Kallelse Mötesbok: Psykiatriberedningen ( ) Psykiatriberedningen Datum: Plats: Campus Nya Varvet Kommentar:

Transkript

1 Kallelse Mötesbok: Psykiatriberedningen ( ) Psykiatriberedningen Datum: Plats: Campus Nya Varvet Kommentar:

2 1 (1) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med Psykiatriberedningen den 24 januari 2017 Plats: Campus Nya Varvet, Fredrik Bloms väg 25, Göteborg Tid: Kl. 09:30-15:00 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Ben Norman, Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Användning av avsatta budgetmedel för barn- och ungdomspsykiatri i Västra Götalandsregionen 2017 Diarienummer HS Vårdplatser för högspecialiserad vård i Västra Götalandsregionen för patienter med självskadebeteende Information 1. Individuell samarbetsplan/eva Andreasson kl. 09:30-10:30 2. PTSD och flyktingprojekten/elna Persson & Sven Erntsson kl. 10:4511:45 3. Information från KPH/ Lise-Lotte Risö Bergerlind Monica Selin (KD) Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 1 (4) Tjänsteutlåtande Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Malin Camper Telefon: E-post: Till psykiatriberedningen Användning av avsatta budgetmedel för barnoch ungdomspsykiatri i Västra Götalandsregionen 2017 Förslag till beslut Psykiatriberedningen föreslår att hälso- och sjukvården beslutar följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelar de 22 mnkr som tidigare avsatts till förstärkning av barn- och ungdomspsykiatrin enligt upprättat förslag. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar följa upp de delar i förslaget som fördelas till sjukhusen. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att fortlöpande återrapportera till psykiatriberedningen hur satsningen fortskrider. Sammanfattning av ärendet Detta ärende specificerar fördelning av de 22 mnkr som hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsatte 28 september 2016 för barn- och ungdomspsykiatrin, och som är en del av de totalt 75 mnkr som avsatts för 2017 till förstärkningsinsatser inom psykiatrin. Medel föreslås användas för förstärkning av områden identifierade i regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin och gäller dels förstärkning kring nya yrkeskategorier och dels generell förstärkning av barn- och ungdomspsykiatrin. Behoven finns beskrivna i regional utvecklingsplan för barnoch ungdomspsykiatrin och åtta nya regionala medicinska riktlinjer för barn- och ungdomspsykiatrin. Fördjupad beskrivning av ärendet För att utveckla den specialiserade psykiatriska vården har hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsatt ramhöjande medel under två års tid, 2015 och Även för 2017 har medel avsatts. Tidigare års satsningar har innefattat förstärkning inom området neuropsykiatri för att tillgängliggöra utredning och behandling till personer med neuropsykiatrisk problematik oavsett ålder. Vidare har förstärkning avsatts bl. a. till vården av självskadepatienter, ätstörningsvården, den specialiserade traumavården,

4 Diarienummer HS förstärkning av regionens könsdysforimottagning och för tillskapande av regional specialistmottagning för stressrelaterad psykisk ohälsa. Satsningarna har också inneburit generella förstärkningar såväl till barn- och ungdomspsykiatrin som till vuxenpsykiatrin. Utgångspunkter för tidigare förstärkningar liksom för detta förslag har varit och är behov som identifierats i de regionala utvecklingsplaner och pågående regionuppdrag. I september fattade hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att avsätta 22 mnkr av 2017 års medel till barn- och ungdomspsykiatrin, men att avvakta specifik inriktning tills beslut fattats om den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin vars process då var i sitt slutskede. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om utvecklingsplanen vid sitt möte den 19 december Identifierade behov i regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin regionala medicinska riktlinjer En central del för utvecklingen av den barn- och ungdomspsykiatriska vården har varit och är arbetet med framtagande av regionala medicinska riktlinjer för olika diagnos- och behovsområden. Det har för flera diagnosområden tidigare saknats. Regionala medicinska riktlinjer syftar till att minska gapet mellan evidensbaserade metoder och klinisk praxis, utjämna inomregionala skillnader i vården och att säkerställa kvalitet i vårdutbud men säkerställer också innehåll i upphandlingar och avtal med privata aktörer. Utifrån arbete med åtta diagnosområden har varje verksamhetschef gjort konsekvensanalys utifrån respektive klinik. En sammanfattning av det regionala perspektivet visar att det blir tydligt att BUP går mot en allt mer specialiserad vård som kräver ett stort spektrum av insatser men också att det krävs en omställning och effektivisering av vården i termer av att skapa fler mobila lösningar och färre och robusta mottagningar för att klara kvalitet i den vård som erbjuds och för att minska sårbarhet vid ex. personalvakanser. Flera av riktlinjerna innebär ett större åtagande för BUP såväl kvalitativt som kvantitativt. Det gäller både utredningar och inom behandlingssidan då det under de senaste åren vuxit fram fler evidensbaserade och specialiserade behandlingsinterventioner. Det ställs också krav på mer omfattande uppföljningsinsatser för fler patientgrupper än tidigare för att säkerställa behandlingsresultat. Flera riktlinjer, bl.a. de för ADHD och autismspektrumtillstånd, pekar också på vikten av att säkerställa tillgång till andra yrkeskompetenser än de som brukligt finns inom BUPs verksamhet, ex. för utredning och bedömning. Det handlar företrädesvis om arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder och dietister. Införande av riktlinjerna kommer att kräva stora insatser på utbildningssidan och metodutveckling för att kunna erbjuda det stora spektrum av insatser av evidensbaserade metoder som nu finns tillgängliga, på individ- och gruppnivå. Utbildningsbehoven är av karaktär som delvis redan utförts men eftersom det är 2 (4)

5 Diarienummer HS (4) en stor omsättning på personal krävs ständig påfyllnad inom ex. föräldraträningsmetoder, gruppbehandlingar och KBT. Förutom stora utbildningsbehov av befintlig personal, så behövs också förstärkning av personal, d.v.s. en grundbemanning tillräckligt stor för att möjliggöra behovet av ständig kompetensutveckling och omställningen av vården. Förslag till fördelning av 22 mnkr 7,7 mnkr - Förstärkning nya yrkeskategorier inom barn- och ungdomspsykiatri. Medel avser att säkerställa tillgång till arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder och dietister och fördelas till KS, SU, SÄS, SkaS och NU-sjukvården enligt följande: KS: 1 tjänst kr SU: 4 tjänster kr SÄS: 2 tjänster kr SkaS: 2 tjänster kr NU-sjukvården: 2 tjänster kr 14,3 mnkr Förstärkt öppenvård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Medel avser förstärkning inom området på respektive förvaltning och skall ha en tydlig koppling till den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin och de åtta nya RMR som tagits fram i anslutning till denna. Medel fördelas efter befolkningsunderlag 0-17 år och innebär följande fördelning: KS: kr (7%) SU: kr (42 %) SÄS: kr (19 %) SkaS: kr (15 %) NU-sjukvården: kr (17 %) Finansiering Kostnader i samband med utbildningsinsatser finansieras med statsbidrag inom området psykisk hälsa vilket beslutats om i särskild ordning. Beredning Förslaget har tagits fram av koncernkontoret och följer de behov som beskrivits i regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin. Ärendet har kommunicerats med sektorsrådet för barn- och ungdomspsykiatri. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelningschef kunskapsstöd

6 4 (4) Besluten skickas till Kunskapscentrum för psykisk hälsa, för genomförande Sjukhusförvaltningarna, för kännedom och genomförande Primärvårdsstyrelsen, för kännedom Anna Erlingsdotter-Wass för genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna, för kännedom

7 1 (7) Tjänsteutlåtande Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Malin Camper Telefon: E-post: Till psykiatriberedningen Vårdplatser för högspecialiserad vård i Västra Götalandsregionen för patienter med självskadebeteende Förslag till beslut Psykiatriberedningen förslag till hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar om att inrätta vårdplatser för högspecialiserad vård för patienter med självskadebeteende enligt upprättat förslag. Uppdraget föreslås gå till Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Psykiatri Affektiva. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att fortlöpande återrapportera till psykiatriberedningen hur satsningen fortskrider. Sammanfattning av ärendet Vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte informerades om patienter med självskadebeteende i behov av högspecialiserad vård. Vid mötet gavs hälsooch sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta vårdplatser för högspecialiserad vård i Västra Götalandsregionen för dessa patienter. Uppdraget föreslås gå till Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Psykiatri Affektiva som 2015 ansökte till SKL och godkändes av granskningsgruppen utifrån de kvalitetskrav som expertgruppen under ledning av SKL tagit fram. SU började därmed planera för uppstart. Enheten skulle kunna startas upp efter ca 6 7 månader från beslutsdatum, ha 10 vårdplatser till en driftskostnad på cirka 44 miljoner/år. Beräkningen avser 2015 års kostnadsläge. Fördjupad beskrivning av ärendet 2015 initierade SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ett arbete för att skapa högspecialiserade nationella enheter för vård av personer med komplicerad självskadeproblematik, och gav samtliga landsting möjlighet att inkomma med ansökan om att starta dessa vårdinrättningar. Syftet var att hitta en gemensam

8 nationell finansieringsmodell. Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska universitetssjukhuset lämnad ansökan och blev en av tre utsedda aktörer i fortsatt process. Dock har processen via SKL avstannat då lösning på gemensam finansieringsmodell inte hittats. Denna information fick hälso- och sjukvårdsstyrelsen vid sitt möte och beslutade då att utreda förutsättningarna för att inrätta dessa vårdplatser inom VGR oaktat nationell fortsättning. Syftet är förutom att bereda vårdplatser för invånare i Västra Götaland också att sluta avtal med andra landsting. Behov av högspecialiserad vård finns Vården generellt i landet har svårigheter att på ett adekvat sätt möte de vårdbehov som finns hos personer med svårt och omfattande självskadebeteende. Ofta är den psykiatriska problembilden komplex. Då tillräckligt kvalificerad heldygnsvård inte kunnat erbjudas denna grupp patienter har det lett till ett ökat lidande för patienten, ett onödigt bruka av tvångsvård och tvångsåtgärder, ofta kortsiktigt fokus på insatserna och en otillräcklig säkerhet för både vårdtagare och personal. Kriterier för denna specifika patientgrupp och förslag till behandlingsinnehåll på en högspecialiserad enhet finns formulerade i Nationella självskadeprojektets rapport från 201: Högspecialiserad enhet för självskadebeteende. En beskrivning i korthet av de patienter som kan komma att bli aktuella för en högspecialiserad vård är patienter med: Allvarligt (livshotande) upprepat självskadebeteende Patienten har erhållit vård med evidensbaserade metoder tidigare Upprepade behandlingsförsök har misslyckats både i öppenvård och heldygnsvård Ett långsiktigt fokus i behandlingsprocessen är särskilt viktigt för denna patientgrupp, med sammanhåller förberedelse, vårdtid, uppföljning och efterbehandling. Den högspecialiserade enheten ska ha ett längre vårdperspektiv som ger vårdtagaren möjlighet att återhämta sig och samtidigt utveckla strategier för att hantera livet utanför enheten på ett optimalt sätt. I senaste nationella inventeringen beräknades patientgruppen till ca 15 personer under 18 år, och 70 personer över 18 år. Sahlgrenska Universitetssjukhusets möjlighet att inrätta vårdenhet SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, lämnade 2015 ansökan till SKL och godkändes av granskningsgruppen. SU började därmed planera för uppstart. Denna process har dock avstannat i brist på fortsättning från SKL, men har kapacitet och möjlighet att starta under En högspecialiserad enhet har tydliga likheter med inom svensk hälso- och sjukvård förekommande rikssjukvårdsuppdrag och verksamhetens tillhörighet till ett universitetssjukhus med anknytning till utbildning och forskning, bedöms ge goda möjligheter att realisera uppdraget. 2 (7)

9 Den tänkta enheten är planerad att organisatoriskt tillhöra verksamhetsområde Psykiatri Affektiva vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen. Vårdenheten bedöms kunna ta emot patienter över 18 år med komplext självskadebeteende. Inga exklusionskriterier bedöms föreligga t ex avseende funktionsnivå eller ev. samsjuklighet. Psykiatri Affektiva har sedan tidigare erfarenhet av att arbeta med patienter med bland annat självskadebeteende respektive neuropsykiatriska funktionshinder inom både subspecialiserad öppenvård och heldygnsvård. Inom verksamheten finns även erfarenhet av att bedriva subspecialiserad heldygnsvård för andra psykiatriska målgrupper och i samband med detta bedriva kliniknära forskning och utvecklingsarbete. Organisation och genomförande Ett uppdrag att fungera som högspecialiserad vårdenhet ställs krav på såväl arbetsformer och organisatoriska strukturer som när det gäller på enheten representerade kompetenser. För att kunna fylla denna funktion behöver enheten i dess helhet kännetecknas av att den utåtriktade verksamheten ingår som en naturlig del av det dagliga arbetet i form av konsultationer, handledning och fortbildning, men även framtagande av ny kunskap. Detta förutsätter dels att medarbetare på enheten har nödvändig kompetens för ändamålet, men även att tid avsätts för denna typ av arbetsuppgifter. Vidare krävs att samverkansformer etableras med externa aktörer som kännetecknas av såväl tydlighet och flexibilitet, som en uttalad ambition om att kunna sprida kunskap till andra samverkanspartners. Psykiatri Affektiva har sedan tidigare ett nära samarbete med flera forskare knutna till Sahlgrenska akademin (SA), bland annat via verksamhetens FoU-råd, och inledande kontakter har tagits med SA för att diskutera hur forskningsperspektivet skulle kunna omhändertas organisatoriskt och praktiskt om verksamheten får möjlighet att vara huvudman för denna typ av enhet. Inom verksamheten finns även subspecialiserade öppenvårdsenheter för omhändertagande av patienter med personlighetssyndrom respektive neuropsykiatriska funktionshinder och dessa har sedan tidigare en gedigen erfarenhet av att undervisa och handleda externa aktörer. Inom verksamheten bedrivs även ett utvecklingsarbete avseende strukturerad uppföljning av kvalitetskriterier för flera patientgrupper, bland annat gällande kliniska utfallsmått och patientrapporterade utfallsmått. Ovan nämnda erfarenheter och samverkansformer kommer kunna tjäna som en kunskapsgrund vid etablerande av FoU-verksamhet vid planerad enhet. Före uppstart av verksamhet behöver relevanta och värdebaserade uppföljningsvariabler tas fram i samråd med klinik, forskning och brukarorganisationer för att möjliggöra utvärdering av given vård och därmed även skapa förutsättningar för en kontinuerlig verksamhetsutveckling. 3 (7)

10 4 (7) Vårdinnehåll och arbetssätt Innehållet i vården vid ska överensstämma med det som beskrivits i dokumentet om självskadeenheter. Hörnstenar i denna nya högspecialiserade vård är: Helhetssyn på vårdtagarens behov med möjlighet till mer omfattande och flexibla behandlingsinsatser. Detta inbegriper även ett salutogent perspektiv där patientens resurser och förmågor tas tillvara i planering och utförande av vårdinsatser Vårdtagarens och närståendes möjlighet till inflytande och delaktighet Tillräcklig lång vårdtid där ett långsiktigt perspektiv på rehabilitering och ökad funktionsnivå står i centrum Omfattande och intensiv samverkan med vårdgivare på hemorten (landsting och kommun), såväl före som under och efter aktuell vårdepisod Arbetsmetodik Verksamheten ska vara nytänkande och vården ska ligga i framkant med kompetens och kapacitet att pröva och utvärdera nya arbetsmodeller Innehållet i verksamheten ska vara strukturerat och innehållsmässigt förankrat i vetenskap och beprövad erfarenhet Arbetsmetodiken ska erbjuda en tydlig struktur inom vilken man gör flexibla och individuella anpassningar för varje enskild vårdtagare Den dagliga verksamheten på enheten ska integrera vårdinsatser i trängre bemärkelse med aktiviteter och sysselsättning som stärker vårdtagarnas förmåga till ett självständigt och meningsfullt liv och där hen efter förmåga tillsammans med personal deltar i verksamhetens dagliga göromål Helhetstänkande kring vård och behandling, där vårdtagaren erbjuds möjlighet att vara delaktig i samtliga steg och har beretts möjlighet att själv påverka vårdens utformning. Även avseende utvärdering av verksamheten utgör vårdtagare en viktig resurs. Tydligt anhörigperspektiv, som omfattar både stöd till samt ambitionen att involvera de anhöriga i planering och genomförande av vård. Då anhöriga inte sällan befinner sig på ett längre geografiskt avstånd från vårdenheten kommer även övernattningsmöjligheter att krävas för att praktiskt möjliggöra ovan beskrivna målsättning. Verksamheten arbetar i vårdteam med tydliga roller och ansvarsområden. Arbetet inkluderar att ständigt utveckla teamens arbetsmetodik. Personalen ska ges förutsättningar att noggrant dokumentera arbetet, vilket är en förutsättning för det transparenta arbetssätt som krävs i denna typ av verksamhet där kunskapsutveckling och drift måste ske parallellt. Användande av peer-support för att stärka återhämtningsprocessen. Verksamheten ska i största möjliga mån undvika användande av tvångsinsatser och för att uppnå detta ta tillvara den kunskap som finns inom området. En avgörande faktor i detta sammanhang utgörs av personalens bemötande och även här behöver relevant kunskap, från till exempel det nationella självskadeprojektet, tas tillvara. Patienter som hör till berörd målgrupp har inte sällan samsjuklighet eller problem avseende somatisk ohälsa och här behöver former för uppföljning och samarbete med somatisk specialistkompetens etableras. Detta gäller även i förekommande fall i samband med självskada under pågående vårdtillfälle.

11 Ovan angivna kvalitetskriterier behöver på tänkt enhet omsättas i praktiskt tillämpbara rutiner och arbetsformer för det dagliga arbetet. Utifrån erfarenheter från andra enheter inom verksamheten och den redan befintliga kompetens som finns inom verksamheten inom relevanta områden bedöms detta dock vara fullt möjligt att realisera. Bemanning Följande formella yrkesfunktioner behöver finnas representerade bland enhetens medarbetare: Specialistläkare i psykiatri Psykolog/psykoterapeut Behandlingspersonal (specialistsjuksköterska/sjuksköterska/skötare/behandlingsassistent) Arbetsterapeut Sjukgymnast Kurator Fritidspedagog/aktiveringspedagog/specialpedagog Lots med brukarerfarenhet (peer support) Nedan anges en tentativ bemanningsstruktur. Noteras ska att angiven bemanning nedan har som förutsättning att rehabiliteringspersonal används på ett sådant sätt att de även aktivt deltar i omvårdnadsarbete/dagliga rutiner och även ingår i den del av personalstyrkan som är schemalagd för att uppnå en adekvat bemanning på kvällar och helger. Funktion 2 specialistläkare 1 vårdenhetschef 2 psykolog/psykoterapeut 10 kurator/arbetsterapeut/fysioterapeut 10 fritidspedagog/aktiveringspedagog/specialpedagog 1 vårdadministratör 2 brukarlots 14 sjuksköterska (dag/natt) 14 skötare/behandlingsassistent (dag/natt) Bemanning Detta ger, med 5-veckorsschema, en bemanning med 8 personal kväll, 4 personal natt och en bemanning med som lägst 10 personal dag. Bland ovanstående yrkesfunktioner behöver särskild kompetens därutöver finnas inom följande områden: Dialektisk beteendeterapi/mentaliseringsbaserad terapi Beteendeaktivering Stressreduktion/ångesthantering Färdighetsträning 5 (7)

12 Lokaler Disponibla lokaler finns för närvarande på Högsbo sjukhus och bedömning görs att dessa tillgodoser verksamhetens behov och krav. Samverkan En nära och kontinuerlig samverkan med berörda externa aktörer bedöms vara en avgörande framgångsfaktor för att åstadkomma en hållbar förbättring avseende varje patients funktion och livskvalitet över tid. Denna behöver komma till stånd i ett tidigt skede för att möjliggöra optimala bedömningar och planeringar och även fortgå under en period efter avslutad behandling på enheten. Att få till stånd en fungerande samverkan bygger på ett antal förutsättningar som listas nedan: Tydlighet avseende förväntningar och krav på samverkan såväl internt som externt Att tillräcklig tid avsätts för dessa arbetsuppgifter, vilket även kan inbegripa fysiska konsultationer och möten på annan ort Att tekniska hjälpmedel (t ex videokonferens eller motsvarande) används när det bedöms lämpligt Samverkan ska ske med målet att skapa förutsättningar för kontinuitet, tillgänglighet, brukarinflytande och sömlösa övergångar mellan olika samhällsaktörer För att uppnå ovan beskrivna ambition avseende samverkan behöver även avtal/överenskommelser etableras för att tydliggöra varje huvudmans ansvar under processen i dess helhet. Kostnader Nationella självskadeprojektets rapport anger en estimerad driftskostnad på 4,4 miljoner per plats/år, vilket sammantaget skulle ge en driftskostnad på cirka 44 miljoner/år för en enhet med 10 platser. Beräkningen avser 2015 års kostnadsläge. Finansiering Ekonomiska förutsättningar och finansiering behöver utredas ytterligare inför hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut. Genomförande Uppstart av ny enhet är erfarenhetsmässigt en inte sällan komplicerad process som delvis även är beroende av externa aktörer och omständigheter, vilket sammantaget påverkar upprättande av en realistisk tidsplan. När det gäller planering av enhet kan denna påbörjas omedelbart efter besked om att verksamheten tilldelats driftsansvar. Rekryteringfas kräver cirka tre månader och sannolikheten att kunna rekrytera personal inom VGR med adekvata förkunskaper bedöms som god. Vidareutbildning och motsvarande kan sannolikt ske parallellt med drift. Bygg- och lokalprocess kräver ungefärligen 3-6 månader och kan ske parallellt med övriga aktiviteter varför den totala tidsåtgången från besked till driftsstart optimalt bedöms vara cirka 6 månader. 6 (7)

13 7 (7) Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelning kunskapsstöd Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, för beslut Kunskapscentrum för psykisk hälsa, för genomförande Sahlgrenska Universitetssjukhus, för genomförande Anna Erlingsdotter Wass, för genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna, för kännedom