Måltidspolicy. Miljö VITT KLIPPS BORT

Transkript

1

2 Måltidspolicy VITT KLIPPS BORT Kommunen vill genom måltiden, som är en central del i våra liv, skapa njutning och matglädje samt vara en mötesplats där vi får föra vidare vår matkultur. Måltiden ska vara en del i bevarandet av traditionell matkultur samt främja utveckling av modern mat och matglädje. Det ska eftersträvas bredd och variation, och matens ursprung och påverkan på miljön ska lyftas fram. Måltidsverksamheten i Mönsterås kommun följer de svenska näringsrekommendationerna (SNR), som ger riktlinjer och utgår från den nuvarande näringssituationen i Sverige. I Mönsterås kommun serveras varje dag mat till drygt barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola, fritidsverksamhet och omsorg. Alla berörda invånare i Mönsterås kommun ska erbjudas en god och näringsriktig måltid inom alla våra verksamheter där måltider serveras. Kommunens verksamheter ska alltid i alla led pedagogiskt stödja individer till att göra hälsosamma val och tillägna sig långsiktigt goda levnadsvanor. Ett gott näringstillstånd är en viktig förutsättning för god hälsa. Miljö Kommunen arbetar ur ett ekologiskt perspektiv, dels via hållbarhetsfrågor som t.ex. Energi- och klimatstrategin, och dels via kostenheten. Samtliga kök är KRAV-certifierade och kan därmed säkerställa miljövänliga arbetsmetoder, vi ska även vidta åtgärder för att minska matsvinn ur såväl miljösynpunkt som pedagogisk synpunkt. Allt avfall ska källsorteras.

3 M Å L T I D S P O L I C Y Mönsterås kommun Antagen av kommunstyrelsen i Mönsterås Kommunen samlar in alla sopor. Avfallet bränns och vid förbränningen utvinns el och energi. Under år 2017 kommer en ny avfallsplan för Mönsterås kommun att tas fram och från år 2018 blir det även möjligt att tillvarata biogas och växtnäring ur avfallet. Kommunen har ett ansvar och en vilja att skapa god kvalitet och livsmiljö för befolkningen.

4 Hållbart och hälsosamt Måltidsverksamheterna ska följa gällande livsmedelslagstiftning och garantera kunderna säker mat genom kommunens mall för egenkontrollprogram. Mallen ska enheterna själva anpassa till den egna verksamheten. Matsvinn från gästens tallrik i skolrestaurangen ska vid minst ett tillfälle per år mätas och tydliggöras. Kommunen vill utveckla matgästens respekt, ansvar och förståelse för miljön och den egna livsstilens betydelse. Önskemålet är att skapa en diskussion kring ämnet och tillsammans med elever och skolpersonal komma fram till åtgärder för att minska matsvinnet. Maten ska tillagas så nära in på serveringstillfället som möjligt för att bevara näring och kvalitet, i ändamålsenliga egna kök anpassade till verksamheten. All personal som hanterar livsmedel inom kommunens verksamheter ska regelbundet genomgå adekvata utbildningar. Matråd och andra forum som kan stimulera engagemang för bra måltider och behagliga måltidsmiljöer bör finnas på varje enhet. Kommunikation mellan kök, matgäster, elever, pedagoger/personal, vårdnadshavare och pensionärsföreningar etc. utvecklas genom att maten kontinuerligt utvärderas. Andelen ekologiska och närproducerade livsmedel ska öka och matsedlarna säsongsanpassas. Att äta säsongsanpassat innebär att man väljer att köpa frukt och grönt under den perioden på året då de är tillgängliga och mindre av dessa under resterande säsonger. Anledningen till att följa detta är att produkter som efterfrågas utanför dess egentliga säsong innebär en avsevärt ökad klimatpåverkan. Ofta beror detta på att de transporteras från andra länder eller att de odlas i energikrävande växthus. Livsmedel Kommunen har vid upphandling av livsmedel som mål att få renare livsmedel utan exempelvis smakförstärkare, konstlade rökaromer, sötningsmedel och delvis härdat fett som tillsatser i livsmedel, samt fritt från genmodifierade organismer (GMO). Kommunen har också som krav att antibiotika endast ska användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat. Kommunen följer vid upphandling av livsmedel Miljöstyrningsrådets (MSR) kriterier för livsmedel vad gäller djurskyddskrav för Sverige samt Konkurrensverkets fisklista av grönmarkerade fiskar. Utvärdering och uppföljning av avtalet görs kontinuerligt under avtalstiden.

5 Folkhälsoplan Kommunens inriktning är att arbeta för att folkhälsofrågorna blir en naturlig del inom alla verksamhetsområden, och att kunskapen ska öka om de faktorer som påverkar hälsan. Det är tryggt och säkert att växa upp i Mönsterås kommun och det leder till en hållbar, kreativ och livskraftig utveckling. /Folkhälsoplanen Syfte Matgästens behov ska vara utgångspunkten i arbetet för varje anställd. Kommunens målsättning är att klargöra rättigheter och ansvar kring måltids- och kostfrågor inom de olika kommunala verksamheterna. Måltidspolicyn ska bidra till att kunskap och information sprids om goda matvanor. Målet med måltidspolicyn är att: Öka inköpen av ekologiska och närproducerade produkter så att verksamhetens negativa miljöpåverkan minimeras. Verksamheterna ska eftersträva att tillagning sker från grunden och undvika att servera hel- och halvfabrikat. Förmedla och skapa goda matvanor till våra barn, elever och omsorgstagare, för att förebygga matrelaterade problem. Bidra till en bra näringsstatus och förebygga undernäring hos våra äldre. Alla matgäster ska få möjlighet att påverka sin måltid och måltidsmiljö genom fungerande matråd. Måltiden ska vara något att se fram emot. Ge förutsättning för att alla barn, elever, vuxna och omsorgstagare ska vara friska och se ett värde i maten och måltiden. Att se måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Förutsättning och uppföljning Budgetmedel ska avsättas så att kvalitetskraven uppnås. Måltidsrekommendationerna ska utvärderas kontinuerligt och policyn vid varje ny mandatperiod av Kommunstyrelsen.

6 Riktlinjer för förskolans, skolans och fritidsverksamhetens måltider Inom förskolan, skolan och fritidsverksamheten ska måltiderna vara en självklar del av den pedagogiska verksamheten. Pedagogisk måltid Syftet är att måltiden ska var ett tillfälle till samvaro mellan barn och vuxna. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord och äta gemensamt ger tillfälle till samtal. Barnen får träna gruppkänsla och betydelse av samarbete. Matvanor grundläggs vid en tidig ålder. Förutsättningar för att skapa goda matvanor bör därför starta när barnen är på förskolan. De vuxna är förebilder bland annat genom att: äta maten som serveras visa vad en balanserad måltid är smaka på nya maträtter med en positiv inställning. Tanken bakom den pedagogiska måltiden är att den ingår i förskolans/grundskolans personals arbetstid. Maten och måltiden kan då ses som ett pedagogiskt verktyg. Maten Andelen ekologiska och närodlade livsmedel ska öka och matsedlarna säsongsanpassas. Traditionell och modern matkultur värnas. Andelen hel- och halvfabrikat minskas. Vid servering av frukost och mellanmål ska tonvikten ligga på smörgås med pålägg, mjölk eller mjölkprodukter, flingor/gryn och frukt eller bär. Skolrestaurangerna ska sträva efter att erbjuda skoleleverna minst två lunchrätter att välja mellan, gärna ett laktovegetariskt alternativ, varje dag. Måltider som serveras ska vara näringsriktiga och följa Livsmedelsverkets råd. Maten som serveras ska var god, omväxlande och av hög kvalitet. Jordnötter, mandel, nötter och sesamfrö får inte förekomma.

7 Måltidsordning Skollunchen ska serveras mellan kl varje dag. Eleverna ska ha minst 20 minuter på sig att sitta vid bordet för att inta sin måltid. Insläpp av elever i matsalen bör ske i ett jämt flöde under serveringstiden Skollunchen ska tillgodose eleven med 1/3 av dagens näringsintag. Måltiderna som serveras inom förskolan ska fördelas på fasta tider jämt fördelat över dagen, anpassade efter barnens behov. Inom förskoleoch fritidsverksamheten serveras dagligen frukost, lunch samt ett mellanmål, övriga måltider är vårdnadshavarens ansvar att tillhandahålla. Enligt SNR ska dagens totala energiinnehåll fördelas enligt följande: frukost 20-25% lunch 25-35% middag 25-35% två eller tre mellanmål bör också ingå. Födelsedagsfirande och bjudmat Läsk, godis och snacks bör inte förekomma i barnomsorgens och grundskolans verksamhet. Inom förskolan/skolan bör hälsosamma alternativ förordas i samband med kalas. Frukt och grönsaker bör i större utsträckning erbjudas som festligt alternativ. Viktigt att tänka på när det gäller bjudmat är förbudet mot nötter, mandel och sesamfrön. Caféverksamheter Caféverksamheterna i grundskolan, gymnasiet och fritidsgårdarna ska sträva efter att utveckla verksamheten utifrån ett hälsosamt perspektiv. Caféernas sortiment ska därför i första hand bygga på hälsosamma produkter som t.ex. näringsriktiga smörgåsar och färsk frukt. Måltidsmiljö Det är av stor vikt att måltiderna serveras i en trevlig och lugn miljö. Skolresturangerna ska vara rätt dimensionerade och utformade. Ett trevligt bemötande från personalen främjar matglädje. Eleverna ska uppmuntras att bidra till en god miljö i skolrestaurangen. Vid utformning av måltidsmiljön ska en acceptabel ljudnivå (ej över 65 db) uppnås. Specialkost Specialkost serveras till de matgäster som av olika skäl inte kan äta av den ordinarie maten. För barn/elever under 18 år ska vårdnadshavare lämna intyg om annan mat från läkare/dietist till skolsköterskan och köket. Specialkosten ska vara näringsriktig och hanteringen säkras genom dokumentation. Specialkosten hanteras på ett sådant sätt att den inte förorenas av allergiframkallande- eller andra främmande ämnen.

8 Riktlinjer för äldreomsorgens/omsorgens måltider Inom vård och omsorg, där måltiden i olika former inkluderas i biståndsbeslutet, ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Mönsterås kommun uppdaterade år 2016 sina riktlinjer för Kost i äldreomsorgen. Dessa riktlinjer togs fram redan 2008 efter ett uppdrag från socialnämnden med syfte att förbättra vårdpersonalens kunskaper om mat för äldre. Den pärmens riktlinjer ska vara grunden för äldreomsorgens måltider. För personer som får insatser från kommunen enligt LSS ingår måltider som en del av begreppet omvårdnad. Bra matvanor, trivsamma måltider och hälsosamma levnadsvanor är viktigt för att förbättra hälsan hos personer med funktionsnedsättningar som bor i gruppbostäder/ egna hem. Alla vuxna människor har rätt att bestämma hur de vill leva sina liv och det gäller naturligtvis också människor som bor i en gruppbostad/eget hem. Att ha en intellektuell funktionsnedsättning innebär dock att det kan vara svårare att förstå konsekvenser av olika livsstilsval och att hålla fast vid hälsosamma vanor. Därför är det viktigt med stöd i vardagen. Medarbetare som stödjer brukare i eget hem eller i gruppbostad bör i samband med inköp, tillagning/uppvärmning och servering av mat sträva efter en individuellt anpassad dialog med brukaren. Med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet ska brukaren, anpassat till sina unika förutsättningar, erbjudas kunskap om sambanden mellan mat och hälsa. Personalen stödjer brukaren med mat utifrån hans eller hennes behov och egna förmåga.

9 Maten Andelen ekologiska och närodlade livsmedel ska öka och matsedlarna anpassas efter säsong, helgdagar och årstider. Maten som serveras ska var god, omväxlande och av hög kvalitet. Brukarna ska ges ökad möjlighet att välja bland flera rätter. Traditionell och modern matkultur värnas. Måltider som serveras inom äldreomsorgen ska vara individapassade och utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre.

10 Byt bild Måltidsordning Måltider som serveras inom äldreomsorgen ska fördelas över dygnet. Nattfastan, den tid som går mellan det sista målet för dagen och det första målet nästa dygn, får inte överstiga 11 timmar. Alla som har särskilt boende med måltider som ingår ska serveras frukost, lunch, middag och minst tre mellanmål. Att tänka på är att vid dålig aptit, - små portioner - fler måltider. För personer med intellektuell funktionsnedsättning kan måltiderna vara ett sätt att dela in dygnet. En fråga om det snart är dags att äta behöver därför inte vara ett tecken på hunger utan en fråga om vilken tid på dygnet det är. En lämplig måltidsordning är en viktig förutsättning för att matgästen ska kunna äta den serverade maten.

11 Nyttiga länkar Livsmedelsverket: Sök på: Bra mat i förskolan Bra mat i skolan Bra mat för äldre Mönsterås Kommun: Sök på: Kost & Städtjänst Måltidsmiljö Måltiderna ska främja till matlust och njutning. Måltiden ska dukas fram på ett inbjudande sätt och intas i lugn och ro. Den ska inte serveras rutinmässigt utan ständigt anpassas efter den boendes individuella önskemål och behov. Förutom näring är måltiden en plats för sociala kontakter och något man ska se fram emot under dagen. För att främja aptit och matglädje är det viktigt att som matgäst få ett trevligt bemötande av den personal som ansvarar för servering av måltiden. Personalen ska ha kunskap om maten samt kunna svara på frågor om innehåll med mera. Personalen ska också ha en positiv attityd till både matgästen och maten. Det är viktigt att tänka på att många äldre och personer med funktionsnedsättning behöver god tid på sig vid måltiderna. Måltidsservicen ska sätta omsorgen i centrum. Specialkost Specialkost serveras till de matgäster som av olika skäl inte kan äta av den ordinarie maten. Specialkosten ska vara näringsriktig och hanteringen säkras genom dokumentation. Den hanteras på ett sådant sätt att den inte förorenas av allergiframkallande- eller andra främmande ämnen. Specialkosten utformas enligt näringsrekommendationerna och konsistensen anpassas vid behov.

12 Stockholm Norrköping Linköping Jönköping E22 Göteborg Oskarshamn I Mönsterås kommun har vi hög kvalitet på mat som lagas till alla våra verksamheter. Ett bevis på det är vår mångåriga toppranking i Ekomatsligan. I kommunen serveras mat till ett par tusen barn, elever, vuxna och äldre varje dag. Vi prioritetar att man ska erbjudas en god och näringsriktig måltid inom våra verksamheter. Måltiderna ska skapa njutning och vara en mötesplats där vi får föra vidare vår matkultur och våra traditioner. Ett gott näringstillstånd är en viktig del för god hälsa och det vill vi fortsätta satsa på. Malmö E22 34 Mönsterås Kalmar Kontakter: Anette Elmgren-Petersson, servicechef E-post: anette.elmgren@monsteras.se Maria Pedersen, bitr. servicechef E-post: maria.pedersen@monsteras.se Mönsterås kommun Box 54, Mönsterås Tel E-post: info@monsteras.se