Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin. Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin
|
|
- Carina Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin 1
4 2
5 Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Inledning Strax söder om Mönsterås ligger Kronobäcks klosterkyrkoruin. Ruinen är lämningarna efter en kyrka som Johanniterorden lät bygga under perioden I anslutning till klosterkyrkoruinen finns en källare och en gammal brunn. Spekulationerna kring källarens ålder och dess användningsområde har varit många och förmodligen har användningsområdet för källaren varit olika under olika tidsepoker. Under fyra dagar i september 2007 genomfördes en arkeologisk undersökning vid ruinen och i samband med det gjorde vi en dokumentation och undersökning av källaren och brunnen. Denna skrift är vårt försök att svara på de frågor som uppkom under arbetet och som vi inte har kunnat sluta fundera på: Varför byggde man en källare just här? Hur såg byggnaden ut från början och vad har hänt med den sen dess? Vi vet att vi inte kan resa i tiden och få svar på alla våra frågor, men vi kan i alla fall dokumentera nuläget och senare i rapporten diskutera oss fram till några alternativa användningsområden. Emma Angelin Holmén inspekterar källaren när vi först kom dit. 3
6 Flygfoto av Leif Gustavsson för Länsstyrelsen Kalmar län Flygfoto över klosterruinen med källaren i bildens överkant, ca 10 m söder om ruinen. Bakgrund och källmaterial Projekt Kronobäck, dess syfte och mål Projektets syfte är att genom det lokala engagemanget och platsens förutsättningar bidra till att långsiktigt utveckla Kronobäcks klosterruin som besöksmål med en stabil förankring i bygden. Vårt mål är att skapa ökad kunskap om klostret och dess historia och att ytterligare utveckla det lokala engagemanget för ruinen och dess framtid. Vi vill stärka Kronobäcks identitet som värdefull lokal kulturmiljö och bidra till utveckling av arrangemang, tjänster och produkter utifrån klostrets historia. En utvecklingsplan finns för att på sikt göra Kronobäck till ett besöksmål av rang. Historisk bakgrund Kronobäcks kloster ligger i Mönsterås kommun i Stranda härad. Kommunen är utpräglad slättbygd som genomflyts av två vattendrag, Emån och Alsterån och har en lång kustremsa mot Kalmarsund. Klosterkyrkoruinen är belägen kustnära några kilometer söder om Mönsterås köping med bara 600 meter till vattnet. Ruinens närområde består av öppen åkermark som i väster, norr och söder övergår i gles blandskog. Den ruin som är synlig idag härrör från Johanniterordens kyrkobyggnad som uppfördes på 1480-talet. Tidigare under medeltiden fanns här, vid olika tidpunkter, härbärge, kapell och hospital som sannolikt började byggas på platsen under 1200-talet. Det första som uppfördes var 4
7 Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin troligtvis ett litet härbärge och ett kapell. Härbärget och kapellet, som möjligen var samma byggnad, var till för människor som reste och behövde stanna och sova samt få andlig och lekamlig spis. Det låg bra placerat, längs en viktig väg. Under medeltiden växte sedan Mönsterås som en köping för Kråkerumgodset. Första gången som ett hospital omnämns i området var år Då donerades jord till hospitalet i Norrabygd av riksrådet Svante Polk Knutsson. Flera donationer gjordes till hospitalet, till exempel testamenterade Asrun Eriksdotter, med kopplingar till Kråkerum, en säng med sängkläder år beslutade riksrådet att ge Kronans spetal Kronobäck, som fordom kallades Oknebäck, med alla dess ägodelar i löst och fast, ränta och rättigheter till S:t Johannesorden och att bröderna i det kloster som där ska byggas, må njuta samma friheter och privilegier som Johanniterklostret i Eskilstuna. Johanniterna fick alltså överta hospitalet och de förväntades fortsätta vårda sjuka men även att bygga ett kloster på platsen. Den nya klosterkyrkan blev hela 65 meter lång. Johanniterna verkade sedan i Kronobäck fram till reformationen. Rhezelius genomförde en uppmätning och beskrivning av ruinen Söder om ruinen, på ungefär samma läge som dagens källare, har han ritat en mindre byggnad som mäter 13 gånger 18 alnar. År 1529 meddelar Gustav I (Vasa) att klostret åter ska bli ett hospital. Det är dock mycket tveksamt om löftet om denna åtgärd realiserades i verkligheten. Efter reformationen förföll klosterkyrkan snabbt och
8 tömdes klostret på föremål som därefter fördes över till Kalmar slott. År 1541 togs bland annat två klockor från Kronobäck och skickades till Gripsholm. Byggnaderna förföll efter hand och kyrkan revs delvis och stenen användes till kyrkobyggnaden i Mönsterås. Förfallet fortsatte och på 1630-talet uppges att kyrkobyggnaden sedan länge ha varit en ruin fullständigt överväxt med allt från hägg till tall. De övriga byggnaderna på området kom att användes som översteboställe vid Kalmar regemente. I slutet av 1700-talet anläggs en trädgård på södersidan av ruinen, som nu mer ses som ett romantiskt förtida byggnadsmonument. Tiden som översteboställe varade till 1870-talet. Det anlades ett trädgårdsmästeri vid klosterruinen i början av 1900-talet. Mäster Johansson bodde i det boningshus som fanns uppfört bredvid växthusen. Sture Holm började arbeta som lärling i trädgårdsmästeriet omkring Han övertog rörelsen i mars 1940 och flyttade in med fru Ella och sonen Lennart (som då var sex år gammal), efter att stället hade stått tomt och öde en tid. Sture arrenderade 2 hektar av dåvarande arrendator av Kronobäck, Karl Axel Cedergren. Sture fick börja renovera växthusen, som var placerade som ett U i anslutning till boningshuset och det fanns även ett mindre växthus mot den idag befintliga muren söder om källaren. På gården odlades bl.a. potatis, rotfrukter, bönor, hallon, jordgubbar, vinbär och olika snittblommor. Källaren användes som förvaring för de flesta grödorna och blommorna under vintern. Sommartid användes källaren till kylförvaring av matvaror och snittblommor. Den stensatta brunnen söder om källaren användes till att försörja både bostaden och trädgårdsmästeriet med vatten under hela året. Träbyggnaden söder om klostret användes mestadels av tiden som vedbod. När Sture Holm i slutet av 1940-talet köpte en gammal Volvo årsmodell 1924 med träratt, blev det istället garage. Familjen utökades 1940 med dottern Gun och 1949 av dottern Siv och som bodde där till 1960 när ett nytt hus byggdes 500 meter norr om klostret. Det gamla boningshuset revs sedan i slutet av 1960-talet. Man hade planerat att flytta trähuset till den nya tomten men pga. husbocksskador så kunde man inte genomföra flyttningen. Sture och Ella Holm avslutade sin trädgårdsmästeriverksamhet i slutet av 1970-talet och växthusen revs strax därefter. På 1900-talet ökade intresset för ruinen och på 1940-talet gjordes en utgrävning och restaurering av platsen och en mängd nya kunskaper om det forna livet vid Kronobäcks kloster kom fram restaurerades kyrkoruinen och flera vetenskapliga undersökningar genomfördes. 6
9 Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin En beskrivning I en beskrivning av Kronobäcks klosterkyrkoruin från 1634 finns en byggnad på ungefär samma plats som dagens källare. Byggnaden hade enligt beskrivningen bottenmåttet 13 x 18 alnar, se bild 3. från utsidan Källaren är byggd av i huvudsak ohuggen gråsten. Källaren har ett sadeltak i tegel som är relativt nutida. Det finns skillnader i murverket som indikerar att källaren troligtvis byggts om vid något tillfälle. Det troliga är att det ursprungligen har funnits en eller flera våningar över källarvåningen. Denna våning har troligen bestått av trä eller sten som senare har rivits och ersatts av nuvarande sadeltak. Vid ett första intryck av källaren har en expert på området sagt att detta är absolut en 1700-talskällare eller kanske ännu äldre. Framsidan av källaren, där dörren är belägen, har en markbas på 7,11 meter. Höjden från marken till sadeltakets nock är 2,90 meter. Gavlarnas höjd från marknivå till vindskivekant är c:a 1,20 meter. Baksidan av källaren, dvs. fasaden mot väster har en bottenlängd i markplanet på 6,6 meter = 11 alnar. Norrsidans nuvarande fasadyttermått är 12,2 meter = 20,3 alnar. Mycket olika storlekar av ohuggen sten finns i fasaden. Detta mått talar för att den ursprungliga källaren har försetts med ett ytter- eller förrum. Väggen mot brunnen verkar ha rasat och de synliga stenarna och kullen som finns mot brunnen kan mätas till att väggen har varit c:a 10,80 meter lång vilket i så fall skulle stämma bättre överens med de 18 alnar som angivits på ritningen från år Vid detta antagande så skulle avståndet mellan källaren och brunnen endast ha varit 3 meter, så munkarna behövde inte gå över ån efter vatten precis. Klosterruinen i Kronobäck uppmätt i samband med herrgårdsexpeditionen och insidan Källarens ytterdörr är av trä och öppnas inåt. Entrén till själva källaren är 2,5 meter lång och leder till nästa inåtgående trädörr. Golvet är lagom sluttande, några trappsteg finns alltså inte. Orsaken kan ju vara att hjulförsedda lastredskap har använts vid in- och uttransport. En annan teori är att det sluttande golvet var avpassat för inrullning av tunnor. En stor sten finns vid höger sida i gången, vilket kan förklaras av att nuvarande entré inte har funnits från början. Vid källarens ursprungliga dörröppning finns en kraftfull bjälke tvärs över dörröppningen, som här är 1,5 meter bred och 1,6 meter hög. 7
10 Dokumentationsritningar av källarens utsida. 8
11 Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Dokumentationsritningar av källarens insida. 9
12 När man kliver in i källaren känner man att Så här skall ju en källare se ut. Källarens innermått är 6 meter lång och 3,55 meter bred. Taket är välvt och mycket vackert. Dess högsta höjd är 2,04 meter. År 2007 gjordes en besiktning av Kalmar läns museums Lotta Lamke. Från hennes besiktnings-pm citeras följande: Stenkällarens murverk, i huvudsak av ohuggen gråsten, ger intrycket att källaren är från 1700-talet eller äldre. Skillnader i murverket indikerar att den troligen byggts om vid något tillfälle. Inne i källaren finns murade avsatser runt väggarna, delvis utförda i tegel. Golvet är täckt med tegel som förefaller vara yngre än övrigt stenmaterial. I direkt anslutning till källaren finns raserade stenväggar som visar att källaren inte varit fristående utan legat under en byggnad. Då det av en uppmätning från 1630-talet framgår att en byggnad funnits på denna plats, ses det som fullt möjligt att källaren härrör från den ursprungliga klosteranläggning, som ägde bestånd in på 1500-talet. Utmed båda långsidorna och dessutom på källarens västra vägg finns det uppbyggda bänkar. Bänken vid den innersta, västra väggen är centimeter hög medan bänkarna utefter långsidorna endast är 31 centimeter höga och 80 centimeter breda. I bänkarna finns inmurat ett antal handslagna tegelstenar med en helt annan storlek än talstegel. Möjligtvis skulle detta tegel kunna vara från stenkällarens ursprung. På västra väggen finns en gammal ventilgång som idag är igenmurad. Golvet är av tegelsten, som åldersmässigt kan dateras till början av 1900-talet. Eftersom det saknades några tegelstenar i golvet, så kunde vi enkelt konstatera att ett underliggande golvlager fanns och detta bestod av kalkbruk. Det troliga är att detta lager fungerat som golv under en tidsperiod. Även i kalkbruklagret fanns ett tidigare gjort hål och under kalkbruklagret fann vi ett svart lager av sot/kol. Till vänster om källaren kan man se en mindre höjd bestående av raseringsmassor. Möjligen är det även rester av grunden till den större byggnad som Rhezelius beskrev 1634? 10
13 Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Källaren uppstädad och klar. Eventuellt skulle detta tyda på att ett ännu äldre golvlager av lera eller stampat jordgolv. Ytterligare 10 cm djupare ned finns ett grus- och småstenslager som får förmodas vara naturligt. Efter vår dokumentation reparerade vi den tidigare håligheten och placerade in nya tegelstenar i golvet. På östra innerväggen, dvs. dörröppningsväggen, finns antydan till en glugg som är 60 centimeter bred och 38 centimeter hög. Gluggen kan ha funnits i en ursprunglig, eller i varje fall kanske tidigare yttervägg och då skulle våra tidigare nämnda 13 alnar (som yttermått) bättre motsvarat den inre delen av källaren. Eventuellt kan gluggen vara en del av en tidigare rökgång. Några belägg finns inte för detta men denna tänkbara funktion är inte helt otrolig. 11
14 Datering av bjälken i porten Från bjälken togs ett borrprov för dendrokronologisk datering som dock visade ett osäkert resultat. Två osäkra dateringar lämnades. Enligt det första daterades bjälken till 1720-tal. Om bjälken dock skulle vara tagen från sydsvenskt område så kunde den dateras till 1480-tal. För att få ett säkrare svar skickades samma prov för 14C-datering vilken visade, med 95 % säkerhet, att bjälken kan dateras till perioden Med de sammantagna resultaten blir då tolkningen att källarbyggnaden troligen uppförts under samma byggfas som klosterkyrkan, dvs. under slutet av 1400-talet. Brunnen I anslutning till källaren ligger en brunn. Avståndet mellan brunn och källare är 7 meter. Eftersom det är mycket troligt att källaren tidigare har varit större till ytan och de rivna eller raserade delarna troligen har legat i riktning mot brunnen så har kanske avståndet mellan dem endast varit några meter. Brunnens diameter i marknivån är 1,6 2,0 meter med ett djup på c:a 4 meter med en liten avsats på 2,4 m ned. Vid besiktningsdagen var vattnet 0,5 meter djupt i brunnen. En meter ned i brunnen har en stor sten lossnat och ramlat ner i botten på brunnen. Dessutom verkar ett tidigare brunnslock ligga på brunnsbotten. Enligt våra amatörmässiga bedömningar kan brunnen vara byggd och ombyggd vid två olika tillfällen. Den övre delen är byggd med mera oregelbundna stenar och dessa är fastkilade med mindre stenar. Den nedre delen verkar vara bättre stensatt. Slutsatsen av denna iakttagelse är att nederdelen av brunnen är betydligt äldre än ovandelen. Den dendrokronologiska dateringen gjordes av bjälken högst upp i bilden. Utöver dessa mätningar och beskrivningar så kan vi konstatera att friskt vatten krävdes för en stor klosteranläggning och det är därmed möjligt att denna brunn härstammar från 1400-talet, men inga bevis eller dokument finns för några som helst antaganden i denna riktning. Men vattenbehovet fanns, det vet vi i alla fall. 12
15 Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Sondmätning För att undersöka källarens eventuella avgränsning i väster och eventuellt hitta andra intressanta saker i marken så sondundersöktes ytan väster om källaren. Utgångspunkten var nuvarande trädgårdsmurens sydvästra hörn i en kvadrat om 25 meter väster om källaren. Verktyget som användes vid undersökningen liknande en isborr med en längsgående skåra. Sondningarna gjordes i ett rutnät med 2 meters avstånd och lucka. Varje sondning gjordes till ett djup av cm. Trots c:a 130 sondborrningar av fyra glada amatörer kunde inget av vikt dokumenteras. De flesta noteringarna är lite sand i botten annars var det enbart matjord. Det undersökta området innehöll med andra ord inte en antydan till murrester eller annat intressant. Jämförelser med andra Johanniterbyggnader Johanniterna har inte haft någon fastställd klosterplan för sina byggnader som exempelvis Cistercienserna, utan de har ofta övertagit befintliga byggnader och byggt ut dessa till ansenliga klosterkyrkor. Det bästa jämförelsematerialet utgörs av klostret i Eskilstuna och de sex danska Johanniterklostren. Vid en studie av en Redogörelse för de byggnadsarkeologiska undersökningarna av Eskilstuna kloster och slott skriven av Sune Zachrisson beskrivs Eskilstuna kloster och långhusets invändiga mått anges där till att vara 25 meter långt och 21,5 meter brett. Kronobäcks jämförbara mått är 26,5 x 21,5 meter vilket tyder på att moderklostret i Eskilstuna stått som modell vid byggnationen i Kronobäck. Det finns vid samtliga kloster någon form av klostervinge som går ut från kyrkan. Frågan är om någon liknande vinge även har funnits i Kronobäck och om då även källaren kan ha varit sammanbyggd med klosterkyrkan? När vi genomförde utgrävningen mellan källaren och klosterkyrkan så framkom bl.a. en stenläggning i Ruta 4 (Du72-002). Funktionen gick inte att fastställa men stenläggningen kan givetvis ha ett samband med källaren. Vad som ytterligare förvånade oss en aning vid utgrävningen var att de skelett som vi hittade mellan klosterkyrkan och källaren påträffades endast på c:a 50 cm djup. Eventuellt har någon bortschaktning av jordmassor gjorts just på denna yta, som förklarar denna ytliga begravning. Som en slutsats kan vi tyvärr inte peka på att byggnaderna har hängt ihop, men det är heller inte uteslutet. Rekonstruktion av källaren Efter att ha dokumenterat källaren tar vi amatörskribenter oss friheten att lite spekulera i hur källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin kan ha sett ut och vilken funktion den var ämnad för. Vi utgår för det första från att källaren har sitt ursprung från Johanniternas tid och att de arbetande Johanniterna troligtvis kom seglande från Danmark. Möjligen hade de då med sig diverse byggnadsmaterial, bl.a. grova bjälkar. 13
16 Vi utgår också ifrån att det har funnits en övervåning. Om övervåningen varit av trä eller sten vet vi inte säkert utan utgår endast från att en övervåning troligtvis har funnits. Överdelen har troligen varit större till ytan än källaren, vilket ju även kan förekomma även idag med en källare under endast delar av huset. Användningsområdet för denna våning får också bli en gissning, men vi tror att det kan ha varit en sovsal för munkar. Med hänsyn till placeringen av brunnen så är det ju också mycket troligt att munkarna använde överbyggnaden som bostad. En teori kan ju också vara att brunnen varit inbyggd i vår troliga källaröverbyggnad. Vad användes då den relativt rymliga källaren till under munkarnas tid? Det kanske är så enkelt att klostrets 26 gårdars brödsäd, rotfrukter, torkat och saltat kött, ostar mm förvarades här. All den fisk som torkats och saltats lagrades. Alla odlade medicinalväxter fanns upphängda i taket på avpassade störar. Allt det goda importerade vinet lagrades lagom kylt i för ändamålet välgjorda trätunnor. Klostrets starkare ölsortiment fick jäsa sig till önskvärd styrka och smak. Användningsområdet för källaren kan givetvis ha varit ett helt annat men det ovan nämnda låter så troligt att vi har fastnat för Att så måste det vara. Ett rekonstruktionsförslag av kyrkan och källaren. 14
17 Källaren vid Kronobäcks klosterkyrkoruin Sammanfattning Att en trolig medeltida källare kan engagera, roa, stimulera och fördjupa kunskapsnivån hos ett flertal amatörhistoriker så mycket är ganska otroligt. Övningarna tillsammans i kontaktnät Kronobäck har pågått under c:a 1,5 års tid med en systematisk kunskapsfördjupning i ämnet under Emma Angelin Holmens kunniga ledning. Att sedan dokumentera källaren under ledning av den kunniga Cecilia Ring gjorde att vi både deltog i arbetet som beordrades, samtidigt som vi i gruppen kunde diskutera fram och tillbaka om källarens ursprungliga utseende och även om dess troliga funktion. Allt från fängelsehåla till mer matnyttigt användande har diskuterats inom gruppen. Att vi på något sätt skall gå vidare med ytterligare någon kunskapsfördjupning är helt klart. Hur, när och vilken del är dock ännu inte bestämt. Brunnen är kanske nästa objekt. I samband med denna rapports upprättande konstaterar vi att vi bör fortsätta med vår undersökning av brunnen. Under våren 2009 bör vi göra en bottenundersökning av brunnen för att om möjligt erhålla mer kunskap om ålder mm. Området mellan den nylagda stenmuren och källaren kan vara en tänkbar sondmätningsyta, för att utröna vad som eventuellt kan finnas där. Ett annat forsknings- och utredningsprojekt skulle kunna vara att försöka utröna var de befintliga hypocaust-stenarna kommer in i bilden för vårt kloster (stenarna finns bevarade både i klosterkyrkan och på hembygdsgården). Varför skulle dessa stenar ha transporterats till Kronobäck utan att användas för sitt ursprungliga ändamål, d.v.s. som en medeltida värmeugn. Till sist kan vi väl bara konstatera att vi var ganska förvirrade redan när vi började dokumentera källaren och när vi nu lägger sista handen vid projektet till handlingarna, kan vi säga att vi är fortsatt förvirrade men på ett mycket, mycket högre plan. Profi ldokumentation i samband med utgrävningen
18 Referenser Angelin Holmén, Emma & Ring, Cecilia Kronobäcks klosterkyrkoruin. Arkeologisk undersökning. Kronobäck 1:1 och 1:7. Mönsterås socken, Småland. Kalmar Läns Museum Rapport Angelin Holmén, Emma m.fl. (Red.) Kronobäck mötesplats då som nu. Kalmar/ Mönsterås. Brunius, Jan & Ferm, Olle Det medeltida Sverige. 4 Småland. 2 Hanbörd, Stranda. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Lagerholm, Nils 1949, Johanniterordens klosterkyrka i Kronobäck. STRANDA Ivar Modéer (red.). Stranda härads hembygdsförenings årsskrift. Stockholm. Lamke, Lotta Två byggnader vid Kronobäcks klosterruin. Opublicerat besiktnings PM. Zachrisson, Sune Redogörelse för de byggnadsarkeologiska undersökningarna av Eskilstuna kloster och slott Eskilstuna stads museers årsbok
19
20 Dokumentation - Mönsterås kommuns hemsida Rapport Källaren i Kronobäck [ :22:10]
Kronobäcks klosterkyrkoruin
Kronobäcks klosterkyrkoruin Arkeologisk undersökning Kronobäck 1:1 och 1:7 Mönsterås socken, Småland Emma Angelin Holmén Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Rapport 2007 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum
Läs merVÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET
RAPPORT 2015:10 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET RAÄ 14, 16, 21 KV ÖRTAGÅRDEN 1:1 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Värmekulvert i Nunneklostret Innehåll
Läs merDomherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001
Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns
Läs merKulturlager från 1700-talet i Mariefred
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merMunka Ljungby 131:1, fornlämning 67
Arkeologisk kontroll samt arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning 2015 Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 OMBYGGNAD AV KYRKA Munka Ljungby socken, Ängelholms kommun Skåne län Skånearkeologi
Läs merDen s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk
Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...
Läs merRiseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21
2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv
Läs merFibertillskott i Övra Östa
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2014:31 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fibertillskott i Övra Östa Övra Östa 3:7, 1:2, 5:1, Knista kyrka 1:1, 1:2, Tegelsta 1:1, Knista socken, Lekebergs
Läs merGamla Staden 2:3, Ystad UPPFÖRANDE AV SOPHUS
Arkeologisk förundersökning 2013 Gamla Staden 2:3, Ystad UPPFÖRANDE AV SOPHUS RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2013:6 Lars Jönsson Arkeologisk förundersökning
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merByggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus
Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal
Läs merFrån RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875.
Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875. På denna gamla bild från 1875 ser vi korets södra portal, den sk Konfirmandporten. Den används bara vid konfirmationer, då konfirmanderna
Läs merAntikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg. RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45
1 Antikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701
Läs merKvarteret Helge And 17 i Arboga
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Helge And 17 i Arboga Västmanland, Arboga stad och kommun, RAÄ Arboga 34:1 Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK
Läs merOscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING
Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och
Läs merGårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning
Arkeologisk förundersökning Gårdstomt sökes Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 144 inför planerna på byggnation av djurstall och anläggande av gödselbrunn Askeryds socken i Aneby kommun Jönköpings län
Läs merPlatsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu
Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen
Läs merFORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne
FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne Våren 2007 utförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk förundersökning vid Lärjeholms gård, Hjällbo 55:1, på uppdrag av Länsstyrelsen
Läs merHenriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på
RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stensträngar och murar på Henriksdalsberget Arkeologisk förundersökning av vallanläggning vid Henriksdal, RAÄ 100:1-2, Nacka socken och kommun, Södermanland
Läs merLandskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010
September 2010 Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010 I Västerbottens fjällvärld skulle en arkeologisk utredning göras i närheten av Hemavan. På ditvägen kunde man köra en smal, backig och kurvig
Läs merOscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING
Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:4 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och
Läs merBO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift
BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift OMLÄGGNING AV SPÅN PÅ FASADER samt TJÄRNING 2009 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson Bo klockstapel under omläggning av spån på norra
Läs merStrandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län
Strandängen Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:68 Ann-Marie Nordman Rapport, ritningar: Ann-Marie Nordman
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08 Undersökning: Arkeologisk förundersökning Lst:s dnr: 431-34785-2012 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 257/13 917 Ansvarig för
Läs merTips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar
Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just
Läs merFöre detta Kungsängsskolan
Före detta Kungsängsskolan Arkeologisk utredning inför exploatering för bostadsändamål inom fastigheten Vingpennan 1:1, Jönköpings socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk
Läs merArkeologisk provundersökning
Arkeologisk provundersökning av Öskärskyrkogården, RAÄ 4, Holmöns socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Berit Andersson, Susanne Sundström & Anders Huggert
Läs merBoplatser i Svärtinge, för andra gången
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:13 ARKEOLOGisK FÖRUNdERsÖKNiNG Boplatser i Svärtinge, för andra gången Östergötland, Norrköpings socken och kommun, RAÄ 351 och 352, fastighet svärtinge 1:6. Leif Karlenby
Läs merÖvergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Läs merProjektet Trulsibrunn
Projektet Trulsibrunn I ett nära och varmt samarbete med våra beställare Ingrid Kristensson och Jan Rosengren har vi ritat ett trähus med många detaljer, på den fina tomten längs Trulsibrunnsvägen i Höllviken.
Läs merKyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Läs mer2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merHellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning
Hellmanska gården Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland Förundersökning i form av schaktningsövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2442 Michél Carlsson Allmänt kartmaterial:
Läs merLINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13
Rapport Arendus 2014:30 LINDE DUCKARVE 1:27 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Vid RAÄ Linde 13:1 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan
Läs merbirger jarls torn nya fynd 3 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u
birger jarls torn nya fynd 3 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Riddarholmen sedd från Stadshuset. Birger Jarls torn ligger på udden, i mitten av bilden. Till väster finns Överkommissariens hus
Läs merVäntinge 1:1, fornlämning 195
Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015
Läs merEkonomibyggnad Bondevrak 1:9
Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning
Läs merArkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland
Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade
Läs merElkablar vid Bergs slussar
Rapport 2010:40 Arkeologisk förundersökning Elkablar vid Bergs slussar Intill RAÄ 110 och 115 Bergs slussar Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N
Läs merFrån Lillå till Munkgata
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:24 Från Lillå till Munkgata Ett brofundament under Munkgatans asfalt Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Munkgatan Västerås stadsförsamling
Läs merKungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun
Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport
Läs merArkeologisk schaktningsövervakning. Uppsala slott. Landshövdingens trädgård. RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland.
Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens trädgård RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland Joakim Kjellberg 2 Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens
Läs merAlnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun
Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merBRUNNS SILVERGRUVA. Lena Berg Nilsson & Ola Nilsson. Besiktning och diskussion 2009-11-07, RAÄ 79 i Hedesunda socken, Gävle kommun, Gävleborgs län
BRUNNS SILVERGRUVA Besiktning och diskussion 2009-11-07, RAÄ 79 i Hedesunda socken, Gävle kommun, Gävleborgs län Lena Berg Nilsson & Ola Nilsson ARCMONTANA PM 2009:1 Bild på föregående sida: RAÄ 79 i Hedesunda
Läs merLilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1
Arkeologisk förundersökning 2014 Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 HUSBYGGE Källstorps socken, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:12 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merByggnation av en luftsolfångare
Sjöfartshögskolan Byggnation av en luftsolfångare Författare: Petter Backman Ronny Ottosson Driftteknikerprogammet 120 hp Examensarbete 6 hp Vårterminen 2013 Handledare: Jessica Kihlström Sjöfartshögskolan
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merSpöket i Sala Silvergruva
Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har
Läs merSkanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan
Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006 Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan Dokumentation i samband med avloppsgrävning, RAÄ 14 Skanör socken i Vellinge kommun Skåne
Läs merarkivrapport Inledning
Rapport nr: 2015:06 Projekt nr:1518 1(2) arkivrapport till. Sörmlands museum att; Kjell Taawo Box 314 611 37 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2015-09-29 förenklad
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Läs merBreton stor hund i litet format TEXT & FOTO OLLE OLSSON Lennart Berglund från Forsa
SKOGSFÅGELJAKT Breton-rasen är fortfarande liten i Sverige, men registreringarna blir fler för varje år som går. Följ med på skogsfågeljakt med jakthundsrasen som går mot strömmen. Breton stor hund i litet
Läs merSkapandet är det största i livet
Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet
Läs merViks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS
Arkeologisk undersökning 2015 Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:11 Lars Jönsson Arkeologisk undersökning
Läs merSchaktning på Torget i Vimmerby
Schaktning på Torget i Vimmerby Fornlämning 313, Vimmerby Stad & Kommun, Småland Arkeologisk förundersökning, 2007 Veronica Palm Rapport April 2007 Kalmar läns museum & Västerviks Museum RAPPORT Datum
Läs merEn historisk beskrivning av Nämndemansgården
En historisk beskrivning av Nämndemansgården Nämndemansgården eller Karhojagården som den tidigare kallades har anor från sent 1700-tal. Gården har vårdats och utvecklats under fem generationer och var
Läs merTitta in i medeltiden
Titta in i medeltiden Instruktioner för genomförandet av specialmärket Historikern godkänt av Finlands Scouter på Aboa Vetus & Ars Nova -museet Välkommen att undersöka historia! Att undersöka och studera
Läs merArboga medeltida stadsområde
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:35 Arboga medeltida stadsområde Antikvarisk kontroll invid ån RAÄ 34 Sämskmakaren 1 Arboga stad Västmanland Anna Lihammer Arboga medeltida stadsområde Antikvarisk
Läs merI skuggan av Köpings rådhus
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:17 I skuggan av Köpings rådhus Arkeologisk förundersökning Fornlämning Köping 148:1 Dana 10 Köpings stadsförsamling Köpings kommun Västmanland Ulf Alström I skuggan
Läs merVad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer.
Vad är ett torp? en del fick vara kvar och blev fritidshus. Förutom bostadhuset bestod torpet av flera andra byggnader, som var nödvändiga för att livet skulle fungera. Utedasset, vedboden, fähus för grisen
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs merMårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun
arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge
Läs merKyrkan 2, Skurups kyrka MARKARBETEN I KYRKAN
Arkeologisk förundersökning 2013 Kyrkan 2, Skurups kyrka MARKARBETEN I KYRKAN RAÄ Skurup 55:1, Skurups socken i Skurups kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2013:8 Lars Jönsson Arkeologisk förundersökning
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merÄVENTYRSVANDRING 2015
På söndagen satte vi oss på bussen till Allinge. Här såg vi de stora tälten och alla arrangemangen för Folkmødet som hålls på torsdag till söndag i denna vecka. Vi tog oss genast till det stora fältet,
Läs merHamnen Sigtuna, Uppland 2010-2011
Rapport Arkeologisk förundersökning (schaktningsövervakning) Hamnen Sigtuna, Uppland 2010-2011 Anders Wikström & Fedir Androsjtjuk Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193
Läs merKvarteret Indien i Ulricehamn
UV VÄST R AP PORT 2000:2 ARKEOLOGI SK U N DER SÖKN I NG Kvarteret Indien i Ulricehamn en arkeologisk undersökning på tomt 7. Västergötland, Ulricehamns stad, kvarteret Indien, RAÄ 65 Carina Bramstång UV
Läs merLedningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
Läs merFogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73
Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.
Läs merLärarhandledning lågstadiet
Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
Läs merAtt värna om de gamla
Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom
Läs mer1. Hembesök. Trollhättan 2015-12-18
Trollhättan 2015-12-18 Villor i tätort Så gräver du själv för fiberanslutning Den här guiden är för dig som bor i villa och tänker gräva själv för att ansluta dig till Trollhättan Energis öppna stadsnät.
Läs merARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan 11, 702 10 Örebro Telefon 019-609 04 10 www.arkeologgruppen.se arkeologgruppen@arkeologgruppen.
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:25 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv Järnlodet 16 Uppland, Norrtälje socken, Norrtälje kommun, del av RAÄ Norrtälje 42:1 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan
Läs merVilla Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.
Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-
Läs merFlatmarksgravar i Dvärred, Lindome
UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merFINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering 1971-1979. Del 4 av 4
FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 4 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 4 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 E-post: post@finspang.se
Läs merSmålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå
Smålandstorpet som rustats från topp till tå Att få tillstånd att rusta upp ett torp som ligger i ett naturreservat är inte det lättaste. Men Veimar Samuelsson gick noggrant tillväga och tillslut sa kommunen
Läs merHuseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Läs merStadshotellet i Enköping
Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst RAÄ 26 Kv Traktören Enköping Uppland Bent Syse 2002:18 2 Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merINSTALLATIONSGUIDE Vid fiberanslutning till villa
INSTALLATIONSGUIDE Vid fiberanslutning till villa En stabil framtid med fiber Snabbt, stabilt och säkert. Att installera fiber i sin villa öppnar teknikens motorväg in i framtiden. Du får möjligheter till
Läs merRapport 2014:21. Herrevadskloster. Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning 2004. Therese Ohlsson
Rapport 2014:21 Herrevadskloster Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning 2004. Therese Ohlsson Rapport 2014:21 Herrevadskloster Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning
Läs merUtvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.
Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt
Läs merFossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 Fastigheten Hackvads-Bo 1:14, Lekebergs kommun, Hackvads socken, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merGrönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården
Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
Läs merbyggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården
byggnadsvård Toresunds kyrka Toresunds kyrka 1:1, Toresunds socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården Dag Forssblad
Läs merarkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan
RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet
Läs merKilanda. Bebyggelsen:
Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt
Läs merI närheten av kung Sigges sten
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:01 ARKEOLOGisK ANTiKvARisK KONTROLL I närheten av kung Sigges sten Lunger 10:2, Götlunda 51:1 3, Götlunda socken, Arboga kommun, Närke, västmanlands län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merStugors och ladugårdars lägen
13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus
Läs merDen gamla prästgården i Västra Ryd
Rapport 2012:49 Arkeologisk utredning etapp 1 Den gamla prästgården i Västra Ryd Rydsnäs 1:24 Västra Ryds socken Ydre kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merSärskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merFortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva
Fortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva Ett räcke har satts upp för att det ska vara säkert att se ned i gruvan. Projektägare: Föreningen Hedesunda Silvergruvor, ideell förening Projektledare:
Läs mer