EU:s utvidgning: Frågor och svar om livsmedelssäkerhet

Transkript

1 MEMO/03/88 Bryssel den 5 december 2003 EU:s utvidgning: Frågor och svar om livsmedelssäkerhet Säkra livsmedel är en väsentlig del av EU:s politik för konsumentskydd och hälsa. Även de nya medlemsstaterna måste således anta synsättet "från jord till bord". Det innebär en viktig satsning där stora framsteg har gjorts, men ytterligare åtgärder måste vidtas. 1. Hur behandlas säkra livsmedel i anslutningsfördraget? Utvidgningsförhandlingarna avslutades i Köpenhamn i december Den 16 april i Aten undertecknade de tio nya medlemsstaterna 1 anslutningsfördraget och den anslutningsakt som fogats till det. Det planerade datumet för anslutningen är den 1 maj Från den dagen kommer hela EU:s regelverk (all befintlig EU-lagstiftning) att börja gälla i de nya medlemsstaterna. Förhandlingarna fortsätter för Bulgarien och Rumänien med 2007 som målsättning för anslutningen. Frågor om säkra livsmedel är spridda över två områden inom anslutningsförhandlingarna: - Kapitel 1 "Fri rörlighet för varor" omfattar livsmedelslagstiftningen. - Kapitel 7 "Jordbruk" omfattar veterinära och fytosanitära frågor samt djurfoder. Livsmedelslagstiftningen omfattar allmänna bestämmelser för hygien och kontroll, märkning av livsmedel, tillsatser i livsmedel, förpackning av livsmedel samt genmodifierade livsmedel. Veterinärlagstiftningen omfattar djurhälsa, djurskydd, identifiering och registrering av djur, kontrollsystem på den inre marknaden, kontroller vid de yttre gränserna samt folkhälsokrav för anläggningar för animaliska produkter. Den fytosanitära lagstiftningen omfattar växtskydd (skadliga organismer, bekämpningsmedel), utsäde och förökningsmaterial samt växthygien. Lagstiftningen om djurfoder omfattar säkerheten hos fodermaterial och fodertillsatser, märkning, främmande ämnen i foder samt kontroller och inspektioner. 1 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

2 2. Vilken är Europeiska kommissionens grundinställning till säkra livsmedel i samband med utvidgningen? I arbetet med säkra livsmedel under utvidgningsprocessen gjorde EU klart från början att man inte kommer att acceptera en situation som kan leda till att kraven för säkra livsmedel sänks eller till att konsumenterna utsätts för risker. De nya medlemsstaterna måste acceptera att det är nödvändigt att följa EU:s lagstiftning om säkra livsmedel. EU:s regelverk om säkra livsmedel omfattar ett stort antal rättsakter, av vilka många är mycket omfattande och kräver vittgående åtgärder för att införlivas, genomföras och tillämpas. Det är absolut nödvändigt att EU:s regelverk införlivas fullständigt i varje ny medlemsstats nationella lagstiftning och att administrativa strukturer och förfaranden förstärks och reformeras i god tid före anslutningen. Kommissionen har dock tagit hänsyn till ett begränsat antal berättigade krav på övergångsbestämmelser. Inom den veterinära och fytosanitära sektorn har man förhandlat fram övergångsperioder med utgångspunkt från att detta inte skulle leda till ökade risker för folkhälsan eller djur- och växthälsan i EU. 3. Vilka är de viktigaste frågorna om säkra livsmedel när det gäller de nya medlemsstaterna? Nyckelfrågorna är följande: - De nya medlemsstaternas förmåga att utföra de kontroller som krävs i EU för handel inom EU och för import från tredje land. - Uppfyllande av EU:s stränga hälsoskyddsbestämmelser i fråga om BSE. - Förbättring av livsmedelsanläggningarna så att de uppfyller EU:s krav. 3a. Hur kommer de framtida yttre gränserna att fungera? EU-kontroller av importer från tredje land kräver att det finns ett system av gränskontrollstationer som uppfyller EU-kraven vid de yttre gränserna mot tredje land. När det gäller denna fråga har EU gjort det klart att det inte finns någon möjlighet till kompromisser om anläggningar eller förfaranden. Endast i det speciella fallet med den tillfälliga gränsen mellan Ungern och Rumänien kom man överens om en särskild ordning. Det finns för närvarande ca 283 gränskontrollstationer inom EU. Dessa sköts av de nationella myndigheterna. De flesta är hamnar och flygplatser, andra är vägar eller järnvägar, särskilt vid EU:s nuvarande gränser österut. De tio och senare tolv - nya medlemsstaternas inträde i EU innebär att den östra gränsen med Ryssland kommer att förlängas och gränsen flyttas längre österut till Vitryssland, Ukraina, Moldavien och Turkiet. Nya gränskontrollstationer måste även upprättas längs gränsen till Kroatien, Serbien och Montenegro samt till Makedonien. I praktiken omfattar veterinärkontroller kontroll av dokumentation samt fysisk kontroll av djuren eller de animaliska produkterna. Efter dessa kontroller vid den första gränsövergången till EU kan djuren och varorna i princip cirkulera fritt på den inre marknaden. Det är därför viktigt att anläggningarna och förfarandena vid gränskontrollerna är tillräckliga för att upprätthålla ett säkert skydd för människors och djurs hälsa. Att sätta upp gränskontrollstationer för veterinära kontroller och andra kontroller i de nya medlemsstaterna kräver byggnader, utrustning och personal på plats för att utföra de nödvändiga gränskontrollerna. I EU-lagstiftningen fastställs minimikrav för gränskontrollstationerna, beroende på vilken typ av varor som ska kontrolleras. 2

3 Tiden är dock knapp och mycket arbete återstår. På det tekniska planet flyter arbetet bra, men alla regeringssektorer i de nya medlemsstaterna måste arbeta tillsammans. Kommissionen följer utvecklingen noga och endast de gränskontrollstationer som är helt klara vid anslutningen kommer att godkännas och föras in i en förteckning. Av situationen i november 2003 framgår det att ca 20 gränskontrollstationer är klara och skulle kunna godkännas nu. Enligt uppgift kommer totalt ca 50 gränskontrollstationer att vara klara vid tidpunkten för anslutningen. Kommissionen måste anta ett lagbeslut genom Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som består av företrädare för medlemsstaterna, för att godkänna veterinära gränskontrollstationer. 3b. Hur är situationen med livsmedelsanläggningarna? Att höja livsmedelsanläggningarnas standard så att de uppfyller EU:s krav är en stor utmaning för de nya medlemsstaterna. Mycket har gjorts och många anläggningar uppfyller redan EU-kraven. I andra fall återstår fortfarande mycket att göra före anslutningen om de ska nå EU:s standard. Sex av de nya medlemsstaterna 2 har begärt övergångsperioder för att ytterligare förbättra ett begränsat antal livsmedelsanläggningar efter anslutningen. Dessa övergångsbestämmelser är begränsade i tid och omfattning och varar till 2006 eller 2007 (se bilaga). Europeiska kommissionen krävde att de nya medlemsstaterna skulle överlämna ingående uppgifter om situationen i livsmedelsanläggningarna och en bindande plan för moderniseringen av var och en av dem som begär en övergångsperiod. Dessutom har stränga villkor satts upp när det gäller saluföring och märkning av produkter som kommer från anläggningar i övergångsfasen: Varorna måste stanna på hemmamarknaden i de nya medlemsstaterna och får inte säljas inom EU. Dessa varor måste därför märkas tydligt så att de kan skiljas från sådana varor som får säljas på den inre marknaden. Kommissionen kommer att noga övervaka situationen på anläggningarna och de nya medlemsstaterna måste regelbundet rapportera om utvecklingen. När det gäller anläggningar som inte har någon övergångsperiod och som inte följer EU-lagstiftningen är fördraget tydligt. Om de inte uppfyller EU-kraven vid anslutningen kommer de att stängas. Förteckningen över anläggningar i övergångsfasen kan ändras genom kommissionsbeslut, men endast i begränsad omfattning. 3c. Vilka krav måste uppfyllas då det gäller säkra livsmedel? EU:s lagstiftning om säkra livsmedel och veterinära och fytosanitära frågor ställer upp höga krav på genomförande av gällande bestämmelser, men framför allt på den nödvändiga förvaltningsstrukturen. De flesta nya medlemsstater måste därför göra stora ansträngningar för att genomföra den relevanta lagstiftningen, få till stånd effektiva ansvarslinjer för säkra livsmedel, förbättra anläggningar, skaffa analyskapacitet och laboratoriekapacitet samt utbilda personal för inspektioner osv. För närvarande har de nya medlemsstaterna många livsmedelsanläggningar som kanske inte uppfyller de höga krav i EU:s lagstiftning som rör organisationen av produktionskedjan och dess infrastruktur. För livsmedelsanläggningarna betyder genomförandet av EU:s bestämmelser större investeringar i ombyggnad eller renovering av delar av anläggningen 2 Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern. 3

4 För att genomföra en effektiv kontroll av bekämpningsmedelsrester behöver de nya medlemsstaterna genomföra ett provtagningsprogram (som omfattar både inhemsk produktion och importerade livsmedel), ett analytiskt program samt ha den nödvändiga laboratorieinfrastrukturen, utrustning och rätt utbildad personal. De måste också ha effektiva förfaranden för att identifiera partier, rapportera analysresultat och för att kunna vidta lämpliga åtgärder när det uppstår problem. Laboratorierna måste ackrediteras enligt standarder för god laboratoriesed, t.ex. ISO. Liknande krav gäller för övervakning av resthalter, t.ex. hormoner, antibiotika och främmande ämnen och också när det gäller att testa för förekomst av sjukdomar, t.ex. BSE. 3d. Har de nya medlemsstaterna särskilda problem med BSE? Alla nya medlemsstater erkänner att BSE utgör en verklig risk och håller successivt på att genomföra åtgärder för att kunna hantera denna risk. De har alla samtyckt till att uppfylla samtliga krav i EU:s lagstiftning vid tiden för anslutningen. Detta innebär aktiv BSE-övervakning, avlägsnande av specificerat riskmaterial ur livsmedelskedjan vid slakt, effektivt genomförande av foderförbud och införande av system för att identifiera nötkreatur och nötköttsprodukter. Alla länderna tillämpar ett grundläggande förbud mot utfodring med kött- och benmjöl, men alla har inte infört ett totalt förbud och andra utfodrar fortfarande grisar och fjäderfä med kött- och benmjöl, vilket är förbjudet i EU. Den storskaliga BSE-testningen har införts i de nya medlemsstaterna och EU medfinansierar testningsprogram genom Phare-programmen. Kommissionen kommer att fortsätta att noga övervaka hur genomförandet av BSEåtgärder framskrider. Här kan man inte göra några eftergifter. 4. Vilken ekonomisk hjälp får de nya medlemsstaterna för att förbättra sina system för säkra livsmedel? Huvudinstrumenten är Phare och Sapard. Investeringar för att förbättra gränskontrollstationerna finansieras t.ex. i många fall genom medel från Phare-programmet. BSE-testning i de nya medlemsstaterna samfinansieras också genom Phare-programmet och de flesta nya medlemsstaterna utnyttjar det. Ekonomiska bidrag för att modernisera (dvs. anpassa, bygga om eller bygga nya) anläggningar för bearbetning och marknadsföring av kött, mejeriprodukter, fisk och andra jordbruksprodukter ges genom Sapard-programmen. Nästan en miljard euro har anslagits till detta. 5. Hur övervakar kommissionen situationen när det gäller säkra livsmedel i de nya medlemsstaterna? Övervakningen av införlivandet och genomförandet av EU:s bestämmelser är den viktigaste uppgiften för kommissionen fram till anslutningen. Kommissionen kommer att kräva att regelverket då har införlivats fullständigt. Kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor spelar en viktig roll genom att övervaka i vilken utsträckning livsmedelshygienen och veterinär- och växtskyddslagstiftningen i de nya medlemsstaterna följs. Inspektionsbesöken i kandidatländerna inleddes

5 De hade hög prioritering under 2002 och 2003 och de kommer att fortsätta med stor intensitet fram till anslutningen. Därefter kommer kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor att genomföra inspektionsbesök på samma sätt som i de övriga medlemsstaterna. Syftet med besöken är att övervaka vilka framsteg som de nya medlemsstaterna gör när det gäller att genomföra EU:s lagstiftning och fullgöra sina egna åtaganden. Besöken inriktas på följande fem områden: 1. Levande djur och livsmedel av animaliskt ursprung, inkl. anläggningar 2. Importkontroller, inkl. gränskontrollstationer 3. Transmissibel spongiform encefalopati (TSE) och foder 4. Allmän kontroll av livsmedelshygien 5. Växtskydd Detta inspektionsprogram kommer att ta 40 % av resurserna för Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor under Kommissionen kommer att meddela resultaten från dessa inspektionsbesök till medlemsstaterna. 6. Hur bedömde kommissionen situationen I de nya medlemsstaterna? I sin senaste övervakningsrapport gav kommissionen klartecken till utvidgningen men klargjorde också att de nya medlemsstaterna måste vidta omedelbara åtgärder för att lösa de återstående problemen. På området för säkra livsmedel handlar det om följande åtgärder: ökade gränskontroller, bättre hantering av djuravfall, höjd standard i livsmedelsanläggningarna för att öka kontrollen av bekämpningsmedel och andra rester i jordbruksprodukter. De nya medlemsstaterna måste genast ta sig an de här frågorna för att slippa skyddsåtgärder. 7. Vad händer om de krav för säkra livsmedel som man kommit överens om inte upfylls vid anslutningen? Alla blivande medlemsstater arbetar hårt för att kunna uppfylla de nödvändiga kraven och EU litar på att de kommer att klara det, men det är ont om tid nu. Under alla omständigheter kommer EU inte att sänka sin ambitionsnivå. De befintliga skyddsklausulerna (enligt artiklarna 53 och 54 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning) kan tillämpas om ett livsmedel eller foder utgör en risk för människors hälsa. Enligt artikel 38 i anslutningsfördraget kan dessutom en kompletterande skyddsklausul åberopas om åtaganden som gjorts i anslutningsförhandlingarna inte har genomförts och om detta orsakar en allvarlig störning av den inre marknadens funktion. Den kan åberopas under upp till tre år efter anslutningen, men åtgärderna kan tillämpas utöver den perioden så länge de relevanta åtagandena inte har genomförts. Kommissionen får vidta åtgärder antingen på begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ. Skyddsklausulen kan även åberopas redan före anslutningen på grundval av övervakningsresultat. Den träder då i kraft från och med dagen för anslutningen. Mer information: Anslutningsfördraget kan laddas ner från följande webbplats: 5

6 Bilaga Avtalade övergångsperioder per land, med uppgifter om antal anläggningar per sektor Polen: 332 köttanläggningar (till december 2007), 113 mjölkanläggningar (till december 2006), 40 fiskanläggningar (3 år). Tjeckien: 44 köttanläggningar, 1 ägganläggning, 7 fiskanläggningar (till december 2006). Ungern: 44 anläggningar för färskt kött (till december 2006). Lettland: 29 fiskberedningsanläggningar (till januari 2005), 77 köttanläggningar (till januari 2006), 11 mejerier (till januari 2005). Litauen: 14 köttanläggningar, 5 fiskanläggningar och 1 mjölkanläggning (till januari 2007). Slovakien: 1 köttanläggning och 1 fiskanläggning (december 2006). 6