XXIII:e Medicinrättsliga Seminariedagarna

Transkript

1 XXIII:e Medicinrättsliga Seminariedagarna - Redovisning av den medicinska rätten under medverkan av representanter från lagstiftaren, myndigheter, intresseorganisationer, vårdgivare och yrkesutövare samt juridisk expertis oktober 2015, Stockholm Institutet för Medicinsk Rätt Ditt juridiska stöd i medicinsk verksamhet

2 Varmt välkommen till Medicinrättsliga Seminariedagarna 2015! Varje år är det ett lika stort nöje för mig och mina medarbetare på IMR att få bjuda in till de Medicinrättsliga Seminariedagarna. Årets program innehåller många intressanta inslag och framföranden av, inom sitt respektive område, mycket kompetenta gästföreläsare. När seminariet nu genomförs för tjugoandra året i rad hoppas jag förstås att det fortsätter i flera år framöver och att vi därigenom kan fortsätta bidra till att både ledningsansvariga och yrkesverksamma inom hälsooch sjukvården får möjlighet att förbättra sina kunskaper om gällande rättsregler och hur de ska tillämpas, dessutom i ett sammanhang där man kan ställa frågor och diskutera direkt med berörda beslutsfattare och andra representanter. Som vanligt kombinerar vi juridiska frågeställningar med en rad andra intressanta ämnen relevanta för dig som hälso- och sjukvårdspersonal och ledningsansvarig i vårdsektorn. Varmt välkommen till årets Medicinrättsliga Seminariedagar! Ulf H. Fröberg, Chefsjurist/VD IMR Syftet med arrangemanget är att ge insikt och ökad kunskap om den medicinska verksamhetens rättsliga reglering med dess möjligheter och begränsningar, att sprida kunskap om ansvar och ansvarsfördelningar mellan huvudmän, vårdgivare, verksamhetschefer, chefsöverläkare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och yrkesutövare, att bidra till ökad säkerhet för både patienter och personal och givetvis rättssäkerhet, att vara en regelbunden och årligen återkommande mötesplats med möjligheter att utbyta erfarenheter och bibehålla och utveckla värdefulla nätverk för aktörer och intressenter, att vara ett unikt tillfälle till personlig direktkontakt med representanter för regeringen, riksdagen, tillsynsmyndigheter, sakkunniga, forskare m.fl., att du får ta del av aktuella och intressanta föreläsningar på det medicinrättsliga temat Särskilt om årets program Under två dagar i oktober presenteras under IMR:s ledning bl.a. rättsregler, rättskällor och erfarenhet från tillsyn relaterad till den medicinska verksamheten. I år fokuserar vi bl.a. på skyldigheten att erbjuda en god och säker vård på lika villkor för hela befolkningen, efter behov och prioritering, med respekt för patientens självbestämmande och integritet. Välkomna!

3 Allmän information Plats Westmanska Palatset, Holländargatan 17, Stockholm (T-bana: Hötorget). Resa/Logi Resa och logi ombesörjs av deltagarna. Detta ingår ej i kursavgiften. Avgift Boka-tidigt-rabatt! Boka innan den 26 juni och få 1000 kr i rabatt på det ordinarie priset. Ordinarie pris för seminariedagarna är kr exkl. moms. I priset ingår luncher, kaffe, förfriskningar, dokumentation samt tre-rätters middag inkl. dryck på restaurang Eriks Gondolen. För de som köpt Kompetenspaketet avräknas priset på utbildningspotten. Middag Vi intar gemensam middag på kvällen den 22 oktober på restaurang Eriks Gondolen, Stadsgården 6, med start kl Seminariemiddagen är inkluderad i avgiften (T-bana: Slussen). Anmälan Du anmäler dig på Klicka på fliken Kurser och välj därefter kategorin Ledningsrelaterad utbildning i vilken du finner seminariet. Vid förhinder överlåt gärna platsen till en kollega. Vid avbokning efter den 22 september debiteras 50% av avgiften. Vid avbokning efter den 14 oktober debiteras full avgift. Bekräftelse Om bokningen går igenom som den ska kommer ett automatiskt skickas ut som bekräftelse efter din bokning - om inte, kontakta oss så hjälper vi dig! Plats och tider e.t.c. finner du i detta program och på vår hemsida.

4 Program - Dag 1 Torsdagen den 22 oktober 09:30-17:00 09:30 Samling, registrering och välkomstkaffe 10:00 Inledningsanförande och medicinrättsligt nytt och aktuellt samt presentation av Medicinrättsliga Rådet Ulf H Fröberg, chefsjurist/vd, IMR AB 11:00 Framtidens sjukvård Ann-Marie Wennberg Larkö, överläkare, professor och områdeschef, Sahlgrenska, Göteborg 11:45 Riksrevisionen granskar hälso- och sjukvården Margareta Åberg, riksrevisor, Riksrevisionen 12:30 Lunch ingår i arrangemanget 13:30 Varför ställer Sverige så slappa krav på fortbildning av läkare jämfört med andra länder? Olle Larkö, professor och dekanus, Göteborgs universitet 14:15 Hanteringen av anmälningar mot hälso- och sjukvården Jonas Widell, jurist, Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 15:00 Eftermiddagskaffe 15:30 Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att erbjuda god vård och hur detta påverkas av deras livsåskådning. Kavot Zillén, doktorand i medicinsk rätt, Juridiska fakulteten, Uppsala univer sitet 16:15 Det digitala vårdrummets juridik Oskar Höllgren, jurist, IMR AB 17:00 Avslutning dag 1 19:00 Middagsarrangemang på restaurang Eriks Gondolen Ann-Marie Wennberg Larkö, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Margareta Åberg, Riksrevisionen Olle Larkö, Göteborgs Universitet Kavot Zillén, Uppsala Universitet Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet

5 Program - Dag 2 Fredagen den 23 oktober 09:00-15:30 08:50 Samling och inledning 09:00 Att bryta benet på rätt ställe - Rimliga eller orimliga förväntningar på hälso- och sjukvården Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör, Svenska Dagbladet (SvD) Förmiddagskaffe med smörgås 10:15 Operationskön som försvann Anders Plantin, läkare vid Skaraborgs sjukhus och doktorand vid Chalmers, Göteborg 11:00 Garantläran och tillämpningen i vården för beslutsoförmögna Kerstin Nordlöf, professor i rättsvetenskap, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet. 11:45 Gränssnittet mellan etik och juridik - sett ur ett medicinskt perspektiv Ingemar Engström, överläkare, professor i barn- och ungdomspsykiatri och ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, Örebro Universitet 12:30 Lunch 13:30 Patientsäkerhetsarbetet i Sverige strukturer, processer och resultat Mikaela Ridelberg, doktorand vid Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa 14:15 Personalens arbetsförhållanden sätter nivån på patientsäkerheten Marianne Törner, professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Högskolan Väst 15:00 Vad gör en vårdåklagare? Zilla Hirsch, kammaråklagare tillika vårdåklagare, Åklagarmyndigheten 15:45 Respekten för den enskildes självbestämmande och integritet i vården Ulf H Fröberg, chefsjurist/vd IMR 16:15 Prisutdelning Sveriges bästa verksamhetschef inom vården :30 Seminariedagarna avslutas Anders Plantin, Chalmers/Skaraborgs sjukhus Kerstin Nordlöf, Örebro Universitet Ingemar Engström, Örebro Universitet Mikaela Ridelberg, Linköpings Universitet Marianne Törner, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

6 Presentation av föreläsare och ämnen Här nedan följer korta presentationer av föreläsningarna under Medicinrättsliga Seminariedagarna. Har du frågor kring något av ämnena eller föreläsarna får du gärna kontakta oss på Ann-Marie Wennberg Larkö, Överläkare, Professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Framtidens sjukvård Framtidens vårdavdelning är ett sätt för Sahlgrenska Universitetssjukhuset att möta framtidens utmaningar gällande att använda resurser på rätt sätt. Samtidigt vill man skapa en attraktiv arbetsplats där medarbetare trivs och utvecklas genom att vars och ens kompetens tas tillvara på bästa sätt. Avdelningen med 14 vårdplatser och 24 medarbetare är en testbädd för nya arbetssätt, nya yrkeskategorier och ny teknik. Vården är inriktad på tarmsjukdomar och kirurgiska ingrepp. Avdelningens uppdrag är att med innovativa lösningar skapa en vårdavdelning med kortare vårdtider, lägre sjukfrånvaro, lägre kostnader och högre upplevd kvalitet för patienten. Det ska framförallt göras med en ny fördelning av resurserna. Margareta Åberg, Riksrevisor, Riksrevisionen Riksrevisionen granskar hälso- och sjukvården Riksrevisionen undersöker i en serie granskningar av vårdsektorn om statens insatser främjar effektiviteten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården för att nå målen om en god vård på lika villkor. Under 2015 publiceras två granskningar som berör patienternas säkerhet. I den ena undersöks hur vårdgivarna arbetar med patientsäkerhet utifrån den nya patientsäkerhetslagen och i vilken utsträckning staten ger landstingen förutsättningar att lyckas med detta arbete. I den andra är det förutsättningarna att erbjuda patienterna säkra läkemedel som är i fokus. Där ställs frågan om den kunskap som produceras om läkemedels effekter och risker, och som ligger till grund för läkarnas förskrivning, är tillförlitlig och oberoende. Olle Larkö, Dekanus, Göteborgs Universitet Varför ställer Sverige så slappa krav på fortbildning av läkare jämfört med andra länder? Vidareutbildning behövs. I andra länder måste läkare förkovra sig för att få ha kvar sin licens. Svenska läkare behöver aldrig bygga på sina specialistkunskaper. Myndigheterna duckar i frågan och hänvisar till arbetsgivarna - det känns inte patientsäkert. Fortbildningens sjunkande prioritet beror, enligt professionen, på för lite tid och för få resurser och på ett arbetsklimat där fokus ligger mer på att klara sjukvårdsuppdraget inom de rådande budgetramarna än på kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. Hanteringen av anmälningar mot hälso- och sjukvården Under föreläsningen ges en beskrivning av IVO:s arbete med klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal enligt 7 kap. patientsäkerhetslagen. En översiktlig beskrivning ges även av klagomålssystemet i stort och hur det skulle kunna förändras för att bättre tillgodose patienternas behov. Jonas Widell, Jurist, Inspektionen för vård och omsorg

7 Kavot Zillén, Doktorand i medicinsk rätt, Uppsala Universitet Oskar Höllgren, Jurist, IMR AB Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att erbjuda god vård och hur detta påverkas av deras livsåskådning Hälso- och sjukvårdspersonal kan ibland uppleva svårigheter i sin yrkesutövning att uppfylla de lagstadgade krav som ställs och samtidigt handla i enlighet med moraliska och religiösa värderingar. Om moraliska och religiösa värderingar kommer i konflikt med den vård som ska erbjudas kan det uppstå situationer där personal, med hänvisning till rätten till religions- och samvetsfrihet, underlåter att medverka till viss vård och behandling. Det digitala vårdrummets juridik Den tekniska utvecklingen har lett till att allt fler vårdmöten idag sker via internet. Ur både patientens och vårdens perspektiv är detta en gynnsam utveckling, inte minst vad gäller tillgängligheten. Samtidigt infinner sig en rad frågor när patient och vårdpersonal inte vistas i samma rum. Det finns ingen specifik lagstiftning för vård som sker i det digitala rummet, men tillämpningen av de centrala författningarna kan ofta bli svår. Är man exempelvis skyldig att upptäcka samma symptom som om man hade mötts fysiskt? Och finns det regler som styr hur man tillåts kommunicera med patienten? Att bryta benet på rätt ställe - Rimliga eller orimliga förväntningar på hälso- och sjukvården? Hur kan det komma sig att det som är godkänt i ett landsting, bedöms otillräckligt i ett annat? Är en jämlik vård möjlig? Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör i Svenska Dagbladet, om de stora knäckfrågorna för svensk sjukvård. Tove Lifvendahl, Politisk chefredaktör, SvD Anders Plantin, Industridoktorand, Chalmers och överläkare Skaraborgs sjukhus Operationskön som försvann! Anders Plantin, kärlkirurg vid Skaraborgs sjukhus med över 20 års erfarenhet av arbete som läkare. Sedan 2010 doktorand vid Chalmers, avd för Transport och logistik, med prognosticering och produktions- och kapacitetsplanering i vården som forskningsområde. Ny forskning och kunskap behövs i vården. Anders Plantin berättar om sina erfarenheter från ett förändringsarbete på Kirurgkliniken i Skövde som ledde till att väntetiderna till mottagning och operation minskade med 75%. Garantläran och tillämpningen i vården för beslutsoförmögna Garantläran försöker ge svar på vilka personer som i form av skydds- eller övervakningsgarant har ett ansvar att agera för att undvika skada på framförallt person. Frågan om ansvar för personal inom hälso- och sjukvården att agera som skyddsgarant för beslutsoförmögna personer innehåller flera dimensioner. Några av dessa kommer att belysas under seminariet. Kerstin Nordlöf, Professor i rättsvetenskap, Örebro Universitet

8 Presentation av föreläsare och ämnen Ingemar Engström, Överläkare/professor, Ordf. Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik Gränssnittet mellan etik och juridik - sett ur ett medicinskt perspektiv Ingemar Engström är professor i barn- och ungdomspsykiatri, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik och sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd. Föreläsningen kommer att handla om den medicinska etikens kärnvärden och uttrycksformer. Den medicinska och rättsliga betydelsen av yrkesetiska koder och etiska riktlinjer kommer att belysas, liksom förhållandet mellan etik och juridik sett ur ett medicinskt perspektiv. Marianne Törner, Professor, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Personalens arbetsförhållanden sätter nivån på patientsäkerheten Vi har ont om personal, men det påverkar inte patientsäkerheten. Denna typ av uttalande hörs numera varje sommar från ledningsföreträdare inom vården. Det är inte bara en myt, det kan vara direkt kontraproduktivt. Det indikerar att personalen inte är så viktig för patientsäkerheten, eftersom man klarar sig lika bra utan dem. Patientsäkerhet skapas genom goda arbetsförhållanden, där människor känner sig värderade och respekterade genom att man ges rimliga förutsättningar att göra ett bra jobb. Patientsäkerhetsarbetet i Sverige strukturer, processer och resultat Doktorand vid Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Vilket patientsäkerhetsarbete sker i de svenska landstingen? Strukturer, processer och resultat utveckling och utvärdering av patientsäkerhetsberättelserna Mikaela Ridelberg, Doktorand, Linköpings Universitet Zilla Hirsch, Vårdåklagare, Åklagarmyndigheten Vad gör en vårdåklagare? Efter det s.k. narkosläkarfallet där en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus under lång tid var misstänkt för dråp av ett spädbarn beslutade Riksåklagaren om att inrätta särskilda vårdåklagare. Något som blev verklighet under Av rapporter framgår att vårdpersonal framförallt anmäls för misstanke om dataintrång. Men visst finns också andra ärenden där vårdskador kan misstänkas bero av fel och brister i vården och behandlingen. Under föreläsningen ges en beskrivning av hur polis och åklagare arbetar med ärenden där personal inom hälso- och sjukvården polisanmälts för brott begångna inom ramen för deras tjänsteutövning.

9 Medicinrättsliga rådet IMR presenterar det Medicinrättsliga rådet! Idén om ett slags rådgivande organ inom IMR har funnits en längre tid. Efter förberedelser under hösten 2014 har planerna på att inrätta ett Medicinrättsligt Råd (MRR) utvecklats och beslut fattats om verksamhetsstart med början under första halvåret Avsikten är att MRR ska bidra till ökad patient-, personal- och rättssäkerhet inom hälso- och sjukvård och tandvård genom att fungera som en viktig och nödvändig länk mellan medicinen och juridiken till gagn för bl.a. ökad förståelse professionerna emellan. Medicinen måste förstå juridiken och vice versa. I efterdyningarna av bl.a. det s.k. Astrid Lindgren-fallet uppstod närmast en kollision mellan de två professionerna snarare än det önskvärda, det vill säga samförstånd. En läkare skrev i en krönika om kritiken mot åklagarväsendet och mot Rättsmedicinalverket att fram trädde också bilden av två yrkesskrån i full kollision medicinsk och juridisk expertis i kamp om tolkningsföreträde och praxis. Medicinrättsliga rådet består, förutom av ordförande Ulf H Fröberg (chefsjurist/vd, IMR AB) och sekreterare Timothy Hallgren (jurist, IMR AB), av följande medlemmar: Anne Hallbäck, sjuksköterska, f.d. MAS i Tiohundra och f.d. sekreterare i MAS-föreningen, numera avtalshandläggare vid Stockholms läns landsting, Stockholm Johan Sandelin, överläkare och verksamhetschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Bengt Sandén, chefsläkare Akademiska Sjukhuset, Uppsala, Peter Seger, VD Sophiahemmet samt styrelseledamot Vårdföretagarna, Stockholm och Leilah Spaander, sjuksköterska, verksamhetschef Husläkarmottagningen på Scania CV AB:s hälsoenhet, Södertälje.

10 Har er verksamhetschef koll på juridiken? Nominera och vinn! Den medicinska verksamheten styrs av ett omfattande juridiskt regelverk med bestämmelser och förklaringar hur dessa ska tillämpas. Regelverket är ett säkerhetssystem. Även om syftet i första hand är att säkerställa patientsäkerhet så är det också av vikt och betydelse för personalsäkerhet och inte minst rättssäkerhet. Det är varje enskild yrkesutövares skyldighet att se till att han eller hon utför sina arbetsuppgifter på ett lagligt sätt. Okunskap om bestämmelserna och hur de ska tillämpas, s.k. rättsvillfarelse, innebär inte ansvarsbefrielse. Lagstiftaren har lagt ett särskilt ansvar på två ledningsbefattningar Detta gäller framförallt befattningen verksamhetschef (se 29 hälso- och sjukvårdslagen och 16 a tandvårdslagen). Denne har att se till att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs (se regeringens proposition 1989/90:81). Institutet för Medicinsk Rätt AB (IMR) startade 2009 en pristävling där vinnaren en verksamhet får kr i en utbildningspott för deltagande i våra utbildningar. Vi tar emot er (verksamhetens) nominering där du/ni motiverar (högst 250 ord) varför du/ni tycker att er verksamhetschef bäst lever upp till lagstiftningens krav. Bidraget, som kan mailas till imrab@imrab.se, eller sändas med vanlig post, ska vara oss tillhanda senast 22 september Ange Nominering. Vinnaren väljs ut av IMR och meddelas i förväg för att kunna motta prischecken på Medicinrättsliga Seminariedagarna (se program). Institutet för Medicinsk Rätt