Vetenskapsrådet. Remissyttrande - Synpunkter på förslag till nationellt regionalfondsprogram för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning

Transkript

1 Datum Diarienummer Handläggare Birgitta Myrman Vetenskapsrådet Tillväxtverket Box Stockholm Remissyttrande - Synpunkter på förslag till nationellt regionalfondsprogram för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning Tematiskt mål 1: Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Vetenskapsrådet har uppmanats yttra sig över regeringsuppdraget Uppdrag att utarbeta ett förslag till nationellt regionalfondsprogram för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning (Europeiska regionala utvecklingsfonden) avseende program;,erwem (W2073/24P2/R7) och anför härmed följande. Vetenskapsrådets ställningstagande Vetenskapsrådet har i utarbetandet av det nationella regionalfondsprogrammet upprepade gånger fört fram att det tydligt bör framgå att samarbeten mellan industri/näringsliv och forskningsinfrastrukturer kan vara potentiella mottagare av stöd. Under arbetets gång har detta synsätt utvecklats. Vetenskapsrådet anser dock att detta ännu inte är helt tillfredsställande och vill på nytt framföra följande: VETENSKAPSRÅDET SWEDISH RESEARCH COUNCIL Postadress/Postal address Box 1035 SE Stockholm Sweden Besöksadress/Visiting address Västra Järnvägsgatan 3 Tel: +46X0) Fax: +46(0) Org. nr/vat No vetenskapsradet@vr.se I programmet ska det tydligt framgå att svenska forskningsinfrastrukturer kan få stöd för samarbete kring svenska styrkeområden med industri/näringsliv, andra innovationsmiljöer och privata aktörer i andra regioner. En viktig del är att göra forskningsinfrastrukturer tillgängliga för andra aktörer inom regionerna och utanför och att underlätta för aktörer kring ett visst styrkeområde att samverka mellan regioner och internationellt. Det ska också finnas möjlighet för forskningsinffastrukturer att starta samarbeten, nätverk, noder etc. utifrån egna utvecklingsbehov. Det kan gälla samarbeten med lokala, nationella och internationella företag för att t.ex. konstruera högteknologiska instrument

2 oeb utrustning eller att utveeklakunskapsbascrbade öppna innovationsarenor inom tlt som t.ex. materialforskning, rymdteknik oeb Lite Seienees. Oå stödet är avmyeket begränsad omfattning(200 miljoner på7år) bör stödet begränsas till förskningsintrastrukturer som kan inkluderasiregionemas strategier för smart speeialisering oeb samtidigt bidra till att stärka innovationsmiljöeribela landet. Oet kan oekså gälla förskningsintrastrukturer som kan bidra till att strategier för smart speeialisering kring regionala styrkeområden tas tramide regioner där detta inte finns oeb stärka den där den finns. För att förtydliga inriktningen ytterligare bör exempel på forskingsinfrastrukturer ges, det kan vara F men även andra. mvetenskapsrådet synpunkter är svåra att rymmas inom lnvesteringsprioriteringlbörlnvesteringsprioritering2 finnas med om detta underlättar för samarbete mellan forskingsinffastruktureroebindustrinäringslivattfåstöd. Motiv oob argument Myndigbeten bar tagit lasta på de målsättningar som regeringen angeriuppdragsbeskrivningen att "Oet är viktigt att det nationella prorammet bidrar till att stärka de regionala försknlng eb innovationsmiljöema för att därigenom skapa innovativa oeb konkurrenskartiga företag. 7 o.öv g larbetet med att ta fram programmet barvetenskapsrådet upprepade gånger trambävt vikten av att svensk forskningsinfrastruktur ska tydliggöras.vetenskapsrådetmenar att samverkan mellanforskingsinfrastruktur oeb industrinäringsliv ärenbetydelsefullkomponentiregionernas smarta speeialisering oeb som sådan myeket viktig för att stödja det nationella regionalföndsprogrammet syfte att skapa samarbete över regionsgränsema. centrala oeb distribuerade förskningsintrastrukturer är innovativa miljöer som starkt bidrar till att skapa teknikutveokling oeb arbetstillfällen regionalt oeb nationellt. Oe fungerar olla som noder 2

3 isamarbeten mellan akademi oeh näringsliv oeh underlättar att knyta upp projekts forskningsinfrastrukturer har internationella kopplingar. Förlaget till nations till förskingsinfrastrukturer, inte minst för internationell infrastrnktursomessiskåneoehelscatinorrbotten.oessa representerar en kunskapsinriktning kring svenska styrkeområden som har en stark innovationspotentialirespektive region. Oe är inte bara en del av regionemas smarta speeialisering som medför att företag, förskningsoentra oeh universitet arbetar tillsammans tor att identifiera respektive regions mest lovande speeialisering utan är oekså viktiga resurser för nationell försknlng ooh utveekling inom sina respektive sektorer.ldenmeningen uppfyller forskningsinfrastrukturer de prioriteringar oeh fökusering av insatser under perioden som Efl kommissionen pekat ut. Stödidet nationella programmet till svensk industrisamverkan oeh samhällsbyggnad vid t.ex. uppbyggnad oeh användning av forskniingsinfrastrukturisverige, Europa oeh globalt, öppnar samtidigt upp för fler privata investeringar. Programmet kan aktivt gynna förskningsinfrastrukturerisverige att söka samarbetemed företag oeh pariermed marknadsnära behov oeh kunskap, att samarbeta med akademi oeh offentlig sektor oeh genom dessa relationeruppnåtillväxtoehsysselsättningiregionema. Projekt där förskningsintrastrukturer samarbetar över regiongränser, sektorsgränser oeh internationellt gör det samtidigt lättare för företag att komma åt kunskaper oeh faeiliteter som normalt är stängda. Sverige deltariflera europeiska satsningarpå forskningsinfrastrukturer.några av dem, exempelvis neutronkällan European Spallation Souree,MaxlVsynkotronlab oeh E1SCAT rymdradar, ärplaeeradeisverige. Andra har förlagt betydande verksamhetisverige, som exempelvis Eiobanker(f3BMRl), Hioinförmatik(ElESElexir),Växthusgasövervakning(lS), medan ännu fler har nationella noderisverige, exempelvis European SoeialSurvey,registerförskningsinfrastrukturerna ESSOAoeh Share, biodiversitets data inom EifeVateh oeh CiElE samt beräkningsresurser inom Praee. Eör att förenkla programmets riktlinjer för hur forskningsinfrastrukturer kan bidra till den soeioekonomiska utveklingeniregionema oeh bli delar av det nationella strukturföndsprogrammetanservetenskapsrådetattspeeifika exempel bör ges.ess oeh synkrotronen MAX IViSkåne oeh 3

4 Vetenskapsrådet radaranläggningen EISCAT 3D i Norrbotten är goda exempel som gärna kan framhållas. 4(5)

5 Vänskapsrådet Bakgrund Vetenskapsrådet bar tått regeringens uppdrag att tillsammans med Tillväxtverket(samordnare),VEOVAoebEnergimyndigbeten gemensamt utarbeta ett förslag till nationellt regionalföndsprogram för målet "Investeringaritillväxt oeb sysselsättning inom den Europeiskautveeklingsfönden för programperioden ". Den samlade kompetensenimyndigbetema ska enligt uppdraget tas tillvaraiutarbetandet av förslaget. Vetenskapsrådet bar deltagitiarbetet med att utarbeta den del som rörtemal:stärka försknlng, teknisk utveekling oeb innovation, yndigbeten bar aktivt bidragit med synpunkter oeb förslag till skrivningar utitrånvetenskapsrådet kompetensområde oeb de riktlinjer som gesiuppdraget samt de EU-riktlinjer som tinns för programmet. Eeslutiärdet bar tittats av generaldirektör illevlillnerii avföraltningsebeföranenanderoebfönasjeppson,t.f. föredragande barvarit Birgitta vlyrman Birgitta Myrman Kopia Näringsdepartementet Utbildningsdepartementet VINNOVA Energimyndigheten 5(5)