Kommunstyrelsens kontor Miljöbokslut 2018

Transkript

1 Kommunstyrelsens kontor Miljöbokslut 2018 UPPFÖLJNING AV SÖDERTÄLJE KOMMUNS LOKALA MILJÖMÅL

2 Det kommer att krävas en fortsatt omställning av transporterna, investeringar i elinfrastruktur och förnyelsebara drivmedel samt att ställa klimatkrav vid upphandling och skapa förutsättningar för cirkulära lösningar. Inledning 3 Agenda 2030 FN:s 17 globala hållbarhetsmål 4 Nationella miljömål 5 Regionala miljömål i Stockholms län 5 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete 6 1: Mark och vatten 8 2: Klimat och energi : Fossilbränslefri och energieffektiv kommun : Fossilbränslefri och energieffektiv kommunal organisation : Bebyggelse och transporter 20 4: Konsumtion och beteende 24 Foto omslag: Fredrik Sederholm

3 Inledning Mycket av det kommuner i Sverige ansvarar för har bäring på omställningen till ett hållbart samhälle. Södertälje kommun har en hög ambition och målsättning för detta arbete och ingår i de nationella nätverken Klimatkommunerna samt Ekokommunerna. Att vara såväl en klimat- som ekokommun innebär att, tillsammans med andra svenska kommuner, vara en pådrivande aktör inom områdena miljö, klimat och energi genom att t.ex. i remisser till nationella instanser lyfta det kommunala perspektivet. Nätverken är dessutom en plattform för kunskapsöverföring mellan kommunerna. I arbetet med att nå en ekologisk hållbar utveckling i Södertälje har kommunens miljö- och klimatprogram en central roll och beskriver ett önskat miljötillstånd för kommunen som organisation och för hela det geografiska området. Kommunen är en av flera samhällsaktörer för att uppnå denna hållbarhet och arbetar samt planerar utifrån det som kommunen, som organisation, har rådighet och uppdrag att genomföra. Miljöbokslut 2018 är en uppföljning av de mål som ingår i Södertälje kommuns miljö- och klimatprogram för åren och som antogs av kommunfullmäktige den 18 december Uppföljningen år 2018 beskriver det som nämnder och kommunala bolag har rapporterat in att de utfört under 2018 och är således den första uppföljningen för denna målperiod. Miljö- och klimatprogrammet är ett strategiskt övergripande dokument med såväl visioner för en längre tidsperiod samt konkreta mål med ut pekade ansvariga nämnder och bolag. Målen är uppdelade under följande fyra fokusområden: 1. Mark och vatten 2. Klimat och energi 3. Bebyggelse och transporter 4. Konsumtion och beteende Södertälje kommuns miljö-, klimat- och energimål bidrar inte enbart till det lokala arbetet med hållbarhet utan är även kopplade till FN:s globala hållbarhetsmål, de nationella miljökvalitetsmålen samt de regionala prioriteringarna i Stockholms län. Detta beskrivs närmare på följande sidor. 3

4 Miljöbokslut 2018 Inledning n AGENDA 2030 FN:S 17 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL De globala målen 1 antogs av FN:s medlemsländer under år 2015 och har som målsättning att till år 2030 uppnå en social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling världen över. Agendan syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Regeringen har som målsättning att Sverige ska vara ledande i genomförandet av agendan samt vara en internationell förebild när det gäller de tre hållbarhetsdimensionerna. Kommuner och regioner har pekats ut som viktiga aktörer i genomförandet av agendan genom att de förenar de globala målen med verklig heten på lokal nivå. I uppföljningsdatabasen Kolada 2 redovisas, genom nyckeltal, kommuners och regioners verksamheter från år till år. Nyckeltalen bygger ofta på nationell statistik från de statistikansvariga myndigheterna, men också på uppgifter från andra källor. I Kolada finns, fr.o.m. mars 2019, även nyckeltal som ska hjälpa kommuner och regioner med uppföljning av deras insatser för genomförandet av de globala hållbarhetsmålen. Dessa rangordnas i Kolada, i grönt/gult/rött, utifrån hur bra eller dålig kommunen är i jäm förelse med andra. Detta visar dock inte om resultaten är bra eller dåliga. Kommunen kan ha dåliga resultat jämfört med andra, vilket ger röd färg, trots att resultatet i sig egentligen är bra (och vice versa). Ett exempel på detta är målet om Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status där Södertälje har ett resultat på 96 % men trots detta får en röd rangordning. I följande tabell redovisas de 8 globala mål som återfinns som nyckeltal i Kolada och som är kopplade till de lokala mål som Södertälje kommun har för den ekologiska hållbarheten. Sammantaget så ligger Södertälje kommun bra till i jämförelse med andra kommuner men en analys över hur väl kommunen lever upp till att bidra till de globala hållbarhetsmålen är inte möjlig att göra utifrån dessa 8 nyckeltal. Totalt sett har de lokala miljö- och klimatmålen i Södertälje bäring på 12 av de 17 globala målen. Detta redogörs för under respektive målområde i den lokala uppföljningen på sida 8 och framåt i detta miljöbokslut. Genom att arbeta med dessa mål bidrar kommunen på den lokala nivån till det gemensamma målet om en hållbar utveckling globalt. I första hand fokuserar kommunens miljö- och klimatprogram på den ekologiska hållbarheten men flera av målen har även starka kopplingar till folkhälsan och därmed bidrar programmet även till den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Nyckeltal Globala målen jämförelse mellan Södertälje och andra kommuner Globalt mål Globalt delmål Resultat Södertälje kommun (år) 2. Ingen hunger Ekologiskt odlad åkermark 18 % (2017) Gul 6. Rent vatten och sanitet 7. Hållbar energi för alla 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringarna 15. Ekosystem och biologisk mångfald Vattentäkter med vattenskyddsområde 60 % (2017) Gul Sjöar med god ekologisk status 47,1 % (2016) Gul Vattendrag med god ekologisk status 0 % (2016) Gul Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor på värmeverk inom det geografiska området Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området 96 % (2016) Röd 89 % (2017) Gul 31 MWh/inv. (2017) Gul Befolkning i kollektivtrafiknära läge 87,6 % (2016) Grön Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt. 12,2 kg/inv. (2016) Gul Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom). 1,54 kg/inv (2016) Grön Insamlat hushållsavfall totalt 434 kg/person (2017) Grön Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling 43 % (2017) Gul Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet 55 % (2017) Grön Utsläpp till luft av växthusgaser 3,61 ton CO2 ekv/inv (2016) Grön Miljöbilar i kommunorganisationen 25,7 (2018) Grön Miljöbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området 17 (2018) Grön Genomsnittlig körsträcka med personbil 707,1 mil/inv. (2017) Grön Skyddad natur totalt 8,8 % (2017) Grön Skyddad natur land 7,2 % (2017) Grön Skyddad natur hav 26,0 % (2017) Grön Skyddad natur inlandsvatten 2,1 % (2017) Gul Resultat i jämförelse med andra kommuner: Grön (bästa 25 %) Gul (mittersta 50 %) Röd (sämsta 25 %) Kolada ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting är föreningens medlemmar. 4

5 Miljöbokslut 2018 Inledning n NATIONELLA MILJÖMÅL För 20 år sedan beslutade Sveriges riksdag om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Detta samlas i 16 nationella miljömålkvalitetsmål som bryts ner på regional och lokal nivå. Naturvårdsverket sammanställer den årliga uppföljningen 3 av dessa nationella mål och presenterar detta för regeringen. Vart fjärde år redovisar dessutom Naturvårdsverket en fördjupad utvärdering av miljömålen och 2019 års utvärdering visar på att om de nationella samt de globala målen ska kunna nås behöver miljöpolitiken under de kommande åren prioritera insatser för klimatet och den biologiska mångfalden. Utvärderingen visar även att de styrmedel och åtgärder som behövs för att nå samt liga miljömål inte finns på plats, även om utvecklingen är positiv när det gäller bland annat luftkvalitet och försurning. Naturvårdsverket lyfter den offentliga sektorns mycket stora ansvar för att föregå med gott exempel angående sin egen miljöpåverkan och nämner som exempel på detta; höga miljökrav i verksamheter och upphandlingar, ansvarsfulla investeringar samt klimatsmart resande. Södertälje kommun berörs av 15 av de 16 nationella miljökvalitetsmålen 4, undantaget är målet om storslagen fjällmiljö. Vilka miljökvalitetsmål som kommunens lokala mål i detta miljö- och klimatprogram kopplas till anges under respektive målområde. n REGIONALA MILJÖMÅL I STOCKHOLMS LÄN Stockholms läns största utmaning är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Idag är prognosen att länet enbart når ett av de 16 uppsatta målen till år Det är målet Bara naturlig försurning som, utifrån tillgänglig data, bedöms kunna nås med i dag beslutade styrmedel och planerade åtgärder. För övriga mål krävs fler styrmedel och ökad takt i åtgärdsarbetet inom särskilt viktiga områden som; transporter, markanvändning, konsumtion samt vattenkvalitet. Länsstyrelsen har, i samarbete med bland andra kommunerna, tagit fram strategier för arbetet med dessa prioriterade miljömål. Strategierna beskriver nuläget, vilka utmaningar och möjligheter det finns i länet inom respektive miljömålsområde. Även åtgärdsområden och förslag på insatser anges. Södertälje kommuns lokala miljö- och klimatmål stämmer väl överens med de regionala prioriteringarna. Länsstyrelsen har även tagit fram en regional koldioxidbudget för länet/regionen som visar att koldioxidutsläppen behöver minska med cirka16 procent per år för att klara en uppvärmning på 2 grader. För kommunens del kommer det att handla om att göra stora utsläppsminskningar i hur vi bygger och planerar kommunen samt att investera och bygga lösningar som binder koldioxid. Det kommer att krävas en fortsatt omställning av transporterna, investeringar i elinfrastruktur och förnyelsebara drivmedel samt att ställa klimatkrav vid upphandling och skapa förutsättningar för cirkulära lösningar. Även med dramatiska utsläppsminskningar kommer samhället att tvingas anpassa sig till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen samordnar och stödjer kommunerna i arbetet med klimatanpassning. Södertälje medverkar aktivt i detta arbete om till exempel skyfall och värme. Den framtida uppvärmningen kommer att påverka alla kommunens verksamheter och kommunens samordnar det kommunövergripande arbetet med klimatanpassning. På grund av länets utmaningar behöver miljö och samhällsbyggandet hanteras mer tvärsektoriellt och samlat. Detta arbete drivs nu genom den regionala miljö- och samhällsbyggnadsdia logen, som leds av Länsstyrelsen i Stockholms län. Det övergripande målet för dialogen är att bidra till att stärka regionens attraktionskraft och stödja ökat bostadsbyggande med fortsatt god miljökvalitet i regionen. I dialogen ingår flera regionala nätverk; bland annat för miljömål, klimat och översiktsplanering. Inom ramen för denna dialog har sex av de 16 nationella miljömålen valts ut för prioriterade insatser i länet. Dessa är: begränsad klimatpåverkan frisk luft giftfri miljö ingen övergödning rikt växt- och djurliv god bebyggd miljö Foto: Scania CV AB 3 Uppföljningen är ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna. 4 De 16 nationella miljömålen är: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, ingen övergödning, skyddande ozonskikt, ett rikt växt- och djurliv, myllrande våtmarker, säker strålmiljö, god bebyggd miljö, hav i balans samt levande kust och skärgård, levande skogar, rikt odlingslandskap, grundvatten av god kvalitet, storslagen fjällmiljö, levande sjöar och vattendrag (Källa: Naturvårdsverket) 5

6 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete I sammanställningen som följer redovisas svaren från ansvariga nämnder och bolag. För varje mål anges vad respektive ansvarig nämnd/bolag svarat samt en sammanvägande målstatus om målet har flera ansvariga nämnder/bolag. Den sammanvägande målstatusen och en eventuell förklarande kommentar är angett av en. Det främsta syftet med att ange en status för varje mål är att få en indikation och snabb överblick över åt vilket håll miljöarbetet går. Bedömningen för målstatus anges enligt följande kriterier: Färgindikator Förklaring GRÖN Åtgärder har gjorts under året. Effekten är att målet är uppnått för detta år. Målet är uppfyllt sedan tidigare GUL Målet är delvis uppfyllt Åtgärder har gjorts under året för att nå målet men effekten kan inte ses ännu Beslut av åtgärder har tagits och planerats in under programperioden för att uppnå målet senast 2021 RÖD Åtgärder har inte gjorts under året för att nå målet Beslut av åtgärder har inte tagits och planerats in under programperioden för att uppnå målet senast 2021 Målet kräver beslut om omprioritering av resurser för flera parter för att uppnås I tabellen nedan sammanfattas läget i det lokala miljöarbetet och denna visar att de flesta mål som uppfyllts under året återfinns under målområdet Klimat och energi. Detta beror delvis på att dessa är mål som är lätta att utläsa effekten av då de är kvantifierbara till skillnad mot många av de mål som syftar till att öka t.ex. kunskaper eller på andra sätt mäter mer kvalitativa effekter. Dessa mål är svårare att bedöma på årsbasis och större andelen av dessa har därmed fått en bedömning av att endast delvis vara uppfyllda för året. Vissa mål har kommunen dessutom större möjlighet att själv påverka, framför allt de mål som t.ex. berör den egna organisationens fordon, kostinköp samt energiförbrukning. Nya målområden för denna programperiod är t.ex. mål om kemikalier och ekosystemtjänster och kommunen tillsammans med de kommunala bolagen har påbörjat arbetet med att identifiera, kartlägga och till viss mån även utföra konkreta åtgärder som kommer att ge effekter längre fram. Denna sammanställning är den första för en programperiod av sammanlagt fyra verksamhetsår och det finns mycket arbete kvar för att nå måluppfyllelsen i samtliga mål. Målområde Antal mål inom målområdet Målstatus Mark och vatten Klimat och energi 10 (+ 1 övergripande växthusgasmål) OBS! vissa av målen är samma som under andra avsnitt: 3 av dessa mål redovisas under bebyggelse och transporter.1 mål redovisas under konsumtion och beteende. 7 3 Bebyggelse och transporter 10 (inkl. de 3 mål som återfinns i energi- och klimatavsnittet men redovisas här) Konsumtion och beteende 11 (inkl. 1 mål som är samma mål som i energi och klimatavsnittet men redovisas här) 3 8 Totalt 38 (+1 övergripande växthusgasmål)

7 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete Foto: Pontus Orre Förklaring förkortningar av nämnder och bolag Nämnder Bolag ALN Arbetslivsnämnden SH Södertälje hamn KDN Kommundelsnämn derna (Enhörna, Järna, Hölö/Mörkö, Vårdinge/Mölnbo) TB Telge Bostäder KS Kommunstyrelsen TE Telge Energi KFN Kultur- och fritidsnämnden TF Telge Fastigheter MN Miljönämnden TH Telge Hovsjö OM Omsorgsnämnden TI Telge Inköp SN Socialnämnden Tnät Telge Nät SBN Stadsbyggnadsnämnden TTE Tom tit experiment TN Tekniska nämnden TTX Telge Tillväxt UN Utbildningsnämnden TÅ Telge Återvinning ÄON Äldreomsorgsnämnden 7

8 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete Målområde 1: Mark och vatten I Södertälje är naturen alltid nära MÅLOMRÅDET BIDRAR TILL FÖLJANDE GLOBALA MÅL: INGEN HUNGER GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN MÅLOMRÅDET BIDRAR TILL FÖLJANDE NATIONELLA MILJÖMÅL: Ingen övergödning Ett rikt växtoch djurliv Grundvatten av god kvalitet Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Levande sjöar och vattendrag Bara naturlig försurning Giftfri miljö mål status och ev 1.1 Alla kommunens vattenförekomster ska uppfylla EU:s vattendirektiv för god ekologisk, kemisk och kvantitativ status till senast år Inga sjöar eller vattendrag får försämras. Nuläge: Södertälje har totalt 60 vattenförekomster varav 25 är grundvattenförekomster. 17 sjöar, 9 vattendrag och 9 kustvatten. Status: Ytvattenförekomster: 8 stycken har hög eller god vattenstatus, 27 stycken har sämre än god status (dvs 27 av 35 ytvattenförekomster). En kommunal vattenplan är under framtagande. MN (samordningsansvar), SBN, TN, KDN, KS, Tnät, TÅ. MN: arbetar med projektet Förbättra Måsnarens status. Projektering av våtmarker pågår för att minska utsläpp av näringsämnen i vattenförekomster. TÅ: TÅ arbetar i enlighet med målen och direktivet och bedriver årligen recipientkontroll för de sjöar och vattendrag som kan tänkas påverkas av verksamheten på Tveta. Resultatet av recipientkontrollen följs upp och kommuniceras med miljökontoret. Tnät: I Södertälje i dag finns många sjöar och vattendrag som inte har godkänd vattenstatus. Telge Nät, som VAhuvudman, är delaktiga i olika vattenvårdsförbund. Det Telge Nät bl.a. gör är: Aktivt uppströmsarbete tillsammans med Syvab Uppdatering av Malmsjöåsens vattenskyddsområdet samt inrättande av Södra Mälarens vattenskyddsområde Utredning av framtida spillvattenhantering i Hölö och Mölnbo SBN/TN: hänvisar till MN KDN: Åtgärder har genomförts under året men det går inte att utläsa någon effekt av dessa och flertalet av vattenförekomsterna i kommunen har en ekologisk och/eller kemisk status som inte är god. Järna: Moraån: måttlig ekostatus, god kemisk status. Vällingen: måttlig ekostatus, god kemisk status. Näslandsfjärden: otillfredsställande ekostatus, god kemisk status. HölöMörkö: Åbyån: måttlig ekostatus, god kemisk status Skillebyån: måttlig ekostatus, god kemisk status Kyrksjön: dålig ekostatus, god kemisk status Sörsjön: måttlig ekostatus, god kemisk status Långsjön: måttlig ekostauts, ej klassad kemisk status Asköfjärden: otillfredsställande ekostatus, uppnår ej god kemisk status Svärdsfjärden: måttlig ekostatus, uppnår ej god kemisk status 8

9 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete 1.1 (forts) Enhörna: Bårsjön: god ekostatus, god kemisk status Malmsjön: god ekostatus, god kemisk status Prästfjärden: god ekostatus, uppnår ej god kemisk status Gripsholmsviken: god ekostatus, god kemisk status Mölnbo/Vårdinge: Mölnboån: måttlig ekostatus, god kemisk status Skillötssjön: måttlig ekostatus, kemisk status ej klassad Stora Alsjön: god ekostatus, god kemisk status Yngern: god ekostatus, god kemisk status Sillen: måttlig ekostatus, kemisk status ej klassad Långsjön: måttlig ekostatus, kemisk status ej klassad Frösjön: otillfredsställande ekostatus, kemisk status ej klassad Trönsjön: hög ekostatus, kemisk status ej klassad Stora En vättern: god eko status, kemisk status ej klassad För att uppfylla det nationella miljömålet en giftfri miljö ska samtliga för orenade områden i riskklass 1 & 2 enligt Mifo-metodiken vara åtgärdade senast Nuläge: I kommunen finns i dagsläget omkring 50 förorenade områden som behöver undersökas och sannolikt även åtgärdas. Eftersom syftet med åtgärderna kan vara olika är det lämpligt att ansvaret för arbetet delas mellan flera nämnder, t.ex. angående kommunal mark och exploatering, historiska och pågående miljöfarliga verksamheter samt tillsyn. Utöver arbetet med förorenade områden tillkommer även ett pågående arbete med att utreda och åtgärda de kommunala deponierna. Totalt ska 16 objekt hanteras och under budgetperioden finns 43 miljoner avsatt. TN (samordningsansvar), MN, SBN och KS. TN/SBN: För nedlagda deponier där kommunen är huvudman har undersökningar/åtgärder utförts enl. Avfallsplanen. MN/MK undersöker övrig förorenad mark. MN: Under 2018 har arbete gjorts på 3 områden. Området Tunvalla handelsträdgård är sanerat och klart. Sanering pågår på Igelstatomten. Ansvarutredning och provtagning genomförd på området Wedaverken. Målet bedöms vara uppfyllt för år 2018 då saneringar samt andra åtgärder är genomförda. Det finns dock fortsatt mycket arbete kvar innan all förorenad mark i kommunen är sanerad och målet är nått. 5 Vattenförekomsternas statusar är hämtade från inventeringen som gjorts i samband med arbetet med Södertälje kommuns vattenplan. 9

10 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete 1.3 Öka kunskapsnivån om Södertäljes natur och grönstruktur genom kartläggning och analys av biologiska och sociala värden samt ekosystemtjänster. De utpekade gröna kilarna och gröna svaga sambanden ska värnas och utvecklas. Störst fokus ska ligga på kommunens Gröna kilar, Mälar- och Östersjökuster. Nuläge: I Södertälje kommun finns tre svaga samband (runt staden) utpekade i RUFS 2010 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010) samt i Södertälje kommuns översiktsplan där riktlinjer för utveckling av natur och rekreation är antagna. MN (samordningsansvar), TN, SBN, KDN. MN: En databas över naturinventeringar med mera har färdigställts och är tillgänglig via kartverktyget som underlag för handläggare inom kommunen. Kommunen arbetar tillsammans med Stockholms universitet för att ta fram en biotopdatabas där tätortsnära natur, gröna kilar och strandområden är prioriterade. Steg 1 av databasen är genomförd. Biotopdatabasen ska vara färdig SBK leder även arbete med Grönstrategi för att kartlägga natur- och friluftsvärden, där miljökontoret ansvarar för naturvårdsrelaterade frågor, t.ex. inventeringar och analyser av grönstrukturen. Underlaget till grönstrategin ska vara klart under SBN/TN/KDN: Arbetet med Grönstrategin har påbörjats och fortsätter Strategin ska klargöra hur sambanden mellan kommunens gröna kilar kan stärkas. Under 2018 har viktiga ytor för pollinatörer kartlagts. Några naturvärdesinventeringar och en ekosystemtjänstanalys har genomförts i samband med planarbete. En mer omfattande kartläggning av biologiska och sociala värden ska också göras som ett viktigt underlag till strategin. Inom arbetet med grönstrategin har också utvecklingen av biotopdatabasen (digital kartering) fortsatt under 2018 Sammantaget är målet delvis nått för 2018 då mycket av det som genomförts är ett första steg av en helhet och kan generera resultat tidigast Arealen kommunalt skyddad natur ska öka för att bevara och främja upplevelsevärden och biologisk mångfald under målperioden. MN MN: Har gett miljökontoret i uppdrag under 2018 att utreda en utökning av Bränninge naturreservat. Prioriterat är dock övertagande av förvaltningen av Farstanäs naturreservat från länsstyrelsen. Nuläge: Totalt 8,7 % av kommunens areal är skyddat (Källa: SCB 2015). År 2016 fanns 9 kommunala natur reservat och ett kommunalt biotopskyddsområde, vilket motsvarar sammanlagt 622 hektar (0,9 % av kommunens totala areal). 1.5 Hävden av de mest värde fulla ängs- och hagmarkerna ska fortsätta för att bevara en hotad naturtyp med stora biologiska-, landskapsoch kulturella värden. Antalet betesavtal med djurägare ska öka. MN MN: Tre nya betesavtal har tecknats under året, för bete i Farstanäs naturreservat, Täljehus och Lina naturreservat. Nuläge: 55 objekt vid senaste inventeringen Gäller marker som kommunen/ Naturcentrum har rådighet över. 10

11 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete 1.6 Jordbruksmarken i kommunen ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt för att säkerställa tillgången till livsmedel samt jordbruksmarkens natur-, kultur-och rekreationsvärden för dagens samt framtida generationer. Nuläge: De värdefullaste klasserna som finns i Södertälje, och i Stockholms län, är klass4 5 och 4 och är även ut pekade i kommunens översiktsplan. TN (samordningsansvar), KS, SBN, MN, KDN. TN/SBN/KDN: Tio av kommunens sexton jordbruksarrenden har kartlagts. Kartering av kommunens åkermark och underhållsbehov är genomförd. Underhållsdikning, förprojektering av våtmark/bevattningsdamm i Lina NR, analys av behov och möjliga ytor för odlingslotter i Järna har genomförts. MN: Strategin antogs i slutet av Åtgärder har gjorts i Lina naturreservat under 2018 för att kunna odla på åkrarna. UN: Arbetet med att ta fram en livsmedelsförsörjningsstrategi pågår under Den samlade bedömningen är att målet är delvis uppnått för 2018 då flertalet åtgärder genomförts som är förutsättningar för det fortsatta konkreta arbetet med måluppfyllnaden. 1.7 Vid planering, projektering och drift läggs stort fokus på att bevara och stärka befintliga ekosystem och eko systemtjänster. Nuläge: Idag finns ingen strategi, kartläggning eller uttalad gemensam syn på arbetet med ekosystemtjänster. TN (samordningsansvar), SBN, MN, TB, TF, TH. TN: På kommunal parkmark har gräsmattan omvandlats till äng. I arbetet med strukturplaner bevakas och utvecklas gröna stråk. I arbetet med pollineringsplanen har viktiga ytor för pollinatörer kartlagts. TB/TH: Ex ekosystemslinga, vattenutredning. Påbörjad byggnation av Ekosystemslinga i Lina Hage med informationsskyltar, möjligheter till egenodling och växter som gynnar bin med mera. Uppdaterat miljökravsdokument Telges miljökrav i byggande och förvaltning, där krav ställs på bevarande av ekosystem och ekosystemtjänster. Den samlade bedömningen är att målet är delvis uppfyllt för år 2018 då flertalet åtgärder påbörjats för ett fortsatt större grepp på detta framöver. Arbete för att ta fram mätmetod för ekosystemtjänster har påbörjats tillsammans med Telge Fastigheter och Miljöstaben. TF: I projekt finns rutiner så att det genomförs, men saknas i driften. MN: Det ingår som en naturlig del i skötsel av naturreservat och skogsmark. SBN: Omvandling av gräsmatta till äng inom parkmark. Bevakning av och utveckling av gröna stråk i strukturplaner, viktiga ytor för pollinatörer har kartlagts till pollineringsplanen. 11

12 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete Målområde 2: Klimat och energi I Södertälje tar vi vårt lokala och globala ansvar MÅLOMRÅDET BIDRAR TILL FÖLJANDE GLOBALA MÅL: GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA MÅLOMRÅDET BIDRAR TILL FÖLJANDE NATIONELLA MILJÖMÅL: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft God bebyggd miljö Delområde 2.1: Fossilbränslefri och energieffektiv kommun 2030 Övergripande växthusgasmål Södertälje kommuns nettoutsläpp av växthusgaser ska minska med 100 % till år DELMÅL 2025: Nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med totalt 30 %. Detta innebär att utsläppen per person ska minska från 4,67 ton till 1,66 ton CO2e. DELMÅL 2020: Nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med totalt 15 %. Detta innebär att utsläppen per person ska minska från 4,67 ton till 2,33 ton CO2e. Minskningarna beskrivs i diagrammen nedan. Kommentar Växthusgastsläppen år 2016 var ca ton CO2-ekv (år 2014 var dessa ca ton) och ligger fortfarande högt över målet till 2020 som är ca ton. Länsstyrelsen har tagit fram en regional koldioxidbudget för länet/regionen som visar att koldioxidutsläppen behöver minska med cirka16 procent per år för att klara en uppvärmning på 2 grader. För kommunens del kommer det att handla om att göra stora utsläppsminskningar i hur vi bygger och planerar kommunen samt investera och bygga lösningar som binder koldioxid. Stora utsläppskällor är även transporter och arbetsmaskiner medan utsläppen från fjärr värmeproduktionen fortsätter att minska med ca ton koldioxid per år. Ansvaret för att minska växthusgaserna ligger på såväl nationell, regional och lokal myndighetsnivå men även på individnivå. En sammanvägande målstatus är därför inte aktuell för detta övergripande mål Energianvändningen i kommunen ska minska med en procent per invånare och år. Nuläge: År 2014 var energianvändningen kwh/invånare vilket innebär en minskning med 5,8 % per invånare i jämförelse med KS (samordningsansvar), TN, SBN. KS: Den totala slutliga energianvändningen per invånare i Södertälje kommun år var kwh/inv och år 2017 var den kwh/inv (källa: SCB). Detta ger en minsking av ca 4,7 % sedan Den kommunala energi- och klimatrådgivningen arbetar med att informera och ge opartiska och kostnadsfria råd till bostadsrättsföreningar, privatpersonser samt företag. Under 2018 har fokus varit att informera om solenergi och ett 30 tal BRF: er m.fl. har fått rådgivning om just deras potential för solceller. TN/SBN: - Bedömningen är att målet endast är delvis uppfyllt då åtgärder genomförts under året men minskningen inte är tillräcklig för att nå målet om 1 % minskning per invånare och år. 6 Värdet för 2016 är korrigerat då uppgiften för oljeanvändning i sektorn Övriga tjänster var orimligt hög och därför har denna sektor justerats. 12

13 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete Öka elproduktionen från sol. Solceller ska anläggas på nya kommunägda fastigheter samt in stalleras på lämpliga befintliga fastigheter. TF (samordningsansvar), TB, TH. TB/TH: Pågående byggnation av Stockholmsberget, solceller installeras under TB utreder solcellssanläggningskomplettering i befintligt bestånd, målsättning är minst ett genomfört projekt under st driftsatta TF: i befintligt bestånd under 2018, totalt 13 st. Nuläge: En anläggning är genomförd per år sedan Energieffektivisering av bebyggelse med minst 2 % per år. Nuläge: Organisationen har hittills årligen uppnått målet. TB (samordningsansvar), TH. TB/TH: Energieffektivisering på 2,86 % under TF: Med startår 2006 och fram till idag så har TF sparat i genomsnitt 2,4 % under mätperioden Samtliga fastigheter som ska moderniseras ska vid omfattande renovering uppnå 135 kwh/m2. Nuläge: 177 kwh/m2. TB (samordningsansvar), TH, TF. TB/TH: Verifieras genom certifiering av Miljöbyggnad. Fornbacken, som genomgått en omfattande modernisering, kontrollmäts efter färdigställande, verifieras under TF:- Samma som mål 3.6 Samma som mål I samverkan med andra aktörer ska arbetet för att öka andelen som går, cyklar och åker kollektivt intensifieras. Nuläge: 2015 gjordes ca 500 cykelpassager per dag över Mälarbron. I december 2015 var gång- och cykel vägnätet 175 km långt i hela kommunen. TN (samordningsansvar), SBN, KS. TN/SBN: Kommunen samverkar med AstraZeneca, Scania, Södertälje sjukhus, SL, KTH och Nobina kring hållbart resande. Kommunen samarbetar också med Telge i t ex en cykelsatsning. Ett vintercyklistprojekt med 40 deltagare pågår. Utbyggnad och upprustning av cykelvägnätet har fortsatt med ytterligare 4 km GC-väg. För att ta fram en ny cykelplan har flöden av gående/cyklande mätts. En WEB-enkät (1 500 svar) har genomförts för att få in synpunkter kring cykelvägnätet från medborgarna. Statusen på cykelvägar, cykelövergångar och cykelparkeringar har inventerats, scannats och dokumenterats i ett geografiskt informationssystem som ska underlätta planeringen av den fortsatta utbyggnaden. KS: Kommunen, tillsammans med flertalet Stockholms kommuner, ingår i nätverket Ressmart för att stärka arbetet med hållbart resande och satsningar på Mobility management i kommunen och i regionen. I detta nätverk har t.ex. kampanjen Vintercyklister initierats och kommunen representeras där av samt trafikplanerare från samhällsbyggnadskontoret Södertälje ska fortsätta arbetet med hållbara transporter och förstärka arbetet med hållbar eldriven kollektivtrafik. TN TN: Elbussprojektet i sin ursprungliga form är nedlagt. Samarbetet med SLL och Nobina fortgår. Nuläge: 13

14 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete Samma som mål Utveckla och investera i elinfrastruktur och förnyelsebara drivmedel i kommunen tillsammans med flera aktörer. Nuläge: Sju semiladdstolpar för elbilar etablerades 2014 av kommunorganisationen. Tre tankställen för biogas finns inom kommunen och dessa tankställen har etablerats av bensinbolagen. TN (samordningsansvar), TB, TF, TH, TE. TN: Intresset är stort för laddstolpar. I byggprojektet vid Igelsta efterfrågar t ex exploatören möjligheten att installera 500 laddplatser. Man har varit i kontakt med Telge nät och Telge Energi som har svårt att skapa förutsättningar med elinfrastruktur och el. Inga särskilda insatser från TN/Sbk. TE: N/A 7. Vi kan förse laddstolpar med ren el, Telge nät är de som sätter upp laddstolparna. TB/TH, TF: - Kommunen etablerar och stödjer etableringen av nya laddplatser i kommunen. Kommunen har tagit fram material samt hållit seminarium för att bostadsrättsföreningar med flera ska söka stöd för och etablera laddplatser. Kommunen och bolagen behöver dock ta ett större grepp på frågan för att hantera utmaningen med eleffektbrist i kommunen/regionen. Detta är en förutsättning för att kunna försörja större om råden och fastigheter med el, vilket en utbyggnad av elinfra strukturen kräver. Delområde 2.2: Fossilbränslefri och energieffektiv kommunal organisation Fasa ut fossila bränslen i den egna fordonsparken för att uppnå 100 % fossilfri fordonspark år Nuläge: Ca 50 % av drivmedlet är förnyelsebart (statistik från 2016) TN (samordningsansvar), samtliga nämnder och bolag. TN/SBN: Andelen förnyelsebara bränslen i kommunens fordonspark är 81,8 %. SH: 100 % HVO drift av fordon och kranar sedan december TB/TH: Vi följer miljökrav T3, T4, T5, T6 från Telges Miljökrav i byggande och förvaltning. Är bunden till kommunens bränsleavtal. Det ska upphandlas ny bränsleleverantör med HVO 100. TE: N/A. Vi har inte några egna fordon idag. TF: har ingen fordonspark alls T F startar upp en egen bilpool med elbilar TI: N/A. Vi äger inga bilar TTE: TTX: Byte till Miljöbil för att uppnå fossilbränslefrihet vi tankar kommunens HVO diesel Tnät: Användningen av diesel har ökat, mer analys behövs för förklaring varför kan tex röra sig om fler avbrott TÅ: - MN: följer upp användning av fossila bränslen även på nämndnivå. Våra bilar är etanolbilar, som tankas med E85, och dieselbilar, som tankas med diesel med inblandning av förnybara bränslen. Andelen fossila bränslen kommer att successivt minska genom att vi tankar dieselsorter med högre halt förnybart bränsle. OM:- SN:- ÄON:- KFN: Byter succesivt ut bilparken till elfordon. Enheter samsas om tjänstebilar. Har leasingtider med fordonsenheten som sträcker sig över Det skiljer sig mellan de olika kontoren och bolagen men i det stora hela går arbetet med en fossilfri fordonsflotta framåt. Bedömningen är att målet är uppfyllt för år 2018 då andelen förnyelsebart ökat markant. Det kvarstår dock en del arbete för att nå målet och under 2019 kommer en kommunövergripande upphandling av HVO100 att genomföras. Kommunen behöver även ta nästa steg i arbetet med bränslen och inves teringar av nya fordon för att fortsätta att säkra arbetet mot fossiloberoende. I ett nationellt/regionalt framtida perspektiv kommer t.ex. inte HVO 100 att räcka till för hela regionen och kommunen behöver ta fram en strategi för att klara denna omställning 7 Värdet för 2016 är korrigerat då uppgiften för oljeanvändning i sektorn Övriga tjänster var orimligt hög och därför har denna sektor justerats. 14

15 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete Öka andelen elfordon i kommunorganisationen. TN (samordningsansvar), samtliga nämnder och bolag. TN/SBN/KDN: Kommunen har införskaffat 4 elbilar och 4 elhybridbilar under året och gjort sig av med motsvarande antal diesel/bensinbilar. Andelen fordon som går/kan gå på el har ökat med 2 % till 10 %. Kommunen har ca 20 el/hybridbilar, ca 20 gasbilarsamt har 7 elbilar och 5 gasbilar på beställning. SH: 3 st fordon med eldrift. Andelen ökar vid förnyelse av maskinparken där tillgänglig teknik finns. TB/TH: 3 nya E-golfar på plats för Teknikavdelningen TE: N/A.Vi har inte några egna fordon idag. TF: Tre st elbilar är inköpta och levereras Q1-19. Laddstationer ska installeras på Telge HK. Förstudie för strategi för installation av laddstationer har genomförts. TI: N/A. Vi äger inga bilar Den sammanvägda bedömningen är att målet är uppfyllt får år 2018 då elbilsandelen ökat. Södertälje är ett gott exempel i sitt samarbete med Volkswagen där kommunen är en av två pilotkommuner som testat och nu kör på HVO100 med full garanti. TTE: har köpt en begagnad hybridbil TÅ: Samtliga poolbilar är ersatta med elbilar. TTX: N/A. Utbudet av elfordon för bussar enligt vårt behov är för magert i dagsläget Tnät: Samtliga poolbilar är ersatta med elbilar. MN: följer upp andelen miljöbilar även på nämndsnivå. Vi har skjutit fram inköp av miljöbilar då det ur ett livscykelperspektiv kan vara bättre att behålla fungerande bilar en längre tid, eftersom det innebär stor miljö- och klimatpåverkan att tillverka en ny bil. Bilarna kommer att successivt bytas ut till elfordon. OM:- SN:- ÄON:- KFN: Byter succesivt ut bilparken till elfordon. Begränsat utbud, vi saknar lämpliga alternativ till relevant kostnad. 15

16 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete Minska andelen tjänsteresor med egen bil till förmån för tjänste- och arbetsresor med kollektivtrafik, cykel och gång samt en minskning av det totala antalet tjänsteresor till förmån för ITbaserad mötesteknik. Nuläge: Ingen uppföljning sker idag av tjänsteresor och resor med egen bil i tjänsten. KS (samordningsansvar), samtliga nämnder och bolag. ALN: - SH: Väljer ofta tågresor istället för bilresor och flyg. Många tågresor till G-borg. TB/TH: Årlig stegtävling och upprustad cykelpark gör att många promenerar och cyklar mellan kontor och närliggande arbetsområden. Uppmuntran till samåkning mellan kontoren vid obligatoriska möten. Ökat nyttjande av telefonkonferens/skype vid möten med externa deltagare. Vid längre tjänsteresor inom landet utvärderas alltid tågresa som alternativ till flyg. TE: När vi gör något med hela TE så försöker vi vara lokalt i Södertälje, alt samåker i gemensam buss. I övrigt försöker vi samåka. TF: 5 st tjänstecyklar. Stegtävling som motiverar till promenader. Samåkning vid möten/konferenser längre bort. Telefonmöten. TI: De flesta resor som görs till våra externa kunder (i.e. Katrineholm/Vingåker) görs med tåg. TTE: TÅ: har laddade SL-kort vilket är kommunicerat i bolaget. ej påbörjad TTX: Vi har minimalt med tjänsteresor och promenerar oftast till AF, huvudkontoret mm. Tnät: Ej påbörjad. Bedömning är att målet delvis är uppfyllt för 2018 då flertalet nämnder och bolag har vidtagit åtgärder. Dock saknas en kommunövergripande uppföljning, t.ex. via ekonomisystemet för att se kommunens kostnader för medarbetarnas tjänsteresor med egen bil, cykelinköp samt andra former av resor. I kommunens styrdokument Riktlinjer för tjänsteresor styrs det tydligt att tjänsteresor skall vara hållbara. MN: Miljökontoret eftersträvar kontinuerligt övergång till distansmöten. Vi har el-cyklar samt eftersträvar resor med kollektiva färdmedel i första hand. OM: Beskrivningarna kommer från Myndigheten för äldre och personer med funktionsnedsättning (MÄF) och Verksamheten för personer med funktionsnedsättning (VFF). MÄF har sedan 2018 målet "öka andelen resor med allmänna kommunikationer" i sin arbetsplan. 16 % av alla tjänsteresor skedde med kollektiva färdmedel (gäller för både ÄON och OMS). Vikten av att resa kollektivt tas upp på APT. VFF beskriver att de har uppdaterat policyn för tjänsteresor. VFF beskriver att de i första hand reser med kollektiva färdmedel eller cykel. Då dessa färdsätt inte kan uppfylla behoven används kommunens tjänstebilar. En av tre grupper på staben har beskrivit satsningar hållbara tjänsteresor och beskriver målet som uppnåt sedan tidigare år. Satsningen innebär att personalen går eller använder kommunens cyklar vid besök på kommunens verksamheter. Om det är längre resor som görs används kollektivtrafiken som färdmedel. IT-baserad mötesteknik används i stället för att resa till fysiska möten. SN: Beskrivningar av satsningar på hållbara tjänsteresor har gjorts av resultatområdena försörjningsstöd och vuxenenheten samt en stabsgrupp. Inom försörjningsstöd görs inga tjänsteresor med egen bil. Vid klient hembesök görs resor med kommunens tjänstebilar. Resor i samband med utbildning/kurser görs med kollektivtrafik. Vuxenheten använder kommunens cyklar om avståndet för resan tillåter. Resor med bil görs med kommunens tjänstebilar och samåkning görs i så stor utsträckning det går vid hembesök hos brukare. Vid långa resor är tåg förstahandsalternativet. En av tre grupper på staben har beskrivit satsningar på hållbara tjänste resor och beskriver målet som upp nått sedan tidigare år. Satsningen innebär att personalen går eller använder kommunens cyklar vid besök på kommunens verksamheter. Om det är längre resor som görs används kollektivtrafiken som färdmedel. IT-baserad mötesteknik används i stället för att resa till fysiska möten. 16

17 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete (forts) ÄON: Beskrivningarna kommer från Myndigheten för äldre och personer med funktionsnedsättning (MÄF) och Boende ÄO. MÄF har sedan 2018 målet "öka andelen resor med allmänna kommunikationer" i sin arbetsplan. 16 % av alla tjänsteresor skedde med kollektiva färdmedel (gäller för både ÄON och OMS). Vikten av att resa kollektivt tas upp på APT. Boende ÄO beskriver inga satsningar men uppger att länge resor är sällsynta men görs med tåg då det sker. Kortare resor mellan olika enheter i kommunen görs med bil. En av tre grupper på staben har beskrivit satsningar hållbara tjänsteresor och beskriver målet som uppnåt sedan tidigare år. Satsningen innebär att personalen går eller använder kommunens cyklar vid besök på kommunens verksamheter. Om det är längre resor som görs används kollektivtrafiken som färdmedel. IT baserad mötesteknik används i stället för att resa till fysiska möten. KFN: Ökar användningen av våra elbilar när kollektivtrafiken inte räcker. Använder Skype för möten. Uppmuntrar möjligheten att arbeta hemifrån vid problem med kollektivtrafiken. Ledningsgruppen har beslutat att väcka frågor kring medarbetarnas möjlighet att minska oönskad miljöpåverkan kopplat till tjänsten. Klimatkompenserar för de eventuella tjänsteresor som inte kan undvikas. TN/SBN: I dagsläget finns inte något systematiskt arbete för hållbara tjänsteresor. KDN: Idag finns inget systematiskt arbete för hållbara tjänsteresor. Kultur och fritidskontoret arbetar i den mån det är möjligt med att använda exempelvis Skype för möten och klimatkompenserar tjänsteresor Ställa krav på förnyelsebara bränslen och energieffektivitet vid upphandling av externa transporter, till exempel entreprenörer, skolskjuts, färdtjänst samt leverantörer. Nuläge: Generella miljökrav ställs men specifika klimatoch energikraven bör ställas och följas upp. TI (samordningsansvar), samtliga nämnder och bolag. TI: Under 2018 trädde ett nytt avtal på plats avseende skolskjuts och färdtjänst. I detta avtal har koldioxid/energikrav beaktats. Minst 80 % av flottan skall drivas med biodrivmedel. Motorkrav Euro, ålderskrav på fordon. 4 upphandlingar varav 1 avser reservdelar där egna miljökrav ställts i upphandlingen. ALN: Nämnden utgår från att detta är något som initieras i varje upphandling via Telge Inköp. SH: N/A. Egen maskinpark till huvuddelen av arbetet. TB/TH: Vi ställer numera miljökrav på alla nya avtal. TE: N/A. Nyttjar ej denna typen av externa tjänster TF: Gör inga upphandlingar av renodlade transporttjänster. För de tjänster som upphandlas är transportarbetet av mycket marginell omfattning i förhållande till volymen och värdet av den levererade tjänsten och nyttjat material. Att ställa krav på förnybara bränslen i alla nyttjade fordon kopplade till leveranser till oss skulle begränsa konkurrensen på ett icke acceptabelt sätt. Att kräva detta är inte proportionerligt i förhållande till nyttan, i den typ av upphandlingar vi gör. Sammantaget är större delen av det transportarbete som utförs åt oss kopplat till materialtransporter vilka utförs av andra än våra avtalsparter. De krav som gäller är lag stiftarens krav på utsläppsklass för olika fordonstyper. Sammantaget arbetar kommunen och bolagen med målet och målet är delvis uppfyllt för Södertälje samarbetar med flera kommuner, till exempel Katrineholm för att driva arbetet om fossilfria externa transporter. Klimatkraven och samarbetet med leverantörerna (tex entreprenörer, skolskjuts med flera) behöver dock prioriteras/höjas för att kommunen ska nå målet fossilbränslefri kommun. 17

18 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete (forts) TTE: Görs i samband med inköp/telge inköp (i förekommande fall) TÅ: Det finns för närvarande inte några krav som omfattar förnyelsebara bränslen och energieffektivitet. Detta kommer dock att komma med i kravställning till nästa upphandling. TTX: N/A. Tnät: Vid upphandling av tunga lastbilar och maskiner ställs krav på funktion med aktuella miljöbränslen såsom HVO, Etanol samt RME. Vid upphandling av bio25 olja till panncentraler krävs intyg av leverantören avseende hållbarhetsbesked. MN: har huvudsakligen använt kommunens befintliga ramavtal. Vi ska framöver säkerställa att kraven ingår i de fall vi gör egna upphandlingar, till exempel vid direktupphandlingar. OM: har ett avtal med en leverantör, avseende persontransporter/ omsorgsresor. SN: N/A. Har inga upphandlade transporter. ÄON: har ett avtal med en leverantör, avseende persontransporter/ omsorgsresor. KFN: Verkar aktivt för kollektivtrafiknära placering respektive kollektivtrafikdragning till våra verksamheter. UN: Vid upphandlingen av skolskjuts ställdes krav på: Max utsläpp koldioxid för fordon, Euroklassning av fordon, Miljöklassning av drivmedel, både fossila och förnyelsebara, Energimärkning däck samt däcktryck, Dubbfria däck i tätort. TN/SBN/KDN: Fyra upphandlingar har gjorts under 2018; entreprenader, beläggningsarbete, drift av offentlig belysning och vägmarkeringar. Vid upphandling av entreprenader har krav ställts på att en projektanpassad miljöplan ska presenteras och godkännas av beställaren. Gemensamt för upphandlingarna är att det ställts krav på fordonen och förnyelsebara drivmedel. Nämnden/ Sbk har initierat samarbete med Telge Inköp m fl för att få stöd/ spetskompetens i miljö- och klimatfrågor vid upphandling. Vid upphandlingen av skolskjuts ställdes krav på: Max utsläpp koldioxid för fordon Euroklassning av fordon Miljöklassning av drivmedel, både fossila och förnyelsebara Energimärkning däck samt däcktryck Dubbfria däck i tätort. 18

19 Miljöbokslut 2018 Uppföljning av 2018 års lokala miljöarbete Energieffektivisering med minst 10 % i organisationen (med minst 2 % per år under målperioden) inom transporter, gatubelysning med flera områden. Nuläge: Organisationen har hittills årligen uppnått målet. KS (samordningsansvarig) TN, KFN samt nämnder och bolag som har transporter. TN/SBN/KDN: Med fler LED-armaturer minskade totala antalet kwh för elstolpar i kommunen med 5,8 % trots att antalet elstolpar ökade med 0,3 % till under SH: Vid uppfyller årlig besparing på 2 % minskad energiförbrukning över en fem års period. TB/TH: Satsningar har gjorts på energibesparande för ytterbelysning. Eleffektivisering med 2,75 % under ALN: Nämnden utgår från att detta är något som Telge Fastigheter driver som övergripande ansvariga för kommunens verksamhetslokaler. TE: N/A. Vi har solceller på vårt kontor på Storgatan 42. I övrigt anpassar vi oss utefter förutsättningarna i vårt hyreskontrakt Bedömningen är att målet är uppfyllt för 2018 då åtgärder genomförts samt att energiförbrukningen i de flesta fall minskat mer än målet på 2 %. TI: N/A. Det finna inga transporter eller gatubelysning inom bolaget. TTE: Energikartläggning, Vindenergi (2019) Solfångare och ledlampor TÅ: Driftel har ökat mellan åren, behöver mer analys. TTX: N/A. Tnät: krävs. Användning av driftel har ökat mellan åren. Mer analys TF: Se svar mål och MN: N/A. Hyr lokaler av Telge Fastigheter. Vi vet inget om energiförbrukningen och kan inte följa upp målet. OM/SN/ÄON: Utanför nämndens ansvarsområde. KFN/KDN: Vi har dragit ner antalet utställningar för att minska frakter. Byter succesivt ut belysning till LED-lampor Energianvändningen i nybyggda kommunalt ägda fastigheter ska minimeras, utifrån ett livscykelperspektiv, och minst uppnå standard för Miljöbyggnad silver. TF (samordningsansvarig), TH, TB. TB/TH: Lampan verifierad för Miljöbyggnad Silver. Fornbacken innehar intyg för Miljöbyggnad Silver, ska verifieras under Stockholmsberget byggs just nu enligt Miljöbyggnad Silver, verifieras TF: Under 2018 har ett nyproduktionsprojekt preliminärt certifieras enligt miljöbyggnad silver. I övriga projekt har kravet om 20 % under energikravet i aktuell BBR alltid följts. Nuläge: Målet energibesparing nås enligt standard för Green Building. Samma som mål Det kött som köps in till kommunens verksamheter skall vara producerat enligt svensk djurskyddslagstiftning och i så stor utsträckning som möjligt vara ekologiskt producerat eller viltkött. Nuläge: Andelen svenskt kött uppgick år 2015 till 84 %. 43 % av köttinköpen är ekologiska. UN (kostenheten samordningsansvarig), ÄON, OM, KDN, SN. UN/KDN: Allt kött som finns på avtal är producerat enligt svensk djurskyddslagstiftning. Cirka 51 % är ekologiskt av allt inköpt kött. Avtal som avser viltkött nyttjas och vi köper allt vi får köpa (vi har option på ca 1.6 ton viltkött från lokal viltförädlare) OM: Kostenheten har ej köpt något kött En daglig verksamhet gör egna inköp, 0 % av köttet är ekologiskt. SN: 55,5 % svenskt kött, varav 9 % ekologiskt. Inget viltkött har köpts in under (Gäller inköp av kostenheten. Köp med rekvisition ej inräknat). ÄON: 84,8 % svenskt kött, varav 26 % ekologiskt. Viltkött används, finns ej underlag på andel. Den övergripande bedömningen är att målet delvis är uppfyllt. Andelen ekologiskt kött inom framför allt omsorg, social samt äldreomsorgen behöver öka för att nå målet. 19