Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLET EJ JUSTERAT 47 Förslag till måltidspolicy för Vallentuna kommun (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att anta förslaget till måltidspolicy. Reservationer Gustav Elfström (S) reserverar sig mot att hans tilläggsyrkande avslogs. Ärendebeskrivning Den framarbetade måltidspolicyn föreslås ersätta den kostpolicy kommunen antog Barn- och ungdomsförvaltningen och kommunstaben har i samverkan med andra parter tagit fram nuvarande förslag. Policyn föreslås byta namn då inriktningen är att den mat vi äter ingår som en del av helhetsbegreppet måltid och inte enbart består av vad som äts. Måltiden består av flera delar som alla bidrar till upplevelsen av maten. Exempel på måltidens delar är måltidsmiljön, styrsystem och stämning. Måltidspolicyn ska belysa att flera av kommunens verksamheter påverkar måltiden som helhet. Policyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden där olika målgrupper kan få behov tillgodosedda. Idén med policyn är arbetet med att måltiden ska planeras i verksamheternas handlingsplaner och i samband med nämndernas och förvaltningarnas årliga budget- och verksamhetsplanering. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att anta förslaget till måltidspolicy. Gustav Elfström (S), yrkar som tillägg att möjligheten till specialkost på grund av etiska skäl (t.ex. vegansk kost) skall vara berättigat enligt kommunens måltidspolicy eftersom den gäller både vuxna och barn i olika förvaltningars verksamheter. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på Gustav Elfströms (S) yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att det avslås. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 6

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag 1. Tjskr Måltidspolicy Vallentuna kommun 2. Kostpolicy fastställd Måltidspolicy Magnus Socialnämndens yttrande, måltidspolicy 5. Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun 6. Yttrande, förslag till måltidspolicy, utbildningsnämnden 7. Yttrande, Måltidspolicy för Vallentuna kommun 8. Kostpolicy och riktlinjer för Österåkers kommun 9. Barn- och ungdomsnämndens yttrande, förslag till måltidspolicy Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 7

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS MAGNUS SJÖGREN SID 1/2 TF STABSCHEF/TF KONTAKTCENTERCHEF BESLUTSINSTANS Tjänsteskrivelse Förslag till måltidspolicy för Vallentuna kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att anta förslaget till måltidspolicy. Ärendet i korthet Den framarbetade måltidspolicyn föreslås ersätta den kostpolicy kommunen antog Barn- och ungdomsförvaltningen och kommunstaben har i samverkan med andra parter tagit fram nuvarande förslag. Policyn föreslås byta namn då inriktningen är att den mat vi äter ingår som en del av helhetsbegreppet måltid och inte enbart består av vad som äts. Måltiden består av flera delar som alla bidrar till upplevelsen av maten. Exempel på måltidens delar är måltidsmiljön, styrsystem och stämning. Måltidspolicyn ska belysa att flera av kommunens verksamheter påverkar måltiden som helhet. Policyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden där olika målgrupper kan få behov tillgodosedda. Idén med policyn är arbetet med att måltiden ska planeras i verksamheternas handlingsplaner och i samband med nämndernas och förvaltningarnas årliga budget- och verksamhetsplanering. Handlingar 1. Förslag till måltidspolicy 2. Kostpolicy Vallentuna kommun Yttrande måltidspolicy SPF seniorern, PRO, RPG 4. Yttrande Måltidspolicy Barn- och ungdomsnämnden 5. Yttrande Måltidspolicy Socialnämnden 6. Yttrande Måltidspolicy Utbildningsnämnden 7. Kostpolicy och riktlinjer för Österåkers kommun 8. Måltidspolicy Upplands Bro kommun Victor Kilén Kommundirektör kontaktcenterchef Magnus Sjögren Tf stabschef/tf VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE 4

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Ska expedieras till 5

5 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Kostpolicy Fastställd av kommunfullmäktige Alla matgäster, men även vårdnadshavare och anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Vallentuna kommuns måltidsverksamheter. Maten som serveras ska vara säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Den ska vara framställd med så låg miljöpåverkan som möjligt. Kvalitet Matgästernas behov ska vara utgångspunkten i arbetet för varje anställd. Brukare på vård- och omsorgsboenden samt på våra dagliga verksamheter ska kunna vara med och baka bröd, förbereda måltiderna eller hjälpa till i disken. Enkel och konkret information om kommunens måltider ska finnas lätt tillgänglig på vård- och omsorgsverksamheter och på till exempel kommunens webbplats. All personal som hanterar livsmedel inom kommunens verksamheter ska regelbundet genomgå adekvata utbildningar. Av livsmedelssäkerhetsskäl så ska all kökspersonal bära enhetliga arbetskläder avsedda för kök. Inom vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Det ska bli enklare för samtliga kök att handla ekologiskt och närproducerat. Måltidsverksamheten bör kontinuerligt utvärderas via brukarenkäter. Miljöhänsyn Andelen ekologiska råvaror/mat som används i verksamheterna ska kontinuerligt öka. Kommunen ska verka för upphandlingssätt som gynnar närodlade och närproducerade produkter. Strävan ska vara att minimera antalet varutransporter till enheterna. Verksamheterna ska sträva efter att årstidsanpassa råvarorna för att på så sätt minska transportsträckor. 6

6 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Kött- och mejeriprodukter ska vara producerade med god djuromsorg och miljöhänsyn. Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra. Verksamheterna ska ej servera rödlistade eller utrotningshotade arter. Samtliga kök ska säkerställa miljövänliga arbetsmetoder samt ett miljövänligt inköpsmönster, de ska även vidta åtgärder för att minska matsvinn ur såväl miljösynpunkt som pedagogisk synpunkt. Avfall ska källsorteras. Måltidsmiljö Vid utformningen av restauranger ska man sträva efter att acceptabel ljudnivå uppnås. Varje enhetschef, matråd eller liknade bör undersöka möjligheten att skapa mötesplatser för alla äldre genom att servera gemensamma måltider. Varje resultatenhetschef ansvarar för att det finns ett matråd eller liknande som kan påverka matsedeln samt stimulera engagemang för bra måltider och trevlig måltidsmiljö inom sin verksamhet. Maten ska tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Gällande brukare med behov av särskild omsorg på grund av till exempel funktionshinder ska tillräcklig tid avsättas för hjälp vid måltiden. Måltiden och hjälpmedel ska anpassas utifrån den ätandes behov. Matgästerna ska få ett bra bemötande. Det ska finnas gemensamma trivselregler i varje matsal. Miljön ska vara ordnad så att alla matgäster tycker att det är trevligt att äta. Måltiderna ska även presenteras på ett aptitligt sätt som främjar goda matvanor. Verksamheterna ska aktivt arbeta för att skapa lugn, ro och matglädje under måltiderna. Måltiderna ska vara en självklar del i den pedagogiska verksamheten inom förskola och skola. Övergripande Maten ska vara omväxlande, fri från onödiga tillsatser och i möjligaste mån fri från transfetter. Kommunen ska servera smör eller smörfettsblandning. Maten ska vara ursprungsmärkt och näringsdeklarerad, så långt som möjligt. 7

7 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Verksamheterna ska sträva efter att tillaga huvudkomponenterna från grunden, samt eftersträva att undvika att servera hel- och halvfabrikat i syfte att minska mängderna av tillsatser, salt och socker. Måltiderna ska vara näringsriktigt utformade, enligt livsmedelsverkets näringsrekommendationer för respektive målgrupp. Socker och snabba kolhydrater ska minimeras. Specialkost ska tillhandahållas av medicinska (ex. allergier), etiska (ex. vegetarianer) eller religiösa skäl. Näring (Barn- och utbildningsverksamhet) Genom att servera två alternativa rätter per dag ökar gästens valfrihet och därmed sannolikheten att alla ska äta av lunchen. Vid servering av två rätter, bör minst ett av dessa vara ett näringsmässigt fullvärdigt vegetariskt alternativ. Alla verksamheter ska sträva efter att barn och elever ska få servera sig maten själva. Lunchen bör schemaläggas ungefär mitt i barnens och elevernas skoldag samt om möjligt vid samma tidpunkt varje dag. Inom förskolan och skolan ska hälsosamma alternativ förordas i samband med kalas. Caféverksamheternas sortiment ska medvetet och kontinuerligt utvecklas på sådant sätt att det i allt större utsträckning präglas av näringsriktiga och hälsosamma alternativ. För att undvika allvarliga och livshotande allergiska reaktioner ska mandel, jordnötter och övriga nötter inte förekomma inom förskola och skola. Näring (socialomsorgen) I boendeformer och daglig verksamhet där personalen ansvarar för servering av måltider ska matsedlarna vara välplanerade och varierande så att måltiderna kompletterar varandra och ger god möjlighet att täcka näringsbehovet hos brukarna. Boendeformer med totalt måltidsansvar ska servera frukost, lunch, middag samt tre mellanmål. Brukare som lagar egna måltider ska ges stöd och möjligheter till att laga goda och näringsriktiga måltider. 8

8 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Näring (äldreomsorgen) Nattfastan för de äldre ska inte överstiga elva timmar, och måltiderna för övrigt ska vara väl utspridda över dygnet. Boendeformer med totalt måltidsansvar ska servera frukost, lunch, middag samt tre mellanmål. De äldre ska även ha god tillgång till drycker så att de får i sig tillräckligt med vätska. För äldre är det speciellt viktigt att det tillhandahålls specialkost efter olika individuella behov. 9

9 XXXX-XX-XX DIARIENUMMER Måltidspolicy för Vallentuna kommun Fastställd av kommunfullmäktige åååå-mm-dd xx Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/staben 10

10 Innehåll 1. Om policyn Pedagogisk måltid Hälsosam måltid Hållbar måltid

11 1. Om policyn Måltiden är en viktig och betydande del av livet. Måltiden består av flera delar som alla bidrar till upplevelsen av maten. Vallentuna kommuns måltidsverksamhet följer Livsmedelsverkets råd för en helhetssyn på måltiden och för bra mat i förskola, skola, omsorg och för äldre. Måltidspolicyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden. Arbetet med måltiden planeras i verksamheternas handlingsplaner och i samband med nämndernas och förvaltningarnas årliga budget- och verksamhetsplanering. Via måltiden bidrar Vallentuna kommuns olika verksamheter till en långsiktigt hållbar utveckling och genomförandet av Agenda Måltidspolicyn berör de verksamheter som på något sätt omfattar eller påverkar måltiden 2. Pedagogisk måltid Måltiden ska bidra till trivsel och locka till matlust. Måltidsmiljön ska vara genomtänkt för ändamålet och erbjuda en lugn och trivsam måltidsstund med möjlighet till social samvaro. Flera verksamheter inom kommunen berör måltidsmiljön och kommunen har ett samlat ansvar för de offentliga måltiderna. Samverkan mellan olika professioner och förvaltningar som berör måltiden ska ske. Medarbetare i kommunens verksamheter som äter pedagogisk måltid ska vara förebilder. Måltiden inom äldreomsorgen och socialomsorgen ska utgöra en integrerad del av omvårdnaden. Omvårdnadspersonal ska ha en aktiv roll i måltiden och delta i det sociala mötet kring måltiden. Måltidsgästen ska erbjudas möjlighet till delaktighet genom att måltidsgästens uppfattning om måltiden utvärderas regelbundet. Måltiden ska utgöra en viktig del i den pedagogiska verksamheten och bidrar till ett lärande om hållbar utveckling. Måltiden ska vara ett pedagogiskt verktyg i förskolorna och lägga grunden för bra matvanor och jämlik hälsa samt stödja barnens kunskapsutveckling kopplat till hälsa och miljö, inklusive minskat matsvinn. Skolorna ska nyttja måltiden som pedagogiskt verktyg för att stödja elevernas kunskapsutveckling i skolämnen som kopplar till hälsa, miljö, jämlikhet, hållbar livsstil och hållbar konsumtion, inklusive minskat matsvinn. 3 12

12 3. Hälsosam måltid Måltiden ska gynna hälsa och välmående nu och senare i livet. Maten och måltiden i kommunens verksamheter bidrar till att lägga grunden för hälsosamma och miljömässigt hållbara matvanor och livsmedelsval, genom att erbjuda varierade och genomtänkta menyer. Maten och måltiden skapar förutsättningar för hälsosamt näringsintag som ger ork för att studera och energi till dagens aktiviteter. Maten ska vara säker, vällagad och näringsriktig. Maten tillagas med god livsmedelshygien i ändamålsenliga kök i nära anslutning till serveringen. Verksamheterna ska sträva efter att tillaga huvudkomponenterna från grunden, samt sträva efter att undvika att servera hel och halvfabrikat i syfte att minska mängderna av tillsatser, salt och socker. Alla matgäster, men även vårdnadshavare och anhöriga ska känna en trygghet i att maten som serveras är säker med avseende på specialkost och livsmedelshygien. För måltidsgäster inom kommunens verksamheter som av olika anledningar inte kan äta den ordinarie kosten finns möjlighet att få specialkost serverad. Måltidsgäster som har önskemål om anpassad mat som har samband med en diskrimineringsgrund ska erbjudas ett fullgott alternativ som till exempel vegetariska rätter. Ansökan om specialkost inom skolans verksamhet behandlas av kostenheten med stöd av elevhälsoteamet. Kostchef konsulterar Barn- och elevhälsan vid behov när det gäller barn i förskolan. Den äldres specialkost är individanpassad och bestäms i samverkan med teamet kring den äldre, där omvårdnadspersonal, hälso- och sjukvårdspersonal, dietist och kökspersonal finns representerat. 4. Hållbar måltid Måltiden ska bidra till kommunens miljömål. Matens negativa miljöpåverkan ska minskas, till exempel genom menyernas sammansättning och livsmedelsval. Menyerna ska sträva efter att bestå av klimatsmarta råvaror efter säsong. Kommunen ska i upphandling ställa krav på mervärde i produktionen av kött och kyckling, mjölk och odling. Mervärde innebär att ställa höga krav inom djurskydd, 4 13

13 djurhälsa, användning av antibiotika och växtskyddsmedel samt andra miljöhänsyn. Kommunen ska verka för upphandlingssätt som gynnar närodlat och närproducerat. Transporter ska minimeras. Matsvinnet ska minimeras från såväl kök som måltid. Måltiden ska bidra till social hållbarhet. Kommunen ska i upphandling ställa krav som främjar goda arbetsvillkor och sysselsättning. Kommunen ska sträva efter att i upphandling främja rättvis handel som tar hänsyn till handelsvillkor och garanterar sociala rättigheter. 5 14

14 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämnden Remissvar måltidspolicy (SN ) Beslut Socialnämnden godkänner föreslaget remissvar och överlämnar det till Kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kostpolicyn revideras och byter samtidigt namn till måltidspolicy. Måltidspolicyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden. Arbetet med måltiden planeras i verksamheternas handlingsplaner och i samband med nämndernas och förvaltningarnas årliga budget- och verksamhetsplanering. Via måltiden bidrar Vallentuna kommuns olika verksamheter till en långsiktigt hållbar utveckling och genomförandet av Agenda Måltidspolicyn berör de verksamheter som på något sätt omfattar eller påverkar måltiden. Yrkanden Ordförande, Torbjörn Einarsson (C), yrkar att socialnämnden godkänner föreslaget remissvar och överlämnar det till Kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordförande, Torbjörn Einarsson (C), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att socialnämnden beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag SN AU Remissvar måltidspolicy 2. Tjänsteskrivelse-Remissvar Måltidspolicy 3. Remissvar Måltidspolicy 4. Remiss, måltidspolicy för Vallentuna kommun Expedieras till Kommunstyrelsen Paragrafen är justerad Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 19 15

15 Remissvar måltidspolicy 13 SN

16 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbetsutskott Remissvar måltidspolicy (SN ) Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår att socialnämnden godkänner föreslaget remissvar och överlämnar det till Kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kostpolicyn revideras och byter samtidigt namn till måltidspolicy. Måltidspolicyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden. Arbetet med måltiden planeras i verksamheternas handlingsplaner och i samband med nämndernas och förvaltningarnas årliga budget- och verksamhetsplanering. Via måltiden bidrar Vallentuna kommuns olika verksamheter till en långsiktigt hållbar utveckling och genomförandet av Agenda Måltidspolicyn berör de verksamheter som på något sätt omfattar eller påverkar måltiden. Yrkanden Ordförande, Torbjörn Einarsson (C), yrkar att socialnämndens arbetsutskott föreslår att socialnämnden godkänner föreslaget remissvar och överlämnar det till Kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordförande, Torbjörn Einarsson (C), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att socialnämndens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse-Remissvar Måltidspolicy 2. Remissvar Måltidspolicy 3. Remiss, måltidspolicy för Vallentuna kommun Expedieras till Kommunstyrelsen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTNING DNR SN ELIN YILMAZ SID 1/1 SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Remissvar måltidspolicy Förslag till beslut Socialnämnden godkänner föreslaget remissvar och överlämnar det till Kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Kostpolicyn revideras och byter samtidigt namn till måltidspolicy. Måltidspolicyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden. Arbetet med måltiden planeras i verksamheternas handlingsplaner och i samband med nämndernas och förvaltningarnas årliga budget- och verksamhetsplanering. Via måltiden bidrar Vallentuna kommuns olika verksamheter till en långsiktigt hållbar utveckling och genomförandet av Agenda Måltidspolicyn berör de verksamheter som på något sätt omfattar eller påverkar måltiden. Handlingar Tjänsteskrivelse-remissvar måltidspolicy Remissvar måltidspolicy Remiss; Måltidspolicy för Vallentuna kommun David Gyllenstråle Fanny Rosling - Socialchef Ska expedieras till Kommunstyrelsen VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE 184

18 VALLENTUNA KOMMUN DNR SN SID 1/1 ELIN YILMAZ Remissvar Måltidspolicy Socialnämnden har inga invändningar på förslaget till måltidspolicy som ersätter den tidigare kostpolicyn. Socialnämnden ser positivt på att varje verksamhet tar fram en handlingsplan i samband med verksamhetsplanering och ser att man bör se över vilket stöd som ska erbjudas från Kostenheten till respektive verksamhet i att ta fram handlingsplanen. Socialnämnden begär ett förtydligande av meningen: Verksamheterna ska sträva efter att tillaga huvudkomponenterna från grunden, samt eftersträva att servera hel och halvfabrikat i syfte at minska mängderna av tillsatser, salt och socker. under rubriken Maten ska vara säker, vällagad och näringsriktig. Förväntas mängderna tillsatser, salt och socker minskas av att vi eftersträvar servering av hel-och halvfabrikat eller är det serveringen av hel-och halvfabrikat som ska upphöra i syfte att minska mängd av tillsatser, salt och socker? Vallentuna Socialnämnd SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX SOCIALFORVALTNINGEN@VALLENTUNA.SE

19 VALLENTUNA KOMMUN REMISS KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS MAGNUS SJÖGREN SID 1/1 TF STABSCHEF/TF KONTAKTCENTERCHEF REMISSINSTANS Remiss Måltidspolicy för Vallentuna kommun Svar på remissen önskas senast: svarsdatum Hos oss handläggs ärendet av Magnus Sjögren Remissvaret sänds elektroniskt till Förslaget till måltidspolicy för Vallentuna kommun ska ersätta nuvarande kostpolicy. Förslaget går ut på remiss för synpunkter till berörda nämnder, barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden. Förslaget remitteras även till pensionärsrådet. Förlängd remisstid begärs snarast hos handläggaren. Magnus Sjögren Bilagor: Förslag till måltidspolicy Kostpolicy fastställd Måltidspolicy för Upplands-Bro Kostpolicy och riktlinjer för Österåkers kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

20 XXXX-XX-XX DIARIENUMMER KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Måltidspolicy Fastställd av kommunfullmäktige åååå-mm-dd xx Avdelning med ansvar för revidering: Avdelningen för kost, miljö och folkhälsa Måltiden är en viktig och betydande del av livet. Måltiden består av flera delar som alla bidrar till upplevelsen av maten. Vallentuna kommuns måltidsverksamhet följer Livsmedelsverkets råd för en helhetssyn på måltiden och för bra mat i förskola, skola, omsorg och för äldre. Måltidspolicyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden. Arbetet med måltiden planeras i verksamheternas handlingsplaner och i samband med nämndernas och förvaltningarnas årliga budget- och verksamhetsplanering. Via måltiden bidrar Vallentuna kommuns olika verksamheter till en långsiktigt hållbar utveckling och genomförandet av Agenda Måltidspolicyn berör de verksamheter som på något sätt omfattar eller påverkar måltiden. Pedagogisk måltid Måltiden ska bidra till trivsel och locka till matlust. Måltidsmiljön ska vara genomtänkt för ändamålet och erbjuda en lugn och trivsam måltidsstund med möjlighet till social samvaro. Flera verksamheter inom kommunen berör måltidsmiljön och kommunen har ett samlat ansvar för de offentliga måltiderna. Samverkan mellan olika professioner och förvaltningar som berör måltiden ska ske. Medarbetare i kommunens verksamheter som äter pedagogisk måltid ska vara förebilder. Måltiden inom äldreomsorgen och socialomsorgen ska utgöra en integrerad del av omvårdnaden. Omvårdnadspersonal ska ha en aktiv roll i måltiden och delta i det sociala mötet kring måltiden. Måltidsgästen ska erbjudas möjlighet till delaktighet genom att måltidsgästens uppfattning om måltiden utvärderas regelbundet

21 XXXX-XX-XX DIARIENUMMER KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Måltiden ska utgöra en viktig del i den pedagogiska verksamheten och bidrar till ett lärande om hållbar utveckling. Måltiden ska vara ett pedagogiskt verktyg i förskolorna och lägga grunden för bra matvanor och jämlik hälsa samt stödja barnens kunskapsutveckling kopplat till hälsa och miljö, inklusive minskat matsvinn. Skolorna ska nyttja måltiden som pedagogiskt verktyg för att stödja elevernas kunskapsutveckling i skolämnen som kopplar till hälsa, miljö, jämlikhet, hållbar livsstil och hållbar konsumtion, inklusive minskat matsvinn. Hälsosam måltid Måltiden ska gynna hälsa och välmående nu och senare i livet. Maten och måltiden i kommunens verksamheter bidrar till att lägga grunden för hälsosamma och miljömässigt hållbara matvanor och livsmedelsval, genom att erbjuda varierade och genomtänkta menyer. Maten och måltiden skapar förutsättningar för hälsosamt näringsintag som ger ork för att studera och energi till dagens aktiviteter. Maten ska vara säker, vällagad och näringsriktig. Maten tillagas med god livsmedelshygien i ändamålsenliga kök i nära anslutning till serveringen. Verksamheterna ska sträva efter att tillaga huvudkomponenterna från grunden, samt eftersträva att servera hel och halvfabrikat i syfte at minska mängderna av tillsatser, salt och socker. Alla matgäster, men även vårdnadshavare och anhöriga ska känna en trygghet i att maten som serveras är säker med avseende på specialkost och livsmedelshygien. Specialkost av medicinska skäl ska erbjudas till måltidsgäster och medarbetare som deltar i den pedagogiska måltiden. För att få specialkost av medicinska skäl behövs ett kostintyg från legitimerad läkare. Detta inkluderar såväl födoämnesallergi, intolerans och överkänslighet som andra diagnoser som gynnas av anpassad kost. Måltidsgäster och medarbetare med kostbehov utifrån religiösa, kulturella eller etiska skäl erbjuds lakto-ovo-vegetariska rätter. Livsstilsval är inte specialkostberättigat

22 XXXX-XX-XX DIARIENUMMER KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Den äldres specialkost är individanpassad och bestäms i samverkan med teamet kring den äldre, där omvårdnadspersonal, hälso- och sjukvårdspersonal, dietist och kökspersonal finns representerat. Hållbar måltid Måltiden ska bidra till kommunens miljömål. Matens negativa miljöpåverkan ska minskas genom menyernas sammansättning och livsmedelsval. Menyerna ska sträva efter att bestå av klimatsmarta råvaror efter säsong. Kommunen ska i upphandling ställa krav på mervärde i produktionen av kött och kyckling, mjölk och odling. Mervärde innebär att ställa höga krav inom djurskydd, djurhälsa, användning av antibiotika och växtskyddsmedel samt andra miljöhänsyn. Kommunen ska verka för upphandlingssätt som gynnar närodlat och närproducerat. Transporter ska minimeras. Andelen miljömärkta och ekologiska livsmedel ska öka. Matsvinnet ska minimeras från såväl kök som måltid. Måltiden ska bidra till social hållbarhet. Kommunen ska i upphandling ställa krav som främjar goda arbetsvillkor och sysselsättning. Kommunen ska sträva efter att i upphandling främja rättvis handel som tar hänsyn till handelsvillkor och garanterar sociala rättigheter

23 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Kostpolicy Fastställd av kommunfullmäktige Alla matgäster, men även vårdnadshavare och anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Vallentuna kommuns måltidsverksamheter. Maten som serveras ska vara säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Den ska vara framställd med så låg miljöpåverkan som möjligt. Kvalitet Matgästernas behov ska vara utgångspunkten i arbetet för varje anställd. Brukare på vård- och omsorgsboenden samt på våra dagliga verksamheter ska kunna vara med och baka bröd, förbereda måltiderna eller hjälpa till i disken. Enkel och konkret information om kommunens måltider ska finnas lätt tillgänglig på vård- och omsorgsverksamheter och på till exempel kommunens webbplats. All personal som hanterar livsmedel inom kommunens verksamheter ska regelbundet genomgå adekvata utbildningar. Av livsmedelssäkerhetsskäl så ska all kökspersonal bära enhetliga arbetskläder avsedda för kök. Inom vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Det ska bli enklare för samtliga kök att handla ekologiskt och närproducerat. Måltidsverksamheten bör kontinuerligt utvärderas via brukarenkäter. Miljöhänsyn Andelen ekologiska råvaror/mat som används i verksamheterna ska kontinuerligt öka. Kommunen ska verka för upphandlingssätt som gynnar närodlade och närproducerade produkter. Strävan ska vara att minimera antalet varutransporter till enheterna. Verksamheterna ska sträva efter att årstidsanpassa råvarorna för att på så sätt minska transportsträckor

24 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Kött- och mejeriprodukter ska vara producerade med god djuromsorg och miljöhänsyn. Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra. Verksamheterna ska ej servera rödlistade eller utrotningshotade arter. Samtliga kök ska säkerställa miljövänliga arbetsmetoder samt ett miljövänligt inköpsmönster, de ska även vidta åtgärder för att minska matsvinn ur såväl miljösynpunkt som pedagogisk synpunkt. Avfall ska källsorteras. Måltidsmiljö Vid utformningen av restauranger ska man sträva efter att acceptabel ljudnivå uppnås. Varje enhetschef, matråd eller liknade bör undersöka möjligheten att skapa mötesplatser för alla äldre genom att servera gemensamma måltider. Varje resultatenhetschef ansvarar för att det finns ett matråd eller liknande som kan påverka matsedeln samt stimulera engagemang för bra måltider och trevlig måltidsmiljö inom sin verksamhet. Maten ska tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Gällande brukare med behov av särskild omsorg på grund av till exempel funktionshinder ska tillräcklig tid avsättas för hjälp vid måltiden. Måltiden och hjälpmedel ska anpassas utifrån den ätandes behov. Matgästerna ska få ett bra bemötande. Det ska finnas gemensamma trivselregler i varje matsal. Miljön ska vara ordnad så att alla matgäster tycker att det är trevligt att äta. Måltiderna ska även presenteras på ett aptitligt sätt som främjar goda matvanor. Verksamheterna ska aktivt arbeta för att skapa lugn, ro och matglädje under måltiderna. Måltiderna ska vara en självklar del i den pedagogiska verksamheten inom förskola och skola. Övergripande Maten ska vara omväxlande, fri från onödiga tillsatser och i möjligaste mån fri från transfetter. Kommunen ska servera smör eller smörfettsblandning. Maten ska vara ursprungsmärkt och näringsdeklarerad, så långt som möjligt

25 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Verksamheterna ska sträva efter att tillaga huvudkomponenterna från grunden, samt eftersträva att undvika att servera hel- och halvfabrikat i syfte att minska mängderna av tillsatser, salt och socker. Måltiderna ska vara näringsriktigt utformade, enligt livsmedelsverkets näringsrekommendationer för respektive målgrupp. Socker och snabba kolhydrater ska minimeras. Specialkost ska tillhandahållas av medicinska (ex. allergier), etiska (ex. vegetarianer) eller religiösa skäl. Näring (Barn- och utbildningsverksamhet) Genom att servera två alternativa rätter per dag ökar gästens valfrihet och därmed sannolikheten att alla ska äta av lunchen. Vid servering av två rätter, bör minst ett av dessa vara ett näringsmässigt fullvärdigt vegetariskt alternativ. Alla verksamheter ska sträva efter att barn och elever ska få servera sig maten själva. Lunchen bör schemaläggas ungefär mitt i barnens och elevernas skoldag samt om möjligt vid samma tidpunkt varje dag. Inom förskolan och skolan ska hälsosamma alternativ förordas i samband med kalas. Caféverksamheternas sortiment ska medvetet och kontinuerligt utvecklas på sådant sätt att det i allt större utsträckning präglas av näringsriktiga och hälsosamma alternativ. För att undvika allvarliga och livshotande allergiska reaktioner ska mandel, jordnötter och övriga nötter inte förekomma inom förskola och skola. Näring (socialomsorgen) I boendeformer och daglig verksamhet där personalen ansvarar för servering av måltider ska matsedlarna vara välplanerade och varierande så att måltiderna kompletterar varandra och ger god möjlighet att täcka näringsbehovet hos brukarna. Boendeformer med totalt måltidsansvar ska servera frukost, lunch, middag samt tre mellanmål. Brukare som lagar egna måltider ska ges stöd och möjligheter till att laga goda och näringsriktiga måltider

26 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Näring (äldreomsorgen) Nattfastan för de äldre ska inte överstiga elva timmar, och måltiderna för övrigt ska vara väl utspridda över dygnet. Boendeformer med totalt måltidsansvar ska servera frukost, lunch, middag samt tre mellanmål. De äldre ska även ha god tillgång till drycker så att de får i sig tillräckligt med vätska. För äldre är det speciellt viktigt att det tillhandahålls specialkost efter olika individuella behov

27 Österåkers kommuns styrdokument Kostpolicy för Österåkers kommun Antagen av Kommunfullmäktige , 7:11 Dnr: KS 2015/0034 Kommentar: Ersätter tidigare Kostpolicy antagen ,

28 Kostpolicy för Österåkers kommun

29 Kostpolicy i Österåkers kommun Kostpolicy för Österåkers kommun avser verksamhet som drivs i kommunens egen regi, verksamhet som bedrivs av privat utförare genom godkännande av kommunen eller genom avtal/upphandling samt verksamhet som omfattas av särskild beställning till Produktionsstyrelsen. Syfte Kostpolicyn ska vara vägledande vid upprättande av riktlinjer för berörda verksamheter som serverar måltider, driver caféverksamhet mm. samt vid upphandling av privata aktörer. Individen Barn, elever, ungdomar och brukare inom vård och omsorg ska ha möjlighet till inflytande över måltidsmiljö och kost. De som, enligt giltigt läkarintyg har medicinska skäl, har behov av specialkost ska i möjligaste mån kunna erbjudas sådan. Tillagad mat ska vara näringsriktig, säker och hälsosam och av hög kvalitet och ska så långt det är möjligt lagas från grunden och så nära matgästerna som möjligt. I skolornas caféverksamhet, fritidsgårdar och sportanläggningar ska det finnas ett hälsosamt utbud. Säkerhet Regler avseende ansvar i livsmedelslagstiftningen ska vara välkända och följas av alla som hanterar livsmedel. Personalen ska fortlöpande ha tillgång till professionellt stöd och kompetensutveckling avseende områden som omfattas i livsmedelslagstiftningen. Näringsinnehåll Måltider ska vara sammansatta enligt de svenska näringsrekommendationerna och råd utarbetade av Livsmedelsverket (5)

30 Måltidsordning /Måltidsmiljö Måltider ska serveras enligt den måltidsordning och vid de tider som rekommenderas av Livsmedelsverket och Skolverket samt i övriga tillämpliga regelverk. Måltider ska serveras i en lugn och trivsam miljö som främjar social samvaro. Kosten och måltidernas betydelse ska vägas in i budgetarbete så att tillräckliga resurser avsätts på alla nivåer för att hålla en hög och säker kvalitet och måltidsmiljö. Hållbara måltider Våra menyer är säsongsanpassade i så stor utsträckning som möjligt. Vi ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet i våra kök och restauranger. Livsmedel som upphandlas ska minst följa upphandlingsmyndighetens hållbarhetskrav på basnivå gällande djurskydd, miljöskydd och folkhälsoaspekten där antibiotikaproblematiken särskilt beaktas. I första hand ska köttprodukter med svenskt ursprung väljas. Fisk och skaldjur ska vara MSC, KRAV eller ASC-märkt. År 2020 är målet att minst 30 procent av kosten ska vara av ekologiska produkter. Tillgång och ekonomi styr i vilken omfattning och ökning inköpen sker. Bananer, kaffe och te är alltid ekologiska och rättvisemärkta. Frukten som serveras ska vara ekologisk i mån av tillgång. Måltiden ska ha så låg miljöpåverkan som möjligt gällande transporter, inköp av råvaror, tillagningsteknik och svinnhantering. Andelen vegetabilier i maten ska ökas Vi minskar användningen av tillsatser och köttmängden minskas. Vegetarisk kost ska erbjudas till alla, som alternativ till den ordinarie maträtten. Mängden närproducerade och närodlade råvaror ska öka. Genmodifierade organismer (GMO) undviks så långt det går att spåra. Vi ska minska användningen av tillsatser. Ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för att policyn uppdateras vid behov. Respektive nämnd och Produktionsstyrelsen har ansvar för att uppfylla de delar av policyn som berör den egna verksamheten. Berörd förvaltningschef ansvarar för att innehållet i detta dokument följs och är känt av alla medarbetare och utförare. Leverantörer som anlitas av Österåkers kommun ska kunna visa att livsmedelslagstiftningens krav är uppfyllda (5)

31 Uppföljning Uppföljning av policyn integreras i det systematiska kvalitetsarbetet i skola och förskola och övriga verksamheter. Respektive nämnd och Produktionsstyrelsen följer i årsbokslut upp hur kostpolicyn efterlevs (5)

32 Riktlinjer gällande kostpolicyn för Produktionsstyrelsens verksamheter Implementering Alla medarbetare i produktionsstyrelsens verksamheter får information om kostpolicyn. Kostpolicyn sprids genom information på arbetsplatsträffar, personalmöten och andra möten som berör kostfrågor. Bra mat I arbetet med förskolans och skolans måltider följs Livsmedelsverkets riktlinjer Bra mat i förskola och Bra mat i skolan. I arbetet med omsorgens måltider följs Socialstyrelsens riktlinjer och rekommendationer från Livsmedelsverket. I linje med ovanstående riktlinjer erbjuder skolornas kafeterior inte godis, glass, söta bakverk, söta drycker och snacks, utan istället erbjuds nyckelhålsmärkta produkter, flingor/gryn/müsli/bröd, smörgåsar med nyckelhålsmärkta pålägg och grönsaker. Dessutom bör det erbjudas ett stort utbud av frukt. Detta ska beaktas även i de fall cafeterior läggs ut på entreprenad. Matsedeln ska presentera ett varierat utbud som erbjuder såväl husmanskost som nya influenser. Skolmenyer näringsbedöms enligt webbverktyget Skolmat Sverige och menyerna anpassas för årstiden. Maten lagas till största delen från grunden. Till lunchen serveras sallad/råkost, hårt eller mjukt bröd, vatten och ekologisk mjölk. Grönsaksbordet vid våra skolrestauranger ska vara varierat, säsongsanpassat och alltid bestå av minst fem olika komponenter. På förskolorna skall minst tre olika komponenter erbjudas. Vid behov av specialkost styrks detta med intyg från läkare och vårdnadshavare. Information om specialkost finns på Österåkers kommuns hemsida. Bemötande Måltidsenhetens målsättning är att förmedla matglädje till matgästerna genom ett tydligt kvalitets- och servicetänkande. Måltidsgästerna står i fokus. Kost-, skol- och omsorgsmedarbetare samverkar för att måltidsgästerna ska få den kost, näring och social samvaro i matsituationen som de behöver. Österåkers kommun Åkersberga Tel Fax kommun@osteraker.se Sida 1 av 3

33 Inflytande och samverkan Matråd ska finnas på alla skolor och möten ska hållas minst en gång per termin. På alla särskilda boenden för äldre ska kostombudsträffar och kundträffar hållas, där kunderna har möjlighet att lämna synpunkter på och diskutera om måltiden. God, hälsosam och näringsriktig måltid Inom omsorgen fokuseras arbetet med måltiderna på att undernäring förebyggs och att verka för god livskvalité. Maten och måltiderna anpassas efter måltidsgästens individuella behov och önskemål. Vid behov anpassas matens konsistens. Trevlig måltidsmiljö Måltidspersonal ansvarar för att laga maten. Måltiden och hjälpmedel anpassas utifrån den enskildes behov. Helger och högtider uppmärksammas extra med festlig mat. Måltidsordning Måltider som serveras inom omsorgen bör fördelas jämnt över dygnet. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar, hänsyn ska tas till varje individ. Måltiderna bör bestå av frukost, lunch, middag samt 2-3 mellanmål. Riktlinjer för en hållbar utveckling inom förskola, skola och äldreomsorg Vid upphandling av livsmedel görs de bästa valen utifrån miljömässig, ekonomisk, etisk och kvalitetssäkrad hållbarhet. För att värna om miljön görs en medveten ökning av användningen av vegetabilier i maten. Inköpen av frukt, grönsaker och rotfrukter anpassas efter säsongen i möjligaste mån. Målet är att, inom beslutad budgetram, öka andelen närproducerade/ekologiska livsmedel och att närproducerade produkter ska väljas före importerade ekologiska produkter när så är möjligt. Vid upphandling av animaliska produkter ska dessa vara producerade som lägst enligt svensk djurskyddslagstiftning och djuromsorgskrav. Maten vid våra skolor och förskolor ska inte innehålla smakförstärkare E 611. Österåkers kommun Åkersberga Tel Fax kommun@osteraker.se Sida 2 av 3

34 Matsvinn Avfallet från köken ska källsorteras. Mängden mat som sätts fram ska motsvara den som beräknas gå åt under pågående servering. För att minska matsvinnet ska kommunikationen mellan tillagningskök, mottagningskök och personal vid särskilda boenden vara tät. Lagringstemperaturer optimeras för en ökad hållbarhet på livsmedlen. Tillagningsrester kyls snabbt och tillvaratas på ett korrekt sätt. Säkerhet Måltidspersonalen utbildas kontinuerligt i livsmedelshygien och specialkost. Måltidspersonalen ansvarar för att egenkontroll genomförs. Måltidspersonalen ansvarar för att ha bra rutiner för märkning av livsmedel i köken. Österåkers kommun Åkersberga Tel Fax kommun@osteraker.se Sida 3 av 3

35 Llpplands-Bro KOMMUN Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 19 oktober Kf

36 Måltidspolicyn för Upplands-Bro kommun Måltiden är av avgörande betydelse för en god hälsa Måltidspolicyn ska vara ett styrande dokument för måltidsverksamheterna inom kommunen samt för de eventuella måltidsverksamheter som externa utövare utför på uppdrag av kommunen. Måltidsverksamheterna består av förskola, grundskola, gymnasium, särskilt boende med heldygnsomsorg, leveranser av matlådor till hemtjänsten, grund särskola och övriga portioner som levereras från produktionsköken. Upplands- bro kommun ska bidra till en god kosthållning, genom att underlätta för elever, brukare och personal att göra de hälsosamma valen. Alla matgäster ska erbjudas god, vällagad och näringsriktig sammansatt kost. Maten som serveras ska även vara säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Socialkontoret ska möjliggöra för att fler ska kunna äta i gemenskap med andra. Måltidsverksamheterna ska arbeta för en hållbar utveckling och präglas av ett hälsobefrämjande synsätt. Målet med måltidspolicyn är att: alla berörda ska se ett mervärde i maten och måltiderna samt ge förutsättning för att alla, oavsett ålder ska erbjudas hälsosam kost. grundlägga bra matvanor hos barn och elever genom måltiderna stärka de äldres hälsa samt bevara eller öka deras sociala, fysiska och psykiska välbefinnande utifrån den enskildes behov. måltiden bedöms utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar maten genom sinnesintryck, miljön där måltiden intas, service/bemötande/inflytande samt valfrihet erbjuda måltider som minimerar vår miljöpåverkan erbjuda säkra måltider Figur 1. Måltidsmodellen, definition av en måltid enligt Livsmedelsverket

37 Syfte Syftet med måltidspolicyn är att ha ett vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltidsverksamheterna. Måltidspolicyn ska användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheterna. I måltidsverksamheterna och i verksamheterna för barn, ungdomar och äldre ska måltidspolicyn vara ett övergripande vägledande dokument, i det dagliga arbetet skall policyn förtydligas genom specifika riktlinjer. Vidare kan policyn användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheterna. Varje enhet ansvarar för att måltidspolicyn följs i den egna verksamheten. För övriga verksamheter där måltider utgör en del av omvårdnaden ska måltidspolicyn ses som ett vägledande dokument. Bakgrund Under barn- och ungdomsåren grundlägger vi våra matvanor vilket till stor del ligger till grund för framtida konsumtionsmönster. Bra matvanor bidrar till en god hälsa genom livet. Det är därför viktigt att måltiderna som serveras är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll. Matgästerna ska känna en trygghet i att det serveras mat, som förutom rätt näringsinnehåll, tillagas med omtanke och håller en hög kvalitet ur livsmedelshygienisk aspekt. Det går åt mycket resurser och alstras mycket avfall i livsmedelskedjans alla led, från jordbruksproduktionen till tillagningsprocessen. Att minska matförsörjningens miljöbelastning är därför angeläget för att uppnå nationella, regionala och lokala miljömål. Verksamheterna inom förskola/skola ska även sträva efter att hos barn och elever utveckla respekt och ansvar för miljön och arbeta för att utveckla barns och elevers förståelse för den egna livsstilens betydelse för miljön. Måltiden ska ingå som en naturlig del av den pedagogiska verksamheten där skolledning, pedagoger och måltidspersonal samverkar. (Hänvisning till Läroplanen) När vi blir vuxna och äldre är måltidsmiljön och maten mycket viktiga delar i omsorgens verksamheter. Förutom näring spelar måltiden en viktig roll som källa till sociala kontakter och ska vara stunder att se fram emot under dagen. Maten och måltiderna är också en förutsättning för vårt välbefinnande. Inom särskilt boende med heldygnsomsorg är det särskilt viktigt att hålla god uppsikt över näringsintaget så att man inte riskerar undernäring för den enskilde. Inriktning Näring Förskola, grundskola och gymnasium Hälsosamma måltider definieras i de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Måltiderna ska ge barn och studerande en vällagad och näringsriktig kost av bra kvalitet enligt de nationella rekommendationerna Bra mat i skola och Bra mat i förskola från Livsmedelsverket

38 Lunchen i skolan ska bestå av minst två huvudrätter per dag och inriktningen är fler vegetariska rätter i veckan. Till lunchen i skolan serveras även grönsaksbuffé, bröd, smörgåsfett och mjölk/ vatten. Lunchen i förskolan ska bestå av en huvudrätt. Till lunchen i förskolan serveras minst 3 sorters grönsaker, bröd, smörgåsfett och mjölk/vatten strävan bör vara att elever ges möjlighet att äta lunch inom tidsspannet :00 samt vid samma tidpunkt varje dag. Genom kontinuitet och regelbundenhet regleras aptiten på ett bra sätt och risken för småätande minskar. Schemalagd lunch mitt i elevernas arbetsdag ökar förutsättningarna för att barnen håller stabilt blodsocker och därmed orkar prestera hela skoldagen. Nötter inklusive jordnötter, mandel och sesamfrö får inte serveras. Detta då de allergiska reaktionerna vid intag kan bli mycket allvarliga och livshotande för många allergiker. Frukost och mellanmåltider ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer vilket bland annat innebär att tonvikten ligger på servering av fiberrikt bröd med pålägg, mjölk eller mjölkprodukt, flingor/gryn samt frukt eller bär. Söta produkter såsom nyponsoppa, kräm, saft och söt chokladdryck ska undvikas. Godis, snacks och läsk ska inte serveras till förskolebarn eller grundskolebarn. Inom förskola/grundskola ska kalas med glass eller liknande begränsas till som mest en gång per månad. Förskolan/skolan ska vid dessa tillfällen stå för innehållet. Detta för att bland annat undvika allergiska reaktioner. Caféverksamheterna inom grundskola ska sträva efter en kontinuerlig utveckling utifrån ett hälsosamt perspektiv. Caféernas sortiment ska bygga på hälsosamma produkter som till exempel näringsriktiga smörgåsar och färsk frukt. Godis, snacks, läsk eller energidrycker ska inte finnas till försäljning i grundskolans caféverksamhet. Särskilt boende med heldygnsomsorg, Matlådor inom hemtjänsten Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar. Måltiderna för övrigt ska vara väl utspridda över dygnet. Boendeformer med totalt måltidsansvar ska servera frukost, lunch, middag samt minst tre mellanmål, varav ett sent förstärkt kvällsmål. Maten ska vara god, omväxlande, tillagad och serverad med omsorg. Vid lunchen erbjuds två alternativa rätter som kompletteras med grönsaker, bröd och dryck. Genom att servera två rätter vid lunchen ökar gästens valfrihet och därmed sannolikheten för att alla ska äta av maten. Tillgång till dryck ska finnas dygnet runt för att möjliggöra en god vätskebalans. Måltiderna inom särskilt boende med heldygnsomsorg samt matlådor inom hemtjänsten ska vara utformade enligt riktlinjer framtagna av Livsmedelsverket ( Bra mat i äldreomsorgen )

39 Måltiderna ska anpassas efter de boendes önskemål och behov. Samtliga Vid valet av maträtter ska en strävan vara att alla matgäster, oavsett ålder ska ges möjlighet att få en bred matrepertoar från svenska mattraditioner och ur ett mångkulturellt perspektiv. Kvalitet Utgångspunkten för matglädjen och kvalitetsarbetet är att måltiderna ska vara lustfyllda och näringsriktiga. Matgästernas behov ska vara utgångspunkten i arbetet för varje anställd. Kommunen ska följa Livsmedelsverkets nationella rekommendationer. Samtliga kök ska följa gällande livsmedelslagstiftning. Egenkontrollprogram skall anpassas efter varje enskild enhet. Detta gäller även cafeteriaverksamheter. Det ska finnas en tydlig märkning på de måltider som serveras och de produkter som säljs i skolcafeterior. Utvärdering och kvalitetsuppföljning av måltidsverksamheterna ska ske kontinuerligt inom ramen för de ordinarie integrerade uppföljningsrutinerna. Inom förskola/skola ska måltiden vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten. Förskola, skola och fritidshem bör vara arenor som förenar lek, rörelse och goda matvanor i vardagen och strävar efter att inspirera barn och unga till en sund inställning till kost och motion. All måltidspersonal ska regelbundet genomgå kompetensutveckling inom ramen för Måltidspolicyn. Olika koster serveras av medicinska, etiska och religiösa skäl. Vid behov ska maten konsistensanpassas. Inom Särskilt boende med heldygnsomsorg ska mat och näring ses som en integrerad och viktig del av omvårdnaden. Personal inom vård och omsorg ska ha grundläggande kunskaper om maten och måltidsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande

40 Måltidsmiljö Måltidsmiljön ska präglas av ett bra bemötande och god service så att alla matgäster trivs och tycker att det är trevligt att äta. Måltiderna ska även presenteras på ett sätt som väcker matlust och främjar goda matvanor Alla ska ges möjlighet att äta i lugn och ro En ombonad matsalsmiljö är av stor betydelse för den totala måltidsupplevelsen Berörda aktörer ska gemensamt verka för en trevlig fysisk måltidsmiljö (Fastighetsförvaltning, Förskola/Skola/Särskilt boende med heldygnsomsorg, Kostenhet) Ett forum som stimulerar engagemang för bra måltider och behaglig måltidsmiljö ska finnas på varje enhet Inom Särskilt boende med heldygnsomsorg ska måltidsmiljön anpassas efter den enskildes önskemål och behov Hållbar utveckling Måltidsverksamheterna ska genomsyras av ett ansvarstagande gentemot klimat, miljö och hållbar utveckling. Maten ska tillagas så nära serveringstillfället som möjligt i ändamålsenliga kök En strävan ska vara att minska klimatpåverkan genom att välja stor andel vegetabilier som serveras efter årstid och säsong En strävan ska vara att minimera matsvinnet och öka barns och elevers medvetenhet om matsvinnets påverkan på miljön. Begränsning av den totala mängden kött och välja rätt kött. Uppnå målsättningen med andelen ekologiska livsmedel och rättvisemärkta livsmedel ur såväl miljö- som djuretisk aspekt och i enlighet med kommunens miljöplan. Bedriva kostverksamhet med energi- och resurshushållning i alla led. Vi bör undvika att använda redskap, tillbehör och förvaringskärl som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen

41 Ansvariga ska verka för upphandlingssätt av livsmedel, i enlighet med LOU, som minskar påverkan på klimat och miljö. En strävan ska även vara att minimera antalet varutransporter till enheterna. Måltidspolicyn gäller tillsvidare och bör revideras minst en gång per mandatperiod

42 Llpplands-Bro KOMMUN Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 19 oktober Kf 97 43

43 Måltidspolicyn för Upplands-Bro kommun Måltiden är av avgörande betydelse för en god hälsa Måltidspolicyn ska vara ett styrande dokument för måltidsverksamheterna inom kommunen samt för de eventuella måltidsverksamheter som externa utövare utför på uppdrag av kommunen. Måltidsverksamheterna består av förskola, grundskola, gymnasium, särskilt boende med heldygnsomsorg, leveranser av matlådor till hemtjänsten, grund särskola och övriga portioner som levereras från produktionsköken. Upplands- bro kommun ska bidra till en god kosthållning, genom att underlätta för elever, brukare och personal att göra de hälsosamma valen. Alla matgäster ska erbjudas god, vällagad och näringsriktig sammansatt kost. Maten som serveras ska även vara säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Socialkontoret ska möjliggöra för att fler ska kunna äta i gemenskap med andra. Måltidsverksamheterna ska arbeta för en hållbar utveckling och präglas av ett hälsobefrämjande synsätt. Målet med måltidspolicyn är att: alla berörda ska se ett mervärde i maten och måltiderna samt ge förutsättning för att alla, oavsett ålder ska erbjudas hälsosam kost. grundlägga bra matvanor hos barn och elever genom måltiderna stärka de äldres hälsa samt bevara eller öka deras sociala, fysiska och psykiska välbefinnande utifrån den enskildes behov. måltiden bedöms utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar maten genom sinnesintryck, miljön där måltiden intas, service/bemötande/inflytande samt valfrihet erbjuda måltider som minimerar vår miljöpåverkan erbjuda säkra måltider Figur 1. Måltidsmodellen, definition av en måltid enligt Livsmedelsverket. 44

44 Syfte Syftet med måltidspolicyn är att ha ett vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltidsverksamheterna. Måltidspolicyn ska användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheterna. I måltidsverksamheterna och i verksamheterna för barn, ungdomar och äldre ska måltidspolicyn vara ett övergripande vägledande dokument, i det dagliga arbetet skall policyn förtydligas genom specifika riktlinjer. Vidare kan policyn användas vid planering och uppföljning av måltidsverksamheterna. Varje enhet ansvarar för att måltidspolicyn följs i den egna verksamheten. För övriga verksamheter där måltider utgör en del av omvårdnaden ska måltidspolicyn ses som ett vägledande dokument. Bakgrund Under barn- och ungdomsåren grundlägger vi våra matvanor vilket till stor del ligger till grund för framtida konsumtionsmönster. Bra matvanor bidrar till en god hälsa genom livet. Det är därför viktigt att måltiderna som serveras är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll. Matgästerna ska känna en trygghet i att det serveras mat, som förutom rätt näringsinnehåll, tillagas med omtanke och håller en hög kvalitet ur livsmedelshygienisk aspekt. Det går åt mycket resurser och alstras mycket avfall i livsmedelskedjans alla led, från jordbruksproduktionen till tillagningsprocessen. Att minska matförsörjningens miljöbelastning är därför angeläget för att uppnå nationella, regionala och lokala miljömål. Verksamheterna inom förskola/skola ska även sträva efter att hos barn och elever utveckla respekt och ansvar för miljön och arbeta för att utveckla barns och elevers förståelse för den egna livsstilens betydelse för miljön. Måltiden ska ingå som en naturlig del av den pedagogiska verksamheten där skolledning, pedagoger och måltidspersonal samverkar. (Hänvisning till Läroplanen) När vi blir vuxna och äldre är måltidsmiljön och maten mycket viktiga delar i omsorgens verksamheter. Förutom näring spelar måltiden en viktig roll som källa till sociala kontakter och ska vara stunder att se fram emot under dagen. Maten och måltiderna är också en förutsättning för vårt välbefinnande. Inom särskilt boende med heldygnsomsorg är det särskilt viktigt att hålla god uppsikt över näringsintaget så att man inte riskerar undernäring för den enskilde. Inriktning Näring Förskola, grundskola och gymnasium Hälsosamma måltider definieras i de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Måltiderna ska ge barn och studerande en vällagad och näringsriktig kost av bra kvalitet enligt de nationella rekommendationerna Bra mat i skola och Bra mat i förskola från Livsmedelsverket. 45

45 Lunchen i skolan ska bestå av minst två huvudrätter per dag och inriktningen är fler vegetariska rätter i veckan. Till lunchen i skolan serveras även grönsaksbuffé, bröd, smörgåsfett och mjölk/ vatten. Lunchen i förskolan ska bestå av en huvudrätt. Till lunchen i förskolan serveras minst 3 sorters grönsaker, bröd, smörgåsfett och mjölk/vatten strävan bör vara att elever ges möjlighet att äta lunch inom tidsspannet :00 samt vid samma tidpunkt varje dag. Genom kontinuitet och regelbundenhet regleras aptiten på ett bra sätt och risken för småätande minskar. Schemalagd lunch mitt i elevernas arbetsdag ökar förutsättningarna för att barnen håller stabilt blodsocker och därmed orkar prestera hela skoldagen. Nötter inklusive jordnötter, mandel och sesamfrö får inte serveras. Detta då de allergiska reaktionerna vid intag kan bli mycket allvarliga och livshotande för många allergiker. Frukost och mellanmåltider ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer vilket bland annat innebär att tonvikten ligger på servering av fiberrikt bröd med pålägg, mjölk eller mjölkprodukt, flingor/gryn samt frukt eller bär. Söta produkter såsom nyponsoppa, kräm, saft och söt chokladdryck ska undvikas. Godis, snacks och läsk ska inte serveras till förskolebarn eller grundskolebarn. Inom förskola/grundskola ska kalas med glass eller liknande begränsas till som mest en gång per månad. Förskolan/skolan ska vid dessa tillfällen stå för innehållet. Detta för att bland annat undvika allergiska reaktioner. Caféverksamheterna inom grundskola ska sträva efter en kontinuerlig utveckling utifrån ett hälsosamt perspektiv. Caféernas sortiment ska bygga på hälsosamma produkter som till exempel näringsriktiga smörgåsar och färsk frukt. Godis, snacks, läsk eller energidrycker ska inte finnas till försäljning i grundskolans caféverksamhet. Särskilt boende med heldygnsomsorg, Matlådor inom hemtjänsten Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar. Måltiderna för övrigt ska vara väl utspridda över dygnet. Boendeformer med totalt måltidsansvar ska servera frukost, lunch, middag samt minst tre mellanmål, varav ett sent förstärkt kvällsmål. Maten ska vara god, omväxlande, tillagad och serverad med omsorg. Vid lunchen erbjuds två alternativa rätter som kompletteras med grönsaker, bröd och dryck. Genom att servera två rätter vid lunchen ökar gästens valfrihet och därmed sannolikheten för att alla ska äta av maten. Tillgång till dryck ska finnas dygnet runt för att möjliggöra en god vätskebalans. Måltiderna inom särskilt boende med heldygnsomsorg samt matlådor inom hemtjänsten ska vara utformade enligt riktlinjer framtagna av Livsmedelsverket ( Bra mat i äldreomsorgen ). 46

46 Måltiderna ska anpassas efter de boendes önskemål och behov. Samtliga Vid valet av maträtter ska en strävan vara att alla matgäster, oavsett ålder ska ges möjlighet att få en bred matrepertoar från svenska mattraditioner och ur ett mångkulturellt perspektiv. Kvalitet Utgångspunkten för matglädjen och kvalitetsarbetet är att måltiderna ska vara lustfyllda och näringsriktiga. Matgästernas behov ska vara utgångspunkten i arbetet för varje anställd. Kommunen ska följa Livsmedelsverkets nationella rekommendationer. Samtliga kök ska följa gällande livsmedelslagstiftning. Egenkontrollprogram skall anpassas efter varje enskild enhet. Detta gäller även cafeteriaverksamheter. Det ska finnas en tydlig märkning på de måltider som serveras och de produkter som säljs i skolcafeterior. Utvärdering och kvalitetsuppföljning av måltidsverksamheterna ska ske kontinuerligt inom ramen för de ordinarie integrerade uppföljningsrutinerna. Inom förskola/skola ska måltiden vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten. Förskola, skola och fritidshem bör vara arenor som förenar lek, rörelse och goda matvanor i vardagen och strävar efter att inspirera barn och unga till en sund inställning till kost och motion. All måltidspersonal ska regelbundet genomgå kompetensutveckling inom ramen för Måltidspolicyn. Olika koster serveras av medicinska, etiska och religiösa skäl. Vid behov ska maten konsistensanpassas. Inom Särskilt boende med heldygnsomsorg ska mat och näring ses som en integrerad och viktig del av omvårdnaden. Personal inom vård och omsorg ska ha grundläggande kunskaper om maten och måltidsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande. 47

47 Måltidsmiljö Måltidsmiljön ska präglas av ett bra bemötande och god service så att alla matgäster trivs och tycker att det är trevligt att äta. Måltiderna ska även presenteras på ett sätt som väcker matlust och främjar goda matvanor Alla ska ges möjlighet att äta i lugn och ro En ombonad matsalsmiljö är av stor betydelse för den totala måltidsupplevelsen Berörda aktörer ska gemensamt verka för en trevlig fysisk måltidsmiljö (Fastighetsförvaltning, Förskola/Skola/Särskilt boende med heldygnsomsorg, Kostenhet) Ett forum som stimulerar engagemang för bra måltider och behaglig måltidsmiljö ska finnas på varje enhet Inom Särskilt boende med heldygnsomsorg ska måltidsmiljön anpassas efter den enskildes önskemål och behov Hållbar utveckling Måltidsverksamheterna ska genomsyras av ett ansvarstagande gentemot klimat, miljö och hållbar utveckling. Maten ska tillagas så nära serveringstillfället som möjligt i ändamålsenliga kök En strävan ska vara att minska klimatpåverkan genom att välja stor andel vegetabilier som serveras efter årstid och säsong En strävan ska vara att minimera matsvinnet och öka barns och elevers medvetenhet om matsvinnets påverkan på miljön. Begränsning av den totala mängden kött och välja rätt kött. Uppnå målsättningen med andelen ekologiska livsmedel och rättvisemärkta livsmedel ur såväl miljö- som djuretisk aspekt och i enlighet med kommunens miljöplan. Bedriva kostverksamhet med energi- och resurshushållning i alla led. Vi bör undvika att använda redskap, tillbehör och förvaringskärl som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen. 48

48 Ansvariga ska verka för upphandlingssätt av livsmedel, i enlighet med LOU, som minskar påverkan på klimat och miljö. En strävan ska även vara att minimera antalet varutransporter till enheterna. Måltidspolicyn gäller tillsvidare och bör revideras minst en gång per mandatperiod 49

49 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämnden Yttrande, förslag till måltidspolicy (UN ) Beslut Utbildningsnämnden föreslår följande ändringar i förslaget till måltidspolicy: 1. Följande punkter ersätta fjärde och femte punkten, under avdelningen Maten ska vara säker vällagad och näringsriktig, som berör specialkost: -För måltidsgäster inom kommunens verksamheter som av olika anledningar inte kan äta den ordinarie kosten finns möjlighet att få specialkost serverad. - Måltidgäster som har önskemål om anpassad mat som har samband med en diskrimineringsgrund ska erbjudas ett fullgott alternativ som till exempel vegetariska rätter. - Ansökan om specialkost inom skolans verksamhet behandlas av kostenheten med stöd av elevhälsoteamet. - Kostchef konsulterar Barn- och elevhälsan vid behov när det gäller barn i förskolan. 2. Under avdelningen Maten ska vara säker vällagad och näringsriktig ska det förtydligas att verksamheterna ska sträva efter att undvika att servera hel- och halvfabrikat. 3. Punkten "Andelen miljömärkta och ekologiska livsmedel ska öka" bör tas bort. 4. Punkten "Matens negativa miljöpåverkan ska minskas genom menyernas sammansättning och livsmedelsval" ändras till: "Matens negativa miljöpåverkan ska minskas till exempel genom menyernas sammansättning och livsmedelsval". Ärendebeskrivning Utbildningsnämnden har fått en remiss från kommunledningskontoret som gäller förslag till måltidspolicy. Måltidspolicy föreslås ersätta kostpolicyn. Barn- och ungdomsförvaltningen har i samråd med kommunledningskontoret tagit fram förslaget. Anledningen till att policyn föreslås byta namn är att den mat vi äter ingår som en del av helhetsbegreppet måltid. Måltiden består av flera delar som alla bidrar till upplevelsen av maten. Exempel på fler delar som måltiden består av är måltidsmiljön, styrsystem och stämning. Måltidspolicyn vill belysa att flera av kommunens verksamheter påverkar måltiden som helhet. Måltidspolicyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden. Idén med policyn är arbetet med måltiden ska planeras i verksamheternas handlingsplaner och i samband med nämndernas och förvaltningarnas årliga budget- och verksamhetsplanering. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 150

50 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämnden Måltidspolicyn berör de verksamheter som på något sätt omfattar eller påverkar måltiden. Remissen innehåller föreslagen måltidspolicy, nuvarande kostpolicy samt två exempel från andra kommuner. Den 28 mars återremitterade utbildningsnämnden ett förslag till yttrande om måltidspolicy. Barn- och ungdomsförvaltningen har nu tagit fram ett nytt förslag till yttrande. Yrkanden Ylva Mozis (L) yrkar att utbildningsnämnden föreslår följande ändringar i förslaget till måltidspolicy: 1. Följande punkter ersätta fjärde och femte punkten, under avdelningen Maten ska vara säker vällagad och näringsriktig, som berör specialkost: -För måltidsgäster inom kommunens verksamheter som av olika anledningar inte kan äta den ordinarie kosten finns möjlighet att få specialkost serverad. - Måltidgäster som har önskemål om anpassad mat som har samband med en diskrimineringsgrund ska erbjudas ett fullgott alternativ som till exempel vegetariska rätter. - Ansökan om specialkost inom skolans verksamhet behandlas av kostenheten med stöd av elevhälsoteamet. - Kostchef konsulterar Barn- och elevhälsan vid behov när det gäller barn i förskolan. 2. Under avdelningen Maten ska vara säker vällagad och näringsriktig ska det förtydligas att verksamheterna ska sträva efter att undvika att servera hel- och halvfabrikat. 3. Punkten "Andelen miljömärkta och ekologiska livsmedel ska öka" bör tas bort. 4. Punkten "Matens negativa miljöpåverkan ska minskas genom menyernas sammansättning och livsmedelsval" ändras till: "Matens negativa miljöpåverkan ska minskas till exempel genom menyernas sammansättning och livsmedelsval". Beslutsgång Ordförande, Ylva Mozis (L), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att utbildningsnämnden beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag UN AU Yttrande, förslag till måltidspolicy 2. Tjänsteskrivelse, , Yttrande, förslag till måltidspolicy 3. Remiss, Måltidspolicy för Vallentuna kommun Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 251

51 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 352

52 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR UN CHARLOTTE MUNTZING SID 1/2 AVDELNINGSCHEF FÖR KOST, MILJÖ OCH FOLKHÄLSA UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Yttrande, förslag till måltidspolicy Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår följande ändringar i förslaget till måltidspolicy: 1. Följande punkter ersätta fjärde och femte punkten, under avdelningen Maten ska vara säker vällagad och näringsriktig, som berör specialkost: -För måltidsgäster inom kommunens verksamheter som av olika anledningar inte kan äta den ordinarie kosten finns möjlighet att få specialkost serverad. - Måltidgäster som har önskemål om anpassad mat som har samband med en diskrimineringsgrund ska erbjudas ett fullgott alternativ som till exempel vegetariska rätter. - Ansökan om specialkost inom skolans verksamhet behandlas av kostenheten med stöd av elevhälsoteamet. - Kostchef konsulterar Barn- och elevhälsan vid behov när det gäller barn i förskolan. 2. Under avdelningen Maten ska vara säker vällagad och näringsriktig ska det förtydligas att verksamheterna ska sträva efter att undvika att servera hel- och halvfabrikat 3. Punkten "Andelen miljömärkta och ekologiska livsmedel ska öka" bör tas bort. 4. Punkten "Matens negativa miljöpåverkan ska minskas genom menyernas sammansättning och livsmedelsval" ändras till: "Matens negativa miljöpåverkan ska minskas till exempel genom menyernas sammansättning och livsmedelsval". Ärendet i korthet Utbildningsnämnden har fått en remiss från kommunledningskontoret som gäller förslag till måltidspolicy. Måltidspolicy föreslås ersätta kostpolicyn. Barn- och ungdomsförvaltningen har i samråd med kommunledningskontoret tagit fram förslaget. Anledningen till att policyn föreslås byta namn är att den mat vi äter ingår som en del av helhetsbegreppet måltid. Måltiden består av flera delar som alla bidrar till upplevelsen av maten. Exempel på fler delar som måltiden består av är måltidsmiljön, styrsystem och stämning. Måltidspolicyn vill belysa att flera av kommunens verksamheter påverkar måltiden som helhet. Måltidspolicyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE 53

53 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR UN SID 2/2 helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden. Idén med policyn är arbetet med måltiden ska planeras i verksamheternas handlingsplaner och i samband med nämndernas och förvaltningarnas årliga budget- och verksamhetsplanering. Måltidspolicyn berör de verksamheter som på något sätt omfattar eller påverkar måltiden. Remissen innehåller föreslagen måltidspolicy, nuvarande kostpolicy samt två exempel från andra kommuner. Den 28 mars återremitterade utbildningsnämnden ett förslag till yttrande om måltidspolicy. Barn- och ungdomsförvaltningen har nu tagit fram ett nytt förslag till yttrande. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, , Yttrande, förslag till måltidspolicy 2. Remiss, förslag till måltidspolicy Henrik Lennermark Utbildningschef Ska expedieras till Akten, kommunstyrelsen 54

54 Vallentuna Kommun Vallentuna Kommunledningskontoret Handläggare Magnus Sjögren Svar på remiss Måltidspolicy för Vallentuna kommun Vi tre pensionärsföreningar i Vallentuna, PRO, RPG och SPF Seniorerna lämnar följande synpunkter på Vallentuna kommuns Måltidspolicy, ett mycket viktigt dokument. Endast de punkter som berör äldreomsorgen kommenterar vi. Vi ställer oss helt bakom punkten: Måltiden inom äldreomsorgen och socialomsorgen ska utgöra en integrerad del av omvårdnaden. Omvårdnadspersonal ska ha en aktiv roll i måltiden och delta i det sociala mötet kring måltiden. Vår kommentar: Inte bara omvårdnadspersonalen utan även måltidsgästen / brukaren ska ha i rimligaste mån en aktiv roll i måltiden. Inom skolans värld deltar elevrepresentanter i skolans Kostråd. Varför finns inte Kostråd på äldreboenden, ett forum där de boendes synpunkter och förslag beaktas? Att vara delaktig i måltidsplaneringen mm har stor betydelse för måltidsgästen. Vi oroas av rapporter om att många äldre klagar på maten på Vallentunas äldreboenden. De vackra orden: Måltiden ska bidra till trivsel och locka till matlust stämmer dåligt med klagomålen från äldreboendena. I remissen står att läsa Måltidsgästen ska erbjudas möjlighet till delaktighet genom att måltidsgästens uppfattning om måltiden utvärderas regelbundet. Det är väl bra att man följer upp och utvärdera måltidskvalitén men desto viktigare att man åtgärdar de brister som tydligen finns runt måltiden här i Vallentuna. Vi kan inte nog understryka hur betydelsefull måltiden är för alla, i synnerhet för oss äldre. Bjud gärna in till fest och uppmärksamma helger och högtider med extra festlig mat! Kostpolicy Kvalitet Punkt två tar upp vikten av att brukare på vård och omsorgsboenden ska ha möjlighet att hjälpa till med dagliga verksamheten t.ex baka bröd eller förbereda måltiden. Så viktigt! Att vara verksam och delaktig stärker människan, ung såväl gammal! Ett stort och växande problem är ökningen av äldres ensamhet och depression. Vi tror att man uppnår mycket gott genom att ta vara på brukarnas förmåga att i görligaste mån delta i måltidsarbetet. Måltidsmiljö Skapa mötesplats för alla äldre genom att servera gemensamma måltider. En viktig punkt. Måltiden ska, förutom att vara smakrik även vara lustfull med möjlighet till social kontakt. Vi vet att många äldre är undernärda. Ett stort ansvar vilar på personalen på äldreboenden och i omvårdnaden att se till och kontrollera att de äldre får i sig näringsrik mat och dryck. Margareta Bergström Bo Schylander Lilian Lundström Ordf. PRO Ordf. RPG Ordf. SPF Seniorerna 55

55 Österåkers kommuns styrdokument Kostpolicy för Österåkers kommun Antagen av Kommunfullmäktige , 7:11 Dnr: KS 2015/0034 Kommentar: Ersätter tidigare Kostpolicy antagen , 76 56

56 Kostpolicy för Österåkers kommun 57

57 Kostpolicy i Österåkers kommun Kostpolicy för Österåkers kommun avser verksamhet som drivs i kommunens egen regi, verksamhet som bedrivs av privat utförare genom godkännande av kommunen eller genom avtal/upphandling samt verksamhet som omfattas av särskild beställning till Produktionsstyrelsen. Syfte Kostpolicyn ska vara vägledande vid upprättande av riktlinjer för berörda verksamheter som serverar måltider, driver caféverksamhet mm. samt vid upphandling av privata aktörer. Individen Barn, elever, ungdomar och brukare inom vård och omsorg ska ha möjlighet till inflytande över måltidsmiljö och kost. De som, enligt giltigt läkarintyg har medicinska skäl, har behov av specialkost ska i möjligaste mån kunna erbjudas sådan. Tillagad mat ska vara näringsriktig, säker och hälsosam och av hög kvalitet och ska så långt det är möjligt lagas från grunden och så nära matgästerna som möjligt. I skolornas caféverksamhet, fritidsgårdar och sportanläggningar ska det finnas ett hälsosamt utbud. Säkerhet Regler avseende ansvar i livsmedelslagstiftningen ska vara välkända och följas av alla som hanterar livsmedel. Personalen ska fortlöpande ha tillgång till professionellt stöd och kompetensutveckling avseende områden som omfattas i livsmedelslagstiftningen. Näringsinnehåll Måltider ska vara sammansatta enligt de svenska näringsrekommendationerna och råd utarbetade av Livsmedelsverket (5)

58 Måltidsordning /Måltidsmiljö Måltider ska serveras enligt den måltidsordning och vid de tider som rekommenderas av Livsmedelsverket och Skolverket samt i övriga tillämpliga regelverk. Måltider ska serveras i en lugn och trivsam miljö som främjar social samvaro. Kosten och måltidernas betydelse ska vägas in i budgetarbete så att tillräckliga resurser avsätts på alla nivåer för att hålla en hög och säker kvalitet och måltidsmiljö. Hållbara måltider Våra menyer är säsongsanpassade i så stor utsträckning som möjligt. Vi ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet i våra kök och restauranger. Livsmedel som upphandlas ska minst följa upphandlingsmyndighetens hållbarhetskrav på basnivå gällande djurskydd, miljöskydd och folkhälsoaspekten där antibiotikaproblematiken särskilt beaktas. I första hand ska köttprodukter med svenskt ursprung väljas. Fisk och skaldjur ska vara MSC, KRAV eller ASC-märkt. År 2020 är målet att minst 30 procent av kosten ska vara av ekologiska produkter. Tillgång och ekonomi styr i vilken omfattning och ökning inköpen sker. Bananer, kaffe och te är alltid ekologiska och rättvisemärkta. Frukten som serveras ska vara ekologisk i mån av tillgång. Måltiden ska ha så låg miljöpåverkan som möjligt gällande transporter, inköp av råvaror, tillagningsteknik och svinnhantering. Andelen vegetabilier i maten ska ökas Vi minskar användningen av tillsatser och köttmängden minskas. Vegetarisk kost ska erbjudas till alla, som alternativ till den ordinarie maträtten. Mängden närproducerade och närodlade råvaror ska öka. Genmodifierade organismer (GMO) undviks så långt det går att spåra. Vi ska minska användningen av tillsatser. Ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för att policyn uppdateras vid behov. Respektive nämnd och Produktionsstyrelsen har ansvar för att uppfylla de delar av policyn som berör den egna verksamheten. Berörd förvaltningschef ansvarar för att innehållet i detta dokument följs och är känt av alla medarbetare och utförare. Leverantörer som anlitas av Österåkers kommun ska kunna visa att livsmedelslagstiftningens krav är uppfyllda (5)

59 Uppföljning Uppföljning av policyn integreras i det systematiska kvalitetsarbetet i skola och förskola och övriga verksamheter. Respektive nämnd och Produktionsstyrelsen följer i årsbokslut upp hur kostpolicyn efterlevs (5)

60 Riktlinjer gällande kostpolicyn för Produktionsstyrelsens verksamheter Implementering Alla medarbetare i produktionsstyrelsens verksamheter får information om kostpolicyn. Kostpolicyn sprids genom information på arbetsplatsträffar, personalmöten och andra möten som berör kostfrågor. Bra mat I arbetet med förskolans och skolans måltider följs Livsmedelsverkets riktlinjer Bra mat i förskola och Bra mat i skolan. I arbetet med omsorgens måltider följs Socialstyrelsens riktlinjer och rekommendationer från Livsmedelsverket. I linje med ovanstående riktlinjer erbjuder skolornas kafeterior inte godis, glass, söta bakverk, söta drycker och snacks, utan istället erbjuds nyckelhålsmärkta produkter, flingor/gryn/müsli/bröd, smörgåsar med nyckelhålsmärkta pålägg och grönsaker. Dessutom bör det erbjudas ett stort utbud av frukt. Detta ska beaktas även i de fall cafeterior läggs ut på entreprenad. Matsedeln ska presentera ett varierat utbud som erbjuder såväl husmanskost som nya influenser. Skolmenyer näringsbedöms enligt webbverktyget Skolmat Sverige och menyerna anpassas för årstiden. Maten lagas till största delen från grunden. Till lunchen serveras sallad/råkost, hårt eller mjukt bröd, vatten och ekologisk mjölk. Grönsaksbordet vid våra skolrestauranger ska vara varierat, säsongsanpassat och alltid bestå av minst fem olika komponenter. På förskolorna skall minst tre olika komponenter erbjudas. Vid behov av specialkost styrks detta med intyg från läkare och vårdnadshavare. Information om specialkost finns på Österåkers kommuns hemsida. Bemötande Måltidsenhetens målsättning är att förmedla matglädje till matgästerna genom ett tydligt kvalitets- och servicetänkande. Måltidsgästerna står i fokus. Kost-, skol- och omsorgsmedarbetare samverkar för att måltidsgästerna ska få den kost, näring och social samvaro i matsituationen som de behöver. Österåkers kommun Åkersberga Tel Fax kommun@osteraker.se 61 Sida 1 av 3

61 Inflytande och samverkan Matråd ska finnas på alla skolor och möten ska hållas minst en gång per termin. På alla särskilda boenden för äldre ska kostombudsträffar och kundträffar hållas, där kunderna har möjlighet att lämna synpunkter på och diskutera om måltiden. God, hälsosam och näringsriktig måltid Inom omsorgen fokuseras arbetet med måltiderna på att undernäring förebyggs och att verka för god livskvalité. Maten och måltiderna anpassas efter måltidsgästens individuella behov och önskemål. Vid behov anpassas matens konsistens. Trevlig måltidsmiljö Måltidspersonal ansvarar för att laga maten. Måltiden och hjälpmedel anpassas utifrån den enskildes behov. Helger och högtider uppmärksammas extra med festlig mat. Måltidsordning Måltider som serveras inom omsorgen bör fördelas jämnt över dygnet. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar, hänsyn ska tas till varje individ. Måltiderna bör bestå av frukost, lunch, middag samt 2-3 mellanmål. Riktlinjer för en hållbar utveckling inom förskola, skola och äldreomsorg Vid upphandling av livsmedel görs de bästa valen utifrån miljömässig, ekonomisk, etisk och kvalitetssäkrad hållbarhet. För att värna om miljön görs en medveten ökning av användningen av vegetabilier i maten. Inköpen av frukt, grönsaker och rotfrukter anpassas efter säsongen i möjligaste mån. Målet är att, inom beslutad budgetram, öka andelen närproducerade/ekologiska livsmedel och att närproducerade produkter ska väljas före importerade ekologiska produkter när så är möjligt. Vid upphandling av animaliska produkter ska dessa vara producerade som lägst enligt svensk djurskyddslagstiftning och djuromsorgskrav. Maten vid våra skolor och förskolor ska inte innehålla smakförstärkare E 611. Österåkers kommun Åkersberga Tel Fax kommun@osteraker.se 62 Sida 2 av 3

62 Matsvinn Avfallet från köken ska källsorteras. Mängden mat som sätts fram ska motsvara den som beräknas gå åt under pågående servering. För att minska matsvinnet ska kommunikationen mellan tillagningskök, mottagningskök och personal vid särskilda boenden vara tät. Lagringstemperaturer optimeras för en ökad hållbarhet på livsmedlen. Tillagningsrester kyls snabbt och tillvaratas på ett korrekt sätt. Säkerhet Måltidspersonalen utbildas kontinuerligt i livsmedelshygien och specialkost. Måltidspersonalen ansvarar för att egenkontroll genomförs. Måltidspersonalen ansvarar för att ha bra rutiner för märkning av livsmedel i köken. Österåkers kommun Åkersberga Tel Fax kommun@osteraker.se 63 Sida 3 av 3

63 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämnden Yttrande, förslag till måltidspolicy (BUN ) Beslut Barn- och ungdomsnämnden föreslår följande ändringar i förslaget till måltidspolicy: 1. Följande punkter ersätta fjärde och femte punkten, under avdelningen Maten ska vara säker vällagad och näringsriktig, som berör specialkost: - För måltidsgäster inom kommunens verksamheter som av olika anledningar inte kan äta den ordinarie kosten finns möjlighet att få specialkost serverad. - Måltidgäster som har önskemål om anpassad mat som har samband med en diskrimineringsgrund ska erbjudas ett fullgott alternativ som till exempel vegetariska rätter. - Ansökan om specialkost inom skolans verksamhet behandlas av kostenheten med stöd av elevhälsoteamet. - Kostchef konsulterar Barn- och elevhälsan vid behov när det gäller barn i förskolan. 2. Under avdelningen Maten ska vara säker vällagad och näringsriktig ska det förtydligas att verksamheterna ska sträva efter att undvika att servera hel- och halvfabrikat. Reservationer Thomas Arctaedius och Anna-Maria Bostrom (båda S) reserverar sig mot beslutet enligt protokollsbilaga 1. Jenny Thörnberg (MP) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsnämnden har fått en remiss från kommunledningskontoret som gäller förslag till måltidspolicy. Måltidspolicy föreslås ersätta kostpolicyn. Barn- och ungdomsförvaltningen har i samråd med kommunledningskontoret tagit fram förslaget. Anledningen till att policyn föreslås byta namn är att den mat vi äter ingår som en del av helhetsbegreppet måltid. Måltiden består av flera delar som alla bidrar till upplevelsen av maten. Exempel på fler delar som måltiden består av är måltidsmiljön, styrsystem och stämning. Måltidspolicyn vill belysa att flera av kommunens verksamheter påverkar måltiden som helhet. Måltidspolicyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden. Idén med policyn är arbetet med måltiden ska planeras i verksamheternas handlingsplaner och i samband med nämndernas och förvaltningarnas årliga budget- och verksamhetsplanering. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 164

64 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämnden Måltidspolicyn berör de verksamheter som på något sätt omfattar eller påverkar måltiden. Remissen innehåller föreslagen måltidspolicy, nuvarande kostpolicy samt två exempel från andra kommuner. Den 26 mars återremitterade barn- och ungdomsnämnden ett förslag till yttrande om måltidspolicy. Barn- och ungdomsförvaltningen har nu tagit fram ett nytt förslag till yttrande. Yrkanden Johan Skog (M) yrkar att barn- och ungdomsnämnden föreslår följande ändringar i förslaget till måltidspolicy: 1. Följande punkter ersätta fjärde och femte punkten, under avdelningen Maten ska vara säker vällagad och näringsriktig, som berör specialkost: - För måltidsgäster inom kommunens verksamheter som av olika anledningar inte kan äta den ordinarie kosten finns möjlighet att få specialkost serverad. - Måltidgäster som har önskemål om anpassad mat som har samband med en diskrimineringsgrund ska erbjudas ett fullgott alternativ som till exempel vegetariska rätter. - Ansökan om specialkost inom skolans verksamhet behandlas av kostenheten med stöd av elevhälsoteamet. - Kostchef konsulterar Barn- och elevhälsan vid behov när det gäller barn i förskolan. 2. Under avdelningen Maten ska vara säker vällagad och näringsriktig ska det förtydligas att verksamheterna ska sträva efter att undvika att servera hel- och halvfabrikat. Thomas Arctaedius (S) yrkar som tillägg att barn- och ungdomsnämnden föreslår att etiska skäl ska ge möjlighet till specialkost. Johan Skog (M) yrkar att Thomas Arctaedius (S) tilläggsyrkande avslås. Beslutsgång Ordförande, Johan Skog (M), ställer proposition på sitt eget yrkande om föreslagna ändringar och finner att barn- och ungdomsnämnden beslutar i enlighet därmed. Ordförande, Johan Skog (M), ställer Thomas Arctaedius (S) tilläggsyrkande mot sitt eget avslagsyrkande. Ordförande finner att Thomas Arctaedius (S) yrkande avslås. Expedieras till Akten, kommunstyrelsen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 265

65 Reservationer Barn och Ungdomsnämnden Yttrande, förslag till måltidspolicy (BUN ) Socialdemokraterna yrkar bifall sitt eget tilläggsyrkande och reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget tilläggsyrkande. (s) gruppens tilläggsyrkande att möjligheten till specialkost på grund av etiska skäl (t.ex. vegansk kost) skall vara berättigat enligt kommunens måltidspolicy. 65. Remissvar på motion (S) om införande av porrfilter på Vallentunas skolor (BUN ) Socialdemokraterna yrkar bifall till motionen och reserverar sig mot beslutet i ärendet Remissvar på motion (S) om införande av porrfilter på Vallentunas skolor till förmån för sitt eget yrkande. (s) gruppen yrkar bifall till motionen då remissvaret inte tar hänsyn till motionens förslag att samtliga kommunens verksamheter där barn och unga vistas (dvs. inte enbart skolor) ska ha porrfilter. 67. Remissvar på motion (S) Inför ny hyresmodell (BUN ) Socialdemokraterna yrkar bifall till motionen och reserverar sig mot beslutet i ärendet Remissvar på motion (S) Inför ny hyresmodell till förmån för sitt eget yrkande. (s) gruppen yrkar bifall till motionen då remissvaret inte tar hänsyn till motionens förslag att utvärdera helt nya metoder till fördelningsnycklar för skolhyra. 69. Riktlinjer för nyetableringsersättning (BUN ) Socialdemokraterna yrkar avslag till riktlinjerna och reserverar sig mot beslutet i ärendet Riktlinjer för nyetableringsersättning till förmån för sitt eget yrkande. (s) gruppen yrkar avslag då förslaget är dåligt genomtänkt, riktlinjerna dåligt genomarbetade och ärendet inte tillräckligt väl beskriver effekter, konsekvenser och budgetpåverkan. 66

66 71. Hemställan om investeringsanslag, ombyggnation av Karbyskolan för förskola (BUN ) Socialdemokraterna deltar inte i ärendet Hemställan om investeringsanslag, ombyggnation av Karbyskolan för förskola. (s) gruppen deltar ej i ärendet då tjänsteskrivelsen fortfarande brister i underlag kring hur förslaget skulle realiseras, ritningar och kartskisser saknas. Det saknas även alternativa lösningar och en jämförelse mellan olika alternativ. (s) gruppen anser även att innan beslut fattas i ärendet en helhetsanalys av läget för Karsbyskolan och närliggande förskolor på 10 år sikt behöver genomföras. 74. Yttrande remiss Skolinspektionen, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB (BUN ) Socialdemokraterna yrkar återremiss på ärendet och reserverar sig mot beslutet i ärendet Yttrande remiss Skolinspektionen, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB till förmån för sitt eget yrkande. (s) gruppen yrkar återremiss då svaret till skolinspektionen inte tar hänsyn till att ansökan innebär en skola om totalt 900 elever. Svaret beskriver inte konsekvenser av etablering av en så stor skola. För Socialdemokraterna i Vallentuna Thomas Arctaedius, Anna-Maria Valladolid, Gustav Elfström, Sandra Rudeberg 67