ELBILSLÄGET Förord

Transkript

1 ELBILSLÄGET 218

2 ELBILSLÄGET 218 Förord Det är oerhört spännande att följa elbilsutvecklingen i Sverige just nu. Under 218 har vi sett början på en exponentiell tillväxt av både elbilar och laddhybrider på de svenska vägarna. Politiska initiativ såsom bonus-malussystemet som infördes i somras har ökat efterfrågan på laddbara fordon. Samtidigt har bilhandlarna inte kunnat möta kundernas önskan om laddbara bilar vilket gjort att den väntade ketchupeffekten skjutits något på framtiden. Räckviddsångesten byggs så sakteliga bort runt om i landet genom investeringar i laddinfrastruktur. På flera håll i landet är dock antal laddpunkter i förhållande till laddbara fordon lägre än rekommenderade riktlinjer - trots att elbilsboomen bara är något år bort. I rapporten delar vi med oss av utvecklingen av laddbara fordon i trafik under 218 med viss historisk data med som jämförelse. Vi har också tagit fram en ny prognos för elbilar som stäcker sig fram till 245. Prognosen bygger på data från bilbranschen, prognosinstitut och konsumentundersökningar och gäller elbilars marknadsandelar av nybilsförsäljningen. Därtill har vi tagit fram den typiska elbilen 218 och många andra intressanta nyckeltal. Vi hoppas att Elbilsläget 218 ska vara både intresseväckande och kunskapshöjande samt att du får användning av datat i dina egna analyser och utredningar. Trevlig läsning! Johanna Lakso, VD Power Circle AB Rapportförfattare: Alexandra Andersson och Daniel Kulin Illustrationer: Anna Wolf

3 Innehåll Den typiska elbilen Laddbara fordon Bilmodeller Elbussar Laddinfrastruktur Prognos Klimat Batterier Regionrapport Regionella topplistor Ordlista Om ELIS - Elbilen i Sverige Om laddinfra.se Om statistiken Detta är en interaktiv rapport där denna symbol används för tips. På denna sida kan du klicka för att gå direkt till önskat kapitel.

4 DEN TYPISKA ELBILEN Den typiska elbilen (BEV) i Sverige har 29 km räckvidd med ett batteri som är 41 kwh stort. Elmotorns effekt är 156 kw (motsvarar 29 hästkrafter) med en maxhastighet på 158 km/h. Den typiska elbilen i Sverige släpper ut g CO2/km och använder typ 2 uttag. Den typiska laddhybriden (PHEV) har ett batteri på 1 kwh vilket ger en räckvidd på 5 km. Elmotorns effekt är 79 kw, det vill säga ungefär hälften så kraftig motor som den typiska elbilen. Maxhastighet för laddhybrid i eldrift respektive fossildrift är 139 km/h respektive 25 km/h. Den typiska laddhybriden släpper ut 41g CO2/km blandad körning. * CO2-utsläpp Tailpipe = CO2 utsläpp från själva avgasröret såsom de registreras till konsument. Avser blandad körning. ** Räckvidd eldrift enligt körcykel NEDC

5 Jämförande data Batterikapacitet CO2-utsläpp* Räckvidd eldrift** Batterikapacitet [kwh] kwh 1 kwh [g/km] g/km 41 g/km [km] km 5 km BEV PHEV BEV PHEV BEV PHEV * CO2-utsläpp Tailpipe = CO2 utsläpp från själva avgasröret såsom de registreras till konsument. Avser blandad körning. ** Räckvidd eldrift enligt körcykel NEDC Effekt elmotor Maxhastighet [kw] 8 [km/h] kw 79 kw km/h 139 km/h 25 km/h BEV PHEV BEV PHEV E-Drive PHEV, fossil Hur vi har tagit fram den typiska elbilen Beräkningar för den typiska elbilen baseras på modellspecifik data angivet av tillverkaren från 92 % respektive 99% av det totala beståndet elbilar respektive laddhybrider i Sverige i december 218.

6 LADDBARA FORDON Under 218 har antalet laddbara fordon i trafik ökat med 52 % från lite drygt 45 fordon vid slutet av 217 till nästan 7 fordon vid slutet av 218. Det är laddhybriderna som ökat mest under året både i absoluta tal och procentuellt. Totalt finns nu 1771 fler laddhybrider i trafik jämfört med slutet av 217 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Q4 212 Q2 213 Q4 213 Q2 214 Q4 214 Q2 215 Q4 215 Q2 216 Q4 216 Q2 217 Q4 217 Q2 218 Q4 218 Elbilar Lätta ellastbilar Fyrhjuliga elmotorcyklar Laddhybrider Håll pekaren över staplarna för att se data. Avmarkera ett fordonsslag genom att klicka på det fordonsslaget längs ned i figuren.

7 Översikt laddbara fordon och publik laddinfrastruktur i Sverige Totalt laddbara bilar procent av samtliga personbilar 1,35%,89%,55% Personbilar BEV - Battery EV PHEV - Plug in Hybrid EV Lätta Lastbilar BEV Fyrhjulingar MC BEV ökning sedan årsskiftet procentuell ökning 52% 62% 76% Antal laddstationer Antal laddpunkter procentuell ökning 44% 76% 44% laddpunkter per laddbart fordon,1,1,9 Samlad energilagring ~ 124, MWh ~ 849,4 MWh ~ 554,6 MWh

8 Ökning månad för månad Antal laddbara fordon i trafik har ökat med genomsnitt 1951 fordon varje månad under 218, jämfört med 1441 under 217. Trenden på längre sikt visar att den månatliga ökningen har blivit större för var månad även om statistiken månad för månad varierar. Det månatliga medelvärdet har också ökat vid jämförelse före och efter att bonus malussystemet infördes i juli 218. Beskedet om miljözoner från Regeringen i mars 218 bidrog till en första rekordökning med 2135 fler laddbara fordon i trafik samma månad. När Bonus malus-systemet trädde i kraft den första juli slogs nytt rekord (+2 171). Efter en lika stark augusti avtog ökningen något, vilket berodde på otillräcklig tillgång på laddbara bilar hos bilhandlarna. Året avslutades starkt med nya rekord i november (+2 549) följt av ett starkt december. 7K 28 6K 24 5K 2 Laddbara fordon i trafik 4K 3K 2K 1K Månatlig ökning feb. 17 apr. 17 jun. 17 aug. 17 okt. 17 dec. 17 feb. 18 apr. 18 jun. 18 aug. 18 okt. 18 dec. 18 Ackumulerad Ökning Håll pekaren över en datapunkt i diagrammet för att se data. Klicka på en stapel för att läsa pressmeddelande från respektive månad.

9 Fördelning fordonstyper De flesta laddbara bilar i Sverige är personbilar som är laddhybrider. Näst vanligaste kategorin är personbilar som är elbilar. Till statistiken räknas också ett mindre antal eldrivna lätta lastbilar samt fyrhjuliga elmotorcyklar. Figuren visar den relativa fördelningen av olika fordonstyper med sladd. Både elbilar och eldrivna lätta lastbilar har tappat mot laddhybrider vilket till viss del speglar förändringar i modellutbudet Elbilar Laddhybrider Lätta ellastbilar Fyrhjulingar elmotorcyklar Ändra årtal genom att klicka längst upp i figuren. Avmarkera ett fordonsslag genom att klicka på det fordonsslaget längs ned i

10 Vem äger elbilarna? De flesta laddbara fordon ägs idag av företag eller organisationer. De fordon som ägs av organisationer kan dels vara fordon som används enbart i tjänsten, men även förmånsbilar, det vill säga fordon som både används i tjänsten och privat. Även bilar från privatleasing räknas till denna kategori. 218 ägdes fler laddbara fordon av män än av kvinnor. Andelen kvinnliga ägare i förhållande till andelen manliga har blivit något fler 218 jämfört med Organisation Man Kvinna Ändra årtal genom att klicka längst upp i figuren. Avmarkera en typ av ägare genom att klicka på motsvarande typ längs ned i figuren.

11 BILMODELLER Sveriges vanligaste el- och hybridbilar Det mest populära laddbara fordonet i trafik i Sverige är laddhybriden Volkswagen Passat GTE (11 916) följt av Mitsubishi Outlander (8 747) och Kia Optima PHEV (4 164). I ledning för elbilarna står Nissan Leaf (3 899) som med senaste årets ökning tagit ledningen från Tesla Model S (3 659). 218 hade de två vanligaste laddbara fordonen tillsammans 3 % marknadsandel jämfört med 216 då de hade 37% marknadsandel VW PASSAT GTE KIA OPTIMA PHEV 4164 RENAULT ZOE 3332 KIA NIRO PHEV 2866 VOLVO XC NISSAN LEAF 3899 VW GOLF GTE 174 BMW 33E 1527 MITSUBISHI OUTLANDER PHEV 8747 VOLVO V6 PLUG IN HYBRID 3757 TESLA MODEL S 3659 VOLVO XC BMW I3 127 BMW 53E 995 Elbil Laddhybrid Klicka på längst upp i figuren för att ändra vilket årtal som visas. Håll över en ruta för att se vilken modell och antal den representerar.

12 Elbilsmodeller som ökat mest Av elbilarna (BEV) ökade Renault Zoe mest (+1 521) följt av Nissan Leaf (+1297) och Tesla Model S (+778). Figuren visar de elbilar som var vanligast 218 samt hur det ackumulerade antalet fordon av den modellen har förändrats de senaste åren. NISSAN LEAF TESLA MODEL S RENAULT ZOE RENAULT KANGOO EXPRESS Z.E TESLA MODEL X VW E-GOLF BMW I3 NISSAN E-NV2 VW E-UP! HYUNDAI IONIQ BEV Ökning laddbara fordon i trafik <215 Håll pekaren över årtalen längst ned i figuren för att lyfta fram ett år. Klicka för att avmarkera data från respektive år.

13 Laddhybridsmodeller som ökat mest De laddhybrider (PHEV) som ökat mest under året är Volkswagen Passat GTE (+3 572) följt av Kia Optima PHEV (+2 593) och Kia Niro PHEV (+2297) Figuren visar de laddhybrider som var vanligast 218 samt hur det ackumulerade antalet fordon av den modellen har förändrats de senaste åren. VW PASSAT GTE MITSUBISHI OUTLANDER PHEV KIA OPTIMA PHEV VOLVO V6 PLUG IN HYBRID KIA NIRO PHEV VOLVO XC6 VW GOLF GTE TOYOTA PRIUS PLUG-IN HYB VOLVO XC9 BMW 33E BMW I3 REX BMW 53E BMW 225 XE MINI COUNTRYMAN COOPER BMW X5 XDRIVE4E Ökning laddbara fordon i trafik <215 Håll pekaren över årtalen längst ned i figuren för att lyfta fram ett år. Klicka för att avmarkera data från respektive år.

14 AC DC Kontakttyp De flesta laddbara fordon har en kontakt Typ 2 (AC) som standard ombordladdare. AC Runt 35 % av de laddbara fordonen (främst elbilar) har också en snabbladdare (DC) som standard. Av dessa är CHAdeMO vanligast (2%), följt av CCS (6%) och Tesla supercharger (6%). Typ 2 Typ 1 Övriga AC Läs mer om respektive laddstandard i ordlistan i slutet av denna rapport. Förbränningsmotor De flesta laddbara fordon har en bensinmotor (66%) utöver sin elmotor och är per definition en laddhybrid. Ett fåtal laddhybrider (6%) använder diesel i sina förbränningsmotorer. Resterande 28% kör på enbart el och är per defintion en elbil. Figuren visar fördelning bränsletyp för eventuell förbränningsmotor i de laddbara bilarna. Nej, enbart el Bensin Diesel Håll pekaren över cirkeln för att se data. Klicka på ikonerna under cirkeln för att avmarkera data från respektive typ.

15 ELBUSSAR Regiondata Det finns 95 helt eldrivna bussar i Sverige, vilket är nära en fördubbling under 218. Flest elbussar tillkom i Region Skåne (+14), Västra Götalandsregionen (+8) och Region Västmanland (+7). Det finns nu elbussar i 11 av Sveriges 21 regioner. Region Skåne har har flest elbussar (24 st) följt av Västmanland och Västra Götaland med 14 elbussar vardera st 53 st Håll pekaren över en region för att se antal elbussar och eventuell förändring från 217.

16 LADDINFRASTRUKTUR Ökning publik laddinfrastruktur Under 218 har utbyggnad av publik laddning ökat men inte i samma takt som de laddbara fordonen. Det finns idag knappt en publik laddpunkt per 1 laddbara bilar i Sverige. Det vanligaste ladduttaget för publika laddstationer är typ 2. Det stämmer väl överens med att typ 2 är den vanligaste standarden för laddbara fordon. Läs mer om respektive laddstandard i ordlistan. 7K 7K 6K 6K Publik laddinfrastruktur 5K 4K 3K 2K 1K 5K 4K 3K 2K 1K Laddbara fordon Q2 215 Q4 215 Q2 216 Q4 216 Q2 217 Q4 217 Q2 218 Q4 218 Övriga Tesla SC CHAdeMO CCS/Combo Typ 1 Schuko Typ 2 Laddbara fordon Håll pekaren över en datapunkt för att se exakt värde. Klicka på respektive laddstandard längst ned i diagrammet för att avmarkera

17 Fler laddare med växelström än med AC DC AC 17 DC17 Det fanns 218 fler publika laddpunkter med växelström (AC) än med likström (DC). Sedan 217 har det totala antalet publika laddpunkter vuxit men förhållandet mellan växelström och likström är ungefär det samma. 3,7 kw 7,4 kw 11 kw 22 kw 43 kw 2 kw 5 kw 125 kw Publika laddare laddar med högre effekt Generellt har laddare med likström högre effekt än laddare med växelström. Högre effekt medger en att elbilens batteri laddar snabbare. Bland såväl likströmssom växelströmsladdare blir högre effekter vanligare. Växelström (AC) 218 De flesta växelströmsladdarna hade 22 kw 218 jämfört med 217 då 3,7 kw laddare var det vanligaste. För likströmsladdare är 5 kw vanligast samtidigt som antalet laddare med 125 kw näst intill har fördubblats sen ,7 kw 7,4 kw 11 kw 22 kw 43 kw Håll pekaren över en datapunkt för att se antal laddpunkter av respektive effekt. Bläddra mellan fördelning växel- och likström för olika årtal genom pilarna överst i den nedre figuren.

18 PROGNOS Elbilsutvecklingen i Sverige är stark. Power Circle har samlat in och sammanställt data över elbilsutvecklingen från biltillverkare, tidigare konsumentundersökningar, politiker och prognosinstitut. Idag är 2 procent av nybilsförsäljningen elbilar och prognosen för 219 (som samstämmer med BilSweden) pekar mot en dubbling av marknaden. Både elbilarnas och laddhybridernas marknadsandel förväntas växa - för att helt dominera marknaden från 226. Biltillverkarna är eniga om att framtiden är elektrisk. Mer än hälften av tillverkarna som säljer bilar i Sverige har kommunicerat en total övergång till elektrifierade modeller. År som nämns för elektrifiering i strategierna är 222, 225 och 23 med övervikt mot de tidigare åren. Idag är 8 procent av modellutbudet laddbart och till 222 förväntas den siffran stiga till 34 procent för att bortom 225 motsvara mellan 5-8 procent.

19 Konsumenterna anger i svenska, norska, tyska och amerikanska undersökningar som studerats att de är positiva till elbilar men att priset är viktigast för att fler ska välja elbilen. Laddinfrastruktur/ tillgång till hemmaladdning och modellutbud lyfts också som nyckelfaktorer även om det kan poängteras att Norge med samma modellutbud som Sverige redan nått 5 procent laddbara bilar. Prognosens trendbana följer en s-kurva - vilket bedöms vara den mest sannolika funktionsformen för ett teknikskifte. Prognosen ställs i relation till sammanvägda världsprognoser och Norges nuvarande trend. Prognosen utgår från att Sverige behåller sin relativa köpkraft internationellt och att tillverkningsvolymen kan möta efterfrågan. Prognos för elbilars marknadsandelar i nybilsförsälningen För de kommande tre åren bedöms stödet till nybilsköpare ligga kvar liksom bra förmånsvärden. Därefter antas naturlig prisparitet i segment efter segment. Styrande beslut såsom miljözoner och koldioxidskatt antas kvarstå. Nödvändiga transformativa styrmedel för samhällsanpassning genom laddinfrastruktur och elnätsutveckling - där staten bidrar med både kapital och risktagande - antas komma till stånd. I analysen har export till utlandet inte beaktats.

20 Hybridtekniken förutspås vara en mellanperiod. Samtliga oberoende prognoser som studerats anger att elbilen kommer att bli billigare än motsvarande bil med förbränningsmotor. Prisparitet inträffar i intervallet beroende på modell. Bidrag eller avgifter påverkar den siffran. Just att prisparitet uppnås i det intervallet är en viktig variabel i prognosen. Om bonus-malus behålls förutspås kostnaden för en elbil bli lägre än motsvarande förbränningsmotorbil från ca 223. Runt år 23 blir elbilen det dominerande valet vid köp av personbil. Biodrivmedel används framförallt för att driva befintligt bestånd av förbränningsmotorbilar samt andra segment inom transportsektorn som kan vara svårare elektrifiera. 1 9 Marknadsandelar av nybilsförsäljning i procent 1 9 Nybilsförsäljning av elbilar Nybilsförsäljning av elbilar Nybilsförsäljning av laddhybrider Nybilsförsäljning av laddhybrider Håll pekaren över diagrammen för att se procent för respektive år.

21 2,5 miljoner laddbara fordon till 23 Utifrån prognosen om marknadsandelar i nybilsförsäljningen kan det totala antalet fordon beräknas givet vissa antaganden. I den här analysen antas att en personbil har en livslängd i trafik på 17 år samt att försälningen av nya bilar är 32 om året, vilket är ett genomsnitt av de senaste tio åren. Med en utveckling mot ett mer resurseffektivit och circulärt samhälle kan formerna för ägande och användande av fordon komma att förändras. Detta har inte analyserats och beaktats i denna prognos. 5M Prognos av antalet elbilar och laddhybrider 4M 3M 2M 1M Elbilar Laddhybrider Håll pekaren över diagrammen för att se antal fordon respektive år.

22 Alla partier vill se fossilfrihet Samtliga politiska partier har svarat på en mindre enkät om laddbara fordon och laddinfrastruktur. Det råder en total samstämmighet över att minska fossilberoendet i transportsektorn och att försäljningen av laddbara fordon bör öka inte minst för att miljö och klimatmålen ska nås men också för att stärka svernsk konkurrenskraft och möjliggöra inhemsk försörjning av drivmedel. Även laddinfrastruktur är prioriterat. Är det viktigt att utvecklingen styrs politiskt? Anser ni att försäljningen av laddbara fordon bör öka? Tycker ni att staten ska bidra till att bygga laddinfrastruktur? Ja Nej Ja Nej Ja Kanske Inget svar Inget svar Inget svar Håll pekaren över diagrammen för att se hur många partier som valt det svarat på respektive fråga.

23 KLIMAT Under körning släpper elbilar (ej laddhybrider) inte ut någon koldioxid. Om elbilen vid ett nybilsinköp ersätter en bensin eller dieselbil skulle det resultera i en minskad klimatpåverkan motsvarande ca 18 kg CO2 per år. Detta beräknat med data från Transportstyrelsen som visar att varje personbil kör i genomsnitt 142 km om året och att utsläpp per kilometer för bensin- och dieselbilar var 123,3 och 129,5 g/km. Detta medför att dagens elbilsflotta med elbilar i trafik minskar utsläppen från vägtrafiken med omkring 3 ton CO2 varje år. Enligt Naturvårdsverkets statistik stod personbilarna i Sverige år 216 för utsläpp på 1,3 miljoner ton CO2. Med prognostiserad elbilsutveckling skulle elbilarna minska personbilarnas transporter med 3 procent till 23 och 8 procent till 245. Samtidigt bidrar varje ny elbil till utsläpp under produktion, i likhet med bilar med förbränningsmotorer. 1K 1 Utsläpp från personbilar 8K 6K 4K 2K Procentuell minskning Utsläpp från personbilar Procentuell minskning

24 BATTERIER Samlad batterikapacitet Den samlade batterikapaciteten har vuxit stadigt de senaste åren från 554 MWh i slutet av 216 till 124 MWh i slutet av 218. För att förstå storleksordningen på batteriernas energiinnehåll kan jämförelse göras med 15 hushåll som använder 6 MWh på ett år eller 5 mindre lägenheter som använder 1 MWh på ett år. Med den teknik som pratas om under namnet "vehicle to grid", där elbilar både laddar smart men även kan mata tillbaka el till elnätet, skulle i framtiden elbilar kunna försörja delar av samhället MWh Månad

25 Behov av el och batterier för bilarna Behovet av el är ungefär 2 kwh per mil vid eldrift. Det innebär att en normalbilist behöver 3 kwh om året för sina privata transporter. För hela Sverige betyder det 6 TWh år 23 - en ökning av sveriges elanvändning med ca 5 %. Batteriet är en kritisk komponent för elbilarna. Batteripriserna är enligt alla prognoser på väg nedåt. Packat och klart kostar ett typiskt elbilsbatteri ca 1. kr eller ca 19 $ per kwh. För prisparitet med förbränningsmotorbilar antas $ per kwh krävas. Inga av metallerna som behövs är knappa resurser på medellång sikt även om utvinningskapaciteten kan vara begränsande på kort sikt. I EU-rapporten Cobalt: demand-supply balances in the transition to electric mobility nämns att kända resurser av kobolt finns i Finland, Sverige och Spanien samt troligen flera andra länder i Europa. SGU har i ett regeringsuppdrag från 218 visat att Sverige har hög geologisk potential för ett flertal innovationskritiska råmaterial. Idag motsvarar Sveriges efterfrågan på batterier i laddbara bilar ca,5 procent av den globala batteriproduktionen. Mot 23 kommer enligt prognosen efterfrågan av batterier för bilar i Sverige att öka till 2 GWh per år vilket morsvarar 1,3 procent av världsproduktionen. Detta kan jämföras med Northvolts planer på att producera motsvarande 32 GWh batterier per år. Prognos av årligt behov av batterikapacitet i GWh orthvolts planerade årliga produktio Årligt behov av batterier Northvolts planerade årliga produktion Årligt behov av batterier

26 REGIONRAPPORT Denna och nästkommande sida visar data för en region. Byt region genom att bläddra i något av reglagen på sidan. Se Topplista Region Laddning och Topplista Region Fordon för jämförelse mellan Sveriges regioner. Mer utförlig regioninformation finns i ELIS Elbilen i Sverige. Där finns även historisk data samt mer information om utvecklingen av laddbara fordon och publik laddinfrastruktur i kommunerna. BLEKINGE 218 Laddbara fordon Laddpunkter Laddpunkt per elbil ,28, BLEKINGE Laddpunkter Laddstationer varav snabbladdstationer

27 Fordonstyper i regionen BLEKINGE Elbilar Laddhybrider Lätta ellastbilar Fyrhjulingar elmotorcyklar Vem äger regionens laddbara fordon? BLEKINGE Organisation Man Kvinna

28 REGIONELLA TOPPLISTOR Laddpunkt per capita Region Jämtland Härjedalen har flest publika laddpunkter per capita med 32,6 laddpunkter per 1 kommuninvånare. Näst bäst är Region Gotland (23,6). Längst ned i listan finns Region Norrbotten, Örebro Län och Uppsala som endast har 2,5-2,9 publika laddpunkter per regioninvånare. Se hela topplistan genom att dra i reglaget till höger. Sortera listan på olika nyckeltal genom att klicka på rubrikerna. Sök efter en viss region i sökrutan. Laddpunkt per 1 invånare Search # REGION LADDPUNKT CAPITA LP/1CAP 1 JÄMTLAND HÄRJEDALEN ,6 2 GOTLAND ,6 3 BLEKINGE ,3 4 DALARNA ,4 5 KALMAR LÄN ,3 Ä

29 Publika laddpunkter I absoluta tal finns flest publika laddpunkter i de tre regioner med flest invånare: Region Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Flest snabbladdare finns i Västra Götalandsregionen som har 62 registrerade snabbladdstationer. Se hela topplistan genom att dra i reglaget till höger. Sortera listan på olika nyckeltal genom att klicka på rubrikerna. Sök efter en viss region i sökrutan. Läs mer om begreppen laddstationer, laddpunkter och snabbladdare i ordlistan. Laddpunkter i regionen 8 14 Search # REGION Laddstationer varav snabbladdare Laddpunkter 1 STOCKHOLM VÄSTRA GÖTALAND SKÅNE JÄMTLAND HÄRJEDALEN ÖSTERGÖTLAND Om du vill se fler än fem regioner kan du scrolla i listan. Du kan även sortera om listan efter den kolumn du vill.

30 Laddbara fordon per capita Search # REGION laddbara fordon (LF) capita LF/1CAPITA 1 STOCKHOLM ,42 2 SKÅNE ,37 3 HALLAND ,66 4 VÄSTRA GÖTALAND ,17 5 UPPSALA ,94 6 GOTLAND ,74 Mer utförlig regioninformation finns i ELIS Elbilen i Sverige. Där finns även historisk data samt mer information om utvecklingen av infrastruktur och fordon i kommunerna. Laddbara fordon Search # REGION varav elbil varav laddhybrid LADDBARA FORDON 1 STOCKHOLM VÄSTRA GÖTALAND SKÅNE ÖSTERGÖTLAND HALLAND Om du vill se fler än fem regioner kan du scrolla i listan. Du kan även sortera om listan efter den kolumn du vill.

31 ORDLISTA En ordlista för några begrepp som används i denna rapporten och andra skrifter om laddbara fordon och laddinfrastruktur. Search BEGREPP AC, Alternating Current BEV BMS CCS, Combined Charging System CHAdeMO DC, Direct Current Elbil EV, Electric Vehicle EVSE, Electric Vehicle Supply Equipment Fossilbil FÖRKLARING Växelström på svenska. Växelström byter riktning och styrka över tiden. Växelström är det som finns i vanliga eluttag i hemmet. Battery Electric Vehicle, benämning för ren elbil som endast har elmotor för framdrivning. Battery Management System, benämning för det laddbara fordonets batteriövervakningssystem. BMS kontrollerar i- och urladdning, temperatur på batteriet med mera. En typ av kontakt för snabbladdning. Utvecklad i Tyskland. En typ av kontakt för snabbladdning, ursprungligen från Japan. Likström på svenska. DC innebär att strömmen har konstant styrka och samma riktning. De laddbara fordonens motorer drivs vanligtvis med likström. Benämning för fordon som använder elmotor istället för traditionell förbränningsmotor. På engelska, EV, Electric Vehicle. Elbil på svenska. Styrenhet för laddning som ser till att fordonet laddas med rätt effekt och ström, samt ser till att laddningen utförs säkert. Fordon som drivs med hjälp av fossilt bränsle, exempelvis bensin diesel eller naturgas Sök eller scrolla efter ord med hjälp av rulllisten.

32 OM ELIS - Elbilen i Sverige Vad är ELIS? Statistikdatabasen ELIS Elbilen i Sverige, är en unik databas som innehåller detaljerad fakta över elbils- och laddinfrastrukturbeståndet i Sverige idag och för framtiden. ELIS, Elbilen i Sverige, uppdateras med en månads mellanrum, den första vardagen i varje månad. Statistiken levereras som en låst EXCEL-fil. Använd ELIS som ett kraftfullt och lättöverskådligt verktyg för beslutsfattande kring elbilar och uppbyggnad av laddinfrastruktur. ELIS, Elbilen i Sverige, används redan idag av kommuner, energibolag, statliga myndigheter, konsulter, fastighetsbolag och media. ELIS går att beställa som ett engångsutdrag eller i abonnemangsform med leverans varje månad. Se priser på elbilsstatistik.se. Vad innehåller ELIS? Search INNEHÅLL: Totala elbilsbeståndet i Sverige och förändringar månadsvis och årsvis. Totala elbilsbeståndet i varje region och kommun med förändringar månadsvis och årsvis. Elbilarnas totala energilagringskapacitet. Grafisk översikt på region, kommun och postadress med flest registrerade elbilar.

33 OM LADDINFRA.SE Vad är LADDINFRA.SE? Laddinfra.se är Sveriges nationella databas för publik laddinfrastruktur. I databasen samlar vi in och lagrar information om publik laddinfrastruktur i Sverige. Sedan är det upp till marknaden att utveckla tjänster som använder informationen och presenterar den för elbilsanvändare genom kartor, appar och navigationssystem. Mer information För laddstationsägare Som laddstationsägare kan du vara med och bidra med information om era laddstationer så att databasen blir så komplett och uppdaterad som möjligt. Era laddstationer kommer då bli synliga i ett antal karttjänster, appar och navigationssystem. Dessutom kommer era laddstationer med i den nationella statistiken som släpps varje månad. Mer information Vad innehåller LADDINFRA.SE? I databasen finns nödvändig information om de platser i Sverige där användare av laddbara fordon kan ladda. Bland annat finns det information om GPS-koordinater, adress, ägaruppgifter, kontaktuppgifter i händelse av fel eller behov av hjälp samt annan information som kan vara av betydelse för att hitta och använda laddstationen. Det finns också detaljerad information om varje laddpunkt såsom vilken standard uttaget har, vilken laddeffekt, om det kostar att ladda och mycket annat.

34 Om Statistiken Elbilsläget 218 sammanfattar utvecklingen av laddbara fordon i trafik och publik laddinfrastruktur i Sverige under 218 med jämförelser mot historiska data. Datat om laddbara fordon i trafik baseras på data från ELIS - Elbilen i Sverige. ELIS innehåller i sin tur bearbetad data från Transportstyrelsens register över fordon i trafik. I statistiken ingår personbilar av typ elbil och laddhybrid samt eldrivna lätta lastbilar (ej laddhybrider eller tunga lastbilar) samt eldrivna fyrhjuliga motorcyklar (ej två-hjuliga motorcyklar). Datat om publik laddinfrastruktur är hämtad från databasen Laddinfra.se som innehåller inrapporterade laddstationer. Databasen är baserad på den norska plattformen nobil men driftas i Sverige av Power Circle. Om Power Circle Power Circle samlar den nya energibranschen kring viktiga framtidsfrågor som emobilitet och framtidens elnät. Tillsammans med runt 6 partnerföretag verkar Power Circle för hållbar utveckling genom elektrifiering. Bland partnerföretagen finns energiföretag, teknikleverantörer, tjänsteföretag, lärosäten och andra organisationer. Verksamheten inriktas på nätverk, kunskapsspridning, demonstration och påverkan inom framtidsfrågor såsom framtidens elnät och energilager, elektrifiering av transporter samt förnybar energi. Alexandra Andersson, projektledare, statistik, alexandra.andersson@powercircle.org Daniel Kulin, sakkunnik e-mobility, daniel.kulin@powercircle.org Power Circle AB info@powercircle.org