XXIV:e Medicinrättsliga Seminariedagarna

Transkript

1 XXIV:e Medicinrättsliga Seminariedagarna Varmt välkommen! - Redovisning av den medicinska rätten under medverkan av representanter från lagstiftaren, myndigheter, intresseorganisationer, vårdgivare och yrkesutövare samt juridisk expertis oktober 2016, Stockholm Institutet för Medicinsk Rätt Ditt juridiska stöd i medicinsk verksamhet

2 Varmt välkommen till Medicinrättsliga Seminariedagarna 2016! Välkommen till årets upplaga av Medicinrättsliga Seminariedagarna! 2016 års program innehåller som vanligt framföranden av några av Sveriges mest kompetenta inom sina respektive arbetsområden! Seminariet genomförs i år för tjugofjärde året i rad och jag hoppas förstås att det fortsätter i flera år framöver och att vi därigenom kan fortsätta bidra till att både ledningsansvariga och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården får möjlighet att fördjupa sig inom det omfattande regelverk som reglerar deras viktiga arbete. Seminariedagarna är dessutom speciella på så sätt att de ger dig en direkt länk till berörda beslutsfattare och andra representanter som du kan använda för att ställa just din fråga eller uppmärksamma problem. Som vanligt kombinerar vi juridiska frågeställningar med en rad andra intressanta ämnen relevanta för dig som hälso- och sjukvårdspersonal och ledningsansvarig i vårdsektorn, jag hoppas vi ses i höst! Ulf H. Fröberg, Chefsjurist/VD IMR Syftet med arrangemanget är att ge insikt och ökad kunskap om den medicinska verksamhetens rättsliga reglering med dess möjligheter och begränsningar, att sprida kunskap om ansvar och ansvarsfördelningar mellan huvudmän, vårdgivare, verksamhetschefer, chefsöverläkare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och yrkesutövare, att bidra till ökad säkerhet för både patienter och personal och givetvis rättssäkerhet, att vara en regelbunden och årligen återkommande mötesplats med möjligheter att utbyta erfarenheter och bibehålla och utveckla värdefulla nätverk för aktörer och intressenter, att vara ett unikt tillfälle till personlig direktkontakt med representanter för regeringen, riksdagen, tillsynsmyndigheter, sakkunniga, forskare m.fl., att du får ta del av aktuella och intressanta föreläsningar på det medicinrättsliga temat Välkomna!

3 Allmän information Plats Bryggarsalen Konferens, Norrtullsgatan 12 N, Stockholm (T-bana: Odenplan). Avgift Ordinarie pris för seminariedagarna är kr exkl. moms. I priset ingår luncher, kaffe, förfriskningar, dokumentation samt trerätters middag inkl. dryck på Grand Hotel Stockholm. För de som köpt Kompetenspaketet avräknas priset på utbildningspotten. Middag Vi intar gemensam middag på kvällen den 20 oktober på Grand Hotel Stockholm, Södra Blasieholmskajen 8, med start kl Seminariemiddagen är inkluderad i avgiften (T-bana: Kungsträdgården). Resa/Logi Resa och logi ombesörjs av deltagarna. Detta ingår ej i kursavgiften. Anmälan Du anmäler dig på Klicka på fliken Kurser och välj därefter kategorin Ledningsrelaterad utbildning i vilken du finner seminariet. Vid förhinder överlåt gärna platsen till en kollega. Vid avbokning efter den 20 september debiteras 50% av avgiften. Vid avbokning efter den 12 oktober debiteras full avgift. Bekräftelse Om bokningen går igenom som den ska kommer ett automatiskt skickas ut som bekräftelse efter din bokning - om inte, kontakta oss så hjälper vi dig! Plats och tider e.t.c. finner du i detta program och på vår hemsida.

4 Program - Dag 1 Torsdagen den 20 oktober 09:30-17:00 09:30 Samling, registrering och välkomstkaffe 10:00 Medicinrättsligt nytt och aktuellt Ulf H Fröberg, VD/Chefsjurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB 10:45 Aktuella förändringar inom hälso- och sjukvårdsområdet Agneta Karlsson, Statssekreterare vid Socialdepartementet 11:30 Kontrollansvaret för att legitimerad personal har formell och reell kompetens Ulf H Fröberg, VD/Chefsjurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB 12:15 Gemensam lunch 13:30 Systematiskt arbetsmiljöarbete kan bidra till god patientsäkerhet Charlotte Wåhlin, Med dr. ergonom/leg. fysioterapeut. Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland 14:15 Hur kan företagshälsovården användas för att öka patientsäkerheten? John Sjöström, forskare vid Svenska Miljöinstitutet 15:00 Eftermiddagskaffe 15:30 Hälso- och sjukvårdspersonal blir patient när arbetsmiljön brister Alexander Wilczek, överläkare/verksamhetschef psykiatriska kliniken, Ersta sjukhus 16:15 Aktuella rättsfrågor om ehälsa Gunnar Klein, professor i informatik/ehälsa, Örebro universitet 17:00 Avslutning dag 1 19:00 Gemensam middag på Grand Hotel Stockholm Agneta Karlsson, Socialdepartementet Charlotte Wåhlin, Region Östergötland John Sjöström, Svenska Miljöinstitutet Alexander Wilczek, Ersta Sjukhus Gunnar Klein, Örebro Universitet

5 Program - Dag 2 Fredagen den 21 oktober 09:00-17:00 09:00 Samling och inledning 09:15 För bra för att vara sant - Experimenten - en studie i medicinsk fartblindhet? Bosse Lindquist, producent, SVT 10:00 Förmiddagskaffe 10:30 Patientens medverkan i den medicinska utbildningen, forskningen och juridiken Ulf H Fröberg, VD/Chefsjurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB 11:15 Centrala etikprövningsnämndens tillsyn över etikprövningslagstiftningen Jörgen Svidén, kanslichef, Centrala etikprövningsnämnden 12:00 Gemensam lunch 13:15 Patienters och närståendes delaktighet i vården Titti Mattsson, professor i offentlig rätt, Juridiska fakulteten, Lunds Universitet 14:00 När medicin möter juridik: Vetenskap och beprövad erfarenhet i Vilda västern? Lena Wahlberg, biträdande universitetslektor vid Juridiska institutionen, Lunds universitet 14:45 Eftermiddagskaffe 15:15 Vänskapskorruption och var gränsen går för vad som är tillåtet Helena Sundén, Generalsekreterare vid Institutet mot mutor 16:00 Effektivare vård rapport från tre utredningar Göran Stiernstedt, regeringens utredare 16:45 Prisutdelning i samband med att seminariedagarna sammanfattas 17:00 Seminariedagarna avslutas (Programmet är preliminärt och kan komma att ändras) För mer information om föreläsarnas respektive ämnen, se nästa uppslag! Bosse Lindquist, Sveriges Television Jörgen Svidén, Centrala etikprövningsnämnden Titti Mattsson, Lunds universitet Lena Wahlberg, Lunds universitet Göran Stiernstedt, Regeringens utredare Helena Sundén, Institutet mot mutor

6 Presentation av föreläsare/ämnen Här nedan följer korta presentationer av föreläsningarna under Medicinrättsliga Seminariedagarna. Har du frågor kring något av ämnena eller föreläsarna får du gärna kontakta oss på Aktuella förändringar inom hälso- och sjukvårdsområdet Agneta Karlsson, Statssekreterare vid Socialdepartementet Svensk hälso- och sjukvård är världsledande men står inför flera strategiska utmaningar; kompetensförsörjningen i framtiden, behov av bättre digital infrastruktur samt modern styrning baserad på kunskap. Vad gör regeringen för att ta sig an dessa utmaningar? Agneta Karlsson arbetar i egenskap av statssekreterare som politiskt anställd chefstjänsteman i Regeringskansliet och leder arbetet närmast under departementschefen eller annat statsråd i departementet och ansvarar för planering och samordning inom områdena folkhälsa, hälso- och sjukvård samt idrott. Ulf H Fröberg, Chefsjurist IMR AB Kontrollansvaret för att legitimerad personal har formell och reell kompetens I patientsäkerhetslagen ställs krav på att varje patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kravet är ingalunda nytt eftersom det infördes i hälso- och sjukvårdslagstiftningen redan 1980 i den tidigare tillsynslagen. Kravet är en del i det medicinska yrkesansvaret. Avvikelser innebär risk för skador. Vårdskada för patienten och arbetsskada för yrkesutövaren, som är the second victim. I patientsäkerhetslagen ställs krav på vårdgivaren, som samtidigt är arbetsgivare, att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Ett motsvarande krav ställs i arbetsmiljölagen. I kompletterande föreskrifter från Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9) ställs krav på egenkontroll m.m. Genom bl.a. media rapporteras om brister i fråga om formell och reell kompetens bland hälso- och sjukvårdspersonalen. Legitimationer saknas. Fel och brister förekommer i reellt avseende. Varför? Är kontrollen inte ändamålsenlig och tillförlitlig? Vem har kontrollansvaret? Charlotte Wåhlin, Med dr. ergonom/leg. fysioterapeut, Arbets- och miljömedicin Systematiskt arbetsmiljöarbete kan bidra till god patientsäkerhet Föreläsningen kommer att handla om riskmoment i vårdsituationen där skador kan uppstå och hur dessa kan förebyggas. Grunden för en hälsofrämjande arbetsplats och hög patientsäkerhet är ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbete. De två perspektiven behöver dock integreras och tillämpas i vardagen. Charlotte Wåhlin delar med sig av praktiska exempel och berättar om pågående forskningsprojekt som handlar om riskfyllda situationer där vårdskador och arbetsskador uppstått. Patientförflyttningar och fall är exempel på situationer där både patienter och medarbetare riskerar att skada sig.

7 John Sjöström, Forskare vid Svenska Miljöinstitutet Hur kan företagshälsovården användas för att öka patientsäkerheten? Relationen mellan en god arbetsmiljö med nöjda, engagerade medarbetare och god patientsäkerhet har lyfts fram bl.a. av SKL. Kopplingen mellan företagshälsovård och patientsäkerhet är därför mindre långsökt än vad man först kan tro. Nyckelorden är systematik, förbättringsarbete och kunskapsöverföring. Här kan företagshälsovården utgöra ett värdefullt expertstöd i att förbättra och kvalitetssäkra processer som är till nytta för såväl arbetsmiljöarbetet som patientsäkerhetsarbetet. Trots lagstiftarens ambitioner och goda förutsättningar är det dock sällsynt att företagshälsovården används som avsett. Orsakerna till detta, samt vinsterna av ett integrerat arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbete diskuteras utifrån ett nytt forsknings projekt om basal vård i hemmet. Alexander Wilczek, Överläkare/verksamhetschef psykiatriska kliniken, Ersta sjukhus Hälso- och sjukvårdspersonal blir patient när arbetsmiljön brister Stress är en ofrånkomlig del av livet. Människan kan hamna i svåra och besvärliga livsomständigheter eller drabbas av traumatiska händelser som leder till olika emotionella rektioner. Vanligen hittar den drabbade ett sätt att handskas med situationen och kan återfå sin psykiska jämvikt. Ibland utvecklar den stressade sjukdomstillstånd, som kan vara såväl kroppsliga som psykiska. Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem såväl internationellt som i Sverige. Sjuktalen ökar dramatiskt, särskilt när det gäller stressutlöst psykiatrisk sjukdom. Vi vet idag också att stress leder till ökad risk för förtida död, inte minst när det gäller hjärtkärlsjukdom och cancer. På Ersta sjukhus psykiatriska klinik tar vi emot sjukvårdspersonal som behöver psykiatrisk specialistvård. Vi ser en påtaglig ökning av patienter med stressutlöst sjukdom, inte minst utmattningssyndrom. Mitt föredrag kommer att handla om stressutlöst psykisk ohälsa i allmänhet och om stressutlöst psykisk sjukdom hos sjukvårdspersonal i synnerhet. Gunnar Klein, Professor i informatik/ehälsa vid Örebro universitet Aktuella rättsfrågor om ehälsa Gunnar Klein har under 40 år arbetat med IT i vården och har ett speciellt intresse också för rättsliga frågor i Sverige och med EU perspektiv. Det gäller sådant som införande av betrodda system för identifiering och sekretesskydd med sk PKI teknik. Han var under mitten av 90 talet projektledare för arbetet med att definiera elektroniska ID kort och certifikat som är nuvarande svensk standard och som han också medverkat till att göra till europeisk och internationell standard. Var innan införandet av EU direktivet om elektroniska signaturer 1999, rådgivare åt EU kommissionen och senare åt Näringsdepartementet inför den svenska lagen om elektroniska signaturer som nu ska ersättas av en EU förordning. Han har lett den europeiska standardiseringen av hälsoinformatik i CEN/TC 251 under nio år och den internationella ISO gruppen för informationssäkerhet under 6 år där man både utvecklat olika rådgivande dokument för ledningssystem och olika tekniska standarder för säkerhet. Han har medverkat som Svenska Läkaresällskapets representant i Socialstyrelsens arbete med föreskrifter kring patientjournal och medverkat till ett stort antal remissvar på olika lagförslag som rör IT i vården under de senaste 15 åren också den aktuella diskussionen om revision av receptregisterlag för nationell ordinationslista.

8 Forts. presentation av föreläsare/ämnen Bosse Lindqvist, Producent, SVT För bra för att vara sant - Experimenten - en studie i medicinsk fartblindhet? Paolo Macchiarinis försök att utveckla plastluftstrupar på Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet har givit ödesdigra konsekvenser för såväl patienter som vård och forskning. Journalisten Bosse Lindquist har undersökt dessa händelser sen förra året och dokumenterat dem i tv-serien Experimenten. Han kommer föreläsa om hur hårt drabbade patienter blev utsatta för oetiskt experimenterande som i flera fall slutade med döden. Och om hur denna forskning falsifierades i några av världens mest respekterade medicinska tidskrifter. Hur kunde normal praxis med krav på informerat samtycke, att bara godkända läkemedel används, att etiska aspekter godkänns, att eventuella misstag och fel rapporteras och utreds fullständigt åsidosättas? Hur kunde en av svensk medicinsk historias största skandaler uppkomma? Centrala etikprövningsnämndens tillsyn över etikprövningslagstiftningen Jörgen Svidén, Kanslichef Centrala etikprövningsnämnden En lag med tvingande bestämmelser för medicinsk forskning är lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen). finns föreskrifter om prövning av forskningsansökningar. Om en regional nämnd har avgjort ett ärende som gått forskningshuvudmannen emot kan beslutet överklagas hos Centrala etikprövningsnämnden, som också har tillsyn över etikprövningslagens efterlevnad m.m. Föreläsningen redovisar etikprövningslagens innehåll och användning samt ger en överblick över tillsyn och oredlighet: vad ska och vad ska inte etikprövas? Hur tolkas forskningsbegreppet i förhållande t.ex. till marknads- och kvalitetsundersökningar? Vem utövar tillsyn över etikprövningslagen och hur går den till? Hur förhåller sig etikprövning till oredlighet i forskning? För att illustrera bl.a. dessa frågeställningar ges några praktiska exempel från Centrala etikprövningsnämndens verksamhet. Titti Mattsson, Professor i offentlig rätt, Juridiska fakulteten, Lunds universitet Patienters och närståendes delaktighet i vården Patientens och närståendes delaktighet i vården är sedan länge en central komponent i den svenska hälso- och sjukvården. Under senare år har dock betydelsen av deras medverkan kommit att betonas ytterligare i lagstiftningen. Patientlagen (2014:821) innehåller ett helt kapitel som uttrycker vikten av patienters och närståendes delaktighet i vården. Men vad betyder det att vara delaktig, och vilka krav ställs på hälso- och sjukvården för att skapa goda förutsättningar för att detta ska kunna ske på bästa sätt? Delaktighet är ett svårfångat begrepp som främst kan behöva diskuteras i sitt sammanhang, men som också innehåller vissa universella komponenter. I föreläsningen behandlas relevanta lagstiftningsdokument för att undersöka vad delaktighetskraven kan sägas innefatta för den svenska hälso- och sjukvården. Titti Mattsson är professor i offentlig rätt vid juridiska fakulteten, Lunds universitet. Hon har författat flera böcker och artiklar rörande innebörden av delaktighet inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten. Mattsson undervisar i hälso- och sjukvårdsrätt och har ett särskilt intresse för utsatta gruppers rättsliga ställning och för etiska frågor inom vården. Hon är vice ordförande i Region Skånes etiska råd.

9 När medicin möter juridik: Vetenskap och beprövad erfarenhet i Vilda västern? Lena Wahlberg, Jur dr., biträdande universitetslektor vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet Lena Wahlberg, Jur dr., biträdande universitetslektor vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Forskare inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Vetenskap och beprövad erfarenhet. Begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet har en central roll i den rättsliga regleringen av hälso- och sjukvården. Trots att begreppet har stor betydelse för avgränsningen av vårdpersonals och patienters rättigheter och skyldigheter, är dess närmare innebörd oklar. Föredraget problematiserar funktionen hos vetenskap och beprövad erfarenhet som rättsligt begrepp och diskuterar på vilket sätt dess oklara innebörd påverkar rättsreglernas effektivitet, gränsdragningen mellan juridisk och medicinsk expertis och, inte minst, den enskildes rättssäkerhet. Vänskapskorruption och var gränsen går för vad som är tillåtet Helena Sundén, Generalsekreterare vid Institutet mot mutor Sverige är ett land som utifrån det internationella perspektivet har en låg grad av korruption och ett högt förtroende. Förtroende tar tid att bygga och kan raseras fort. Även om Sverige hamnar högt i internationella rankningar är vi på intet sätt immuna mot företeelsen korruption, det inträffar incidenter på alla nivåer och inom alla typer av verksamheter. Under föreläsningen får vi en överblick av korruptionsläget i Sverige och information om riskområden att vara uppmärksamma på inom området hälso- och sjukvård. Vi får också praktiska råd avseende vad vi bör ha på plats inom våra organisationer och hur vi ska agera för att förebygga risken att utsättas för korruption. Göran Stiernstedt, Regeringens utredare Effektivare vård rapport från tre utredningar Göran Stiernstedt har varit eller är engagerad i tre utredningar kring vårdens effektivitet. Den omfattande utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) lämnade ett 800-sidigt betänkande i januari 2016 kring strukturella förändringar, effektivare arbetssätt och ändrade styrmodeller för att kunna effektivisera vården och möta framtiden. Betänkandet innehåller flera förslag till ändringar i bl.a. HSL. Dockad till denna utredning var utredningen om en ny betalningsansvarslag (SOU 2015:20), som lämnades i mars 2015 och där proposition väntas i maj innevarande år med förväntad riksdagsbehandling under kommande höst. Slutligen är Göran Stiernstedt engagerad i den s.k. kunskapsstödsutredningen (SOU 2015:127) vars uppdrag bl.a. är hur man skulle kunna öka följsamheten till nationella riktlinjer.

10 Tävling! Har er verksamhetschef koll på juridiken? Nominera och vinn! Den medicinska verksamheten styrs av ett omfattande juridiskt regelverk med bestämmelser och förklaringar hur dessa ska tillämpas. Regelverket är ett säkerhetssystem. Även om syftet i första hand är att säkerställa patientsäkerhet så är det också av vikt och betydelse för personalsäkerhet och inte minst rättssäkerhet. Det är varje enskild yrkesutövares skyldighet att se till att han eller hon utför sina arbetsuppgifter på ett lagligt sätt. Okunskap om bestämmelserna och hur de ska tillämpas, s.k. rättsvillfarelse, innebär inte ansvarsbefrielse. Lagstiftaren har lagt ett särskilt ansvar på två ledningsbefattningar Detta gäller framförallt befattningen verksamhetschef (se 29 hälso- och sjukvårdslagen och 16 a tandvårdslagen). Denne har att se till att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs (se regeringens proposition 1989/90:81). Institutet för Medicinsk Rätt AB (IMR) startade 2009 en pristävling där vinnaren en verksamhet får kr i en utbildningspott för deltagande i våra utbildningar. Vi tar emot er (verksamhetens) nominering där du/ni motiverar (högst 250 ord) varför du/ni tycker att er verksamhetschef bäst lever upp till lagstiftningens krav. Bidraget, som kan mailas till imrab@imrab.se, eller sändas med vanlig post, ska vara oss tillhanda senast 20 september Ange Nominering. Vinnaren väljs ut av IMR och meddelas i förväg för att kunna motta prischecken på Medicinrättsliga Seminariedagarna (se program). Institutet för Medicinsk Rätt AB Kansli: tel: , fax: Postadress: box 1276 S Lidingö E-post: imrab@imrab.se