Författare: Regelkommittén Utgåva Regeländringsförslag 2017

Transkript

1 REMISSUTGAVA Regeländringsförslag 2017

2 FörslagtilländringaravseendeJAKTPROVS-ochCHAMPIONATSREGLER Nedan i rött förslag till ny skrivning. Överstruken text utgår. Motiveringar till ändringsförlagen anges efter respektive i blått. Jaktprovsregler 2 RÄTT ATT DELTA OCH HINDER FÖR DELTAGANDE Rätt att delta Rätt att delta har hund av SVKs raser tillhörig medlem i SVK eller i motsvarande utländsk vorstehklubb och förd av medlem i SVK eller i motsvarande utländsk vorstehklubb. För rätt till deltagande gäller därutöver att 1) svenskägd hund ska vid anmälningstidens utgång vara registrerad i SKK. dock kan svenskägd hund som är född före ha norskt registreringsnummer; 2) utlandsägd hund ska vara införd till Sverige i enlighet med svenska införselbestämmelser, och för utlandsägd hund ska bör kopia av registreringsbeviset medfölja anmälningsblanketten till provet eller överlämnas till arrangören inför provstarten. Motiv: Redaktionell ändring. Vid år 2017 kommer ingen Norskägd hund född före 2001 att vara aktuell som provdeltagare. Dagens moderna sätt att via webben anmäla hund medger inte att enkelt bifoga en kopia på hunds regbevis. 9 FÄLTARBETE OCH APPORTARBETE Hunden ska provas som stående fågelhund vid prov på ripa, fält- eller skogsfågel. Annan jaktbar fågel eller annat vilt må kan beslutas godkännas av SVK. Hundarna provas parvis. Då förhållandena inte medger parvis prövning, exempelvis i täckt terräng eller vid dimma, provas hundarna en och en. Ingen annan teknisk utrustning än pingla, halsband och/eller täcke får användas. Utformningen av dessa ska godkännas av domaren. För fältbetyg 4 ska hunden provas under minst 20 minuter, för fältbetyg 5 och 6 minst 30 minuter och för fältbetyg 7 och däröver gäller för UKL riktvärdet 45 minuter minst och för ÖKL och EKL riktvärdet 60 minuter. Domaren bedömer när hunden är färdigprovad och kan då också tillämpa en kortare provtid. Så snart domaren bedömer att en hund inte kommer att kunna godkännas har domaren rätt att avbryta provet för hunden i fråga. I UKL ska särskilt värdesättas tidigt utvecklade och arbetsvilliga hundar med god jaktlust och goda jaktanlag. Eventuella brister i dressyren får inte i nämnvärd grad påverka betygsättningen av helhetsintrycket. I UKL behöver fågel inte fällas men i jaktbar situation ska skott lossas i samband med stånd och resning eller flog. Domaren avgör om situationen är jaktbar. Betyget påverkas inte av huruvida fågel fälls eller inte. I ÖKL och EKL ska skott ha lossats i samband med stånd och resning eller flog för att hunden ska kunna godkännas. Vidare bör fågel vara fälld i samband med stånd och resning. samt ska minst två fågeltagningar ha förekommit för att betyg 8 eller högre ska kunna sättas på fältarbetet. Om hunden uppvisar ett korrekt fågelarbete och helhetsintrycket i övrigt är utmärkt är detta tillräckligt för att även betyg 8 eller högre skall kunna utdelas. Hundens förmåga att under rådande förhållanden finna och behandla vilt liksom dess allmänna jaktegenskaper ska noga uppmärksammas. Övrig efterföljande text i 9 är orörd. Motiv: Jaktprovet är till för att bedöma hundens jaktliga egenskaper (se 1 sista stycket i jaktprovsreglerna) och helhetsprestationen betygsätts. Dock påverkas möjligheterna till bedömning allt oftare av yttre faktorer såsom vilttillgång, lagar och regler samt lokala förbud och andra faktorer. Det är då viktigt att bedömningen baseras på kvalitativa prestationer och inte av kvantitativa sådana. Därför måste regelverket vara sådant att det gagnar vår verksamhet och att det ger oss möjligheter att genom SVKs egna beslut som beskrivs i domaranvisningar, reglera tillämpning och bedömning vid våra prov. Reglerna får inte vara så strikta att vi låser in oss i att gång efter annan

3 tvingas revidera reglerna av ovan nämnda skäl eller göra tolkningar vars tillämpningar inte alltid kan anses vara helt juridiskt korrekta. T.ex. klimatpåverkan föranleder redan nu att frågan om jakt på ripa diskuteras. Att anse att en fågel är jaktbar är inte hållbart om provet hålls på plats där arten inte är tillåten för jakt, något som blir allt vanligare regionalt och lokalt. Att anse att fågeln är jaktbar bara för att den kan jagas på annan plats är en allt för enkel och självpåtagen tolkning av vad som menas med jaktbar. Annan fågel eller vilt: Om fågel plötsligt inte får jagas av något skäl, generellt, regionalt eller lokalt, skall det inte få påverka möjligheten till bedömning av hundens jaktegenskaper. Hunden vet inte att det är så och dess jaktliga egenskaper är inte förändrade. Det kan då bli så att vi kan behöva involvera annat vilt i bedömningen. Så görs redan betr. stånd för hare eller kanin varför det bör nämnas i reglerna som annat vilt. Beslut om vilka viltarter som kan räknas till godo ska fattas av SVK själva. Vi ska dock utnyttja den möjligheten på ett sådant sätt att det inte kommer i konflikt med förbud och bevarandefrågor eller etiska hänsynstaganden. Provtid: Erfarenhetsmässigt tillför inte lång provtid något i UKL. För kvalitativt duktiga hundar tillför inte lång provtid något och redan nu tillämpas att hunden endast springer med för att komma upp i provtid. Dock bör inte en hunds provtid understiga 45 min. De hundar som inte visar synnerligt gott arbete bör dock få chansen att provas fullt ut så att en korrekt bedömning kan göras. Provningen måste bli kvalitativt effektiv men här är domarens ansvar stort och måste kopplas till en tydlig händelsebeskrivning. En fågel: Det är domaren som skall kunna avgöra hundens kvalité i stort och fågelarbetet i synnerhet. I dag är det på sina platser allt oftare stora svårigheter att kunna få hundar för mer än en fågel. Då är det inte effektivt att de hundar vilka uppvisar synnerligt gott arbete skall behöva visa sin förmåga ytterligare. Dessutom blir det om fågeln fälls, ännu färre kvar i provmarken. Dålig fågeltillgång missgynnar ofta de hundar som provas i norra Sverige och ofta blir de hundarna utan fågel. I södra delen av landet kan det på sina platser vara tvärt om genom stora utsättningar och aktiv viltvård. Det får inte var så att en hund inte kan bli premierad på sin hemmabiotop på grund av dålig fågeltillgång, det måste bli jämlikt. Att bli tvungen att resa långa sträckor till stora kostnader gynnar inte provverksamheten och inte heller medlemsvården. 10 VATTENARBETE Hundens vattenpassion samt dess förmåga att arbeta och apportera i vatten ska provas. Vid startplatsen ska domaren meddela föraren provområdets gränser. Särskild tidsfrist för vattenarbetets utförande bör inte meddelas men domaren har rätt att avbryta provet. Hundar som ännu inte provats ska anvisas en bestämd uppehållsplats från vilken de inte kan iaktta pågående vattenarbete. Vid vattenarbetet ska användas för ändamålet lämplig fågel. Hunden ska på förarens kommando raskt och villigt gå i vattnet. Hunden ska rätta apportgreppet efter villebrådets tyngd och art och bringa det till föraren. Apportgreppet får inte vara sådant att det skadar viltet. Extra hjälp såsom ytterligare skott eller stenkastning får inte förekomma. I UKL utförs vattenarbetet genom apportering av en på öppet vatten utkastad fågel. Skott avlossas inte. Vattendjupet ska vara sådant att hunden måste simma minst halva sträckan. I ÖKL utförs vattenarbetet genom eftersök och apportering av en i vass eller annan döljande vegetation omedelbart efter skott utkastad fågel. Själva utkastet ska vara högt så att hunden har möjlighet att iaktta förloppet. Fågeln ska kastas ca meter från stranden beroende på provplatsen och vattentemperaturen. Vattendjupet ska vara sådant att hunden måste simma minst halva denna sträcka. Hunden ska sitta okopplad vid sidan av föraren och förhålla sig lugn i skott och kast. Hund som går i skott eller kast kan inte erhålla högsta betyg. I EKL utförs vattenarbetet genom eftersök och apportering av en två i vass eller annan döljande vegetation utlagd fågel utlagda fåglar. Denna De läggs ut osynligt för hunden. Skott avlossas inte. Föraren ska anvisas fallplatsen fallplatserna. Söket får dirigeras av föraren från stranden med kommandon och handtecken. Fågeln Fåglarna ska ligga ca respektive ca meter från stranden beroende på provplatsen och vattentemperaturen och från varandra i skilda riktningar. Avståndet till en av fåglarna skall kräva simdjup på minst halva sträckan. Vattendjupet ska vara sådant att hunden måste simma minst halva denna sträcka. För fullt betyg skall båda fåglarna apporteras korrekt och avlämnas i förarens hand. Annat apportobjekt kan beslutas godkännas av SVK. Motiv: Under senare år har arbetsprestation och upplägg vid vattenapportering, särskilt i EKL, blivit mindre god och visar inte vad vi eftersträvar. Därför föreslås att i EKL skärpa till kravet så att man får förutsättningar för att bättre bedöma hundarna prestation avseende arbetsvilja och kontakt.

4 Vi har hittills varit nöjda med att se hunden simma minst halva sträckan till apportobjektet. Det kan vi fortfarande nöja oss med i EKL och i stället fokusera på hundens arbetsförmåga samt dirigerbarhet då så krävs. Det innebär att en av fåglarna kan läggas ut i ett område som inte innebär simning ändar fram till fågeln. Championatsregler SKK Utställnings- och championatsregler - GRUPP 7 stående fågelhundar (sid 72 och 74) Begär ändring av kraven för nuvarande Jaktchampionat. Svenskt jaktprovschampionat, SE JCh Två 1:a pris i elitklass i Sverige. varav minst ett fältbetyg ska ha erövrats vid ordinarie prov. Ett 1:a pris i elitklass kan bytas ut mot ett 1:a pris på fullbruksprov. Betyget godkänd i anlagsklass på viltspårprov. Lägst Good eller 2:a pris vid kvalitetsbedömning efter 15 månaders ålder på utställning. Motiv: När det gäller benämningarna Ordinarie respektive Särskilda prov skapar detta stora problem för såväl arrangörer som provdeltagare. Allt oftare ställs prov in, senast Riksprovet på grund av dålig fågeltillgång samt ett prov som saboterades och fick avbrytas. Dessutom missgynnar det tikarna i det fall de löper eller är skendräktiga vid tillfällen då ordinarie prov hålls. Det har allt oftare skapat sådan trängsel om platserna vid proven att alla inte kan beredas plats vid dessa. Kraven på våra hundar måste formuleras som kvalitativa krav och inte blanda in andra indirekta krav. När nu ett rent Viltspårschampionat införts från 2014 finns inte längre någon anledning att viltspårskravet skall ingå i vårt traditionella championat. Om man värnar om rasernas mångsidighet blir därmed Fullbruksprovet den disciplin vilken skall ta hand om detta. I en tid av krympande medlemskår ger det nu gällande sättet att hantera våra championat inte ett incitament till ett medlemstillskott. Ett sätt att öka medlemmarnas intresse har t.ex. varit införandet av viltspårschampionat. Det är nu dags att se över förutsättningarna för de övriga provformerna inom SVK. (Notera att våra raser är berättigade till 17 ytterligare championatsvarianter för vilka SVK inte har huvudmannaskap) Ordinarie prov: Kravet är en kvarleva från tiden då möjligheten att anordna särskilda prov på fält infördes. Det var en kompromiss för att införa dessa då man vid den tiden inte litade på domarkårens opartiskhet. Det förhållandet finns inte längre och vi har full kontroll och insyn över proven och dess genomförande. Begär om att införa Svenskt Fullbrukschampionat, SE FBCH Meriteringskrav för FBP-championat (tills vidare avseende SVK raser) Två 1:a pris på Fullbruksprov i Sverige. Lägst Good eller 2:a pris vid kvalitetsbedömning efter 15 månaders ålder på utställning. OBS Viltspår ingår i FBP som en disciplin vilken inte betygsätts på samma sätt om för ett rent viltspårsprov. Meriter från våra ordinarie jaktprov och viltspår kan inte räknas till godo för FBCH. Nytt championat: Fullbrukschampionat införs. Renodla kraven: Det är inte vare sig praktiskt eller korrekt att blanda delmeriter från olika provformer. Hanteringen blir omständlig för både ägare, SVK och SKK och därmed föga trovärdig och kan med fog ifrågasättas då betygssättningen inte är identiskt oavsett uppnått resultat.

5 Vi måste alltså renodla våra championat och inte blanda meriter från olika discipliner. Om begäran att införa ett FBP-championat godkänns måste FBP-meriter tas bort från SE JCH-kraven för i vart fall SVKs raser. Se vidare i text ovan. Meritkravets omfattning överensstämmer med det som gäller för vårt Svenska jaktprovschampionat OBS I grupp 7 har fler raser (epagneul francais; bracco italiano; spinone samt övriga raser grupp 7) rätt att räkna sig tillgodo merit i FBP för ett SE JCH. Därför måste samråd ske så att det är klart vilka krav som gäller och hävdas inom resp. rasklubb. Det kan innebära att SKF måste begära ändringar i sina championatsregler. Ett Fullbruksprov är öppet för alla ovan nämnda raser oavsett arrangör. Dock mig veterligen är SVK den enda klubb som har utbildade domare för FBP.