att staden genom att bevilja föreningsbidrag och upplåta sina lokaler, bör ha en stor möjlighet att kunna ställa krav på att föreningarna arbetar aktivt mot supporterkulturen. Krav bör kunna ställas på att föreningarna kan visa att de arbetar för att erbjuda andra alternativ för de ungdomar som söker sig till det idrottsrelaterade våldet. Det är viktigt att på olika sätt styra så att idrottsföreningarna utökar sitt samarbete med såväl andra aktörer som stadens verksamheter för ungdomar, t.ex. fritidsgårdar. Det är också viktigt att ett utökat samarbete kommer till stånd mellan idrottsföreningarna och t.ex. Program Supporter och liknande verksamheter/åtgärder för att motverka det idrottsrelaterade våldet. Bilagor 1. Lagar och bestämmelser 2. Tjänsteutlåtande från stadsledningskontoret 3. Remissblankett 4. Protokoll från kommunstyrelsen inkl. särskilda uttalanden

8 SID 8 (10) Bilaga 1 Lagar och bestämmelser som begränsar det idrottsrelaterade våldet Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang Lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang ger stöd för att neka tillträde för personer som befaras störa ordningen eller säkerheten under idrottsarrangemang. 1 Enligt denna lag får en person förbjudas att få tillträde till och vistas på inhägnad plats huvudsakligen avsedd för idrottsutövning när idrottsarrangemang anordnas på platsen av en idrottsorganisation (tillträdesförbud). Det gäller även om allmänheten har tillträde till platsen. Tillträdesförbud får inte avse den som är under femton år. Lagen påverkar inte den rätt som tillkommer den som förfogar över platsen att begränsa tillträdet till denna. 2 En person kan få tillträdesförbud, om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott under idrottsarrangemang som avses i 1 och brottet är ägnat att störa ordningen eller säkerheten där. Vid bedömningen av om det finns en sådan risk ska det särskilt beaktas om personen tidigare har begått ett sådant brott under eller annars i samband med idrottsarrangemang som avses i 1. Brott som personen har begått före femton års ålder får inte beaktas. Om syftet med ett tillträdesförbud kan tillgodoses genom en mindre ingripande åtgärd, får förbud inte meddelas. Tillträdesförbud får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den enskilde. 3 Tillträdesförbud skall gälla för en viss tid, högst ett år. Tillträdesförbudet börjar gälla omedelbart, om inte annat bestäms. 5 Frågor om tillträdesförbud skall handläggas skyndsamt. 6 Allmän åklagare prövar frågor om tillträdesförbud.

9 SID 9 (10) En fråga om tillträdesförbud tas upp på skriftlig ansökan av den idrottsorganisation som anordnar idrottsarrangemang som förbudet avses skydda eller av specialidrottsförbundet för den aktuella idrottsverksamheten inom Sveriges Riksidrottsförbund. En fråga om tillträdesförbud tas också upp på anmälan av en polismyndighet. Polismyndigheten är inte part i det ärende som anmälan gett upphov till. Ordningslag (1993:1617) I ordningslagen har det införts ett nytt kapitel med särskilda bestämmelser om ordning och säkerhet vid idrottsevenemang och idrottsanläggningar. 5 kap. Särskilda bestämmelser vid vissa idrottsarrangemang 1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid idrottsarrangemang som anordnas för allmänheten på en idrottsanläggning. 2 Med idrottsanläggning förstås inhägnad plats huvudsakligen avsedd för idrottsutövning. 3 Pyrotekniska varor får inte utan tillstånd av polismyndigheten innehas eller användas på en idrottsanläggning när idrottsarrangemang anordnas där. 4 När idrottsarrangemang anordnas på en idrottsanläggning får inte någon 1. obehörigen beträda spelplanen eller annat motsvarande område som är avsett för idrottsutövningen, eller 2. kasta in föremål på spelplanen eller annat motsvarande område som är avsett för idrottsutövningen, om inte en sådan åtgärd är befogad med hänsyn till idrottsarrangemangets genomförande. Förbuden i första stycket gäller även för plats som gränsar till de där avsedda områdena, om det genom stängsel, skyltar eller på annat sätt framgår att allmänheten inte har tillträde dit. Svenska fotbollsförbundets tävlingsregler Förutom spelregler på planen har Svenska fotbollsförbundet regler för föreningarnas ansvar för både spelares, ledares och supportrars uppförande i

10 SID 10 (10) samband med matcher. Arrangerande förening är skyldig att informera publiken om vilka ordningsregler som gäller under och i samband med match. Arrangören är skyldig att se till att god ordning gäller och vidta åtgärder för att skydda spelare och funktionärer för eventuella övergrepp. En förening som brister i sitt ansvar som arrangör eller vars supportrar agerat på ett sätt som medfört eller inneburit risk för skada, skapat ordningsstörning med mera kan åläggas att betala straffavgift och böter till Svenska fotbollsförbundet. Övriga påföljder som kan bli aktuella är t.ex. att matcher spelas på annan arena, inför tomma läktare m.m.