Detta frågekompendium är avsett att användas i kombination med kompendiet för utbildning av provledare inom Svenska Vorstehklubben.

Transkript

1 SVENSKA VORSTEHKLUBBEN PROVLEDARUTBILDNING, FRÅGEKOMPENDIUM MED SVAR Detta frågekompendium är avsett att användas i kombination med kompendiet för utbildning av provledare inom Svenska Vorstehklubben. Det är upp till utbildningsledaren att säkerställa att den senaste versionen av utbildningsmaterialet förevisas kursdeltagarna. Revision SVK/Domarkommittén

2 Svenska Vorstehklubben 1 (7) Diskussionsfrågor Jaktprovsregler/Kompendium för provledare Jaktprovsreglerna är fastställda av Svenska Kennelklubben (SKK/JhK) att gälla under tidsperioden Diskutera vad som kan föranleda ett s.k. force majeure-beslut och vad som gäller avseende redan uppkomna kostnader i händelse av att något sådant inträffar och hur detta kan påverka de till provet anmälda deltagarna. 2. Diskutera vad som gäller för rätten att delta på prov förutom att deltagaren är medlem i SVK eller motsvarande rasklubb i övriga nordiska länder. 4 SVK:s jaktprovsregler Rätt att delta och hinder för deltagande. 3. Diskutera vad som gäller beträffande startordning vid jaktprov - 7 Svenska Vorstehklubbenregler för jaktprov. 4. Diskutera 9 Svenska Vorstehklubben; regler för jaktprov-fältarbete och apportarbete. Lägg speciell vikt vid att diskutera hur hunden ska söka, fatta stånd, resa och apportera fågel för att det ska räknas till hundens fördel. 5. Diskutera vad som i allmänhet gäller för genomförandet av vattenmomentet. Lägg speciellt fokus på viltart på apportobjekten, hur både förare och hund ska förhålla sig omedelbart före och under momentets genomförande. 6. Diskutera hur ett korrekt genomförande av ett spårarbete bör ske och hur både hund och förare ska/bör agera i de olika momenten före, under och efter spårarbetet med utgångspunkt i vad som står att läsa i våra jaktprovsregler Diskutera vad som gäller beträffande inlämnande av protest (se jaktprovsreglerna, 15 Protest). 8. Diskutera vad som är lämpligt beträffande fördelning av arbetsuppgifter och ansvar vid genomförande av ett jakt-/eftersöksprov (se Kompendiet Utbildning av provledare inom Svenska Vorstehklubben ). 9. Om fokus för provledarutbildningen ligger på utbildning av provledare för viltspårsprov läggs stor vikt vid denna diskussionspunkt: Gå tillsammans med kursdeltagarna igenom reglerna för viltspårprov som finns att läsa/ladda ner på Om fokus för provledarutbildningen ligger på utbildning av provledare för fullbruksprov läggs stor vikt vid denna diskussionspunkt: Diskutera provgrenarna som hundarna prövas i under fullbruksprov och vilka regler som gäller för dessa grenar. Aktuellt regelverk finns att ladda ner på Dela upp kursdeltagarna i 3 grupper och be deltagarna i varje grupp under en tid läsa in sig på PM:en för provledare och PM för Lokalavdelning vid prov. Varje grupp ställer sedan frågor till de övriga 2 grupperna utifrån det PM som gruppen studerat. 12. Diskutera regler för utsättande av vilt.

3 Svenska Vorstehklubben 2 (7) Övningsfrågor Jaktprovsregler/Provledarkompendium 1. Vad är syftet/ändamålet med SVK:s provverksamhet? o Provens ändamål är att under jaktmässiga former bedöma hundarnas jaktegenskaper till gagn för avel och viltvård samt att stimulera intresset för väldresserade hundar. 2. Vilka hundraser äger rätt att starta i provverksamhet anordnad av SVK eller någon av SVK:s lokalavdelningar? o Rätt att delta har hundar av SVK:s raser, dvs. Korthårig vorsteh, Långhårig vorsteh, Strävhårig vorsteh, Kleiner münsterländer, Grosser münsterländer och Ungersk vizsla. 3. Vad gäller beträffande lokalavdelnings skyldighet att anmäla tid och plats för provets genomförande och räcker det med att både lokalavdelning inom SVK samt SVK centralt godkänt provprogrammet för säsongen? o Jaktprov kungörs genom SVK och anordnas av SVK eller dess lokalavdelningar. Prov ska till tid och plats vara godkänt av SVK. Vid provet ska tjänstgöra domare som godkänts av SVK. Efter ansökan hos SVK kan lokalavdelning inom dessa regler anordna särskilt prov. Anvisningar för sådant prov utfärdar SVK. 4. Kan vilken medlem av SVK som helst ta på sig provledarrollen, om personen i fråga har kännedom om provens genomförande, jaktprovsregler och tillämpningen av dessa? o Nej, personen måste förutom ovanstående också vara godkänd av SVK som provledare. 5. Vad är du skyldig att som provledare göra om en hund under ett prov visar aggressivitet och attackerar andra hundar och/eller människor? o Hund som under prov uppvisar ett oacceptabelt beteende genom att visa aggressivitet, göra utfall eller på annat sätt uppträda hotfullt mot människor och/eller andra hundar ska avvisas från provet. Tjänstgörande domare och funktionär (provledare, kommissarie m fl.) är skyldig att på särskild blankett skriftligen till SKK rapportera då hund under prov visat oacceptabelt beteende enligt ovan. Det åligger den arrangerande avdelningen att tillse att blanketten finns tillgänglig vid provet. 6. Behöver en medlem av Norsk Vorstehhund klubb lösa medlemskap i SVK för att delta på prov anordnade i Sverige av SVK? o Rätt att delta har hund av SVK:s raser tillhörig medlem i SVK eller i motsvarande utländsk vorstehklubb och förd av medlem i SVK eller i motsvarande utländsk vorstehklubb. 7. Vad gör du om du i egenskap av provledare ser en provdeltagare som använder kopplet för att aga sin hund? o Aga av hund är förbjuden! Detta påtalas förslagsvis vid morgonens provgenomgång varför du som provledare bör, om detta sker, omedelbart påtala för deltagaren att han/hon kommer att diskvalificeras och meddela SVK:s huvudstyrelse om det inträffade. 8. En ägare med en hund som vid anmälningstillfället inte fyllt 24 månader ringer för att fråga vad som gäller angående klassindelningen. Hunden kommer vid provtillfället att ha uppnått 24 månaders ålder. Vilken klass skall föraren starta i? o Öppen klass.

4 Svenska Vorstehklubben 3 (7) 9. Om du startat i eftersöksgrenar i unghundsklass ett år, får du då om hunden fortfarande nästa år uppfyller kriterierna för unghundsklassen (dvs. yngre än 24 månader) nyttja resultatet från föregående års eftersöksgrenar? o Ja. 10. Får du i någon annan klass nyttja resultat från eftersöksgrenar från föregående år för att starta i samma klass nästkommande år? o Nej. 11. Om du har en hund som erövrat ett förstapris i öppen klass (ÖKL) med fältbetyg 8 i fältgrenen, i vilken klass ska hunden starta vid nästa provtillfälle, som är ett delat prov? a. I EKL, om hunden i övrigt är godkänd för start i denna klass, dvs. har erhållit godkänt betyg i eftersöksgrenar i elitklass. 12. Kan du som förare starta hunden i eftersöksgrenar i både öppen och elitklass under ett och samma prov? o Ja. 13. Vilka är de ingående delgrenarna i ett jaktprov? o Fält-, släpspårs-, vatten- och apportarbete. 14. Vad är skillnaden mellan ett delat och ett odelat prov? o Vid ett odelat prov provas hundarna i alla de i jaktprovet ingående delgrenarna vid ett och samma tillfälle. Vid ett delat prov provas hundarna i eftersöksgrenarna vid ett tillfälle och fältmomenten vid ett (senare) tillfälle. Resultat från eventuellt tidigare genomförda eftersöksgrenar i ett delat prov kan ej tillgodoräknas ett odelat provs poäng, men ett odelat provs poäng för eftersöksgrenar kan tillgodoräknas vid ett senare delat prov. 15. Vad är skillnaden mellan ett ordinarie och ett särskilt prov? o ordinarie prov; lokalavdelningens styrelse ordnar förutsättningarna för provet. o särskilt prov; den enskilde medlemmen ordnar förutsättningarna för provet. Det är endast SVK:s egna prov som kan arrangeras som särskilda prov, vilket alltså innebär att det inte är möjligt att arrangera viltspårprov som särskilt prov. 16. Vilka betyg räknas som godkända betyg i var och en av de i jaktprovet ingående delgrenarna? o 4 10 räknas som godkända betyg. 17. Vad gäller beträffande tillstånd från berörda markägare/jakträttsinnehavare vid jaktprovsverksamhet? o Vid jaktprov och jaktträning måste det alltid finnas tillstånd för verksamheten från berörd markägare/jakträttsinnehavare. Kontrollera att det vid all provverksamhet finns avtal, muntligt eller skriftligt, mellan lokalavdelningen och den som innehar marken! Ibland kan det vara nödvändigt att informera även den lokala polismyndigheten om provaktivitet.

5 Svenska Vorstehklubben 4 (7) 18. Ni har planerat att anordna ett jaktprov på fältfågel under icke ordinarie jakttid, där ni också kommer att fälla fågel. Vad måste du som provledare medverka till att så sker? o För att fälla fågel i samband med fältprov under icke jakttid krävs dispens. Dispensansökan ställs till respektive länsstyrelse. Ansökningshandlingen utformas efter länsstyrelsens önskemål och måste sändas in i god tid före det planerade provet. Skicka gärna en kopia för kännedom till länsjaktvårdsföreningen i det aktuella området. Länsjaktvårdsföreningen kan på detta sätt förbereda sig inför det yttrande som länsstyrelsen kommer att efterfråga. 19. Hur många hundar är lämpligt att ha per provgrupp och dag om det gäller ett fjäll-, eller fältprov? o Får max 12 och bör högst 10, hundar starta per dag och domare. 20. Hur många hundar är lämpligt om provet är ett skogsprov? o Får max 6 och bör högst 5 hundar starta per dag och domare. 21. Vad gäller beträffande vårprov och de skidor som hundförarna antagligen färdas på? o Vid jaktprov får hundförare inte använda skidor med skarpa kanter på grund av skaderisken för deltagande hundar. 22. Vad gäller för medförande av apportvilt under provdagen? o Apportvilt i tillräcklig omfattning skall medföras varje provgrupp. Viltet skall i möjligaste mån vara relevant till provunderlaget. 23. Vilka utnämningar skall göras vid riksprov och andra internationella prov förutom att delge var och en av de deltagande hundarna kritik och pris? o Vid riksprov och andra internationella prov ska alltid bästa hund utses i respektive klass, i EKL ska dessutom näst bästa hund utses, och domaren/domarna ska avgöra om CACIT o ev. även R-CACIT ska utdelas. 24. Vad bör du som provledare se till att så sker innan du låter första ÖKL-, eller EKL-hund starta vattenarbetet när provdagen börjar? o Använd en förhund för att bryta vattnet och därigenom skapa lika förutsättningar för alla efter förhunden startande hundar. 25. Vilken typ av vapen bör användas vid avlossande av skott i samband med vattengrenarna? o Hagelgevär eller 9 mm startpistol eller motsvarande. 26. Vad betyder (eg) och (eff) i domarprotokollet? o Ej godkänd respektive Ej för fågel. 27. Vilka är koefficienterna för var och en av de ingående delgrenarna i ett jaktprov? o Fältarbete: 10, Släpspårsarbete: 3, Vattenarbete: 5, Apportarbete: Hur räknas totalpoängen ut? o Varje betyg i var och en av delgrenarna multipliceras med motsvarande koefficient och en poäng för varje delgren erhålls. Delpoängen summeras därefter till en totalsumma.

6 Svenska Vorstehklubben 5 (7) 29. Vad är kriterierna för ett förstapris, ett andrapris respektive ett tredjepris vid jaktprov? o För första pris erfordras 160 poäng, dock lägst betyg 7 i fältarbete. För andra pris erfordras 120 poäng, dock lägst betyg 5 i fältarbete. För tredje pris erfordras 80 poäng. 30. Hur provas hundarna normalt under fjäll- och fältprov till skillnad mot under skogsprov? o Parvis till skillnad mot under skogsprov då hundarna normalt provas en och en. 31. Får du ha en beeper på din hund då terrängförhållandena är sådana att hjälpmedlet kan gynna dig att hitta igen hunden då den fattat stånd för fågel? o Nej. Ingen annan teknisk utrustning än pingla, halsband och/eller täcke får användas. Utformningen av dessa ska godkännas av domaren. I provområde där varg kan förekomma kan lokalavdelning ansöka hos SVK/HS om att fås möjlighet att använda GPS, då enligt särskilda föreskrifter. 32. Hur långt ut från strandkanten skall apportviltet kastas vid genomförande av vattenarbete i öppen klass? o meter. 33. Vad är skillnaden mellan ett vattenarbete i öppen klass och i elitklass? o I elitklass läggs viltet ut i förväg och utan att skott avlossas. Föraren är dock medveten om viltets position. I öppenklass avlossas ett skott och apportviltet kastas under iakttagande av både hund och förare. 34. I vilken ordning skall funktionären som ska sitta i båten instrueras att skjuta respektive kasta apportobjektet? o Först skott, sedan kast i en hög båge väl (i luften) synligt för det startande ekipaget. 35. Vad gäller beträffande vattendjupet vid genomförande av vattenarbetet? o Vattendjupet skall vara sådant att hunden simmar minst halva den fastlagda sträckan om meter. 36. Vad bör du som provledare tänka på beträffande ej ännu startade ekipage uppehållsplats under genomförandet av vattenapporten? o Att övriga startande anvisas en plats därifrån de EJ i förväg kan iaktta händelseförloppet. 37. Vad är min- och maxvikter för vilt som ska användas i elitklassens (EKL) släpspårsmoment? o Min 3 och max 7 kg. 38. Är det tillrådligt att anpassa apportviltets storlek till de fysiska förutsättningarna hos den startande hundens ras? o Viltets vikt ska anpassas till de fysiska förutsättningarna för den startande hundens ras. 39. Hur långt ska släpspåret vara i UKL, ÖKL och EKL och vilka är huvudprinciperna för spårläggningen? o I UKL ska spåret vara 100 m långt och i ÖKL och EKL 200 meter långt. Spåret bör läggas i medvind och i svaga bukter. Spårets start markeras.

7 Svenska Vorstehklubben 6 (7) 40. Får du i UKL följa hunden i dess spårarbete under hela spårets längd? o Ja, i en lina minst 5 meter bakom hunden. 41. Kan domaren ta hjälp av en provledare för att avgöra exempelvis om en viss hund förföljde fågel eller inte. o Nej, domaren ska vid bedömningen av fältmomentet endast ta hänsyn till egna iakttagelser. Vid genomförande av släpspårsprov (eftersöksgrenar), kan domaren välja att inhämta information från spårdragaren om vad som skett vid spårslut. 42. Kan provdeltagare få fälla fågel över egen hund? o Ja, om domaren så beslutar vid skogsprov. 43. Vilken princip är lämplig att följa när det gäller prov i eftersöksgrenar och anpassning till startande funktionärer, domare och förare med löptikar? o Att startordningen anpassas på ett sätt som gör att den ursprungliga startordningen störs i så liten utsträckning som möjligt, allt för att undvika missförstånd bland de deltagande. 44. Hur långt mellan varje individuellt spår bör det MINST vara för att förhindra att spåren korsar varandra och att hundarna störs av närliggande spår? o 75 meter. 45. Vad ska spårläggaren göra då han når spårslutet? o Gömma sig i närheten av spårslutet och iaktta vad som händer. 46. Har domaren rätt att konsultera spårläggaren angående vad som skedde då hunden nådde spårslutet? o Ja, som stöd för sin bedömning. 47. Vad gäller för förvaring av vilt i anslutning till spårläggning och vattenarbete? o Förvara alltid spårviltet så att det utan tvivel inte påverkar de startande hundarna. 48. Vems skyldighet är det att tillse att respektive hunds egenskapsblankett ifylls? o Domaren ansvarar för att respektive hunds egenskapsblankett ifylls vid provets avslutande. Blanketten ska ifyllas med domarberättelse, egenskapssiffror, uppnådda poäng och ska vara undertecknad av domaren med namn och domarkod. 49. Vem är ytterst ansvarig för att gällande jaktprovsregler åtföljs vid ett särskilt prov? o Den arrangerande lokalavdelningen och provledaren. 50. Hur många förare och hundar skall minst delta för genomförandet av ett särskilt prov? o Min 2 förare och 3 hundar. 51. Kan ett särskilt prov genomföras som ett odelat prov? o Prov kan i samtliga klasser genomföras som odelat eller som delat prov.

8 Svenska Vorstehklubben 7 (7) 52. Kan en lokalavdelning genomföra särskilda prov inom en annan lokalavdelnings geografiska område? o Ja, det är dock viktigt att den arrangerande avdelningen/medlemmen ansvarar för domare, provledare, administration och marker med jakträttsbevis. Arrangerande avdelning är skyldig att i förväg tillfråga den lokalavdelning där provmarken är belägen om tillstånd, bl. a för att undvika att prov inte genomförs där lokalavdelningen planerar ett eget prov samt kontroller att tidpunkt för provet ligger inom ramen för provprogrammet som fastslagits av SVK. 53. Är det möjligt att genomföra 2 särskilda prov inom samma område under en och samma dag? o Under en och samma provdag får endast ett särskilt prov genomföras inom samma område med samma domare, funktionärer och deltagare. 54. Är det någon skillnad i ansvarsfördelning mellan provledare och domare när det gäller ifyllande av egenskapsblankett mellan ett särskilt och ett ordinarie prov? o Nej. 55. Vilket dokument bör du som provledare ha till hands före, under och efter din tjänstgöring som provledare vid ett prov? o PM för provledare som är en del av utbildningskompendiet för utbildning av provledare inom SVK. PM:et utgör också ett referensmaterial och en checklista för att nödvändiga aktiviteter och åtgärder är utförda före, under och efter provet. 56. Vad bör du som domare, provledare, funktionär eller kommissarie göra i god tid innan provets genomförande? o Läsa igenom, repetera och kritiskt granska både aktuellt regelverk samt PM och eventuell övrig information från SVK gällande provens anordnande. 57. Kan man i syfte att genomföra ett jaktprov sätta ut fågel för att säkerställa fågeltillgången under jaktprovet? o Utsättning av fågel i samband med jaktprovsverksamhet får ske endast där utsättningen är ett normalt led i viltvårdsarbetet, och endast i marker som har för det aktuella viltslaget lämplig biotop samt klimatologiska förutsättningar för viltets långsiktiga överlevnad. 58. Vilken är den yngsta ålder som ett utsatt fälthöns får ha vid jaktprovstillfället? o 12 veckor. 59. Vad gäller beträffande hur länge innan ett provtillfälle fågel får sättas ut i marken? o Prov är inte tillåtet på rapphöns som utsatts mindre än en månad före provtillfället, eller på fasan som utsatts mindre än två månader före provtillfället. 60. Vilket är det allmänna rådet och rekommendationen när det gäller prov på utsatt respektive vild fågel? o Där det överhuvudtaget är möjligt ska prov hållas på naturligt förekommande fågel medan prov på utsatt fågel ska hållas med största möjliga restriktivitet. Detta dokument är föremål för kontinuerliga uppdateringar och förbättringar i takt med att våra provformer utvecklas och våra jaktprovsregler ändras. Synpunkter och förslag på förbättringar skickas till SVK/Domarkommitté.