Kulturmiljösektionen Malmö Museer remisser maj Kulturmiljösektionen Malmö Museer yttranden maj Malmö stads jämställdhetsberedning Förslag till Modell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturmiljösektionen Malmö Museer remisser maj Kulturmiljösektionen Malmö Museer yttranden maj Malmö stads jämställdhetsberedning Förslag till Modell"

Transkript

1 Kulturmiljösektionen Malmö Museer remisser maj Kulturmiljösektionen Malmö Museer yttranden maj Malmö stads jämställdhetsberedning Förslag till Modell och arbetsmetod för gender budget analys (GBA) av Malmö stads kultur- och fritidsverksamhet riktad till barn och unga PotatoPotato Angående nya lokaler och projektansökan daterad 15 april 2014 IN UT UT IN

2 Remisser maj 2014 Kulturmiljösektionen, Malmö Museer Ärendetyp Datum Fastighet Platsnamn Ärendemening Uppdragsgivare 1 Bygglov Teatern 4 Stadsteatern/Malmö Opera Tillbyggnad av teater SBK 2 Bygglov Bara 1 Ö Kristinelundsvägen Underhandsförfrågan ang tillbyggnad samt ändring av vind till bostäder SBK Bygglov Ängen 7 Hässleholmsgatan/Hörbygatan Fasadändring (byte av fönster och balkongdörrar) SBK Bygglov Gnistan 9 Karlshamnsgatan 8 Fasadändring (byte av fönster och balkongdörrar) SBK Bygglov Sjömansgården 1 Fiskehamnsgatan 3 Fasadändring (ny entré, trappa) samt ombyggnad av kontor SBK 6 7 Bygglov Claus Mortensen 34 Stortorget 6 Tillbyggnad av butik och kontor, rivning av trapphus, nytt trapphus, nybyggnad av sophus samt fasadändring (fönster, takfönster) Bygglov Planeten 5 Amiralsgatan 46A Ändring av vind till bostäder samt fasadändring (insättning av takfönster samt byte av samtliga fönster) SBK SBK Bygglov Mullvaden 53 Långgårdsgatan 17 Nybyggnad av takterrass samt insättning av fönster SBK Bygglov Björnen 38 Södra Förstadsgatan Fasadändring (nytt entréparti) SBK Bygglov Bornholm 8 Köpenhamnsvägen Solceller på tak SBK Rivningslov Aklejan 8 Kastanjegatan 38 Rivning av byggnad SBK Rivningslov Innerstaden 120:213 Nobeltorget Rivning av underjordisk toalett och krigsbranddamm (Nobeltorget) SBK Rivningslov Teatern 4 Östra Rönneholmsvägen 4 Rivning av del av teater (orkesterns övningssal) SBK Rivningslov Innerstaden 1:14 Drottningtorget Rivning av toalettbyggnad SBK Rivningslov Innerstaden 10:14 Malmöhusvägen 3 Rivning av förråd SBK den 4 juni 2014 Sida 1 of 1

3

4

5

6

7

8 Förslag till: Modell och arbetsmetod för gender budget- analys av Malmö stads kultur- och fritidsverksamhet riktad till barn och unga Av: Anna Klerby och Roxana Ortiz April 2014

9 Sammanfattning Följande rapport innehåller ett förslag på hur Malmö stads kultur- och fritidsförvaltning kan följa upp kommunfullmäktiges mål 16 utifrån ett resursfördelningsperspektiv. Åldersgruppen har bestämts till barn och unga upp till 25 år. Målet lyder: I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheter på lika villkor, Kartläggningen ska omfatta aktiviteter riktade till flickor och pojkar upp till 25 år som kultur- och fritidsförvaltningarna finansierar genom egna verksamheter eller genom bidragsgivning. Aktiviteterna kostnadsbestäms genom att kartlägga bidragsgivning, beräkna lokalkostnader och direkta kostnader för utrustning och personal, men administration ingår inte. Förslaget innebär att använda både befintlig statistik och att göra särskilda statistiska kartläggningar under året. För att fånga en helhet i barns och ungas fritid omfattar förslaget inte bara de ungas utövande utan innehåller även en analys av de förebilder som förvaltningarna ger barn och unga genom framförallt kulturverksamheterna. Det innebär att räkna på huvudkaraktärer i böcker vid sagostunder på biblioteket, vilka konstnärer som visas på exempelvis Konsthallen och Konstmuseet och vilka teman som Malmö museer presenterar i utställningar och hur de väljer att iscensätta dessa teman, med eller utan genusmedvetenhet. Förebilder är också de musiker och skådespelare som Sommarscen presenterar, utbudet riktat till barn och unga som organisationerna som får Kulturstöd presenterar, samt utbudet som förmedlas till förskolor och skolor genom Kultur för barn och unga. Verksamheterna presenteras utifrån resurser och målsättning (input), målgruppens behov och förutsättningar (begränsningar), vidare till verksamhetens processer och dess prestationer (output) i form av aktiviteter och mottagare. Prestationerna (output) sätts sedan i relation till målsättningen (de jämställdhetspolitiska målen) vilket utgör en resultat- och effektmätning. Resultatet presenteras i form av förslag till indikatorer och nyckeltal som med fördel kan presenteras i diagramformat för tydliga och lätt kommunicerbara slutsatser. Nyckeltalen och indikatorerna kan delvis ses som preliminära för att hålla öppet för att det under arbetets gång dyker upp ytterligare intressanta fördjupningar eller skärningspunkter att belysa. Förslaget kommer förhoppningsvis vara ett arbete som kan berika och utveckla förvaltningarnas ordinarie interna uppföljningsarbete. 2

10 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Avgränsning Material Metod Bakgrund till gender budgeting Vad innebär gender budgeting? JämKART Kultur och fritid utifrån ungas perspektiv generellt och Malmö specifikt Kulturvanor bland unga En ung stad Sysselsättningsnivå och inkomster Arbetslöshet Utländsk bakgrund Utbildningsnivå och utbildningsval Kultur och fritid för barn och unga i Malmö Unga i Malmö; år Förvaltningarnas mål, verksamhet, befintlig uppföljning och statistik samt behov av statistik Processkarta Föreningsstöd Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Fritidsförvaltningens spontanaktivitetsytor, bad och rekreation Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Fritidsförvaltningens evenemang Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Idrottsmuseet Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Malmö Museer Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Malmö Konsthall Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt

11 4.8 Malmö Konstmuseum Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Malmö sommarscen Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Kultur för barn och unga Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Malmö Kulturstöd Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Malmö Kulturskola Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Stadsbibliotek Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Arbetsmetod: Att samla in underlag, statistik och information Deltagar/Besöksräkningar Genusmedveten produktion Kultur- och fritidsvaneundersökning riktad till målgruppen En samlad analysmall Operationalisering av de jämställdhetspolitiska målen utifrån samhällsekonomiskt perspektiv Delmål: Makt och inflytande Delmål: ekonomisk jämställdhet Delmål: Obetalt hushålls- och omsorgsarbete Delmål: Samma rätt till kroppslig integritet Investeringar och marginaleffekter Kapacitet för förändring Förändringsstrategier Avslutande reflektioner Referenser BILAGA 1 Teoretiska utgångspunkter och forskning om kultur och idrott Genus, kön och andra begrepp som är utgångspunkt Genus och kön Jämställdhet

12 Normkritik Intersektionalitet Makt Jämställdhet och kultur Jämställdhet och idrott Hbtq och idrott det råder en heteronormativ miljö inom idrotten Makt, fritid och idrott Socioekonomiskt perspektiv Funktionsnedsättning Diskussion om etnicitet Föreningsliv och utländsk bakgrund Nyanlända och idrott Hur skapas och främjas kultur- och fritidsvanor? Bilaga 2 Föreningskategorier Bilaga 3 Jämställdhetspolitiska målen Bilaga 4 Kalkylförslag för anläggningskostnader

13 1. Inledning Sverige som nation har tagit ett politiskt beslut som handlar om att arbeta aktivt för att skapa jämställdhet i samhället. År 2012 låg Sverige fyra på Gender Gap Index- listan 1. Inget land räknas ännu ha uppnått full jämställdhet. Sverige försöker genom den nationella strategin, kallad jämställdhetsintegrering, uppnå de jämställdhetspolitiska målen. 2 Jämställdhetsintegrering handlar om att politiska beslut ska grundas på jämställda villkor för kvinnor och män. Ett jämställdhetsperspektiv ska inte ses som ett sidospår eller särskilt uppdrag utan istället vara en central utgångspunkt för beslut och utveckling. År 2011 beslutade den svenska regeringen att Sverige ska fortsätta med jämställdhetsintegrering på central, regional och lokal nivå. Förutom att skapa utvecklingsprogram för att hantera och implementera jämställdhetsperspektiv på riksnivå finns alltså en pågående utveckling på kommunal nivå. Ett led i det är att kommunfullmäktige i Malmö stad år 2007 skrev under CEMR- deklarationen som är den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. 3 CEMR- deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Genom deklarationen har Malmö stad förbundit sig att ge en likvärdig service och bemötande, vilket också omfattar att genomföra en likvärdig fördelning av resurser till flickor, pojkar, kvinnor och män. Denna rapport har som syfte att presentera ett förslag på hur Malmö stads kultur- resp. fritidsförvaltning på ett gemensamt och systematiskt sätt kan följa upp kommunfullmäktiges mål 16, som lyder: I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheter på lika villkor. Förvaltningarna har valt att fokusera på jämställdhet ur ett resursfördelningsperspektiv. Sedan talet har intresset ökat för hur offentliga resurser fördelas ur ett jämställdhetsperspektiv. Den metod som används kallas Gender budgeting, och den innebär att kartlägga hur resurser som pengar och tid för kommunen och för privatpersonen fördelas till kvinnor och män och möter flickors och pojkars, kvinnors och mäns behov. Gender budgeting är ett engelskt begrepp som på svenska kan likställas ett jämställt budgetarbete. Många studier visar på att offentlig verksamhet fördelar resurser ojämställt. Det kan vara att ge ojämställd service eller bidrag och stöd efter olika måttstock beroende på om mottagaren är kvinna eller man, eller om målgruppen är kvinno- eller mansdominerad. 4 Beslut om offentlig resursfördelning verkar i dessa fall baseras på föreställningar om kön snarare än om målgruppens faktiska behov. Att säkra jämställda villkor är en förutsättning för att flickor och pojkar ska ges samma möjlighet att välja fritidsintressen 1 World Economic Forum (2012) The Global Gender Gap Report, introducerades 2006 av World Economic Forum. Gender Gap Report består av ett antal nyckeltal som syftar till att fånga storleken och omfattningen av könsbaserade skillnader runt om i världen. Indexet mäter könsskillnader i ekonomiska, politiska, utbildnings- och hälsobaserade kriterier och ger landet en ranking som möjliggör jämförelse mellan regioner och över tiden. 2 De jämställdhetspolitiska målen presenteras i bilaga 3. 3 The Council of European Municipalities and Regions (CEMR) 4 Sveriges Kommuner och landsting (2013) 6

14 efter sina egna önskemål, det vill säga; att gör så individuella val som är möjligt. I grund och botten handlar jämställdhet om att skapa effektivitet och rättvisa i samhället. Rapporten kommer att ge förslag på hur förvaltningarna kan besvara frågan: Hur fördelas våra gemensamma resurser till flickors och pojkars fritid? Och om ojämställdhet föreligger, vad kan förvaltningarna göra för att motverka detta? Förhoppningen är även att lägga en grund för att på längre sikt skärskåda resultaten också utifrån ett intersektionellt perspektiv. 5 Rapporten är strukturerad så att härnäst presenteras syfte, avgränsningar, material och metod. Metoden omfattar både gender budgeting och JämKART och diskuterar eventuella skillnader dem emellan. Därefter följer ett avsnitt om målgruppen, det vill säga barn och unga och deras förutsättningar för fritidsaktiviteter. Huvudavsnittet är en genomgång av förvaltningarnas verksamheter. Genomgången baseras på en processkarta som strukturerar upp förvaltningarnas arbete i olika insatser (input), processer, prestationer (output) och effekter. Nulägesanalysen redovisar förvaltningarnas målsättningar, hur dessa omsätts i verksamhet, vilken statistik som finns och vilka uppgifter som kan behöva samlas in, samt hur aktiviteterna kan resurssättas. Avsnittet tar sin utgångspunkt i JÄMKartmetoden. Varje verksamhet och institution presenteras var för sig, även om de kan ha överlappande verksamhet eller föreslås följas upp verksamheten på samma sätt. Avsnitt 5 omfattar en samlad presentation av de undersökningar som föreslås göras för att få underlag till gender budget- analysen. Avsnitt 6 beskriver förslag till indikatorer och nyckeltal som resultatmätning. Här sätter vi resursfördelningen i relation till de jämställdhetspolitiska målen. I avsnitt 7 presenteras tre olika typer av förändringsstrategier som kan vara bra att ha med sig i analysen för att föreslå eventuella framtida förändringar. Rapporten avslutas med avsnitt 8 avslutande reflektioner där några funderingar och obesvarade frågor tas upp för inspiration eller framtida uppföljning. 1.1 Syfte Rapporten presenterar ett förslag på analysmall och metod för hur en Gender- budget- analys kan genomföras av Malmö stads kultur- och fritidsförvaltningar. Mallen innebär ett övergripande förslag i form av definitioner för brukare, nyttjande, aktiviteter och kostnader. Förslag ges på indikatorer och effekter i relation till kommunfullmäktiges mål 16. Som utgångspunkt görs en genomgång av hur förvaltningarnas verksamheter förhåller sig till jämställdhet och vilka förutsättningar som ges för barn och unga ur ett jämställdhetsperspektiv. Den ger förslag på vilken befintlig statistik som kan användas och på behov av ytterligare statistikinsamling som behövs för att genomföra en samlad analys år Rapportens viktigaste syfte är att föreslå definitioner och kalkylmetoder 5 Med intersektionellt perspektiv menas att väga in andra sociala kategoriseringar i analysen som kulturell bakgrund, religiös tillhörighet eller funktionsnedsättning. Se Paulina De los Reyes och Diana Mulinari (2005). 7

15 för att beräkningar ska kunna göras över hur förvaltningarnas resurser fördelas mellan flickor och pojkar. 1.2 Avgränsning I fokus för gender- budget- analysen står målgruppen barn och unga. Målet är att svara för verksamhet för medborgare upp till 25 års ålder. På grund av att verksamheterna har åldersgränser anpassade efter deras behov så kommer det att råda lite olika åldersgränser både uppåt och nedåt beroende på att det inte finns några standardiserade sätt att kategorisera efter ålder inom staden. Vuxenverksamheten ingår alltså inte i denna analys. Det blir i vissa delar en utmaning att avgränsa mot vuxenverksamheten då vissa kostnader blir schabloner och skattningar för både barn och vuxna, och det inte går att exakt reda ut hur resurserna verkligen har använts. Som exempel kommer hela kostnaden för en produktion som riktas till barn och unga tillfalla barn och unga även om det högst troligt också är vuxna i publiken. Då fokus är barn och unga är effekter på arbetsmarknaden för vuxna professionella inte av primärt intresse för analysen men ur ett maktperspektiv, som sätter normer, blir just dessa personer i egenskap av förebilder för ungdomarna också viktiga att analysera. Verksamhet riktad till skolan ingår inte i mål 16 enligt förvaltningarnas tolkning, då mål 16 fokuserar på flickors och pojkars fritid. Men, skolverksamheten är på många sätt viktig ur perspektivet att den är enda kontaktytan där samtliga barn och unga nås, till skillnad från fritidsaktiviteter där flickor och pojkar redan i utgångspunkten har genomgått samhällets normers selektion. Skolverksamhet skapar därför förebilder och sätter normer och värderingar för barns och ungas fritid. Av denna anledning är verksamheten inom Kultur för barn och unga med i förslaget. Stadsbiblioteket har filialer i stadsdelarna som drivs av stadsdelarna. Dessa ingår inte i denna analys. Modellen kommer att innebära ett förslag till önskad uppföljning av förvaltningarnas verksamheter med en diskussion om vad som är praktiskt mätbart. Detta är en viktig utgångspunkt, som förhoppningsvis kan berika förvaltningarnas ordinarie uppföljningsarbete. En allmän utmaning för gender budget- modellen är att alla undersökningar riktade till barn och unga under 18 år omfattas av personuppgiftslagen och tillstånd från målsman krävs i de fall minderåriga ska ingå i någon form av undersökning. De olika undersökningar som ska ge underlag till analysen måste därför planeras på ett annat sätt än undersökningar riktade till vuxna. Inom Kulturförvaltningen utgår följande verksamheter: Samtlig administration Stadsarkivet Kulturstöd till organisationer som har vuxna som målgrupp Studieförbund Inom Fritidsförvaltningen utgår bidrag till följande verksamheter: 8

16 Samtlig administration Folkets hus och parker Paraplyorganisationer som MISO, HISO och liknande Studieförbund Uppdrag som tillsynsmyndighet för lotteriverksamhet 1.3 Material Materialet omfattar Kultur- och fritidsförvaltningarnas styr- och budgetdokument, verksamhetsplaner, beskrivningar av verksamheterna samt varje verksamhets arbetsrutiner för insamling av statistik och annat bedömningsunderlag, samt övrig dokumentation och rapporter kopplad till verksamhet för flickor och pojkar. Referenslitteratur är svenska rapporter och forskning om kultur- och fritidsverksamhet för flickor och pojkar. 9

17 2. Metod 2.1 Bakgrund till gender budgeting Under talet har intresset bland politiker, forskare och ideella organisationer ökat för hur offentliga resurser fördelas mellan olika grupper i samhället. Analyser av hur gemensamma resurser fördelas genom de offentliga budgetarna ur ett genusperspektiv och hur fördelningen kan förändras i riktning mot ökad rättvisa och jämställdhet kallas på engelska med ett gemensamt namn för gender budgeting, och på svenska ofta för jämställdhetsintegrering av budgetarbetet. EU- administrationen och Nordiska ministerrådet har arbetat med perspektivet och i Sverige har insatser i denna riktning gjorts bland annat inom Regeringskansliet. CEMR, den europeiska motsvarigheten till Sveriges Kommuner och Landsting, har tagit fram en jämställdhetsdeklaration där jämställdhetsintegrering av budgetarbetet ingår. 6 Den internationella organisationen för feministiska nationalekonomer (IAFFE), liksom andra forskarnätverk, har utvecklat arbetet att ta fram metoder för att göra budgetbeslutens inriktning och program mer genusmedvetna. Därtill drivs frågan av kvinnoorganisationer, som exempelvis European Women s Lobby och Sveriges Kvinnolobby. Vid FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995 tog det internationella arbetet för genusanalyser av offentliga budgetar fart genom FN:s kvinnopolitiska dokument The platform for action: En budget ska ha ett konsekvent, synligt och genomarbetat könsperspektiv som gör det möjligt att stärka en utveckling till en jämställd värld. (FN 1995) Utifrån FN:s dokument har Europaparlamentet i ett betänkande definierat vad en jämställdhetsintegrerad budget, det vill säga gender budgeting, innebär: Gender budgeting (är) tillämpning av principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet. Detta innebär en utvärdering av budgetpolitikens genuseffekter och en integrering av genusperspektivet på alla nivåer i budgetförfarandet, samt en restrukturering av inkomster och utgifter för att främja jämställdheten. (Europaparlamentet 2003) Vad innebär gender budgeting? En offentlig budget redovisar politikernas intentioner vad gäller offentliga investeringar och utgifter på en övergripande och samlad nivå. En budget kan synas teknisk och omänsklig, men även den aggregerade nivån bygger på och berör i slutänden enskilda individer och grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. I traditionella könsblinda budgetdokument saknas i många fall fakta, kunskap och analyser av hur kvinnor och män påverkas av den offentliga resursfördelningen och de beslut som fattas. 6 Sveriges Kommuner och Landsting (2013) 7 Klerby och Osika (2008) 10

18 Genom de offentliga budgetarna och den offentliga ekonomin ansvarar politiker och offentlig förvaltnings anställda i hög grad för samhällets långsiktiga investeringar. Offentlig verksamhet lägger även ett ramverk för transfereringar av resurser över en individs livstid och mellan individer med olika stödbehov. Tidstransfereringar sker genom att människan som barn är kostsam för samhället men under sin förvärvsarbetstid genom skatter och avgifter betalar tillbaka till samhället. Det samhällsekonomiska systemet i Sverige innebär även att systemet sparar en del resurser till ålderdomen då människan åter behöver mer stöd (uttryckt i resurser) än det hon kan producera. En viktig del av de kostnader som flyttas runt över livscykeln är kostnader för verksamheter som utvecklar, stöder och vårdar människor under livets olika faser såsom vård, omsorg och utbildning. UNIFEM har föreslagit en allmän struktur för en genusmedveten budgetanalys enligt nedan. Strukturen appliceras på den eller de verksamhetsområden analysen avser. 8 Utgifter (t.ex. barnomsorg, hemtjänst, socialtjänst, infrastruktur, inkluderar även transfereringar) Inkomster (skatter och avgifter) Budgetens makroekonomiska effekter (t.ex. påverkan på betalt/obetalt arbete, tillväxt, långsiktig hållbarhet) Budgetens beslutsprocess (t.ex. representation och information bland politiker och bland tjänstepersoner) När ett område valts, exempelvis ett utgiftsområde eller en specifik verksamhet, finns det tre grundfrågor att fokusera på: Resurser: Vart går pengarna och övriga resurser? Budgeten och den konkreta verksamheten analyseras ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Behov och prioriteringar: Vilka behov finns? Vad har flickor och pojkar för behov och intressen? Möter budgetens resursfördelning flickors och pojkars behov och intressen på lika villkor? Hur värderas pojkar och deras behov, intressen och värderingar i relation till flickors? Förändringar: Vilka förändringar bör genomföras för att uppnå jämställdhet? För att se hur olika resurser samspelar och konkurrerar med varandra ger vi förslag på en struktur för kartläggningsarbetet som i första steget innebär en kartläggning av resurserna inom den avsedda budgeten, kultur- och fritidsförvaltningens budgetar, och hur de möter flickors och pojkars behov. I steg två vidgar vi tanken och identifierar vilka andra aktiviteter som samspelar med eller ersätter den avsedda insatsen. Finns det andra resurser som är nödvändiga för att vår primära aktivitet ska kunna genomföras? I det tredje steget så analyseras och ifrågasätts grundläggande antaganden och värderingar och en slår fast om de utgör grunden till ojämställdhet eller om det räcker med att styra om pengar inom de befintliga ramarna. Gender budgeting omfattar tre delar: 1. Jämställdhetsintegrering av budgetprocessen/förfarandet. 8 UNIFEM (2006) 11

19 2. Utvärdering av budgetpolitikens effekter för flickor och pojkar, kvinnor och män. 3. En förändring av inkomster och utgifter i syfte att säkra en jämställd resursfördelning. Denna rapport är en beskrivning av hur förvaltningarna ska gå till väga för att göra en utvärdering av deras respektive budgetars effekter för flickors och pojkars fritidsaktiviteter. Rapporten är därmed inte ett underlag som föreslår förändringar. För att göra en utvärdering av budgetpolitikens effekter för flickor och pojkar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är första steget att synliggöra hur förvaltningarnas respektive resurser fördelas till flickor och pojkar. Steg 1. De utvalda budgetområdena. I steg 1 synliggörs resursfördelningen till flickor och pojkar inom budgeten. Detta kan innebära ett omfattande kartläggningsarbete av representation och framtagande av enhetskostnader för att kunna räkna på resursfördelningen. 1. Budgetens utgifter och inkomster. 2. Hur ser målgruppen ut med avseende på ålder, kön och bostadsort bland annat? 3. Beskriv målgruppens behov och prioriteringar. Vilka behov och intressen av aktiviteter har målgruppen som budgeten avser tillgodose. Gör en kultur- och fritidsvaneundersökning och ta hjälp av forskning, medborgarenkäter med mera. 4. Hur ser mottagargruppen ut bland dem som faktiskt tar del av aktiviteterna, med avseende på ålder, kön och bostadsort bland annat? Använd besöksstatistik och medlemsstatistik bland annat. 5. Beskriv mottagargruppens behov och prioriteringar. Vilka behov och intressen har mottagarna som budgeten faktiskt har tillgodosett. Gör brukarundersökningar bland mottagarna och ta hjälp av forskning, medborgarenkäter med mera. 6. Räkna på resursfördelningen. Utifrån den totala resursfördelningen, beräkna hur mycket pengar som går till gruppen flickor respektive gruppen pojkar, men även per individ kr/flicka och kr/pojke. Observera att med grupp menas samtliga flickor och pojkar inom en verksamhet, inte exempelvis dansare som grupp på Kulturskolan, utan samtliga flickor och samtliga pojkar som går i någon form av aktivitet på Kulturskolan. 7. Räkna på hur budgeten skulle förändras om flickor och pojkar fick lika mycket resurser. 8. Motsvarar den faktiska resursfördelningen könsfördelningen i målgruppen samt dess behov och prioriteringar på ett jämställt och likvärdigt sätt? När resursfördelningen är klarlagd är nästa steg att synliggöra om särskilda privatekonomiska förutsättningar krävs för att delta, om budgetens utfall påverkar andra offentliga budgetar och hur dessa samspelar sinsemellan för att stödja flickor och pojkar att ta del av aktiviteterna. En relevant synpunkt för statistiken är att ett år ibland är en allt för kort tidsperiod att mäta exempelvis konstnärer och utställningars tema, om det är ett fåtal utställningar per år. Det kan vara befogat att istället ta fram medelvärden över en 3- årsperiod. Steg 2 samspelande/ersättande resurser 12

20 Här kartläggs privatekonomiska förutsättningar och konsekvenser. Det kan handla om egenavgifter för lokalhyra, medlemskap, kläder, resor, etc. Exempelvis kan man besvara frågan om det finns någon skillnad mellan vad som krävs i form av egenavgifter, utrustning, med mera, för att delta i flickdominerade i jämförelse med pojkdominerade verksamheter. Andra kommunala eller offentliga budgetar kan påverka förutsättningar eller prestationer och utfall för den egna kommunala verksamheten, och det är också viktigt att synliggöra. Med det menas att synliggöra effekter som exempelvis om det finns kollektivtrafik som underlättar deltagandet, eller om en stängning av en fritidsgård skulle skapa mer oreda och kriminalitet i samhället, något som bland annat kan generera kostnader för sjukvård och rättsväsende, och därmed inte syns i de kommunala utgifterna. Även privata alternativ bör kartläggas för att synliggöra flickors och pojkars aktiviteter och hur de kommunala insatserna balanserar dessa. Det kan handla om att efterfrågan är större än utbudet som kommunen tillhandahåller så att fler individer i målgruppen söker privata lösningar, exempelvis för danskurser, vilket kan skapa ojämställda förutsättningar. Steg 3 vedertagna antaganden och värderingar Analysera huruvida utfallet grundar sig på gamla föreställningar om kön eller positiva effekter, så som att offentligt stöd till idrott är motiverat av en strävan efter att skapa elitidrottare och att idrottande ska syfta till någon form av tävling. Under senare år har folkhälsoperspektivet fått större tyngd för att motivera offentliga utgifter, och då kanske andra former av aktiviteter främjar folkhälsan mer än de traditionella bidragsmottagarna? En övergripande schematisk beskrivning av hur orsakssambanden ser ut i en gender budget- analys (se också en schematisk bild i avsnitt 4): Förutsättningar => insats/input => Primär budget => Prestationer/output => Effekter Förutsättningar Tidsbudget Privatekonomi; inkomster och utgifter Familjesituation Andra offentliga budgetar Samhällets normer och värderingar Primär budget (kultur- och fritidsförvaltningarna) Kultur- och fritidsaktiviteter Prestationer Besökare Deltagare Förebilder Effekter (hur påverkas följande?) 13

21 Vilka är besökarna, deltagarna och förebilderna? Tidsbudget Privatekonomi; inkomster och utgifter Familjesituation Andra offentliga budgetar Privata alternativ Gender budget- metoden ställer ett antal frågor om målgruppens och mottagargruppens förutsättningar som stöd för att se om det finns genusskillnader. Finns det skillnad i flickors och pojkars tidsbudget, som kan påverka deras möjligheter att nyttja utbudet? Ex. flickor pluggar mer efter skoltid, och nyttjar därför kulturs eller fritids aktiviteter mindre än pojkar? Pojkar gör mer hushållsarbete än flickor och nyttjar därför kulturs eller fritids aktiviteter mindre än flickor? Flickor spelar mer dataspel än pojkar och avstår därför från kulturs eller fritids aktiviteter i högre grad än pojkar. Har flickor och pojkar olika mycket resurser? Det vill säga, ger föräldrar sina barn olika ekonomiska ramar beroende på om de är flickor eller pojkar? Är egenavgifterna till aktiviteterna olika stora för flickdominerade resp. pojkdominerade aktiviteter? Vi vet exempelvis att ishockey och ridning är väldigt dyrt privatekonomiskt, medan fotboll och gymnastik kostar betydligt mindre. Finns det normer och värderingar i barnens familjer som styr dem till att välja vissa aktiviteter och inte andra? Finns det andra offentligt finansierade verksamheter som påverkar, ex arbetsförmedlingen som påverkar lönebidraget? Finns det normer och värderingar i samhället som styr flickor och pojkar att välja vissa aktiviteter och inte andra? Den samlade bedömningen av kartläggning och analys kommer att struktureras efter de jämställdhetspolitiska delmålen. 2.3 JämKART JämKART står för jämställdhetskartläggning och är ett resultat av betänkandet SOU 2007:15, författad av kommittén JämStöd, en utredning om stöd för jämställdhetsintegrering i staten. I JämStöds Praktika beskrivs metoden men vi bygger vår sammanfattning på beskrivningen av metoden på SKL:s hemsida jamstall.nu. JämKART innebär en kartläggning av verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Fokus är på styrning och den kan användas för att ge en snabb överblick av en verksamhets betydelse för jämställdhet och för att underlätta bedömningar av hur långt jämställdhetsarbetet har kommit hittills. Metoden ger även möjlighet att komma fram till förbättringsåtgärder som kan läggas till i en eventuell aktivitetsplan för jämställdhetsintegrering. JämKART kan med fördel användas för att göra översikter av verksamheter inför val och prioritering av djupare jämställdhetsanalysarbete. 14

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf. När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.se Övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken Alla unga

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

PotatoPotato Angående verksamhetsstödsansökan Moderna Museet Uppsägning av avtal gällande drift av museiverksamhet Kulturmiljösektionen Malmö Museer

PotatoPotato Angående verksamhetsstödsansökan Moderna Museet Uppsägning av avtal gällande drift av museiverksamhet Kulturmiljösektionen Malmö Museer PotatoPotato Angående verksamhetsstödsansökan Moderna Museet Uppsägning av avtal gällande drift av museiverksamhet Kulturmiljösektionen Malmö Museer remisser december Kulturmiljösektionen Malmö Museer

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning för jämställdhetsintegrering på riktigt Långsiktighet Systematik Integrering i det ordinarie Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Delegationer Stadsledningskontoret Valberedning Stadsrevisionen

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (7)

Tjänsteskrivelse 1 (7) Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-08-10 FRN 2009/82 Fritidsnämnden Redovisning av fritidsvanor bland personer med viss funktionsnedsättning, genomförd i samarbete med FUB, föreningen för utvecklingsstörda barn

Läs mer

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys 1 Förord Till dig som ska leda utbildningen Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en checklista för jämställdhetsanalys för förtroendevalda,

Läs mer

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Fritidsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2010-12-09 1.0 Malin Midler Norén Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningen Syfte

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting samt Folkbildningsförbundet Inbjudan till konferens Arena för utvecklad dialog mellan kommuner och studieförbund

Sveriges Kommuner och Landsting samt Folkbildningsförbundet Inbjudan till konferens Arena för utvecklad dialog mellan kommuner och studieförbund Sveriges Kommuner och Landsting samt Folkbildningsförbundet Inbjudan till konferens Arena för utvecklad dialog mellan kommuner och studieförbund Kulturmiljösektionen Malmö Museer remisser februari Kulturmiljösektionen

Läs mer

för fritidsgårdsutveckling

för fritidsgårdsutveckling för fritidsgårdsutveckling 2005 Nackanätverket Nackanätverket initierades 1999 av den kommunala fritidsgårdsverksamheten i Nacka. Nätverket består av ansvariga för fritidsgårdsverksamheten i sex svenska

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till analys och förbättring Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Kvinnor, boende och transporter - rekommendationer

Kvinnor, boende och transporter - rekommendationer Tankesmedja och nätverk - på kvinnors villkor Kvinnor, boende och transporter - rekommendationer Bakgrund I juni 2014 startade Swe Q - Sveriges Quinnoråd ett flerårigt projekt om hållbar utveckling, finansierat

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken. Räddningstjänsten

Jämställd medborgarservice i praktiken. Räddningstjänsten Jämställd medborgarservice i praktiken Räddningstjänsten Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering vilar på CEMR, de nationella jämställdhetspolitiska målen, Malmö stads utvecklingsplan

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015.

Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015. Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015. Vi erbjuder dig ett uppsatstema inom följande områden: Utvärdering av genomförda förändringar Strategiska

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Praktiskt idag Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00 Skomakarlåda, Saffrandoftande fisk- och skaldjursgryta samt broccoligratäng Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn: Fredrik Rosengren, Chef Ekonomistaben Telefon: 010-574 87 30 E-postadress:

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer