Kulturmiljösektionen Malmö Museer remisser maj Kulturmiljösektionen Malmö Museer yttranden maj Malmö stads jämställdhetsberedning Förslag till Modell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturmiljösektionen Malmö Museer remisser maj Kulturmiljösektionen Malmö Museer yttranden maj Malmö stads jämställdhetsberedning Förslag till Modell"

Transkript

1 Kulturmiljösektionen Malmö Museer remisser maj Kulturmiljösektionen Malmö Museer yttranden maj Malmö stads jämställdhetsberedning Förslag till Modell och arbetsmetod för gender budget analys (GBA) av Malmö stads kultur- och fritidsverksamhet riktad till barn och unga PotatoPotato Angående nya lokaler och projektansökan daterad 15 april 2014 IN UT UT IN

2 Remisser maj 2014 Kulturmiljösektionen, Malmö Museer Ärendetyp Datum Fastighet Platsnamn Ärendemening Uppdragsgivare 1 Bygglov Teatern 4 Stadsteatern/Malmö Opera Tillbyggnad av teater SBK 2 Bygglov Bara 1 Ö Kristinelundsvägen Underhandsförfrågan ang tillbyggnad samt ändring av vind till bostäder SBK Bygglov Ängen 7 Hässleholmsgatan/Hörbygatan Fasadändring (byte av fönster och balkongdörrar) SBK Bygglov Gnistan 9 Karlshamnsgatan 8 Fasadändring (byte av fönster och balkongdörrar) SBK Bygglov Sjömansgården 1 Fiskehamnsgatan 3 Fasadändring (ny entré, trappa) samt ombyggnad av kontor SBK 6 7 Bygglov Claus Mortensen 34 Stortorget 6 Tillbyggnad av butik och kontor, rivning av trapphus, nytt trapphus, nybyggnad av sophus samt fasadändring (fönster, takfönster) Bygglov Planeten 5 Amiralsgatan 46A Ändring av vind till bostäder samt fasadändring (insättning av takfönster samt byte av samtliga fönster) SBK SBK Bygglov Mullvaden 53 Långgårdsgatan 17 Nybyggnad av takterrass samt insättning av fönster SBK Bygglov Björnen 38 Södra Förstadsgatan Fasadändring (nytt entréparti) SBK Bygglov Bornholm 8 Köpenhamnsvägen Solceller på tak SBK Rivningslov Aklejan 8 Kastanjegatan 38 Rivning av byggnad SBK Rivningslov Innerstaden 120:213 Nobeltorget Rivning av underjordisk toalett och krigsbranddamm (Nobeltorget) SBK Rivningslov Teatern 4 Östra Rönneholmsvägen 4 Rivning av del av teater (orkesterns övningssal) SBK Rivningslov Innerstaden 1:14 Drottningtorget Rivning av toalettbyggnad SBK Rivningslov Innerstaden 10:14 Malmöhusvägen 3 Rivning av förråd SBK den 4 juni 2014 Sida 1 of 1

3

4

5

6

7

8 Förslag till: Modell och arbetsmetod för gender budget- analys av Malmö stads kultur- och fritidsverksamhet riktad till barn och unga Av: Anna Klerby och Roxana Ortiz April 2014

9 Sammanfattning Följande rapport innehåller ett förslag på hur Malmö stads kultur- och fritidsförvaltning kan följa upp kommunfullmäktiges mål 16 utifrån ett resursfördelningsperspektiv. Åldersgruppen har bestämts till barn och unga upp till 25 år. Målet lyder: I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheter på lika villkor, Kartläggningen ska omfatta aktiviteter riktade till flickor och pojkar upp till 25 år som kultur- och fritidsförvaltningarna finansierar genom egna verksamheter eller genom bidragsgivning. Aktiviteterna kostnadsbestäms genom att kartlägga bidragsgivning, beräkna lokalkostnader och direkta kostnader för utrustning och personal, men administration ingår inte. Förslaget innebär att använda både befintlig statistik och att göra särskilda statistiska kartläggningar under året. För att fånga en helhet i barns och ungas fritid omfattar förslaget inte bara de ungas utövande utan innehåller även en analys av de förebilder som förvaltningarna ger barn och unga genom framförallt kulturverksamheterna. Det innebär att räkna på huvudkaraktärer i böcker vid sagostunder på biblioteket, vilka konstnärer som visas på exempelvis Konsthallen och Konstmuseet och vilka teman som Malmö museer presenterar i utställningar och hur de väljer att iscensätta dessa teman, med eller utan genusmedvetenhet. Förebilder är också de musiker och skådespelare som Sommarscen presenterar, utbudet riktat till barn och unga som organisationerna som får Kulturstöd presenterar, samt utbudet som förmedlas till förskolor och skolor genom Kultur för barn och unga. Verksamheterna presenteras utifrån resurser och målsättning (input), målgruppens behov och förutsättningar (begränsningar), vidare till verksamhetens processer och dess prestationer (output) i form av aktiviteter och mottagare. Prestationerna (output) sätts sedan i relation till målsättningen (de jämställdhetspolitiska målen) vilket utgör en resultat- och effektmätning. Resultatet presenteras i form av förslag till indikatorer och nyckeltal som med fördel kan presenteras i diagramformat för tydliga och lätt kommunicerbara slutsatser. Nyckeltalen och indikatorerna kan delvis ses som preliminära för att hålla öppet för att det under arbetets gång dyker upp ytterligare intressanta fördjupningar eller skärningspunkter att belysa. Förslaget kommer förhoppningsvis vara ett arbete som kan berika och utveckla förvaltningarnas ordinarie interna uppföljningsarbete. 2

10 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Avgränsning Material Metod Bakgrund till gender budgeting Vad innebär gender budgeting? JämKART Kultur och fritid utifrån ungas perspektiv generellt och Malmö specifikt Kulturvanor bland unga En ung stad Sysselsättningsnivå och inkomster Arbetslöshet Utländsk bakgrund Utbildningsnivå och utbildningsval Kultur och fritid för barn och unga i Malmö Unga i Malmö; år Förvaltningarnas mål, verksamhet, befintlig uppföljning och statistik samt behov av statistik Processkarta Föreningsstöd Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Fritidsförvaltningens spontanaktivitetsytor, bad och rekreation Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Fritidsförvaltningens evenemang Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Idrottsmuseet Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Malmö Museer Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Malmö Konsthall Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt

11 4.8 Malmö Konstmuseum Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Malmö sommarscen Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Kultur för barn och unga Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Malmö Kulturstöd Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Malmö Kulturskola Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Stadsbibliotek Insats/input Processer Prestationer/output Output/effekt Arbetsmetod: Att samla in underlag, statistik och information Deltagar/Besöksräkningar Genusmedveten produktion Kultur- och fritidsvaneundersökning riktad till målgruppen En samlad analysmall Operationalisering av de jämställdhetspolitiska målen utifrån samhällsekonomiskt perspektiv Delmål: Makt och inflytande Delmål: ekonomisk jämställdhet Delmål: Obetalt hushålls- och omsorgsarbete Delmål: Samma rätt till kroppslig integritet Investeringar och marginaleffekter Kapacitet för förändring Förändringsstrategier Avslutande reflektioner Referenser BILAGA 1 Teoretiska utgångspunkter och forskning om kultur och idrott Genus, kön och andra begrepp som är utgångspunkt Genus och kön Jämställdhet

12 Normkritik Intersektionalitet Makt Jämställdhet och kultur Jämställdhet och idrott Hbtq och idrott det råder en heteronormativ miljö inom idrotten Makt, fritid och idrott Socioekonomiskt perspektiv Funktionsnedsättning Diskussion om etnicitet Föreningsliv och utländsk bakgrund Nyanlända och idrott Hur skapas och främjas kultur- och fritidsvanor? Bilaga 2 Föreningskategorier Bilaga 3 Jämställdhetspolitiska målen Bilaga 4 Kalkylförslag för anläggningskostnader

13 1. Inledning Sverige som nation har tagit ett politiskt beslut som handlar om att arbeta aktivt för att skapa jämställdhet i samhället. År 2012 låg Sverige fyra på Gender Gap Index- listan 1. Inget land räknas ännu ha uppnått full jämställdhet. Sverige försöker genom den nationella strategin, kallad jämställdhetsintegrering, uppnå de jämställdhetspolitiska målen. 2 Jämställdhetsintegrering handlar om att politiska beslut ska grundas på jämställda villkor för kvinnor och män. Ett jämställdhetsperspektiv ska inte ses som ett sidospår eller särskilt uppdrag utan istället vara en central utgångspunkt för beslut och utveckling. År 2011 beslutade den svenska regeringen att Sverige ska fortsätta med jämställdhetsintegrering på central, regional och lokal nivå. Förutom att skapa utvecklingsprogram för att hantera och implementera jämställdhetsperspektiv på riksnivå finns alltså en pågående utveckling på kommunal nivå. Ett led i det är att kommunfullmäktige i Malmö stad år 2007 skrev under CEMR- deklarationen som är den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. 3 CEMR- deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Genom deklarationen har Malmö stad förbundit sig att ge en likvärdig service och bemötande, vilket också omfattar att genomföra en likvärdig fördelning av resurser till flickor, pojkar, kvinnor och män. Denna rapport har som syfte att presentera ett förslag på hur Malmö stads kultur- resp. fritidsförvaltning på ett gemensamt och systematiskt sätt kan följa upp kommunfullmäktiges mål 16, som lyder: I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheter på lika villkor. Förvaltningarna har valt att fokusera på jämställdhet ur ett resursfördelningsperspektiv. Sedan talet har intresset ökat för hur offentliga resurser fördelas ur ett jämställdhetsperspektiv. Den metod som används kallas Gender budgeting, och den innebär att kartlägga hur resurser som pengar och tid för kommunen och för privatpersonen fördelas till kvinnor och män och möter flickors och pojkars, kvinnors och mäns behov. Gender budgeting är ett engelskt begrepp som på svenska kan likställas ett jämställt budgetarbete. Många studier visar på att offentlig verksamhet fördelar resurser ojämställt. Det kan vara att ge ojämställd service eller bidrag och stöd efter olika måttstock beroende på om mottagaren är kvinna eller man, eller om målgruppen är kvinno- eller mansdominerad. 4 Beslut om offentlig resursfördelning verkar i dessa fall baseras på föreställningar om kön snarare än om målgruppens faktiska behov. Att säkra jämställda villkor är en förutsättning för att flickor och pojkar ska ges samma möjlighet att välja fritidsintressen 1 World Economic Forum (2012) The Global Gender Gap Report, introducerades 2006 av World Economic Forum. Gender Gap Report består av ett antal nyckeltal som syftar till att fånga storleken och omfattningen av könsbaserade skillnader runt om i världen. Indexet mäter könsskillnader i ekonomiska, politiska, utbildnings- och hälsobaserade kriterier och ger landet en ranking som möjliggör jämförelse mellan regioner och över tiden. 2 De jämställdhetspolitiska målen presenteras i bilaga 3. 3 The Council of European Municipalities and Regions (CEMR) 4 Sveriges Kommuner och landsting (2013) 6

14 efter sina egna önskemål, det vill säga; att gör så individuella val som är möjligt. I grund och botten handlar jämställdhet om att skapa effektivitet och rättvisa i samhället. Rapporten kommer att ge förslag på hur förvaltningarna kan besvara frågan: Hur fördelas våra gemensamma resurser till flickors och pojkars fritid? Och om ojämställdhet föreligger, vad kan förvaltningarna göra för att motverka detta? Förhoppningen är även att lägga en grund för att på längre sikt skärskåda resultaten också utifrån ett intersektionellt perspektiv. 5 Rapporten är strukturerad så att härnäst presenteras syfte, avgränsningar, material och metod. Metoden omfattar både gender budgeting och JämKART och diskuterar eventuella skillnader dem emellan. Därefter följer ett avsnitt om målgruppen, det vill säga barn och unga och deras förutsättningar för fritidsaktiviteter. Huvudavsnittet är en genomgång av förvaltningarnas verksamheter. Genomgången baseras på en processkarta som strukturerar upp förvaltningarnas arbete i olika insatser (input), processer, prestationer (output) och effekter. Nulägesanalysen redovisar förvaltningarnas målsättningar, hur dessa omsätts i verksamhet, vilken statistik som finns och vilka uppgifter som kan behöva samlas in, samt hur aktiviteterna kan resurssättas. Avsnittet tar sin utgångspunkt i JÄMKartmetoden. Varje verksamhet och institution presenteras var för sig, även om de kan ha överlappande verksamhet eller föreslås följas upp verksamheten på samma sätt. Avsnitt 5 omfattar en samlad presentation av de undersökningar som föreslås göras för att få underlag till gender budget- analysen. Avsnitt 6 beskriver förslag till indikatorer och nyckeltal som resultatmätning. Här sätter vi resursfördelningen i relation till de jämställdhetspolitiska målen. I avsnitt 7 presenteras tre olika typer av förändringsstrategier som kan vara bra att ha med sig i analysen för att föreslå eventuella framtida förändringar. Rapporten avslutas med avsnitt 8 avslutande reflektioner där några funderingar och obesvarade frågor tas upp för inspiration eller framtida uppföljning. 1.1 Syfte Rapporten presenterar ett förslag på analysmall och metod för hur en Gender- budget- analys kan genomföras av Malmö stads kultur- och fritidsförvaltningar. Mallen innebär ett övergripande förslag i form av definitioner för brukare, nyttjande, aktiviteter och kostnader. Förslag ges på indikatorer och effekter i relation till kommunfullmäktiges mål 16. Som utgångspunkt görs en genomgång av hur förvaltningarnas verksamheter förhåller sig till jämställdhet och vilka förutsättningar som ges för barn och unga ur ett jämställdhetsperspektiv. Den ger förslag på vilken befintlig statistik som kan användas och på behov av ytterligare statistikinsamling som behövs för att genomföra en samlad analys år Rapportens viktigaste syfte är att föreslå definitioner och kalkylmetoder 5 Med intersektionellt perspektiv menas att väga in andra sociala kategoriseringar i analysen som kulturell bakgrund, religiös tillhörighet eller funktionsnedsättning. Se Paulina De los Reyes och Diana Mulinari (2005). 7

15 för att beräkningar ska kunna göras över hur förvaltningarnas resurser fördelas mellan flickor och pojkar. 1.2 Avgränsning I fokus för gender- budget- analysen står målgruppen barn och unga. Målet är att svara för verksamhet för medborgare upp till 25 års ålder. På grund av att verksamheterna har åldersgränser anpassade efter deras behov så kommer det att råda lite olika åldersgränser både uppåt och nedåt beroende på att det inte finns några standardiserade sätt att kategorisera efter ålder inom staden. Vuxenverksamheten ingår alltså inte i denna analys. Det blir i vissa delar en utmaning att avgränsa mot vuxenverksamheten då vissa kostnader blir schabloner och skattningar för både barn och vuxna, och det inte går att exakt reda ut hur resurserna verkligen har använts. Som exempel kommer hela kostnaden för en produktion som riktas till barn och unga tillfalla barn och unga även om det högst troligt också är vuxna i publiken. Då fokus är barn och unga är effekter på arbetsmarknaden för vuxna professionella inte av primärt intresse för analysen men ur ett maktperspektiv, som sätter normer, blir just dessa personer i egenskap av förebilder för ungdomarna också viktiga att analysera. Verksamhet riktad till skolan ingår inte i mål 16 enligt förvaltningarnas tolkning, då mål 16 fokuserar på flickors och pojkars fritid. Men, skolverksamheten är på många sätt viktig ur perspektivet att den är enda kontaktytan där samtliga barn och unga nås, till skillnad från fritidsaktiviteter där flickor och pojkar redan i utgångspunkten har genomgått samhällets normers selektion. Skolverksamhet skapar därför förebilder och sätter normer och värderingar för barns och ungas fritid. Av denna anledning är verksamheten inom Kultur för barn och unga med i förslaget. Stadsbiblioteket har filialer i stadsdelarna som drivs av stadsdelarna. Dessa ingår inte i denna analys. Modellen kommer att innebära ett förslag till önskad uppföljning av förvaltningarnas verksamheter med en diskussion om vad som är praktiskt mätbart. Detta är en viktig utgångspunkt, som förhoppningsvis kan berika förvaltningarnas ordinarie uppföljningsarbete. En allmän utmaning för gender budget- modellen är att alla undersökningar riktade till barn och unga under 18 år omfattas av personuppgiftslagen och tillstånd från målsman krävs i de fall minderåriga ska ingå i någon form av undersökning. De olika undersökningar som ska ge underlag till analysen måste därför planeras på ett annat sätt än undersökningar riktade till vuxna. Inom Kulturförvaltningen utgår följande verksamheter: Samtlig administration Stadsarkivet Kulturstöd till organisationer som har vuxna som målgrupp Studieförbund Inom Fritidsförvaltningen utgår bidrag till följande verksamheter: 8

16 Samtlig administration Folkets hus och parker Paraplyorganisationer som MISO, HISO och liknande Studieförbund Uppdrag som tillsynsmyndighet för lotteriverksamhet 1.3 Material Materialet omfattar Kultur- och fritidsförvaltningarnas styr- och budgetdokument, verksamhetsplaner, beskrivningar av verksamheterna samt varje verksamhets arbetsrutiner för insamling av statistik och annat bedömningsunderlag, samt övrig dokumentation och rapporter kopplad till verksamhet för flickor och pojkar. Referenslitteratur är svenska rapporter och forskning om kultur- och fritidsverksamhet för flickor och pojkar. 9

17 2. Metod 2.1 Bakgrund till gender budgeting Under talet har intresset bland politiker, forskare och ideella organisationer ökat för hur offentliga resurser fördelas mellan olika grupper i samhället. Analyser av hur gemensamma resurser fördelas genom de offentliga budgetarna ur ett genusperspektiv och hur fördelningen kan förändras i riktning mot ökad rättvisa och jämställdhet kallas på engelska med ett gemensamt namn för gender budgeting, och på svenska ofta för jämställdhetsintegrering av budgetarbetet. EU- administrationen och Nordiska ministerrådet har arbetat med perspektivet och i Sverige har insatser i denna riktning gjorts bland annat inom Regeringskansliet. CEMR, den europeiska motsvarigheten till Sveriges Kommuner och Landsting, har tagit fram en jämställdhetsdeklaration där jämställdhetsintegrering av budgetarbetet ingår. 6 Den internationella organisationen för feministiska nationalekonomer (IAFFE), liksom andra forskarnätverk, har utvecklat arbetet att ta fram metoder för att göra budgetbeslutens inriktning och program mer genusmedvetna. Därtill drivs frågan av kvinnoorganisationer, som exempelvis European Women s Lobby och Sveriges Kvinnolobby. Vid FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995 tog det internationella arbetet för genusanalyser av offentliga budgetar fart genom FN:s kvinnopolitiska dokument The platform for action: En budget ska ha ett konsekvent, synligt och genomarbetat könsperspektiv som gör det möjligt att stärka en utveckling till en jämställd värld. (FN 1995) Utifrån FN:s dokument har Europaparlamentet i ett betänkande definierat vad en jämställdhetsintegrerad budget, det vill säga gender budgeting, innebär: Gender budgeting (är) tillämpning av principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet. Detta innebär en utvärdering av budgetpolitikens genuseffekter och en integrering av genusperspektivet på alla nivåer i budgetförfarandet, samt en restrukturering av inkomster och utgifter för att främja jämställdheten. (Europaparlamentet 2003) Vad innebär gender budgeting? En offentlig budget redovisar politikernas intentioner vad gäller offentliga investeringar och utgifter på en övergripande och samlad nivå. En budget kan synas teknisk och omänsklig, men även den aggregerade nivån bygger på och berör i slutänden enskilda individer och grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. I traditionella könsblinda budgetdokument saknas i många fall fakta, kunskap och analyser av hur kvinnor och män påverkas av den offentliga resursfördelningen och de beslut som fattas. 6 Sveriges Kommuner och Landsting (2013) 7 Klerby och Osika (2008) 10

18 Genom de offentliga budgetarna och den offentliga ekonomin ansvarar politiker och offentlig förvaltnings anställda i hög grad för samhällets långsiktiga investeringar. Offentlig verksamhet lägger även ett ramverk för transfereringar av resurser över en individs livstid och mellan individer med olika stödbehov. Tidstransfereringar sker genom att människan som barn är kostsam för samhället men under sin förvärvsarbetstid genom skatter och avgifter betalar tillbaka till samhället. Det samhällsekonomiska systemet i Sverige innebär även att systemet sparar en del resurser till ålderdomen då människan åter behöver mer stöd (uttryckt i resurser) än det hon kan producera. En viktig del av de kostnader som flyttas runt över livscykeln är kostnader för verksamheter som utvecklar, stöder och vårdar människor under livets olika faser såsom vård, omsorg och utbildning. UNIFEM har föreslagit en allmän struktur för en genusmedveten budgetanalys enligt nedan. Strukturen appliceras på den eller de verksamhetsområden analysen avser. 8 Utgifter (t.ex. barnomsorg, hemtjänst, socialtjänst, infrastruktur, inkluderar även transfereringar) Inkomster (skatter och avgifter) Budgetens makroekonomiska effekter (t.ex. påverkan på betalt/obetalt arbete, tillväxt, långsiktig hållbarhet) Budgetens beslutsprocess (t.ex. representation och information bland politiker och bland tjänstepersoner) När ett område valts, exempelvis ett utgiftsområde eller en specifik verksamhet, finns det tre grundfrågor att fokusera på: Resurser: Vart går pengarna och övriga resurser? Budgeten och den konkreta verksamheten analyseras ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Behov och prioriteringar: Vilka behov finns? Vad har flickor och pojkar för behov och intressen? Möter budgetens resursfördelning flickors och pojkars behov och intressen på lika villkor? Hur värderas pojkar och deras behov, intressen och värderingar i relation till flickors? Förändringar: Vilka förändringar bör genomföras för att uppnå jämställdhet? För att se hur olika resurser samspelar och konkurrerar med varandra ger vi förslag på en struktur för kartläggningsarbetet som i första steget innebär en kartläggning av resurserna inom den avsedda budgeten, kultur- och fritidsförvaltningens budgetar, och hur de möter flickors och pojkars behov. I steg två vidgar vi tanken och identifierar vilka andra aktiviteter som samspelar med eller ersätter den avsedda insatsen. Finns det andra resurser som är nödvändiga för att vår primära aktivitet ska kunna genomföras? I det tredje steget så analyseras och ifrågasätts grundläggande antaganden och värderingar och en slår fast om de utgör grunden till ojämställdhet eller om det räcker med att styra om pengar inom de befintliga ramarna. Gender budgeting omfattar tre delar: 1. Jämställdhetsintegrering av budgetprocessen/förfarandet. 8 UNIFEM (2006) 11

19 2. Utvärdering av budgetpolitikens effekter för flickor och pojkar, kvinnor och män. 3. En förändring av inkomster och utgifter i syfte att säkra en jämställd resursfördelning. Denna rapport är en beskrivning av hur förvaltningarna ska gå till väga för att göra en utvärdering av deras respektive budgetars effekter för flickors och pojkars fritidsaktiviteter. Rapporten är därmed inte ett underlag som föreslår förändringar. För att göra en utvärdering av budgetpolitikens effekter för flickor och pojkar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är första steget att synliggöra hur förvaltningarnas respektive resurser fördelas till flickor och pojkar. Steg 1. De utvalda budgetområdena. I steg 1 synliggörs resursfördelningen till flickor och pojkar inom budgeten. Detta kan innebära ett omfattande kartläggningsarbete av representation och framtagande av enhetskostnader för att kunna räkna på resursfördelningen. 1. Budgetens utgifter och inkomster. 2. Hur ser målgruppen ut med avseende på ålder, kön och bostadsort bland annat? 3. Beskriv målgruppens behov och prioriteringar. Vilka behov och intressen av aktiviteter har målgruppen som budgeten avser tillgodose. Gör en kultur- och fritidsvaneundersökning och ta hjälp av forskning, medborgarenkäter med mera. 4. Hur ser mottagargruppen ut bland dem som faktiskt tar del av aktiviteterna, med avseende på ålder, kön och bostadsort bland annat? Använd besöksstatistik och medlemsstatistik bland annat. 5. Beskriv mottagargruppens behov och prioriteringar. Vilka behov och intressen har mottagarna som budgeten faktiskt har tillgodosett. Gör brukarundersökningar bland mottagarna och ta hjälp av forskning, medborgarenkäter med mera. 6. Räkna på resursfördelningen. Utifrån den totala resursfördelningen, beräkna hur mycket pengar som går till gruppen flickor respektive gruppen pojkar, men även per individ kr/flicka och kr/pojke. Observera att med grupp menas samtliga flickor och pojkar inom en verksamhet, inte exempelvis dansare som grupp på Kulturskolan, utan samtliga flickor och samtliga pojkar som går i någon form av aktivitet på Kulturskolan. 7. Räkna på hur budgeten skulle förändras om flickor och pojkar fick lika mycket resurser. 8. Motsvarar den faktiska resursfördelningen könsfördelningen i målgruppen samt dess behov och prioriteringar på ett jämställt och likvärdigt sätt? När resursfördelningen är klarlagd är nästa steg att synliggöra om särskilda privatekonomiska förutsättningar krävs för att delta, om budgetens utfall påverkar andra offentliga budgetar och hur dessa samspelar sinsemellan för att stödja flickor och pojkar att ta del av aktiviteterna. En relevant synpunkt för statistiken är att ett år ibland är en allt för kort tidsperiod att mäta exempelvis konstnärer och utställningars tema, om det är ett fåtal utställningar per år. Det kan vara befogat att istället ta fram medelvärden över en 3- årsperiod. Steg 2 samspelande/ersättande resurser 12

20 Här kartläggs privatekonomiska förutsättningar och konsekvenser. Det kan handla om egenavgifter för lokalhyra, medlemskap, kläder, resor, etc. Exempelvis kan man besvara frågan om det finns någon skillnad mellan vad som krävs i form av egenavgifter, utrustning, med mera, för att delta i flickdominerade i jämförelse med pojkdominerade verksamheter. Andra kommunala eller offentliga budgetar kan påverka förutsättningar eller prestationer och utfall för den egna kommunala verksamheten, och det är också viktigt att synliggöra. Med det menas att synliggöra effekter som exempelvis om det finns kollektivtrafik som underlättar deltagandet, eller om en stängning av en fritidsgård skulle skapa mer oreda och kriminalitet i samhället, något som bland annat kan generera kostnader för sjukvård och rättsväsende, och därmed inte syns i de kommunala utgifterna. Även privata alternativ bör kartläggas för att synliggöra flickors och pojkars aktiviteter och hur de kommunala insatserna balanserar dessa. Det kan handla om att efterfrågan är större än utbudet som kommunen tillhandahåller så att fler individer i målgruppen söker privata lösningar, exempelvis för danskurser, vilket kan skapa ojämställda förutsättningar. Steg 3 vedertagna antaganden och värderingar Analysera huruvida utfallet grundar sig på gamla föreställningar om kön eller positiva effekter, så som att offentligt stöd till idrott är motiverat av en strävan efter att skapa elitidrottare och att idrottande ska syfta till någon form av tävling. Under senare år har folkhälsoperspektivet fått större tyngd för att motivera offentliga utgifter, och då kanske andra former av aktiviteter främjar folkhälsan mer än de traditionella bidragsmottagarna? En övergripande schematisk beskrivning av hur orsakssambanden ser ut i en gender budget- analys (se också en schematisk bild i avsnitt 4): Förutsättningar => insats/input => Primär budget => Prestationer/output => Effekter Förutsättningar Tidsbudget Privatekonomi; inkomster och utgifter Familjesituation Andra offentliga budgetar Samhällets normer och värderingar Primär budget (kultur- och fritidsförvaltningarna) Kultur- och fritidsaktiviteter Prestationer Besökare Deltagare Förebilder Effekter (hur påverkas följande?) 13

21 Vilka är besökarna, deltagarna och förebilderna? Tidsbudget Privatekonomi; inkomster och utgifter Familjesituation Andra offentliga budgetar Privata alternativ Gender budget- metoden ställer ett antal frågor om målgruppens och mottagargruppens förutsättningar som stöd för att se om det finns genusskillnader. Finns det skillnad i flickors och pojkars tidsbudget, som kan påverka deras möjligheter att nyttja utbudet? Ex. flickor pluggar mer efter skoltid, och nyttjar därför kulturs eller fritids aktiviteter mindre än pojkar? Pojkar gör mer hushållsarbete än flickor och nyttjar därför kulturs eller fritids aktiviteter mindre än flickor? Flickor spelar mer dataspel än pojkar och avstår därför från kulturs eller fritids aktiviteter i högre grad än pojkar. Har flickor och pojkar olika mycket resurser? Det vill säga, ger föräldrar sina barn olika ekonomiska ramar beroende på om de är flickor eller pojkar? Är egenavgifterna till aktiviteterna olika stora för flickdominerade resp. pojkdominerade aktiviteter? Vi vet exempelvis att ishockey och ridning är väldigt dyrt privatekonomiskt, medan fotboll och gymnastik kostar betydligt mindre. Finns det normer och värderingar i barnens familjer som styr dem till att välja vissa aktiviteter och inte andra? Finns det andra offentligt finansierade verksamheter som påverkar, ex arbetsförmedlingen som påverkar lönebidraget? Finns det normer och värderingar i samhället som styr flickor och pojkar att välja vissa aktiviteter och inte andra? Den samlade bedömningen av kartläggning och analys kommer att struktureras efter de jämställdhetspolitiska delmålen. 2.3 JämKART JämKART står för jämställdhetskartläggning och är ett resultat av betänkandet SOU 2007:15, författad av kommittén JämStöd, en utredning om stöd för jämställdhetsintegrering i staten. I JämStöds Praktika beskrivs metoden men vi bygger vår sammanfattning på beskrivningen av metoden på SKL:s hemsida jamstall.nu. JämKART innebär en kartläggning av verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Fokus är på styrning och den kan användas för att ge en snabb överblick av en verksamhets betydelse för jämställdhet och för att underlätta bedömningar av hur långt jämställdhetsarbetet har kommit hittills. Metoden ger även möjlighet att komma fram till förbättringsåtgärder som kan läggas till i en eventuell aktivitetsplan för jämställdhetsintegrering. JämKART kan med fördel användas för att göra översikter av verksamheter inför val och prioritering av djupare jämställdhetsanalysarbete. 14

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Policy för könsuppdelad statistik

Policy för könsuppdelad statistik Policy för könsuppdelad statistik Ks 2013:351 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för könsuppdelad statistik Fastställt av kommunstyrelsen 2013-12-18 420 1 2 Bakgrund I

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf. När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.se Övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken Alla unga

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S)

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S) Utlåtande 2012: RI (Dnr 334-562/2012) Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2012:14) av Karin Wanngård

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR

Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lillskogen Emma Datum 2017-01-23 Diarienummer KSN-2016-2706 Kommunstyrelsen Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR SOU 2015:86 Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Sammanfattning

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande

Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande Varför jämställdhetsintegrera satsningar på företagande? Sverige behöver fler nya och fler konkurrenskraftiga företag. För att bidra

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män 1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 ulrika.lundgren@lerum.se Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ETT JÄMSTÄLLT LÄN. Strategi för jämställdhetsintegrering LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ETT JÄMSTÄLLT LÄN. Strategi för jämställdhetsintegrering LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN ETT JÄMSTÄLLT LÄN Strategi för jämställdhetsintegrering EN RESA VI ALLA MÅSTE GÖRA TILLSAMMANS INTRO När vi talar om jämställdhet De nationella jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken

Läs mer

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Bilaga 5, KF 6/ Sidan 1 av 6 Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Modell 1. Bakgrund och syfte KS förväntas anta förslag till strategi under hösten 2015. För tillämpning krävs informations-

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program

Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program Sid 1 (7) Dnr 12KFN4 2012-09-27 Camilla Williamsson Telefon 026-17 97 17 camilla.williamsson@gavle.se Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program Inledning och syfte Gävle kommun vill stärka och utveckla

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Beslutsunderlag till TN för toalett på Stortorget - projekt nr 1535

Beslutsunderlag till TN för toalett på Stortorget - projekt nr 1535 GATUKONTORET Beslutsunderlag till TN för toalett på Stortorget - projekt nr 1535 Handläggare: Natalia Ferm TN GK-2014-479 2014-03-05 Innehåll 1 Bakgrund/förutsättningar... 3 1.1 Syfte... 4 1.2 Leverans-

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå

Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå PM 2009:1 RI (Dnr 222-2353/2008) Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Stockholms stad

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

PotatoPotato Angående verksamhetsstödsansökan Moderna Museet Uppsägning av avtal gällande drift av museiverksamhet Kulturmiljösektionen Malmö Museer

PotatoPotato Angående verksamhetsstödsansökan Moderna Museet Uppsägning av avtal gällande drift av museiverksamhet Kulturmiljösektionen Malmö Museer PotatoPotato Angående verksamhetsstödsansökan Moderna Museet Uppsägning av avtal gällande drift av museiverksamhet Kulturmiljösektionen Malmö Museer remisser december Kulturmiljösektionen Malmö Museer

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan Syfte med en översiktsplan är att: Ange övergripande mål och inriktningar för planeringen Identifiera strategiska områden Utveckla genomförande strategier

Läs mer

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Fritidsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2010-12-09 1.0 Malin Midler Norén Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningen Syfte

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen

Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi 2014-2019 Innehåll Inledning... 3 Regeringens jämställdhetsmål... 3 Länsgemensam jämställdhetsstrategi för Gävleborgs län... 3 CEMR-deklarationen... 3 Nulägesanalys...

Läs mer

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB Könsuppdelad statistik 2014-04-23 Helena Löf SCB De jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån

Läs mer

Beslutsunderlag till TN för toalett i Pildammsparken vid Långa lekan projekt nr 9220

Beslutsunderlag till TN för toalett i Pildammsparken vid Långa lekan projekt nr 9220 GATUKONTORET Beslutsunderlag till TN för toalett i Pildammsparken vid Långa lekan projekt nr 9220 Handläggare: Natalia Ferm TN GK-2014-480 2014-03-05 Innehåll 1 Bakgrund/förutsättningar... 3 1.1 Syfte...

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Hållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan

Hållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan Hållbar idrott Idrottspolitiskt program Handlingsplan 2014 2016 Innehåll Hållbar Idrott Gävle...4 Idrottens roll i Gävle...5 Stöd till föreningar...6 Idrotten ska vara tillgänglig för alla...6 Organiserad

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Remissvar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Remissvar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2015-11-24 Handläggare Carolina Morales Till Socialnämnden 2015-12-15 Remissvar på betänkandet Mål och myndighet

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet. ESF NIKK Genusforskning Jämställdhet JiM Kommunikation 1 2 Datum Lokal Målgrupp Tema 11 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100

Läs mer

Sala kommun uppmanas underteckna deklarationen för jämställdhet

Sala kommun uppmanas underteckna deklarationen för jämställdhet SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2012-03- 1 3 Centerpartiet i Sala kommun Motion ang Sala kommun uppmanas underteckna deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMRs jämställdhetsdeklaration)

Läs mer

Den Svenska välfärden Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv.

Den Svenska välfärden Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv. Den Svenska välfärden 2016 Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv. Vad betyder välfärd? Vad innebär den svenska välfärden? Vad måste man göra för att

Läs mer

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun 10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program

Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program Sid 1 (7) Dnr 12KFN4 2014-02-27 Camilla Williamsson Telefon 026-17 97 17 camilla.williamsson@gavle.se Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program Inledning och syfte Gävle kommun vill stärka och utveckla

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer