Vad vinner vi på att investera i utanförskapet till arbetslivet? Vi blundar, vi håller för öronen, men vi vet...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad vinner vi på att investera i utanförskapet till arbetslivet? Vi blundar, vi håller för öronen, men vi vet..."

Transkript

1 Vad vinner vi på att investera i utanförskapet till arbetslivet? Vi blundar, vi håller för öronen, men vi vet... Delrapport 2 av 3 Inom projekt Hållbar jämställdhet Smart ekonomi Borås Stad 2014

2 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte och tillvägagångssätt 3 Del 1 4 Varför synliggöra förvärvsarbete utifrån perspektivet utanförskap? 4 Fyra typer av insatser 6 Del 2 9 Hur ser arbetsstrukturen ut i Sverige? 9 Arbetslöshet 10 Arbetslöshetens olika grupper och olika perspektiv 12 Sammanfattningen är att utanför kostar 16 Del 3 17 Hur gör man i Borås Stad? 17 Arbetslivsförvaltningen i Borås 17 Fritid och Folkhälsa i Borås Stad 17 Brygghuset i Borås Stad 19 Skolan och unga i informationsansvaret, generellt och i Borås Stad 19 OSA-anställningar på Tekniska förvaltningen i Borås Stad 24 Kai 48 år 26 Reflektioner på Kais livsväg utifrån ett socialt och ekonomiskt perspektiv 26 Borås Stads integrationsarbete 27 Aisha 25 år - ett räkneexempel från Botkyrka kommun 28 Kai och Aisha är Smart ekonomi 29 Del 4 30 Försörjningsstöd 30 Arena försörjningsstöd, ett exempel från Borås 31 Psykisk ohälsa och långtidssjukskrivningar 32 Pensionärer 33 I kriminalitet 35 När börjar pojkarna gå på våldets väg? 36 Andemeningen med detta avsnitt 38 Del 5 39 Hur blir det Smart ekonomi av ett analytiskt resonemang? 39 Vad vinner vi på att investera i utanförskap till arbetslivet? 39 Reflektioner och vidare frågor 40 Slutord 42 1

3 borås stad 2014 Bakgrund Denna rapport, Vad vinner vi på att investera i utanförskapet till arbetslivet? färdigställs i januari 2014 då Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) precis avslutat sitt Program för Hållbar jämställdhet (Håj). Borås Stad medverkade i Håj-projektet 2010 samt Rapporten ingår i Smart ekonomi som varit ett delprojekt inom Håj. Borås Stad har redan publicerat rapporten Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an?. SKL har i sin tur skrivit Pojkars betyg och priset för utanförskap utifrån Borås betygsrapport. Stadens tredje rapport i detta delprojekt Vad vinner vi på att investera preventivt i fallskador, kommer inom kort. Smart ekonomi initierades då SKL bildade en Högnivågrupp för hållbar jämställdhet. Den bestod av ett 70-tal personer från den högsta politiska ledningen och de högsta cheferna i de kommuner och landsting som deltog i Håj. Syftet med gruppen var att stärka förutsättningarna för ett aktivt ägarskap till jämställdhetsprojektet samt att de förbättringar som uppnåddes skulle bli bestående. Högnivågruppens fokus var sambandet mellan jämställdhet, kvalitetsutveckling och ekonomi. Många i gruppen lyfte fram att det krävdes ekonomiska argument ( money talks ) för att behålla mjuka frågor på dagordningen. Beslutsfattarna behövde argument och konkreta exempel på att jämställdhetsarbete inte enbart handlade om rättvisa och mänskliga rättigheter, utan att det också ledde till kvalitetshöjningar, effektivitetsvinster och hållbar tillväxt. Syftet med delprojektet Smart ekonomi har varit att beskriva kommunalekonomiska vinster av jämställdhetsintegrering genom att: Ta fram konkreta exempel från den kommunala vardagen där det finns en tydlig koppling mellan jämställdhet och ekonomi. Ta fram beräkningsmodeller som SKL:s medlemmar kan använda för att ta fram egna exempel. SKL:s Smart ekonomi genomfördes i samarbete mellan Botkyrka kommun, Göteborgs Stad, Borås Stad, Lycksele kommun, Örebro kommun, Kristinehamn och Karlskoga kommuner och Stockholms läns landsting. Tre konkreta exempel i Borås Stad Arbetsgruppen för Smart ekonomi i Borås Stad valde hösten 2012 att belysa tre exempel utifrån Borås Stads Välfärdsbokslut: - Godkända betyg i årskurs 9 - Förvärvsarbete - Fallskador (höftledsfrakturer) Två exempel i rapporten har beräknats av företaget Payoff AB. Dessa exempel blir underlag för det fortsatta arbetet med både gender budgeting och sociala investeringar inom kommunen. 2

4 Syfte och tillvägagångssätt Eftersom Smart ekonomi är det övergripande syftet vi vill beskriva exemplet förvärvsarbete både utifrån ett livstidsperspektiv och ett samhällsperspektiv med fokus på genus och ekonomi. Livstidsperspektivet får belysa individen och dennes dilemman och pris, samhällsperspektivet får belysa gruppen och de samhällskostnader som uppstår. Rapportens titel Vad vinner vi på att investera i utanförskapet till arbetslivet pekar på att vi försöker komma åt alla varför, alltså orsak och verkan, helhetsperspektiv och komplexitet. Vi vill synliggöra kollektiva mönster och samhälleliga strukturer som upprätthåller utanförskapet och istället genom medvetenhet möjliggöra för flickor och pojkar, kvinnor och män. Om vi synliggör och möjliggör för samtliga medborgare och brukare är övertygelsen att Smart ekonomi blir en naturlig synergieffekt. Borås Stad synliggör förvärvsarbete av flera olika skäl: Borås Stads Kommunfullmäktige har beslutat att införa gender budget Borås Stads Kommunfullmäktige har beslutat att införa sociala investeringar Borås Stads Kommunfullmäktige har beslutat att införa heltidsarbete till alla anställda Borås Stad ska arbeta preventivt utifrån ett folkhälsoperspektiv Borås Stad satsar helhetsmässigt på grundskolan via en handlingsplan Lust att lära möjligheter att lyckas. Förvärvsarbete är ett komplext område och handlar på ett samhällsmässigt plan om arbetsmarknadspolitik, samhällsekonomi, välfärdsstrukturer och socialförsäkringssystemet. Det handlar på individnivå om försörjning, trygghet, ekonomiska möjligheter till boende och val av fritid, men också om pensionen. Detta mångfacetterade område inbegriper också konsekvenser som utanförskap, svårigheter och ibland rena omöjligheter. Rapporten inleds med del 1 som beskriver varför vi valt perspektivet utanförskap, sedan följer ett kort resonemang som handlar om fyra typer av insatser: främjande, förebyggande, rehabiliterande och i efterhand. Del 2 belyser arbetsstrukturen i Sverige och innebörden av arbetslöshet utifrån olika perspektiv. Rapportens del 3 inleds med en presentation av Borås Stads arbete mot arbetslöshet och utanförskap. Olika grupper som berörs av arbetslöshet åskådliggörs och konsekvenser av arbetslösheten synliggörs. Kostnader påvisas. Tre räkneexempel presenteras, två från företaget Payoff AB och ett från Botkyrka kommun. Ett individuellt exempel och ett samhälleligt exempel visas. Det individuella exemplet är ett referat från en intervju med Kai, 48 år och hans brokiga livsväg fram till en OSA-anställning. Det samhälleliga exemplet är en illustration av hur försörjningsstödet ömsesidigt interagerar med kringliggande samhällsaktörer. I del 4 åskådliggörs de olika grupperna som omnämnts i del 3. I rapportens sista del görs ett försök att visa hur ett analytiskt resonemang kan bli till Smart ekonomi. Rapporten avslutas med reflektioner och vidare frågor. Ett varmt tack till Kai som öppet delade med sig av sina livserfarenheter! 3

5 borås stad 2014 Del 1 Varför synliggöra förvärvsarbete utifrån perspektivet utanförskap? Att hamna utanför arbetsmarknaden kostar både för den enskilde och för samhället. Att inte klara skolan kostar. Att vara arbetslös kostar. Att vara sjuk eller råka ut för olyckor kostar. Att vara bidragstagare kostar. Att bli dömd för brott kostar. Det kostar på vägen mot utanförskap, i utanförskap och på vägen från utanförskap. Malmökommissionen 1 har under två år tagit fram 32 rapporter och en samlande slutrapport. Kommissionen har haft i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för hur hälsan ska kunna förbättras för alla Malmöbor, särskilt för de mest utsatta. Uppdraget innebar att ta sig an komplex problematik som kräver långsiktiga strategiska beslut och åtgärder. Dessa rapporter är viktiga även för Borås Stads arbete. Rapporternas komplexa problematiseringar är nycklar till att lösa den problematik som vi alla är medvetna om, men som trots vetskap får fortgå. På SKL:s webbsida om Ekonomi och framtid, kan man läsa: Hur ska framtidens Sverige klara sina åtaganden? Hur ska ansvaret fördelas mellan stat, kommuner och landsting? Behöver man göra ändringar i Sveriges administrativa indelning? Det enda man säkert vet om framtiden är att den blir annorlunda. Men man kan ändå göra kvalificerade gissningar. Något som går relativt väl att förutsäga på några års sikt är den så kallade demografiska utvecklingen. Vi vet exempelvis att den allt äldre befolkningen ändrar förutsättningarna för folkhälsan och hälso- och sjukvården. Andelen äldre kommer att öka kraftigt fram till år 2020, med behov av service, omsorg och vård. Samtidigt minskar den produktiva delen av befolkningen, vilket gör utmaningen att finansiera vården än större. De sedan 1990-talets början kraftigt ökade vårdbehoven har hanterats genom gränsöverskridande strukturförändringar som resulterat i bättre resursutnyttjande. För att klara de framtida utmaningarna krävs ständiga prognoser och en långsiktig planering som tar hänsyn till förutsägelser, möjligheter och hot. Sådana studier görs såväl i kommuner som i landsting och landets regioner. Bra framtidsprognoser är avgörande för att de politiska besluten fattas på rätt grunder. För att klara de framtida utmaningarna krävs också en väl fungerande och anpassad samhällsorganisation. Nedan följer kort en inblick i vad utanförskap till arbetslivet betyder ur ett större samhällsperspektiv om man ser till statistik. I Sverige finns idag 9,6 miljoner medborgare personer är sysselsatta, män och kvinnor. Antalet heltidsarbetande är män och kvinnor. - Enligt SCB är statistiskt arbetslösa (män är något mer arbetslösa). - Enligt Ekonomifakta var ungdomar i arbetslöshet 2012 ( studerande). - Enligt Skolverket klarar 23 % av eleverna inte godkända betyg i 9:an (för pojkar 26 % och flickor 19 %). - Enligt Brå var (flest pojkar) dömda för ungdomsbrottslighet De som erhöll försörjningsstöd 2012, var personer (hälften kvinnor och hälften män). 1 4

6 - År 2012 fattades lagföringsbeslut om brott (83 % män och 17 % kvinnor). Fördelningen har varit likartad de senaste tio åren (Brå). 41 % återfaller i nytt lagfört brott inom tre år efter en lagföring eller frigivning. - Det finns sammanlagt i bidragssystemen. Det finns minst utanför utanförskapet i det dolda, utanför all statistik. - Till pension kommer 50 % från utanförskap till arbetslivet, dvs. från arbetslöshet, sjukskrivning samt sjukersättning och 50 % från arbete. En särskild problematik i Malmös befolkningsstruktur är det dolda Malmö alla dem som av olika anledningar inte räknas med eller är osynliggjorda i statistiken. En ökad andel av befolkningen lever vid sidan av etablerade och erkända levnadssätt, i Malmö beräknas denna grupp uppgå till ca personer. Det kan handla om människor som helt enkelt inte finns registrerade på olika etablerade arenor som den officiella arbetsmarknaden, studiesystem eller åtgärder för arbetslösa och sjuka. Därutöver tillkommer personer som lever illegalt i staden, ofta kallade papperslösa personer. Här finns uppenbara kunskapsluckor såväl i myndigheters statistikföring och funktionssätt som i forskningens obesvarade frågor kring en ökad andel människor som lever vid sidan av etablerade system (Malmökommissionen.) Ovanstående statistik visar att 4,7 miljoner människor arbetar, en halv miljon är arbetslösa, en miljon människor var i (och helt utanför) bidragssystemet, var femte elev klarar inte skolan, brott begås varje år och hälften av alla arbetsföra arbetar inte ända fram till pensionen. Det betyder att minst 1,5 miljon människor är utanför arbetslivet. Det är 15 % av Sveriges befolkning eller 21 % av alla i arbetsför ålder (15-74 år). Det innebär att en femtedel av alla arbetsföra medborgare är utanför arbetslivet. En femtedel av alla arbetsföra medborgare är utanför arbetslivet. Idag förs en samhällsdiskussion om vad människor och grupper kostar. Det är bra om man använder kostnader i syfte att förstå orsakssamband (varför) samt vad och hur saker ska åtgärdas. Att däremot använda olika gruppers kostnader som politiska argument gör att gemene man får skeva uppfattningar om samhällsekonomi och vad olika grupper kostar. Den stora skillnaden är att vissa grupper framförs som kostsamma medan andra grupper inte beräknats (i jämförelse) utan tas för självklara. Resultatet blir då att vissa grupper verkar mer kostsamma. Om kostnader ska redovisas på grupper måste också orsak samt åtgärder visas. Förståelsen är ett måste. Om man googlar på människors kostnader kommer ofta gruppen invandrare upp. Den gruppen ses som en kostnad. Men alla kostar i ett samhälle. Alla samhällsmedborgare kan reduceras till en kostnad. Allt och alla kan sättas en prislapp på och summeras. Samtliga barn och unga i Sverige som går gratis i skolan under ca 13 år kostar. Räknat på 1,3 miljoner elever blir summan för deras 13-åriga skolgång ofantliga kronor, eller klarare uttryckt 2 biljoner kronor. Alla barn har dessutom fri tandvård och läkarvård. Det kostar. Samtliga svenska medborgare har subventionerad sjukvård och läkemedel. Det kostar kolossalt mycket. Att låna gratis på biblioteket kostar. Alla som kvalificerar sig till socialförsäkringssystemet har rätt till sjukkassa. Det kostar. Alla har rätt till försörjningsstöd. Det kostar. Allting kostar! 5

7 borås stad 2014 Det mesta finansieras via skattemedel. Alla som får möjlighet att arbeta kan bidra via skatt. De som hamnar utanför arbetslivet måste få en chans att tillhöra och därmed bidra. De grupper som är utanför arbetslivet, har de möjligheter att få inträde på arbetsmarknaden? Människan är dessutom betydligt mer än en kostnad. Människans komplexa livshistoria med positiva och negativa livshändelser måste få finnas med både i samhällsstrukturen och i samhällsekonomin. Fyra typer av insatser Inom folkhälsa, hälsoekonomi och personalekonomi används begreppen främjande, förebyggande och rehabiliterande. För att analysera olika typer av insatser kan de tre begreppen tillsammans med ett fjärde, i efterhand, användas för att synliggöra hur resurser används och fördelas. Med hjälp att dessa fyra begrepp kan man se när i tid insatser görs och vad kostnaden blir för varje insats. 1. Att agera med främjande insatser. Ibland används också begreppet promotiva insatser. Främjande insatser innebär att arbeta med friskfaktorer för att uppnå generella hälsovinster. Insatserna riktar sig till alla och ger eller kan ge effekter på en rad olika hälsoproblem. 2. Att handla förebyggande. Ibland används också begreppet preventivt. Förebyggande insatser kan gälla alla, men riktar sig ofta till riskgrupper. 3. Att göra återanpassande insatser. Oftast används begreppet rehabiliterande. Dessa insatser gäller de grupper som uppvisar sjukdom, skador, missbruk eller annat. Rehabilitering betyder hjälp tillbaka. I rapporten används genomgående begreppet rehabiliterande. 4. Att reagera i efterhand. Här finns inget begrepp att använda. I efterhand betyder att sätta in insatser när något redan hänt, eller som man ibland uttrycker det när skadan redan är skedd. Dessa insatser gäller de grupper som återfinns i långtgående negativa spiraler t.ex. i fängelser, på behandlingshem och i långtidssjukskrivningar. Att reagera i efterhand betyder att man har väntat med insatser eller att man inte lyckats med de insatser som gjorts på vägen. Om man reagerar i efterhand kan det till och med handla om att lindra och begränsa skadan. Ovanstående begrepp kan användas som analysverktyg vid ekonomiska beräkningar. Här nämns några exempel på samhälleliga kostnader som kan ses som rehabiliterande kostnader och/eller efterhandskostnader: - Alla olyckstyper i Sverige kostar 65 miljarder varje år. - Mäns brottlighet kostade förra året 31 miljarder (kvinnors brottslighet 6 miljarder). - Enligt Brå kostar ett mord 70 miljoner. I Sverige sker ca 100 mord varje år. - Att hålla alla läktare fria från våld i fotbollsallsvenskan och vid ishockeymatcher kostade 90 miljoner (2013). - Samtliga rattfylleribrott 2012 kostade 90 miljoner kronor. - Nationalekonomerna Nilsson och Wadeskog menar att en kriminell ungdom över livstid kan kosta 200 miljoner och ett krogslagsmål räknat över livstid kan kosta 75 miljoner. - Våldet i nära relationer uppskattas till 3 miljarder årligen. Försäkringskassans kostnader för sjukskrivningar för kvinnor utsatta för våld beräknas till 350 miljoner om året. - Samtliga sjukskrivingar (kvinnor är dubbelt så mycket sjukskrivna än män) förespås kosta 26 miljarder under Enligt Tobaksfakta kostar medicinska skadeverkningar och sjukskrivningar till följd av rökning 26 miljarder varje år. - Den psykiska ohälsan beräknas till 70 miljarder varje år. - Under 2012 betalade kommunerna ut 10,6 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd. 6

8 Listan kan göras lång. Om man väldigt slarvigt summerar ovanstående poster och utgår från att de alla är en årskostnad, blir summan över 200 negativa miljarder, årligen. Om man istället, efter konstens alla regler summerade samtliga negativa (efterhands) årskostnader i Sverige, plus alla negativa kostnader av engångskaraktär, vilken summa skulle det då handla om? Vi lever med den motsägelsefulla föreställningen att offentlig sektor har knappa resurser och bottenlösa behov att fylla. Kanske är resurserna knappa när det kommer till främjande och förebyggande insatser, men inte när det gäller rehabiliterande insatser och särskilt inte när det gäller efterhandsinsatser - där är det snarare tvärtom. Där spenderas hundratals miljarder på olika mänskliga lidanden och tragedier som tillåtits gå för långt. Högnivågruppen (SKL) som bestod av politisk ledning och kommunchefer sökte ekonomiska argument för att behålla mjuka frågor på dagordningen. Money talks. Men, lika viktigt som det är att hitta ekonomiska argument, lika viktigt är det att se samband, helheter, hitta gemensam förståelse och ett gemensamt språk för utanförskapet i en komplex värld. Ut ett ekonomiskt perspektiv kan man se främjande insatser som investerande, samma sak gäller de förebyggande insatserna. Rehabiliterande insatser kan ses både som investerande och som kostnader. Om människor rehabiliteras och återkommer till arbete, till hälsa och välbefinnande är det en temporär kostnad (därmed en investerande insats) som så småningom lönar sig ekonomiskt. Men om människor inte lyckas att ta sig tillbaka kan det få oanade konsekvenser för både individen och samhällsekonomin. Efterhandsinsatser är rena kostnader som genererar ett högt pris för både individen och samhället i stort. Det är därför angeläget att reagera på fakta, statistik och kostnader för att bromsa t.ex. rattfylleri, ohälsa, kriminalitet, våld, arbetslöshet och olyckor. Det är viktigt att förstå att myndigheter (staten), landsting och kommuner har olika roller. Förutom att landsting och kommuner är politiskt styrda så har alla instanser olika uppdrag, riktningar, målsättningar och budgetförutsättningar. Sist i rapporten finns kort information om kommuner, landsting, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Varje budget är redan från början förbrukad till förutsedda utgifter... 7

9 borås stad 2014 Allmänt kan sägas att alla kommuner gör många investeringar i människor, vägar, vatten, avlopp, skolor, äldreboenden, kultur, etc. Kommunernas arbete har stor betydelse för hur övriga samhällsinstanser kommer att behöva agera. Om kommunerna inte lyckas med sina uppdrag och investeringar kommer det att kosta för hela samhället. Idag är kommunernas resurser begränsade såtillvida att det främjande och preventiva arbetet inte lyckats få det resursutrymme som krävs, utan Sverige reagerar och agerar rehabiliterande och i efterhand vilket medför att övervägande resurser förbrukas där. Det är som om vi reagerar först när det kostar och inte när någon signalerar, utan det måste hända först innan insatser sätts in. Det beror på att man har inte råd. Det finns inte pengar i vars och ens budget att lösa allt som borde vara självklart att lösa. I varje budget är varje krona och öre riktad, d.v.s. inga främjande och preventiva puckelpengar finns att tillgå. Varje budget är redan från början förbrukad till förutsedda utgifter som drift, personal och planerade uppdrag gentemot brukare och medborgare. Det betyder att inget får hända utöver den planerade verksamheten. Men så fungerar inte verkligheten. Där händer både stora och små oförutsedda saker dagligen. Klart att insatser görs, men de görs utifrån budgetförutsättningar som sätter ramar på insatsen. Vare sig den är tillräcklig eller inte. Och det är sant att pengarna inte finns, för de används till rehabiliterande åtgärder och efterhandsåtgärder. Om vi ser till verklighetskartan och belyser hur stort ansvar som vilar på kommunerna kan vi se att om kommunerna inte lyckas med alla elever i skolan kan det med stor sannolikhet medföra ohälsa, arbetslöshet, tidigt missbruk och ungdomsbrottslighet. Får dessa negativa tillstånd bli till negativa spiraler kommer insatser och kostnader (och självklart lidandet) bli gigantiska. Om kommunerna inte lyckas få arbetslösa i aktiva åtgärder som utbildning, praktik eller skyddat arbete ökar försörjningsstödet, ohälsan, missbruk och skulder och därmed kriminalitet. Om kommunerna inte sköter sin väghållning, snöröjning och sina fallpreventioner för äldre kommer fallskador att öka och därmed kostnaden för både kommun och landsting. Idag kostar en höftledsfraktur kronor sammanlagt för kommun och landsting. Borås har idag 200 höftledsfrakturer om året. Det blir 80 miljoner om året. Alla fallolyckor i Sverige kostar 22 miljarder om året. Samtliga olyckor inklusive fallskador kostar 65 miljarder årligen. Om kommunerna ska axla de investeringsuppdrag och det investeringsansvar som genererar livskvalitet behöver myndigheter, landsting och kommuner få snurr på de fyra beskrivna insatstyperna. Det kommer att frigöra resurser som kan satsas främjande och preventivt så att kostnader och mänskligt lidande minskar på sikt. 8

10 Del 2 Hur ser arbetsstrukturen ut i Sverige? Detta avsnitt beskriver kort Sveriges åldersammansättning, antalet förvärvsarbetande, den svenska arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadens aktörer och regelverk. Enligt Ekonomifakta bor det drygt 9,5 miljoner människor i Sverige. År 2012 var cirka 75 % av befolkningen i arbetsför ålder, det vill säga år 2. Sveriges befolkningsstruktur Procentuell fördelning på åldersgrupper år år +75 år Källa: SCB Hämtat: Sverige har i likhet med många andra länder en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Fram till och med 2060 ökar antalet pensionärer kraftigt samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Det blir dyrare för samhället när färre arbetar och fler ska försörjas. Enligt Ekonomifakta uppgick sysselsättningen till personer under december Detta är en ökning med personer jämfört med samma månad föregående år. Regeringens viktigaste mål är full sysselsättning: Arbetsmarknadspolitiken är en central del av regeringens politik och en av de viktigaste komponenterna för att uppnå full sysselsättning. Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, att få vara en del i en arbetsgemenskap och att kunna förändra sitt liv till det bättre. Jobben handlar också om hur Sverige ska kunna rustas för framtiden, möta en demografisk utmaning där färre kommer att försörja fler, och stå starkt i den globala konkurrensen. Trots orostider i vår omvärld så har arbetsmarknaden i Sverige utvecklats positivt under de senaste åren. Antalet sysselsatta har ökat kraftigt. Även antalet personer i arbetskraften har ökat, vilket är positivt 9 2 SCB använder åldern år

11 borås stad 2014 eftersom utbudet av arbetskraft på lång sikt bestämmer sysselsättningen. Regeringen har en bred arbetsmarknadspolitik som syftar till att alla människor ska ha möjlighet att delta i arbetslivet efter egen arbetsförmåga. Stora utmaningar kvarstår att underlätta för människor med svagare förankring på arbetsmarknaden att komma i arbete. Det måste fortsatt löna sig att arbeta. Det ska vara billigt att anställa. Genom att fortsätta utveckla arbetslinjen vill regeringen få fler personer i jobb och samtidigt möta skuldkrisen med aktiva insatser. Det är avgörande för att säkra välfärden framöver. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, beskriver: Många aktörer och regelverk har betydelse för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar i praktiken. Listan på myndigheter och andra organisationer som kan inverka på arbetsmarknadens funktionssätt är lång: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunernas socialtjänster och utbildningsförvaltningar, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, bemanningsföretag, Trygghetsrådet och Arbetsdomstolen utgör några exempel. Arbetsmarknaden påverkas också direkt av olika regler. Det kan handla om formella regler som till exempel skatter, a-kassa, medarbetarinflytande, kollektivavtal eller omställningsavtal. Men även informella normer och oskriven praxis fungerar som regler på arbetsmarknaden. Att förstå sig på dessa institutioner är viktigt för att vi ska förstå hur välfärdssektorn och arbetsmarknaden fungerar i realiteten. Forskningen inom området syftar till att öka kunskapen om detta. I rapporten Arbetsmarknadspolitisk översikt 2012 från IFAU skriver man: Det övergripande målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. I budgetpropositionen för 2012 skriver regeringen att arbetsmarknadspolitiken ska verka för att: förbättra matchningen mellan dem som söker arbete och dem som söker arbetskraft säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt. Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bedrivs i form av platsförmedling, vägledning, arbetsmarknadspolitiska program, arbetsplatsintroduktion, arbetslivsinriktad rehabilitering, verksamhet för unga med funktionshinder samt insatser för vissa nyanlända invandrare. Verksamheten omfattar även frågor om vissa anställningsfrämjande åtgärder, arbetstillstånd och arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshet Avsnittet om arbetslöshet beskriver antalet arbetslösa, konsekvenser av arbetslöshet och olika grupper som berörs på olika sätt. Några av dessa grupper presenteras ytterligare i del 4 för att belysa vars och ens komplexitet. Rubrikerna i del 4 visar vilka grupper som åskådliggörs. Enligt Ekonomifakta så uppgick arbetslösheten i december 2013 till 7,5 procent jämfört med 7,6 procent samma månad föregående år. Totalt uppgick antalet arbetslösa personer till personer. Arbetslösheten i Sverige ligger en bit under EU-genomsnittet. Norge, Japan och Österrike ligger lägst på en arbetslöshet omkring 4 procent. Grekland och Spanien ligger i topp med arbetslöshetstal på upp mot 27 procent. Arbetslösheten är betydligt högre bland ungdomar än vad den är i övriga åldersgrupper. Ungdomar är mer känsliga för ekonomiska svängningar än andra åldersgrupper. Detta syns till exempel genom att det efter varje lågkonjunktur är en allt större grupp ungdomar som fortsätter att vara arbetslösa. 10

12 Arbetslöshet i olika åldersgrupper Antal Hämtat: år år år år år år Enligt Ekonomifakta har nästan hälften av de arbetslösa gymnasial utbildning. Det betyder dock inte att det är vanligare att bli arbetslös om man har gymnasial utbildning; arbetslösheten som andel av arbetskraften är betydligt högre i gruppen som bara har grundskoleutbildning. Ungefär en fjärdedel av de arbetslösa har varit arbetslösa mindre än en månad medan nästan en tredjedel har varit arbetslösa mer än ett halvår. I åldersgruppen år är det endast 14 procent av de arbetslösa som har varit arbetslösa mer än ett halvår medan motsvarande siffra är nästan femtio procent för gruppen år. Många olika grupper 3 berörs på olika sätt av utanförskapet till arbetslivet, bl.a.: - De som inte klarar godkända betyg i 9:an - Ungdomar, år, i arbetslöshet - De som är dömda för ungdomsbrottslighet - De som flyttar till Sverige och inte är läs- och skrivkunniga - De som flyttar till Sverige och har utbildning - De som arbetar svart - Vuxna i arbetslöshet - Deltidsarbetande - Föräldralediga - Långtidsarbetslösa - Grupper med funktionsnedsättningar - Grupper med olika typer av diagnoser - Grupper med psykisk ohälsa - Långtidssjukskrivna - De som missbrukar - De som är dömda för brott (samtliga) - De som är dömda specifikt för våldsbrott - De som erhåller försörjningsstöd - De som lever som livsstilskriminella - Pensionärer 11 3 Det är viktigt att komma ihåg att grupper inte är homogena. Alla kvinnor är inte lika, alla svenskar är inte lika, alla unga är inte lika, etc. Men för att kunna belysa ett samhällsperspektiv, dess normer och konsekvenser är det viktigt att använda grupperingar och statistik. Se t.ex.

13 borås stad 2014 Frågor vi behöver ställa för att bättre förstå grupperna och helhetsperspektivet: Vilka av grupperna ovan är arbetslösa kortare perioder? Vilka av grupperna är arbetslösa under lång tid, eller kanske livslångt? Vad beror det på? Vad betyder långtidsarbetslösheten för individen och för samhället i stort? Vilka konsekvenser medför utanförskapet för grupperna om man ser till både individen, dennes anhöriga och barn samt för samhället i stort? Arbetslöshetens olika grupper och olika perspektiv Nedan följer några röster som illustrerar olika sätt att se på olika perspektiv och grupper. De får belysa en del av oändligt många frågeställningar som handlar om hälsa, attityder, missbruk, etablering och diskriminering i relation till arbetslöshet. I rapporten Arbetslöshet och hälsa skriver Urban Janlert i sammanfattningen om hälsa: Forskningen om arbetslöshet och hälsa har funnit samband mellan: Arbetslöshet och ökad dödlighet, såväl totaldödlighet som dödlighet i självmord och hjärt-kärlsjukdom Arbetslöshet och ökad psykisk ohälsa, och i viss utsträckning även ökad somatisk ohälsa Arbetslöshet och missbruk av alkohol och droger Arbetslöshetens längd och hälsopåverkan, ju längre arbetslöshet desto större risk för negativa hälsoeffekter. I flertalet fall går sambandet i båda riktningarna. Arbetslöshet innebär t.ex. en större risk för missbruk, men missbruk innebär också ökad risk att bli eller förbi arbetslös. Kvinnor tycks numera drabbas av arbetslöshetens ohälsoeffekter i samma utsträckning som män. Personer födda i andra länder än Sverige har numera större risk att bli arbetslösa än inhemska svenskar. Ungdomar har mycket större risk att bli arbetslösa än äldre på kort sikt drabbas de mindre än äldre av hälsoproblem, men konsekvenserna av tidig arbetslöshet kan ses i högre åldrar. Arbetare drabbas mer av ohälsa vid arbetslöshet än tjänstemän. I rapporten Uppsägningar och alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet från IFAU uppges: Studien följer personer som förlorade sina jobb i samband med arbetsplatsnedläggningar under 1990-talet. Resultaten visar att dessa personer hade procents högre risk att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar eller tillstånd som resulterade i sjukhusvård eller dödsfall än jämförbara personer som inte var med om dessa nedläggningar. Män och kvinnor påverkas i stort sett lika. I flera tidigare studier har kvinnor antagits vara mindre benägna att påverkas negativt av uppsägningar och bättre rustade att hantera arbetslöshet. Den här studien visar däremot att den förhöjda relativa risken att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar, sjukhusvård eller dödsfall till följd av uppsägning var ungefär lika hög för män och kvinnor. För kvinnor tycks dock problemen främst bestå av beroende och risk- eller missbruk av alkohol. De uppsagda männen hade dessutom en förhöjd risk för alkoholförgiftning och alkoholrelaterad leversjukdom och bukspottkörtelinflammation. Att uppsägningar tycks leda till ett ökat beroende och missbruk av alkohol behöver inte bara ses ur ett folkhälsoperspektiv, utan det kan även få konsekvenser på arbetsmarknaden. Vi vet från tidigare studier att både arbetslöshet och alkoholmissbruk kan vara stigmatiserande och det finns därmed en risk att det blir en ond cirkel som leder till ytterligare svårigheter att få ett nytt jobb, menar rapportförfattaren. 12

14 På Sunt liv skriver Hanna Köllerström en krönika kring arbetslöshet, där belyses grupperna långtidsarbetslösa och sjukskrivna: Tanken bakom diskrimineringslagstiftningen är att alla ska behandlas lika i en rekryteringsprocess det är förbjudet att diskriminera på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Däremot är det inte förbjudet att välja bort arbetssökande på grund av att de är långtidsarbetslösa eller sjukskrivna. TCO har, med hjälp av SCB, undersökt vad chefer och verksamhetschefer med ansvar för personalrekrytering i privat och offentlig sektor, har för attityder till sjukskrivna och långtidsarbetslösa. Samma undersökning har genomförts två gånger tidigare, 2005 och 2007, med samma resultat: långtidsarbetslösa och sjukskrivna är inte populära att anställa. Nästan 60 procent av de tillfrågade cheferna och verksamhetscheferna är ganska eller mycket negativt inställda till att anställa personer som är sjukskrivna. Nästan 50 procent är ganska eller mycket negativt inställda till att anställa långtidsarbetslösa. Svenskt Näringsliv, som är en arbetsgivarorganisation, skriver om gruppen invandrare: Fördomar, attityder och diskriminering är ett stort hinder för invandrare på arbetsmarknaden. Därför satsar vi stora resurser på att förebygga särbehandling och främja tolerans, öppenhet och demokratiska värderingar. Diskriminering och fördomar är dock inte den enda förklaringen till arbetslösheten. Det stora problemet idag är att cirka en miljon människor i arbetsför ålder är utanför arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden fungerar dåligt och det drabbar ungdomar, äldre och invandrare hårdast. Integration handlar om våra gemensamma utmaningar och vår gemensamma framtid. Att förebygga diskriminering och främja tolerans och öppenhet måste gå hand i hand med en vettig arbetsmarknadspolitik och enklare regelverk som gör att fler kan komma i riktiga jobb. Svenskt Näringsliv skriver också i rapporten Utanför utanförskapet : Arbetsmarknadspolitiken har under senare år främst fokuserat på de personer som befinner sig i vad som brukar kallas utanförskap, d.v.s. som får sin försörjning från något offentligt bidragssystem. Utöver dessa finns emellertid en helt bortglömd grupp personer som lever utanför utanförskapet. Hur många de är och hur de är fördelade över landet kartläggs i denna rapport. Det finns i dagsläget svenskar i arbetsför ålder som under minst ett helt år i sträck befinner sig utanför utanförskapet. De saknar registrerade inkomster från arbete, de utbildar sig inte och de söker inte arbete genom arbetsförmedlingen. De får inte heller bidrag i någon form, och räknas därför inte in i den gängse definitionen av utanförskap. Detta är slutsatsen som bygger på en unik statistikbearbetning som SCB har gjort. Regeringen skriver i SOU 2013:74 om gruppen ungdomar: Under senare decennier har ungdomars situation på arbetsmarknaden förändrats. Ungdomars etableringsålder har ökat, arbetslösheten är högre och arbetsmarknad är mer instabil. Det är inte ovanligt att ungas anställningar är kortvariga och tillfälliga. Kraven på utbildning har ökat. Unga har därmed svårare att ta sig in på arbetsmarknaden i dag. Unga som varken arbetar eller studerar är en grupp som har särskilt stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. År 2012 var cirka åtta procent av de unga i åldern år i en sådan situation. Det behövs ett starkt och stabilt stöd för att underlätta för dessa unga på deras väg tillbaka till utbildning eller för att kunna ta steget in på arbetsmarknaden. För många kan det vara en lång och krokig väg tillbaka till utbildning eller för att få fotfäste på arbetsmarknaden. De ungdomar som har en gymnasieutbildning klarar sig relativt bra på arbetsmarknaden. De som avbryter eller aldrig påbörjar en gymnasieutbildning har däremot stora svårigheter. Även andra faktorer, t.ex. den unges socioekonomiska förutsättningar, påverkar risken att varken arbeta eller studera. Att ha befunnit sig i en sådan situation kan också medföra långsiktiga konsekvenser för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. 13

15 borås stad 2014 Dagens Samhälle skrev i september 2013 om grupperna lågutbildade, äldre och utlandsfödda: I medierna och debatten kring arbetslösheten står ungdomarna ofta i centrum. Men det är inte specifikt ungdomarna som är hårdast drabbade av arbetslöshet, utan de som tillhör en eller flera av de fyra grupper som av Arbetsförmedlingen räknas som mest utsatta: lågutbildade, äldre över 55 år, födda utanför Europa och funktionsnedsatta med försämrad arbetsförmåga. I dagsläget hör över personer till dem som står allra längst från arbetsmarknaden. Det är sex av tio av alla utan jobb i åldrarna år. Förra året stod den här gruppen för hela ökningen av arbetslösheten. Och nästa år kan de vara fler, enligt Arbetsförmedlingens prognos. I Brottsförebyggande rådets rapport Samverka för att förebygga återfall i brott står att läsa: Arbetet med att förebygga kriminellas återfall i brott innefattar en del utmaningar. Att lyckas förebygga ett återfall kan ge både individen och samhället stora vinster, även om den mest brottsaktiva kategorin kriminella ofta har många och kostsamma behov. Därför behöver samhällets olika aktörer samverka för att erbjuda ett professionellt och effektivt återfallsförebyggande stöd. Forskning och en rad olika genomlysningar av arbetet visar att en effektiv samverkan mellan olika samhällsaktörer är en nödvändig förutsättning för att ge personer som vill bryta upp från en kriminell livsstil den hjälp de behöver. Det lokala samarbetet är på många sätt beroende av organisationer som arbetar på både regional och nationell nivå. Detta medför att frågan om lokalt samarbete ofta behöver lyftas upp till dessa nivåer. Behoven hos individer som avtjänar en påföljd inom kriminalvården är ofta multipla och spänner över vård, boende, arbete/ försörjning, att kunna skapa nya sociala nätverk och hitta ett meningsfullt fritidsliv. De aktörer som kan bidra är många. År 2005 frigavs personer från anstalt. Inom tre år hade 71 procent återfallit i brott. Samma år lagfördes personer till påföljd inom frivården, och inom tre år hade 46 procent av dessa återfallit i brott. Trots den stora andelen återfall är det inte alla som återfaller frekvent. Av de som år 2011 dömdes till att avtjäna ett straff på svensk anstalt hade dock 24 procent återfallit mer än 8 gånger till ny kriminalvårdspåföljd. Det är denna mindre men mycket brottsaktiva kategori som står för en stor andel av brotten i samhället. En frigivning från anstalt eller en påföljd inom frivården kan innebära många utmaningar för individen själv, såväl som för det lokala samhället som ska ge personen stöd och vård. Den som vill bryta upp från en kriminell livsstil har vanligtvis ett stort behov av olika stöd- och vårdinsatser. Många av kriminalvårdens klienter har svåra sociala problem, dålig skolunderbyggnad, bristande yrkesutbildning, svag anknytning till arbetsmarknaden, försörjnings-svårigheter, stora skulder och en oordnad bostadssituation. Enligt uppgifter från Kriminalvården har minst 70 procent av deras klienter missbruksproblem, mellan 60 och 70 procent av de fängelsedömda har personlighetsstörningar, och cirka 50 procent av de fängelsedömda lider av psykisk ohälsa som kräver psykofarmaka av något slag. Det sista utdraget ur Brås rapport, väcker en rad allvarliga frågor. Var ska människor med missbruksproblem, personlighetsstörningar och psykisk ohälsa få plats i samhället? Vilka arbetsgivare kan erbjuda ett arbete? Vilka arbetsgivare har tillräcklig kunskap och tidsmässigt utrymme att vägleda människor med komplexa, omfattande problem? Är dessa grupper hänvisade till missbruk och kriminalitet? Många av de som får praktik, sedan OSA-anställning och längre fram en trygghetsanställning har kriminell bakgrund av något slag. I de anställningsformerna hittar de sakta men säkert en väg tillbaka. Få personer som avtjänat fängelsestraff anställs i ordinärt arbete. Många som vill bryta med sitt gamla liv har svårt att få gehör på arbetsmarknaden, vilket gör att återfall i brott blir den enda framkomliga vägen. Alternativa anställningsformer är livsviktiga för rehabilitering och för att möjliggöra för dessa grupper att komma tillbaka till arbetsmarknaden och livet. 14

16 På jämställ.nu står att läsa om gruppen föräldralediga och sambandet med förvärvsarbete: Den svenska föräldraförsäkringen är mycket flexibel och ger föräldrar möjlighet att vara lediga från arbetet längre tid än vad man tar ut ersättning för. Under barnets två första år är både kvinnor och män föräldralediga betydligt längre än vad de tar ut föräldrapenningdagar för. Kvinnor är i genomsnitt föräldralediga (heltid och deltid) 15,3 månader men de tar bara ut föräldrapenningdagar för 9,5 månader. Män är i genomsnitt föräldralediga (heltid och deltid) i 3,8 månader, samtidigt som de tar ut föräldrapenning för 2,2 månader. Det är viktigt att få kunskap om kvinnors och mäns villkor för förvärvsarbete och möjligheten att knyta an till sina barn. Föräldraförsäkringen har ju betydelse både för kvinnors deltagande i arbetslivet och för deras framtida löne- karriärs- och pensionsutveckling, säger Laura Hartman som är analys- och prognoschef på Försäkringskassan. Studien visar också att fördelningen av föräldraledigheten samvarierar med fördelning av betalt och obetalt arbete. Den förälder som tar det mesta av föräldraledigheten utför också en större andel av hushålls- och omsorgsarbetet, och står för en mindre andel av förvärvsarbetet. Denna studie indikerar att hur man väljer att dela på föräldraledigheten får långsiktiga konsekvenser för hur man senare fördelar hushållsarbetet, omsorg av barn eller förvärvsarbete mellan föräldrarna, tillägger Laura Hartman. När det gäller gruppen deltidsarbete menar fackförbundet LO i tidningen Arbetet: LO har i en ny jämställdhetsrapport sammanställt en rad uppgifter om den svenska arbetsmarknaden och det är en ojämställd bild av Sverige som träder fram. Kvinnor jobbar betydligt mindre än män och tar större ansvar för att vårda både gamla och barn. 29 procent av kvinnorna jobbade deltid förra året, att jämföra med 9 procent av männen. Allra vanligast är deltidsarbete bland LO-kvinnor, där 42 procent jobbade deltid. LO driver därför kravet att alla ska få rätt till heltidsarbete och att deltidsarbete ska ses som en möjlighet för de anställda och inte som den norm det blivit på flera områden framför allt inom kvinnodominerade vård- och serviceyrken. Kvinnor tar också fortfarande betydligt större ansvar för barnen än männen, och de tar ut lejonparten av både föräldraledighet och vabbdagar. Även om männen ökar sitt uttag går utvecklingen för långsamt enligt LO, som vill se ändrade regler. Orsak till deltidsarbete, år, 2012 (SCB) Lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid Vård av barn Vill inte heltidsarbeta uppger inget skäl Egen sjukdom/ nedsatt arbetsförmåga Vi behöver införa en tredelning av föräldraledigheten för att stärka ett mer jämställt deltagande i arbetslivet. Inom barnomsorgen måste öppettiderna anpassas till kvinnorna som ofta har obekväm arbetstid, säger Karl- Petter Thorwaldsson som är LO:s ordförande. Enligt en undersökning från Kommunal uppger 30 procent av föräldrarna som är medlemmar i förbundet nämligen att de att de inte kan jobba heltid på grund av förskolans öppettider. Studier Arbetet är fysiskt och/eller psykiskt krävande Har flera jobb Vård av både barn och vuxna anhöriga/släktingar Vård av vuxna anhöriga/släktingar Övrigt Uppgift saknas Antal i 1000-tal Kvinnor Män 15

17 borås stad 2014 Allt fler går också ner i arbetstid för att vårda äldre anhöriga, och även det gäller oftast kvinnor. Andelen äldre över 75 år som bor hemma och får hjälp av anhörig eller vän har ökat från 40 till 65 procent under de senaste 20 åren. I LO:s jämställdhetsrapport står att läsa att heltid ska vara en rättighet: Deltidsnormen inom många kvinnodominerande yrken har inlåsningseffekter som ger färre arbetade timmar, lägre livsinkomst och därmed lägre pension. Arbetsgivarens intresse för flexibel arbetskraft har tillsammans med efterfrågan på deltider påverkat att vissa verksamheter nästan helt organiseras kring deltidsanställningar. I Malmökommissionens rapport, Skälig levnadsnivå i Malmö, menar Torbjörn Hjort att det finns inbyggda paradoxer i socialförsäkringssystemets regler: De generella socialförsäkringssystem som etablerats bygger emellertid till viss del på att den försäkrade kvalificerat sig för försäkringen genom att vara aktiv på arbetsmarknaden. Det finns alltså en tydlig koppling mellan etablering på arbetsmarkanden och att vara berättigad till t.ex. A-kassa eller att ha en sjukförsäkring utöver miniminivån. De generella systemen karaktäriseras av att de just är knutna till etablering på arbetsmarkanden, hanteras av statliga myndigheter och bygger på principen om inkomstbortfall. Under perioder med låg arbetslöshet och ett högt deltagande på arbetsmarknaden är täckningsgraden för dessa system förhållandevis hög. Socialbidraget utgör välfärdsstatens yttersta skyddsnät för den som inte kan försörja sig på annat sätt och där alla andra försörjningsmöjligheter ska vara uttömda. Anledningen till att någon ansöker om socialbidrag är i regel att etableringsgraden på arbetsmarkanden är svag och att personen i fråga inte har kvalificerat sig för de generella trygghetssystemen. Förändringar avseende förutsättningar för de generella systemen, t.ex. högre trösklar i form av högre avgifter i förhållande till A-kassan, högre kvalifikationskrav för att kvalificera sig för A-kassa, ökad restriktivitet gällande bedömning av arbetsförmåga, lägre ersättningsnivåer och begränsningar gällande ersättningsperioder, får genomslag i antalet socialbidragsansökningar. Det sker följaktligen en övervältring från de statliga socialförsäkringssystemen till det kommunala socialbidraget. Det kan således både handla om dem som ännu inte tagit vägen om varken arbetsmarkanden eller socialförsäkringssystemen som om dem som varit etablerade i dessa system men t.ex. blivit utförsäkrade. Sammanfattningen är att utanför kostar Detta avsnitt har beskrivit att hamna utanför arbetsmarknaden kostar både för den enskilde och för samhället. Att inte klara skolan kostar. Att vara arbetslös kostar. Att vara sjuk eller råka ut för olyckor kostar. Att vara bidragstagare kostar. Att bli dömd för brott kostar. Det kostar på vägen mot utanförskapet, i utanförskapet och på vägen från utanförskapet. Under december 2013 uppgick sysselsättningen till personer, antalet arbetslösa till Olika grupper står olika långt ifrån arbetsmarknaden. Stora utmaningar återstår för att underlätta för människor med svagare förankring på arbetsmarknaden att komma i arbete. Både arbetsmarknad och arbetssökande påverkas av många olika myndigheter och av många olika regler. Arbetslöshet innebär t.ex. en större risk för missbruk, men missbruk innebär också ökad risk att bli eller förbli arbetslös. Personer födda i andra länder än Sverige löper numera större risk att bli arbetslösa än inhemska svenskar. Ungdomar har mycket större risk att bli arbetslösa än äldre på kort sikt drabbas de mindre än äldre av hälsoproblem, men konsekvenserna av tidig arbetslöshet kan ses i högre åldrar. Arbete är strukturellt viktigt då det är kärnan i det svenska välfärdssystemet vilket finansieras via skatter och individmässigt viktigt för försörjning, men också för att kvalificera sig till socialförsäkringssystemet som temporärt ska hjälpa människor att inte hamna i utanförskap. 16

18 17 Del 3 Hur gör man i Borås Stad? I detta avsnitt presenteras kort hur Borås Stad arbetar med förvärvsfrågor på några olika förvaltningar. Olika förvaltningar arbetar på olika sätt om man analyserar deras arbete utifrån begreppen främjande, förebyggande, rehabiliterande och i efterhand. Arbetslivsförvaltningen i Borås Arbetslivsförvaltningen samlar både kommunens arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd. Målet är att hjälpa personer till egenförsörjning. Idag finns följande insatser att tillgå: Jobb Borås startade 2013 och är en samlad ingång för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Borås Stad. Här görs kartläggning och bedömning av arbetsförmåga och praktik kan erbjudas. Jobb Borås riktar sig dels till unga vuxna, år, dels till vuxna, år. En intagningsgrupp tar emot alla ansökningar till Jobb Borås. Ansökningarna kan komma från enskilda personer, försörjningsenheten inom Arbetslivsförvaltningen, andra kommunala förvaltningar, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Västra Götalandsregionen. KRAMI som riktar sig till personer med kriminell bakgrund kommer att bli en verksamhet inom Jobb Borås. MAST-projektet riktar sig till långtidsarbetslösa, år. Det är ett samarbetsprojekt mellan kommunerna Mark, Svenljunga, Borås och Arbetsförmedlingen och kommer att ingå i Jobb Borås. Lotsen riktar sig till gruppen unga arbetssökande, år, som inte är omedelbart anställningsbara. Syftar till att bryta eller förhindra långvarigt beroende av offentlig försörjning. Zäntrum riktar sig främst till ungdomar, år. Placeringar sker från Lotsen, Tullengymnasiet, Försörjningsenheten och Arbetsförmedlingen. Här kan man syssla med sömnad, broderi, stickning, virkning, vävning, pyssel och bakning. Försörjningsstöd - ekonomiskt bistånd eller socialbidrag som det tidigare kallades. Ekonomiskt bistånd består av en norm (riksnormen) och skäliga (rimliga) kostnader. I riksnormen ingår kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hälsa och hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror samt dagstidning, telefon och TV-avgift. I skäliga kostnader ingår t.ex. kostnader för boende och hushållsel. Integrationsarbetet består av fyra olika projekt (se längre fram i rapporten). Samordningsförbundet Sjuhärad bildades enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och finansierar ett brett utbud av behovsstyrda insatser som syftar till att den enskilde ska få, återfå, behålla eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. Det är Sjuhäradskommunerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen som samverkar. Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder (18-64 år) med behov av insatser från flera rehabiliteringsaktörer. Organisationsperspektiven underordnas det gemensamma välfärdsperspektivet genom att lokala aktörer får ökad möjlighet att göra gemensamma prioriteringar och att samordna sina insatser ur ett helhetsperspektiv för individen. Utgångspunkten för varje enskild aktivitet ska alltså inte vara den enskilda organisationens kostnader eller eventuella vinster och besparingar. Fritid och Folkhälsa i Borås Stad Fritids- och folkhälsoförvaltningen är sammansatt av flera olika enheter och bedriver en utåtriktad verksamhet. Förvaltningen är bl.a. ansvarig för föreningsbidrag, alla inomhus- och utomhusbad, tillstånd för försäljning av alkoholhaltiga drycker, drog- och brottsförebyggande arbete, Säker och trygg kommun, stadens idrottsskola, mötesplats Brygghuset (se kommande stycke) och Välfärdsbokslutet.

19 borås stad 2014 Välfärdsbokslut innefattar på vilket sätt verksamheterna och levnadsvillkoren i kommunen kan utvecklas ur ett välfärdsperspektiv. En god hälsa är i fokus, men också hälsans fördelning i befolkningen är betydelsefull. Välfärdsbokslut möjliggör därför jämförelser geografiskt, socioekonomiskt, åldersmässigt och ur ett genusperspektiv. I Borås Stads Välfärdsbokslut har ett antal indikatorer tagits fram som tillsammans med den lokala kunskapen ger förutsättningar för en välfärdsanalys på stadsdels- och områdesnivå. Hela livscykelperspektivet finns med, barn- och ungdom, unga vuxna, förvärvsaktiva vuxna och äldre. Så långt som möjligt presenteras indikatorerna utifrån ett positivt synsätt som speglar uppnådda resultat. Välfärdsbokslutets indikatorer är kopplade till de 11 nationella målområdena, varav Borås Stad valt att fokusera på: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Miljöer och produkter Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Tabellen nedan visar ett exempel på ett målområde i Välfärdsbokslutet. Målområde 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Indikator Mått VFB 2012 Genus Trend i Borås stad Kommentar Andel barn och ungdomar 0-17 år som ingår i ett hushåll som inte erhållit försörjningsstöd Andel ej arbetssökande i åldern år Andel år med eftergymnasial utbildning Andel år med eftergymnasial utbildning Kommunstatistik, 2012 SCB, % Kv: 97 % M: 96 % SCB, % Kv: 47 % M: 33 % SCB, % Kv: 38 % M: 31 % Förvärvsfrekvens år SCB, % Kv: 72 % M: 78 % Förvärvsfrekvens år SCB, % Kv: 82 % M: 85 % Förvärvsfrekvens år SCB, % Kv: 68 % M: 72 % Andel hushåll omfattande år som inte erhållit försörjningsstöd Kommunstatistik, % Minskat med en procentenhet jämfört med VFB Skillnader mellan områden. Ökat med en procentenhet jämfört med VFB Ökat med en procentenhet jämfört med VFB Ökat med två procentenheter jämfört med VFB Ökat med två procentenheter jämfört med VFB Ökat med en procentenhet jämfört med VFB % Skillnader mellan områdena. Folkhälsoperspektivet arbetar utifrån begrepp som hälsofrämjande, salutogen, empowerment, delaktighet och holistiska angreppssätt. I rapporten Att tänka och arbeta hälsofrämjande finns mer att lära om dessa begrepp utifrån teoretiska referensramar och vägledande modeller. 18

20 Brygghuset i Borås Stad Brygghuset är en mötesplats med café och olika lokaler för möten och arrangemang. Den primära målgruppen är alla unga vuxna i åldern år, men Brygghuset vill satsa särskilt på målgruppen år i utanförskap. Verksamheten är en egen enhet under Fritid- och Folkhälsoförvaltningen. Här arbetar personer med olika anställningsformer, 7 personer är tillsvidareanställda, 5 har utvecklingsanställning, 2 är projektanställda, en har trygghetsanställning och 5 personer har praktik. Till Brygghuset kan man komma för att förverkliga sina idéer om arrangemang, utställningar, möten och liknande. På Brygghuset finns en scen, ett biorum med 31 biostolar och andra anpassningsbara lokaler i två våningsplan. Alla lokaler och teknik lånas ut kostnadsfritt. Borås Skatehall tillhör också samma enhet. Främst ska unga människor fylla huset med innehåll. Personalens roll är att vara bollplank och möjliggörare för andras idéer, stora som små. Brygghusets café kan beskrivas som själva hjärtat i verksamheten. Brygghuset är helt drogfritt, även inom slutna sällskap. Unga vuxna i åldrarna som själva befunnit sig i utanförskap anställs på Brygghuset via praktik som övergår i en utvecklingsanställning. De ska fungera som en bro mellan målgruppen år och vuxenvärlden. Förväntade effekter av en utvecklingsanställning: 19 lämnat försörjningsstöd nytt fokus på livet något att skriva på sitt CV fortsatta studier Brygghuset arbetar med konceptet Ung till Ung. Det är i Ung till Ung-processen som det skapas förebilder som kan ge nytt hopp om framtiden och att få en plats i samhället. Brygghusets utvecklingsanställda blir själva levande exempel på att det går att förändra och skapa nya vägar. Då vägen är tuff är ledstjärnan Det är i motvind drakarna lyfter. Många av de ungdomar och unga vuxna som hamnat utanför skola och arbetsliv känner sig svikna av vuxenvärlden. Det behövs därför olika sätt att närma sig målgruppen år. Ung till Ungs verksamhet kan delas upp i tre områden: 1. Motivationsarbete - hur kan man hitta glöden inom sig? 2. Skola - utveckla läxhjälpsverksamhet, arbeta stöttande och förebyggande på skolorna. I somras prövades också sommarskola (se utvärdering) framgångsrikt. 3. Arrangemang - hjälpa andra unga att förverkliga sina idéer. Skolan och unga i informationsansvaret, generellt och i Borås Stad Följande avsnitt om skolan och unga i informationsansvar är kärnan i rapporten när det gäller frågorna om när och hur utanförskap skapas. Skolan och dess slutresultat i form av betyg, kunskap, självkänsla och demokratisk fostran, är avgörande för hur pojkar och flickor tar sig fram i livet. I Skolverkets rapport Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? står att läsa: Kommunerna har en skyldighet att hålla sig informerade om sysselsättningen hos ungdomar år som inte går i gymnasieskolan, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga åtgärder. Det kallas det kommunala informationsansvaret eller uppföljningsansvaret. Informationsansvaret är på flera sätt ett komplext uppdrag. Det spänner ofta över flera verksamhetsområden och kräver därmed samverkan mellan olika aktörer. Ungdomar som omfattas kan också vara i behov av omfattande stödinsatser. Uppföljningen visar att kommunerna ofta upplever svårigheter i arbetet med informationsansvaret, framför allt när det gäller att få kontakt med ungdomarna och att erbjuda dem åtgärder. Insamling av information är det som flest kommuner bedömer att de lyckas bra med i det egna arbetet. Drygt fyra av tio kommuner anser att de lyckas mycket eller ganska bra både med att samla in information, att få kontakt med ungdomarna och att erbjuda dem åtgärder.

21 borås stad 2014 Ungdomar som har svårigheter att etablera sig i samhället har uppmärksammats i flera olika sammanhang. I betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92) beskrevs situationen för de ungdomar som varken arbetade, studerade eller på annat sätt ingick i sysselsättningsstatistiken. Utredningen pekade på betydande konsekvenser av ungas utanförskap, framför allt för de enskilda individerna men också för samhället. För unga som varken arbetat eller studerat på två år fann utredningen exempelvis betydligt större risker än för andra att senare vårdas för missbruk och psykiatriska problem. En av utredningens slutsatser var att dessa ungdomar är en grupp som samhället ofta har lagt avsevärda resurser på men att det behöver satsas än mer. Kommunerna är skyldiga att erbjuda gymnasieutbildning till ungdomar som avslutat grundskolan eller motsvarande och som inte fyllt 20 år. Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform påbörjar de allra flesta ungdomar en gymnasieutbildning. Långt ifrån alla slutför emellertid utbildningen. Av alla elever som påbörjar en gymnasieutbildning är det omkring 77 % som får ett slutbetyg inom fem år. I antal räknat var det därmed nästan elever av dem som påbörjade sin utbildning år 2005 som inte hade tagit ut ett slutbetyg fem år senare. De ungdomar som aldrig påbörjar en gymnasie-utbildning, eller som gör ett tidigt avbrott, har svårare än andra att etablera sig i samhället. Skolverket har i en tidigare rapport visat att dessa ungdomar i betydligt högre utsträckning än andra varken arbetar eller studerar på komvux eller vid högskola vid 22 års ålder. I Rapporten Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an? från Borås Stad står att läsa: Andelen elever som får slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år är 77 % i riket och 79 % i Borås Stad. Under innevarande läsår 2012/13 har hittills 54 elever hoppat av gymnasieskolan i staden. Elever som inte når upp till godkända betyg i Borås Stad kan läsa introduktionsprogram på Tullengymnasiet. Där går 197 elever, varav 120 pojkar och 77 flickor. Tullengymnasiet har också ett s.k. informationsansvar för alla ungdomar mellan år som inte är i utbildning eller i reguljärt arbete. Inom informationsansvaret finns idag 213 elever, varav 136 pojkar och 77 flickor. Skolan har regelbunden kontakt med dessa elever. I informationsansvaret ingår att Tullengymnasiets rektor ansvarar för att nätverk bildas med olika samarbetspartners, t.ex. Individ och familjeomsorgen (IFO) och Arbetslivsförvaltningen, för att utforma och genomföra åtgärder. I staden finns en mängd åtgärdsprogram, 2012 fanns i förskolan 157 barn med s.k. dokumenterat stöd, 104 av dessa var skrivna för pojkar. Förklaringen till detta skulle kunna vara att pojkar behöver mera stöd än flickor, men också att flickors behov inte uppmärksammas i lika hög grad som pojkars. I staden finns 952 åtgärdsprogram i grundskolan, 595 är skrivna för pojkar. Antalet åtgärdsprogram ökar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer, allra flest åtgärdsprogram finns i årskurs 9. Specialpedagogiskt Kunskapscentrum som har i uppdrag att samordna elevhälsoarbetet i de tre stadsdelarna, har en övervikt av sina uppdrag riktade till pojkar. Inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är 31 av 39 pojkar. Inom området normbrytande beteende är 24 av 28 uppdrag inriktade på pojkar. Utvecklingsenheten från Borås Stad beskriver att ytterligare en orsak till att fler pojkar än flickor har åtgärdsprogram skulle kunna vara att skolan är sämre på att upptäcka flickors behov av särskilt stöd. Man hänvisar till SOU 2010:99 som belyser att det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors möjligheter att få särskilt stöd i skolan, samt att behovet kan yttra sig på olika sätt. En av de främsta orsakerna till att pojkar har tillgång till särskilt stöd är att pojkar i högre grad har ett utåtagerande beteende. Dessa påkallar behov av åtgärder, ibland kanske snarast av disciplinära skäl. Detta uppmanar till eftertanke om hur vi i Borås Stad kan uppmärksamma både pojkars och flickors behov av särskilt stöd fortsättningsvis. Merparterna i stadens skolor uppger att rutinerna är samma för pojkar och flickor. Det kan vara så att generella rutiner riskerar att osynliggöra flickorna. 20

22 De pojkar och flickor som inte klarar skolan eller väljer att hoppa av i förtid får svårare än andra att etablera sig i samhället. Det är här, i slutet av grundskoletiden, utanförskap och negativa vägar med återvändsgränder påbörjas. I SKL:s rapport Pojkars betyg och priset för utanförskap står: När elever inte når målen för utbildningen i skolan, misslyckas samhället med att ta tillvara deras potential. Det finns ett starkt samband mellan dåliga skolresultat och sociala problem. Enligt Socialstyrelsen är risken åtta gånger högre att varken arbeta eller studera för den som överhuvudtaget inte påbörjat gymnasiet än för den som gått ett studieförberedande program på gymnasiet. Även den som har hoppat av gymnasiet har en stor överrisk att varken arbeta eller studera i förhållande till den som har fullföljt en gymnasieutbildning. Låga eller ofullständiga betyg från årskurs nio ökar risken för framtida psykosociala problem som självmordsbeteende, kriminalitet och missbruk. Allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder är åtta till tio gånger vanligare bland dem med låga betyg än bland dem med medelhöga eller höga betyg. Mönstret finns i alla socioekonomiska grupper. För barn som växer upp i fosterhem eller i socialt marginaliserade familjer är låga eller ofullständiga betyg från årskurs nio den starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem. Omvänt är den starkast skyddande faktorn att lyckas med skolan. Den sjättedel av eleverna som går ut grundskolan med låga eller ofullständiga slutbetyg har också betydligt högre förekomst av psykosociala problem efter att de gått ut grundskolan än barnen i övriga betygsgrupper. Självmord, kriminalitet och indikation om missbruk är vanligare bland män, medan självmordsförsök, tonårsföräldraskap och något ekonomiskt bistånd vid 25 års ålder är vanligare bland kvinnor. Oavsett om det rör sig om ovanliga eller vanliga psykosociala problem är sambanden med betygen mycket tydliga. Ungefär hälften av männen med låga betyg förekom exempelvis i brottsregistret. Även efter justeringar för andra bakgrundsfaktorer än socioekonomisk bakgrund kvarstår de kraftigt förhöjda riskerna för psykosociala problem bland unga vuxna med låga grundskolebetyg, konstaterar Socialstyrelsen. Tabellen nedan visar Borås Stads informationsansvar i oktober Den visar var de unga i informationsansvaret finns. Många har sysselsättning via Jobb Borås, några har viss anställning, några studerar, men nästan 100 ungdomar (70 % pojkar) avvaktar. De finns inte i några åtgärder och kan ses som en riskgrupp för utanförskap. Hur fångar vi dessa ungdomar? Oktober 2013, Borås Antal Pojkar Flickor Har försörjn. stöd Pojkar Flickor Kostnad/ månad Jobb Borås kr Annan utbildning kr Förhindrad att delta kr Har viss anställning kr Avvaktar kr Fristad folkhögskola kr (mat, resor) Summa kr Tabellförklaring sid Foto: Bildarkivet.se

23 Texten som följer publicerades i en artikel i Sydsvenskan i januari 2014 och är tydlig med att vänta-och-sementaliteten inte lönar sig: Äldre elever får mer stöd Elever med särskilt stöd Extra stöd lönar sig bäst för små barn. Ändå är det i nionde Elever i särskild undervisningsgrupp klass som särskilt stöd är allra vanligast. Skolforskaren Anna 16,7 16,1 15,6 Sjögren menar att det finns en 14,8 14,1 13,5 vänta-och-se-mentalitet som gör att skolan inte sätter in 10,9 de stödinsatser som behöver. Men i skolan satsas resurserna på särskilt stöd helt tvärtom. 5,7 Figuren här bredvid är gjord av 2,4 Skolverket och visar hur stor 0,6 0,8 1,0 1,1 1,3 1,4 1,6 andel elever som får särskilt stöd i olika åldrar: från sex procent av eleverna i första klass, till nästan var femte elev i nian. Trots att forskningen tydligt har visat att Åk 1 Källa: Skolverket tidiga insatser lönar sig bäst, så är det alltså vanligare att ge särskilt stöd ju äldre eleverna är Anna Sjögren säger att sent stöd inte är dåligt, men om man kan planera på längre sikt så är det vettigt att sätta in stöd redan i årskurs ett. Om man förebygger framtida problematik, så behöver de elever som kommer upp i nian inte så mycket stöd. Hon påpekar att det finns flera anledningar till att verkligheten inte ser ut som idealbilden. Det kan vara att lärarna ser att barnet behöver stöd, men att pengarna inte finns att ge extra hjälp. Ju mer pengar en kommun lägger på skolan, desto fler barn får särskilt stöd. Men nästan ingen kommun i Sverige fördelar resurser mer bland just små barn. När Skolinspektionen kontrollerade 30 kommuners arbete mot segregation i skolan, så var Uppsala den enda kommun som resursfördelade mer bland de yngre barnen än bland de äldre. På Skolverket kan man läsa mer om stämplingsprocesser och om att inte blunda för tidiga signaler: Ungdomar som av samhällets representanter stämplas som värstingar vittnar om att de ofta känner sig dömda på förhand och att de inte blir lika behandlade inför lagen. Detta gäller lika mycket skolpersonal som polisen och socialtjänsten. Det är nödvändigt att utveckla en bättre och myndighetsgemensam attityd. Det gäller att lyssna och att leta efter lösningar tillsammans med ungdomarna menar forskare. 18,8 3,0 23

24 borås stad 2014 OSA-anställningar på Tekniska förvaltningen i Borås Stad Tekniska förvaltningens främsta uppgift är att förbättra miljön inom stadens egna verksamheterna och skapa välfungerande infrastruktur. Förvaltningen ansvarar för gator, gång- och cykelvägar, skogsförvaltning, frågor om jakt och fiske, kalkning av försurade sjöar och vattendrag. Förutom dessa uppgifter har förvaltningen fått i uppdrag av Arbetslivsförvaltningen att bereda arbete för 70 personer i arbetsmarknadsåtgärder på skogsavdelningen. Arbetsmarknadsåtgärderna på skogsavdelningen består i nämnd ordning av praktik, som sedan kan övergå i utvecklingsanställning och OSA-anställning och senare eventuellt trygghetsanställning. Dessa anställningar kvalificerar den anställde till socialförsäkringssystemet som t.ex. a-kassa och sjukkassa. På skogsavdelningen finns olika arbetslag, varje arbetslag består av 5-6 personer och leds av en förman. Förmannens roll är ge vägledning och individuellt stöd. Behoven varierar stort. Vissa personer får praktik för att lära sig svenska och stannar bara en kortare period, medan andra är långtidssjukskrivna och ska prova att ta sig tillbaka till arbetslivet. Det kommer personer med olika etnisk bakgrund, olika språk och olika religioner som utövas både aktivt och passivt och som man tar hänsyn till. I arbetslagen finns olika åldrar och personer med olika funktionshinder. Dessutom har flertalet långvarig psykisk ohälsa som ofta hänger samman med missbruksbakgrund och/eller kriminell bakgrund. Det är övervägande män i arbetslagen, men det är fullt möjligt för kvinnor att delta. Förra året hade 4 kvinnor anställning. Under 2013 har skogsavdelningen utfört bl.a. röjningsarbete och avverkningar i tätortsnära områden. De tre snickerilagen och smideslaget har renoverat broar och en ladugård. De har byggt soffor, bänkar, hus till förskolor, vindskydd och grillplatser. Ett arbetslag i Borås Djurpark har arbetat med byggnation och reparation av hagar och stallar samt vissa anläggningsarbeten. I naturreservaten utförs dagsverken som underhåll av spår och leder, skyltning, grässlåtter samt avverkning. Det görs också underhållsarbeten i kultur- och naturparker, fornlämningar, skolor, förskolor. Under 2013 har skogsavdelningen haft 57 personer i arbetsmarknadsåtgärder (53 män och 4 kvinnor). Chefen för skogsavdelningen, Olof Svensson, säger att varje år går fyra personer vidare till reguljärt arbete och lika många faller ur och återgår till missbruk och misär. Skogvaktare/enhetschef, Peter Rydén menar att för varje gång en människa faller ur, faller han eller hon ännu djupare. Han säger: Vi får ibland tillbaka de personer som fallit ur, och de är i otroligt dåligt skick på alla sätt och vis. Om man beräknar vad en OSA-anställning kostar kommunen och samhället i jämförelse med försörjningsstöd upptäcker man att skillnaden är stor. Beräkningar visar att så fort någon kommer i arbete, även vid 80 % lönebidragsarbete (arbetsinsatsen blir då 20 %), uppstår både ekonomiska och mänskliga vinster. Framförallt bryts onda cirklar. Vad kostar olika ersättningar per år? Tabellen visar dels hur stor kostnaden blir för samhället, dels för kommunen vid olika tänkbara situationer för en person. Ersättningsform A-kassa F-kassa Försörjn.stöd 5 OSA-anställd Sjukersättning Kommunal kostnad kr kr kr kr kr Samhällskostnad = total kostnad för samhället kr kr kr kr kr Tabellförklaring sid Försörjningsstödet utgör kr/månad 24

25 Förutom de ekonomiska förtjänsterna med OSA, är det avgörande att människan kommer ur de negativa spiraler som passiva åtgärder medverkar till. Att få försörjningsstöd under en kort tid kan handla om överlevnad. Men att få det över längre tid blir en passiv åtgärd som inte leder någonstans. Att vara långtidsarbetslös handlar också om passivitet. I en passiv åtgärd blir individen passiv. Med passivitet ökar psykisk ohälsa och missbruk då människan inte behövs, syns eller hittar mening med livet. Man skulle kunna beräkna vad en OSA-anställd kostar i jämförelse med en ordinär anställd (som kostar ca kronor per år) då OSA-anställda utför ordinära (ej skapade) arbetsuppgifter i Borås Stad. Men det går inte att bara jämföra kostnader för utfört arbete, utan vägen till arbete måste också tas hänsyn till. Ekonomiskt sett är vägen tillbaka en vandring från att vara en efterhandskostnad till en rehabiliterande kostnad. Vägen tillbaka sker i olika steg och syftet är att hitta tillbaka till dygnsrytm, hälsa, glädje och mening med livet. När olika steg är tagna går man från att vara en rehabiliterande kostnad till att ingå i det sociala och ekonomiska systemet igen och bidrar till samhällsnytta. Ekonomisystem och budgetar måste beakta vägen där minus, steg för steg, sakta men säkert, blir till plus. Kai 48 år Kai är ett mänskligt exempel på utanförskap till arbetslivet. Detta korta referat från en intervju belyser hans brokiga livsväg fram till en OSA-anställning i Borås Stad. Kais föräldrar skilde sig innan han fyllt ett år. Han växte upp hos sin faster och fosterföräldrar. Han berättar att han tidigt fick lära sig att klara sig själv. Jag fick stryk ibland. Levde fattigt. Har gått i både svensk och finsk skola. Idrottade mycket. Flyttade mycket. Egen lägenhet från 16 år. Ingen fast punkt. Ingen trygghet. Han började dricka när han var 19 år. Sedan dess har han suttit inne tio gånger, allt som allt i två år. Han är fälld för bedrägeri, rattfylla och stöld. Alla brott har varit alkoholrelaterade. Åren , berättar Kai att han var vid sidan om samhället med missbruk och kriminalitet. Under dessa år arbetade han i restaurangbranschen med fri tillgång till alkohol, inom textilbranschen och som ställningsbyggare. Kai skulle ha fått ytterligare en dom 2010, men hans advokat såg mönstret med att alla Kais domar varit alkoholrelaterade så domen omvandlades därför till behandling en månad och sedan ett års frivård (eftervård). Torsdagen den 22 april 2010 kom Kai till ett vägskäl. Alla broar var brända. Han var trött. Massor av skulder. Han bestämde sig för att sluta med alkoholen. Precis nyligen har Kai fått en trygghetsanställning som naturvårdare. Det fungerar bra. Han har lätt för att lära. Han var OSA-anställd två år under perioden OSA var en bra mjukstart för mig, jag har fått lära mig massor, basala saker som att passa tider, äta regelbundet och sova, jag har lärt mig balans. Jag har lärt mig att betrakta och ta ett steg tillbaka. Jag har egen lägenhet, IFO-vuxen hyr. Jag har betalt mycket skulder hos kronofogden sedan 2011, 4000 kr varje månad. Jag jobbar extra på helgerna. Kai berättar att han idag har nyktra vänner och ett bra jobb. Han röker. Mår bra. Han har svårt med närhet. Gillar att fiska. Är nöjd. Snart skuldfri. Han berättar att för första gången i sitt liv känner han sig avslappnad, han har hittat ett inre lugn och det är enormt värdefullt. Jag har mat för dagen, är frisk och lugn en enkel livsfilosofi. Har hittat mitt lugn själv utan psykologhjälp. Fått hjälp på Provita, AA och av vänner. Jag går på AA en gång i veckan för att bli påmind för att inte lura mig själv. Vi stöttar varandra. Själv går det inte. Jag vet vad som är rätt och fel idag, tänker efter först... en lärdom. Jag går inte i andras fotspår. Jag tar en dag i taget. Ska ta körkort. Ska åka utomlands i höst. 25

26 borås stad 2014 Jag tar livet som det kommer... det som kommer till mig. Jag är nöjd och lugn... skulle ett nytt jobb komma till mig så får vi se, pengar är inte allt, måste väga för och emot... om jag behöver flytta, etc. Innan var jag bara ett stort jag, nu ser jag myndigheternas sida också, deras regler som de måste följa. Men jag har blivit placerad i olika fack för att det ska se bra ut i statistiken... istället för att se personens problematik med orsak och verkan. Reflektioner på Kais livsväg utifrån ett socialt och ekonomiskt perspektiv En man som snart nått 50 år har under 30 år levt sitt liv vid sidan om, som han själv uttrycker det. Hur många OSA-anställda män har likartade livshistorier? Hur många män har tillåtits att vandra ut vid sidan om till missbruk och kriminalitet? I kriminaliteten finns mestadels män. När det gäller våld handlar det övervägande om män. Mord begås nästan uteslutande av män. Sexuellt våld begås uteslutande av män. I svenska fängelser sitter 95 % män. Varför tillåts unga pojkar bli vuxna våldsutövande kriminella män? Vi vet att det ser ut så här. Varför fortgår det? Detta är i allra högsta grad en jämställdhetsfråga för män. Den måste prioriteras högt och behandlas utifrån främjande, förebyggande och rehabiliterade synsätt och åtgärder. Och inte som det görs idag, i efterhand. Hur kommer man tillbaka när man levt vid sidan om? Finns förutsättningar att lyckas? När Kais OSA-period närmade sig två år pågick diskussioner mellan olika instanser om att Kai inte skulle få förlängd anställning. Diskussionen handlade om instansernas regler och deras respektive budget. Kanske kunde Kai gå från OSA till öppet arbetslös och ta sig vidare på den vägen? Vad är rätt och vad är fel? Vad blir rätt och fel? Gör regler rätt med automatik? Här behöver man föra ett etiskt socioekonomiskt resonemang, reagera och ställa frågor. Om vi summerar Kais liv har han fått möjlighet att stanna upp, fått rutiner, fått social kontakt, landat, blivit nykter, betalt tillbaka kronor till kronofogden, fått en lägenhet, hittat sitt livs första lugn, börjat reflektera, hittat trygghet i sitt arbetslag och hittat tro på livet. Utan att skuldbelägga vare sig olika instanser eller deras regler, måste man ändå våga ställa frågor om hur en myndighets regler är uppbyggda. Är reglerna uppbyggda i samverkan med andra instanser? Utifrån mänskliga behov eller utifrån varje instans uppdrag och den egna budgeten? Vem är reglerna till för, de som administrerar eller de som ska tillhandahålla en service? Är en tvåårig anställning en tillräckligt lång period för återhämtning från ett 30-årigt missbruk och kriminalitet med skulder och brända broar? Det är viktigt att påpeka att detta inte är kritik mot olika instanser utan ett synliggörande av samhällelig organisatorisk och ekonomisk struktur. Detta är viktigt. Om människorna i en organisation vill väl och Kai vill komma vidare i livet, ska inte strukturer sätta käppar i hjulet. Kai har idag en trygghetsanställning. Om Kai inte erbjudits en trygghetsanställning, vilka alternativ hade Kai haft då? Ett ordinärt arbete, utan utbildning med en kriminell bakgrund och ett långvarigt missbruk? Försörjningsstöd, som på nytt innebär social isolering och negativa spiraler? Hur hade det gått med resterande skulder? Hade alkoholen lockat tillbaka Kai? Vilka alternativkostnader hade uppstått för samhället? Socioekonomiskt sett är det beklagligt att olika instanser inte har samma ekonomiska kassa, samma människosyn och samma långsiktiga investeringstänk. Kai har sedan 2011 inte belastat samhället ekonomiskt, utan bidragit till lag och ordning, skatteintäkter och avbetalning av skulder. Psykologiskt sett tar det mer än två år att reda upp sitt liv, sin historia, att förändra vanor, att släppa taget om ångest, om det förflutna och att våga se framåt. Han bygger upp ett helt nytt liv. Kanske tar det fem år? Kanske tio år? Eller kanske ännu längre tid. Det viktigaste är att vara på rätt väg, på väg tillbaka till livet. Tillbaka till plus. 26

27 Borås Stads integrationsarbete På Borås Stads webbsida kan man läsa: Borås Stad har mångårig erfarenhet av att ta emot människor från andra länder. Först kom arbetskraftsinvandrare som fick jobb inom bland annat textilindustrin och under senare år har det kommit flyktingar från krig och förföljelse. Borås är idag en stad med en mångfald av kulturer, språk och religioner. Integrationsarbetet bedrivs med inriktning på bra bostäder, god utbildning, möjlighet till arbete, demokrati, delaktighet och trygghet. Idag pågår fyra olika projekt: 1. Myndighetssamverkan för nyanlända utanför etableringen Projektet syftar till att öka samverkan mellan Arbetslivsförvaltningen, Sociala omsorgsförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Kommunal vuxenutbildning, Försäkringskassan, Hälso- och sjukvård, Röda Korset och andra frivilligorganisationer. Dessa ska tillsammans hjälpa nyanlända vuxna med 0-25% arbetsförmåga till rehabilitering och aktiviteter. 2. Överenskommelse för uppföljning av elever på SFI i Borås Stad Borås Stad, Kommunala vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen och Arbetslivsförvaltningen samarbetar i syfte att förebygga elevers oplanerade avbrott i SFI-studierna och förbereda dem för arbetslivet. 3. Nätverk för integration Sedan hösten 2011 finns ett nätverk för integration inom Borås Stad där tjänstemän från förvaltningar och kommunala bolag träffas. Syftet med nätverket är att utbyta erfarenheter, sprida goda exempel, ge information och ny kunskap. 4. Nätverk för nationella minoriteter Sverige har fem erkända nationella minoriteter: samer, tornedalingar, sverigefinnar, judar och romer. Deras minoritetsspråk heter jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Arbetslivsförvaltningen visar hur fördelningen ser ut utbildningsmässigt i Borås som har invånare. Observera att tabellerna visar personer över 16 respektive 21 år. Population och utbildning i Borås år (SCB). Boråsare % Utrikesfödda boråsare % Riket % Uppgifter saknas Folkskoleutbildning Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning kortare än 3 år Gymnasiet 3 år Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning minst 3 år Summa procent Summa antal Mottagna flyktingar Borås st Skolbakgrund vuxna över 21 år Antal Icke läs- och skrivkunnig år år år år 40 Över 12 år 34 Det gröna fältet visar de boråsare plus 141 mottagna flyktingar som har mindre utbildning än 3-årigt gymnasium. Summa personer = 48 % Vid jämförelse av de tre grupperna skiljer de sig inte nämnvärt åt. Siffrorna i fetstil visar på två skillnader, folkskoleutbildning och gymnasiet 3 år. 27

28 borås stad 2014 Då denna rapport belyser Smart ekonomi presenteras nedan ett räkneexempel på en utrikesfödd kvinna som utbildar sig till undersköterska. Räkneexemplet är gjort av Botkyrka kommun. Aisha 25 år - ett räkneexempel från Botkyrka kommun Smart Ekonomi är en studie framtagen av Botkyrka kommun i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inom programmet för Hållbar Jämställdhet. Studien visar hur samhället snabbt tjänar ekonomiskt på att satsa på utbildning för lågutbildade kvinnor. I Botkyrka står många kvinnor utanför arbetsmarknaden idag, i vissa kommundelar saknar mer än hälften av kvinnorna i arbetsförålder jobb. Dessa kvinnor har behov av utbildningsinsatser för att matcha arbetsmarknadens ökande krav. Studien från Botkyrka visar att omfattande insatser är mycket samhällsekonomiskt lönsamma, för samhället i stort och för kvinnorna själva. Kommunens modell beskriver tre typkvinnor med varierande skolbakgrund, försörjning och ålder. De erbjuds utbildningsinsatser som gör att de kan få jobb inom vård eller omsorg. Botkyrkas beräkningar visar att samhället kan göra stora ekonomiska vinster på insatserna, dels genom att inte behöva betala försörjningsstöd, dels genom värdet på lön, skatter och sociala avgifter. Avkastningen blir dramatisk. En 25- årig kvinna som får fyra års utbildning hinner jobba ihop ett samhällsvärde på 7,5 miljoner kronor fram till pensionen. Studien följer tre fiktiva, men representativa kvinnor. En av dem är Aisha, en 25-årig utrikes född kvinna med bristande kunskaper i svenska, som saknar egen inkomst och som inte har några myndighetskontakter. Om kommunen erbjuder Aisha fyra års sfi- och gymnasieutbildning och om hon sedan jobbar som undersköterska i äldreomsorgen fram till pensionen, då blir hennes samlade produktionstillskott 7,5 miljoner kronor i dagens penningvärde 25 gånger mer än samhällets insats för utbildningen. Kostnaden för utbildning i fyra år är kronor och de studiemedel som hon själv får ta ansvar för uppgår till kronor, summan blir kronor. För Aisha är det ekonomiskt mycket lönsamt, redan från andra året. För kommunen är det inte ekonomiskt lönsamt. Kostnader för utbildningssatsningen är större än intäkt från kommunalskatt (skatteutjämningssystemet). Samhällets avkastning är 25 gånger insatsen samt positiva hälsoeffekter p.g.a. den tydliga kopplingen mellan hälsa, utbildning och arbete. Kommunen behåller cirka 5,5 % av Aishas kommunalskatteinbetalningar i nuvarande utjämningssystem. Om 25 personer på samhällsnivå får insatserna räcker det med att en får jobb för att satsningen ska gå jämnt ut. Vinst för samhället är 7,2 Mnkr. En reflektion på Botkyrkas räkneexempel är att Sveriges kommuner satsar 1,6 miljoner på varje barns skolgång som varar i 13 år. Den satsningen återbetalas sedan via skattesystemet genom arbete. Beräkningar visar att först när man är 50 år har man betalat tillbaka sin samhälleliga studieskuld och bidrar med plus in i välfärdssystemet. Utrikesfödda som flyttar (eller flyr) till Sverige (och inte kommer i arbete) ses ofta som en kostnad. En del har ingen utbildning medan andra har högskoleutbildning. Oavsett utbildningsnivå, har utrikesfödda svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Räkneexemplet ovan visar att man på kort tid får lönsamhet om man utbildar Aisha under fyra år. Kostnaden för utbildning i fyra år är kronor och de studiemedel som hon själv får ta ansvar för uppgår till kronor, summan för satsningen blir kronor. Det är viktigt att notera att kommunen inte får vinsten utan den tillfaller samhället i stort. Oavsett hur man räknar på plus och minus är det viktigt att lönsamhet hänger ihop med värdegrunder, människosyn och humanitet. Därför måste vägen till lönsamhet fokusera på de mänskliga aspekterna. 28

29 Kai och Aisha är Smart ekonomi Mängder av åtgärder pågår i Borås Stad. Jobb Borås, som startade 2013, är en samlad ingång för alla arbetsmarknadspolitiska insatser. När det gäller skolan pågår ett koncernövergripande arbete (bolag och förvaltningar) för att få alla elever att klara godkända betyg i skolan, mängder av åtgärdsprogram genomförs och sommarskolor finns sommartid. Brygghuset bygger vidare på sin nystartade ungdomsverksamhet. OSAinsatserna är viktiga och mångfasetterade. Försörjningsstödet är lågt. Man skulle kunna sammanfatta det med att de rehabiliterande insatserna och efterhandsinsatserna är mycket goda och ger goda resultat. Frågan är hur Borås Stad kan bli bättre på att samordna de främjande och förebyggande insatserna med de redan pågående rehabiliterande insatser och efterhandsinsatserna? Hur kan staden arbeta förvaltningsövergripande med både ekonomi, uppdrag och målsättningar så att negativa mönster synliggörs och bryts tidigt? Man kan via räkneexemplen se att det finns lönsamhet i beskrivna satsningar. Man skulle kunna säga att alla satsningar är lönsamma, även där människor är långt från arbetsmarknaden. Kai och Aisha är två skilda exempel, men får vara symboler för att det alltid är möjligt. Eller i ekonomiska termer: Det lönar sig! Om man ska konkretisera Smart ekonomi, så är Kai och Aisha exempel på Smart ekonomi. Malmökommissionen citerade Tage Danielsson i sin slutrapport. Citatets få ord säger mycket... Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. Vi kräver att behövas! 29

30 borås stad 2014 Del 4 I denna del fördjupas kunskaper kring några av de grupper som beskrevs i början av del 3, som berörs av utanförskapet i arbetslivet. Avsnittet förmedlar fakta, statistik och konsekvenser, men också resonemang. Försörjningsstöd Det finns idag en förvirring kring begreppet försörjningsstöd. Det f.d. socialbidraget kallas vardagligt både ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd. Begreppet ekonomiskt bistånd täcker all ekonomisk hjälp man kan få enligt socialtjänstlagen. Försörjningsstöd är en del av det ekonomiska biståndet och gäller försörjning, t.ex. mat, kläder och hyra. I denna rapport används genomgående begreppet försörjningsstöd. Torbjörn Hjort, som hänvisas till i texten på nästa sida, använder det äldre begreppet socialbidrag. Andel av kommunens kostnad som användes till ekonomiskt bistånd 2012 Ekonomiskt bistånd 2,6% Övriga verksamheter inom kommunen 97,4% Allmänt sägs försörjningsstöd vara Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner, Statistiska centralbyrån det yttersta skyddsnätet, då alla andra försörjningsmöjligheter är uttömda. Det finns mängder av forskning och rapporter kring försörjningsstöd. Bland annat diskuteras det om socialbidrag går i arv och politiskt diskuteras misslyckandet av jobbpolitiken. Mycket fokus läggs på att minska kostnader för försörjningsstöd i kommunerna. Hur stor del av budgeten går då till försörjningsstöd? Bilden intill visar att 2,6 % av kommunens kostnad går försörjningsstöd. Är det mycket eller lite? Hur påverkar (och påverkas) försörjningsstödet av omkringliggande faktorer? Lite längre fram i detta avsnitt illustreras detta resonemang av Arena försörjningsstöd. Statistik från Socialstyrelsen Biståndshushåll År 2012 fick hushåll ekonomiskt bistånd, vilket är oförändrat jämfört med ,7 % av alla hushåll i befolkningen fick bistånd Biståndshushållen domineras av ensamhushåll. Oavsett år utgör män utan barn den största gruppen. Sett till samtliga hushållstyper i befolkningen är ekonomiskt bistånd vanligast bland ensamstående kvinnor med barn. År 2012 fick 23 % av de ensamstående mödrarna ekonomiskt bistånd. 7 % av Sveriges barn bor i hushåll som får ekonomiskt bistånd, varav 2,7 % finns i familjer som får långvarigt bistånd dvs. i minst 10 månader under året. Den genomsnittliga bidragstiden per hushåll var 6,6 månader under 2012, vilket är oförändrat jämfört med Det genomsnittliga biståndsbeloppet var kronor per hushåll. Biståndsmottagare Sammantaget fick 4,2 % av befolkningen ekonomiskt bistånd Under året fanns biståndsmottagare, varav var vuxna och barn. Antalet vuxna biståndsmottagare minskade med mellan 2011 och Minskningen kan sannolikt till stor del förklaras genom att personer i hushåll med endast introduktionsersättning inte längre ingår i statistiken från och med % av de vuxna biståndsmottagarna var mellan 18 och 29 år. Av de vuxna biståndsmottagarna var det 40 % som hade ekonomiskt bistånd i minst tio månader under Föregående år fick 39 % av biståndsmottagarna långvarigt bistånd inkl. introduktionsersättning. 30

31 Malmökommissionens arbete har handlat om att utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Man har bl.a. belyst Skälig levnadsnivå i Malmö. Utredare Torbjörn Hjort menar: Det finns idag ett påtagligt fokus på att socialbidragstagare så snart som möjligt ska lämna socialbidragssystemet. Det framställs nästan som något farligt att uppbära socialbidrag. För varje dag som går ökar risken att bli fast för gott. I och för sig finns det en del forskning som pekar på att det finns en ökad risk för ett mer långvarigt bidragstagande, men det är ändå intressant att konstatera hur debatten kring socialbidraget fokuserar på hur riskfyllt det tycks vara att vara socialbidragstagare. En starkare betoning på vikten av att människor lämnar socialbidraget döljer en del problem som det finns anledning att lyfta fram. Ett viktigt syfte med socialbidraget är att motverka fattigdom och hjälpa människor som befinner sig i fattigdom. Under de senaste åren har detta syfte inte haft någon framträdande plats i diskussioner om socialbidrag. Snarare är det så att fattigdom, som socialt problem, har fått stå tillbaka för problemen med att människor uppbär socialbidrag. Problemradien har följaktligen reducerats till att handla om socialbidragstagare. Om motsvarande förändringar hade skett inom några av socialtjänstens andra områden, till exempel inom missbruk, skulle det vara så att problemet bestod av dem som blev aktuella inom socialtjänsten inte andra missbrukare. En konsekvens av denna utveckling när det gäller socialbidraget är att kvalitén på det sociala arbetet snarare tycks handla om att reducera socialbidragsstocken än att motverka fattigdom. Hjort antyder att en socialbidragstagare numera är kvantifierad och ekonomiserad. Bidragstagaren är en summa. Problematiken, alltså komplexiteten kring människan är utelämnad. Om problemen inte får finnas, kan de inte heller lösas. Om fattigdom löses genom rationella åtgärder kommer fattigdomen att hitta andra vägar som förmodligen kommer att kosta mera i slutändan. Arena Arena försörjningsstöd, ett exempel från Borås Arbetslivsförvaltningen, Tekniska nämnden Integration SFI Arbetslivsförvaltningen, IFO Hemlöshet Ohälsa Skatteverket Svartjobb Ingen idé Arbetsmarknad Försörjningsstöd Arbetslivsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Missbruk Arbetslöshet Arbetsförmedlingen Livsstilskriminalitet Informationsansvar ungdomar Tullengymnasiet,Brygghuset Nätverk Aktörer Sjukskrivning Rehab Försäkringskassan Förtidspensionering Sjukersättning Onda cirklar Kreditmarknad Lån Skulder Kronofogden, IFO, Konsument Borås Folkhälsa, Vuxenutbildning Ungdomskriminalitet Utvecklingsanställningar Ungdomsstrateg, IFO Polisen, kriminalvården, IFO, domstolar, BRÅ, etc. Vad händer med rörelserna i olika cirklar när vissa cirklar minskar/ökar vilka andra påverkas och minskar/ökar? Hur blir helheten? Hur blir kostnaderna? Hur blir det för människan? Illustration Carola Samuelsson 31

32 borås stad 2014 Exemplet Arena försörjningsstöd visar de områden som påverkar och påverkas av försörjningsstödet. Bilden illustrerar ett antal cirklar som befinner sig på en arena vilka ömsesidigt samverkar. Arenan ger en helhetsbild av försörjningsstödet och utanförskapet i arbetslivet. En arena kan göras över vilka områden som helst. Det viktiga är att fånga helheten och rörelserna mellan delarna, vad som påverkar vad och resultatet av olika rörelser. För att följa rörelser behöver man skaffa fakta kring antal personer, kostnader, analysera olika perspektiv som t.ex. ålder, kön och etnicitet. Både den egna mittencirkeln och alla cirklarna runt omkring behöver kartläggas så att man kan följa både den egna cirkelns rörelser och övriga cirklars rörelse över tid. Borås Stad har relativt låga kostnader för försörjningsstöd. Vad beror det på? Hur arbetar man organisatoriskt? Vad gör Borås som andra kommuner inte gör? Hur ser stadens försörjningsarena ut om den kartläggs? Torbjörn Hjort beskrev under en föreläsning på Borås Högskola hösten 2013, att socialbidrag tidigare var det yttersta skyddsnätet. Idag är det förändrat. Trycket på socialtjänsten har minskat. Människor som är berättigade till försörjningsstöd söker sig till andra delar på försörjningsarenan. Hjort beskrev att vi lever i ett konsumtionssamhälle där status är viktigt. Att tillhöra är viktigt. I dagens samhälle räcker det inte längre att täcka de basala nödvändigheterna. Vad är det då som ökar, enligt Hjort? Kreditmarknaden lån och skulder växer. Frivilligorganisationers hjälp och stöd. Behovet och viljan att tillhöra, att vara som andra, att slippa leva i ett uppenbart utanförskap gör att försörjningsstödet utnyttjas av allt fler i andra, eller till och med i sista hand. Om försörjningsstödet upplevs som ett tecken på utanförskap och förstärker människors utanförskap, hur ska kommunerna förhålla sig till det? Är det då bra eller dåligt att ha lågt respektive högt försörjningsstöd? Om det är lågt, vad sker då runt omkring? Ökar antalet hemlösa? Ökar människors skuldsättning? Ökar ungdomsbrottslighet? Hur ser förhållandena ut i de andra cirklarna? Vilka rörelser sker? Vad ökar och vad minskar? Vilka kostnader blir preventiva, rehabiliterande och efterhandskostnader? Hur kan investeringar och kostnader lösas mellan olika förvaltningar och myndigheter? Psykisk ohälsa och långtidssjukskrivningar Hur mår unga flickor och pojkar idag? Hur mår vuxna kvinnor och män? Hur kommer det sig? Vilka orsaker kan man se? Finns det skillnader mellan mäns och kvinnors hälsa? Var, när och hur börjar ohälsan? I rapporten Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an? står att läsa: Borås använder Lupp, ett verktyg som Ungdomsstyrelsen erbjuder kommuner för att följa upp den lokala ungdomspolitiken. Lupp är en enkät för elever i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet och med hjälp av den ska kommuner och regioner på ett enkelt sätt kunna ta reda på hur ungas situation ser ut. Det handlar om att ha ett helhetsperspektiv på ungdomars levnadsförhållanden och göra val utifrån målgruppens behov. För Borås stad är arbetet med Lupp grunden för ett kunskapsbaserat och långsiktigt arbete med ungdomsfrågorna. Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och det är viktigt att öka kunskapen på detta område. På senare år har det i flera sammanhang rapporterats om att de unga i samhället tycks må allt sämre och har lägre framtidstro. Antalet svarande 2012 i årskurs 8 var 717 av 980. Antalet svarande i år 2 på gymnasiet var 853 av elever. Det var ungefär lika många pojkar som flickor som svarade. Resultaten visar att de flesta ungdomar i Borås upplever sin hälsa som bra, dock finns det individer som upplever press i vardagen. Framförallt flickor på gymnasiet upplever att de lider av psykosomatiska besvär. Det är dubbelt så många flickor som pojkar som bedömer sin hälsa som dålig eller mycket dålig. 32

33 33 I undersökningen ställs frågor om hur ofta man upplever huvudvärk, sömnsvårigheter, stress, ont i magen och trötthet. På samtliga frågor har flickor i båda undersökningar haft besvär i avsevärt högre utsträckning än pojkarna. Ofta är skillnaden så stor som tjugo procentenheter. I årskurs 8 svarar 36 % att de känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan. Av dessa är 68 % flickor. På gymnasiet är flickorna mer trötta än pojkarna. 49 % av alla elever känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan. Detta gäller 410 individer, av dessa är 298 flickor. De vanligaste besvären i båda grupperna är stress, trött på dagarna, svårt att sova. Ändå bedömer 81 % i årskurs 8 att deras hälsa är bra och motsvarande. Vidare står att läsa: Den psykiska ohälsan har ökat avsevärt bland ungdomar de sista åren, särskilt bland flickorna. I Borås Stads Lupp kan utläsas att flickor mår psykiskt sämre än pojkar. I gruppen ungdomar år gör flickor fler självmordsförsök, de uppvisar fler ätstörningar och mer självskadebeteende än pojkar. Självmord är dubbelt så vanligt bland pojkar som bland flickor. Pojkar i gruppen år som hoppat av skolan begår flest självmord. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) är självmord vanligast bland män år, män över 65 år begår 40 % fler självmord än män under 65 år, men högst är självmordstalet för män över 85 år. De vanligaste orsakerna är fysisk sjukdom eller depression. Enligt SCB är kvinnor mer sjukskrivna i alla yrkesgrupper. Kvinnor är enligt Försäkringskassan mycket mer korttidssjukskrivna än män, men också dubbelt så mycket långtidssjukskrivna. Flest sjukskrivningar finns i de yrken där det ställs lägre krav på utbildning. Inom service- och omsorgsyrken, där flest kvinnor arbetar, finns de flesta sjukskrivningarna, detta p.g.a. sjukdomar i rörelseorgan och psykisk sjukdom. Det finns skillnader i hälsa och skillnader i orsakerna till sjukskrivning för flickor och pojkar, kvinnor och män, som måste beaktas. Vägen till ohälsa är olika och börjar olika för flickor och pojkar. Flickors större rapporterade psykiska ohälsa syns i statistiken redan i högstadiet. Pojkars riskbeteende med ungdomsbrottslighet, alkoholmissbruk och självmord kan utläsas tidigt i statistiken under tonåren. Hur hanterar samhället det? Om tidiga insatser uteblir, eller om insatserna är otillräckliga, kommer stora kostnader att uppstå i både sjukvård, socialtjänst och kriminalvård. Pensionärer På Almedalen sommaren 2013 konstaterade Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson: Att när vi för första gången i historien har fler individer som fyllt 100 år än som dör av småbarnsdödlighet så är det i grunden något positivt. Men utmaningarna med en åldrande befolkning utmanar tanken på att logga ut från arbetslivet vid 63,5 års ålder, som är den faktiska pensionsåldern i Sverige. Att ett barn som föds idag har fyra timmars längre förväntad livstid än det barn som föddes igår är naturligtvis bra. Men när inträdesåldern i arbetslivet i snitt är 29 år och utträdet i snitt 63,5 så uppstår utmaningar för individerna och olika socialförsäkringssystem om inte finansieringen av dessa långa liv diskuteras. I nuvarande system är det huvudsakligen dagens unga som betalar pensioner till de som lämnat arbetslivet. Detta trots att många tror att pensionen är en individuell pengapåse som man betalar in till när man arbetar, för att sedan ta ut som pensionär. Frågan om kvinnor och män har samma ekonomiska förutsättningar inför pensionen ställdes Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och Aftonbladets ledarskribent Katrine Kielos enades om att

34 borås stad 2014 pensionssystemet är nog så könsneutralt. Men inte samhället. Deltidsarbete ger lägre pensioner, och det är framförallt kvinnor som är deltidsarbetande, vi måste skrämma slag på kvinnor genom att visa hur detta slår mot deras pensioner, sade Katrine Kielos. Sveriges Radio presenterade i november 2013 ett program om Varannan kvinnlig pensionär under fattigdomsgränsen : Nära hälften av alla kvinnliga pensionärer får så liten pension att inkomsten ligger under gränsen för fattigdom. Riksrevisionen definierar nu deltidsarbetande och lågavlönade kvinnor som en riskgrupp när det gäller framtida pensioner. Det svenska pensionssystemet är gemensamt för kvinnor och män. Men kvinnliga pensionärer får betydligt mindre pengar att röra sig med än män den dagen det är dags att sluta jobba, och leva på pensionen. En genomsnittlig kvinnlig pensionär får ut 65 procent i pension av vad en genomsnittlig manlig får, enligt siffror från Pensionsmyndigheten och SCB. En förklaring till det stora gapet är den stora löneskillnaden mellan kvinnor och män. Kvinnor tjänar i snitt 73 procent av mäns taxerade inkomst. Drygt hälften av alla kvinnor som går i pension i Sverige idag får garantipension - mellan och kronor i månaden netto. Det är under EU:s definition för fattigdom. Det är ett resultat av det ojämställda arbetslivet. Om det ska förändras krävs så djupgående förändringar att man knappt vill ta i det, säger Maria Hemström-Hemmingsson, huvudsekreterare i regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet i ett samtal i P1morgon. Den stora förklaringen ligger enligt henne i att kvinnor tar huvudansvaret för hem och barnen. Hon pekar på att kvinnor i snitt ägnar 47 minuter om dagen åt obetalt arbete. Det är inte jätteskillnader mellan kvinnor och män. Men det adderar faktiskt till sju arbetsveckor på ett år, som kvinnor arbetar obetalt. I snitt arbetar kvinnor och män lika många timmar varje dag, men medan män är på jobbet och får lön och pensionspoäng, så arbetar kvinnor hemma, säger Hemström Hemmingsson. Löneskillnaderna är också påtagliga mellan traditionella kvinno- respektive mansdominerade yrken. I nio av de tio största arbetskategorierna tjänar män mer än kvinnor. Det finns ungefär två miljoner pensionärer idag. På Pensionsmyndighetens hemsida står: - Kvinnors totala inkomst över 65 år, kronor i månaden, som andel av männens kr/mån, är 67,3 %. Månadssnitt total inkomst över 65 år oavsett kön är kronor. - Kvinnors allmänna pension inklusive änkepension, kronor i månaden, som andel av männens kr/mån, är 81,2 %. Månadssnitt allmän pension oavsett kön är kronor % av de kvinnliga pensionärerna födda 1938 eller senare, som är minst 66 år gamla, har hundraprocentigt uttag av allmän pension och har bott minst 30 år som vuxen i Sverige ligger under fattigdomsgränsen på under fattigdomsgränsen på kronor per månad. På Almedalen sommaren 2013 berättades att de som går in i pension idag kommer från två olika håll. 50 % av alla som ska gå i pension, kommer från arbete. Övriga 50 % kommer från sjukpension, sjukskrivningar eller arbetslöshet. Det finns två viktiga frågor att ställa när det gäller pension: Hur får vi friska arbetsföra människor att arbeta vidare fram till fastställd pensionsålder? Hur kan vi minska antalet icke arbetsföra som lämnar i förtid? 34

35 Framtidskommissionen skriver i sin slutrapport till regeringen: Den verkliga utmaningen handlar emellertid inte om att vi blir allt äldre. Det är i grunden bara positivt. Utmaningen handlar i stället om vilka konsekvenser detta kan få för produktionen och konsumtionen av olika varor och tjänster och för finansieringen och tillhandahållandet av olika välfärdstjänster, det vill säga för välfärdens hållbarhet. Om pensionsnormen ligger fast samtidigt som vi blir allt äldre och tiden i pension förlängs sjunker tiden i yrkeslivet, vilket kan få långtgående konsekvenser. Detta gäller särskilt eftersom den så kallade etableringsåldern på arbetsmarknaden då 75 % inom en ålderskull är i förvärvsarbete under de senaste decennierna har stigit från till 29 år. Den demografiska utvecklingens utmaningar hänger bland annat samman med att utbildningstiden har förlängt och att medelåldern då kvinnor respektive män får sitt första barn mellan 1970 och 2011 ökade från 24 respektive knappt 27 år till knappt 29 år för kvinnor och cirka 31 år för män. Det för många senarelagda barnafödandet innebär dessutom att de stressiga småbarnsåren ofta sammanfaller med en tid i människors yrkesliv. I kriminalitet Fängelse 6 är samhällets sätt att straffa den som begår ett allvarligt brott. Samtidigt är det en grundtanke i svensk kriminalpolitik att försöka undvika att låsa in människor, eftersom inlåsning har skadliga effekter på den enskilda individen. I Sverige finns 47 fängelser och ca platser. Ett dygn kostar generellt mellan och kronor beroende på säkerhetsklass. Kriminalvårdens årsbudget är ca 7,5 miljarder. År 2012 togs nya personer in i fängelse (årligt snitt är ), av dessa var 93 % män och 7 % kvinnor. De vanligaste huvudbrotten är narkotikabrott/smuggling, våldsbrott, tillgreppsbrott samt rattfylleri och grovt rattfylleri. De flesta var år och den största gruppen var mellan år. 48 % har ingen tidigare kriminalvårdserfarenhet, 13 % har tidigare varit föremål för frivården och 39 % har tidigare haft en frihetsberövande påföljd. Våren 2013 var det 147 intagna på svenska fängelser som avtjänade livstidsstraff, varav 5 var kvinnor. Den yngste var 25 och den äldste 85 år. Alla avtjänar straff för mord, inklusive medhjälp, försök och anstiftan till mord. Kriminalvården har sex speciella fängelser för kvinnor. Oktober 2012 fanns 272 kvinnliga intagna i landet, vilket utgör 5,6 % av det totala antalet intagna. Det finns tydliga kopplingar mellan skolresultaten och pojkars ungdomskriminalitet. SKL skriver i rapporten Pojkars betyg och priset för utanförskap: Den 12 januari 2013 grep polisen i Borås 33 ungdomar, misstänkta för narkotikabrott. Samtliga var pojkar eller unga män. 25 av dem var under 18 år, fyra hade inte ens fyllt 15 år. Majoriteten var inte kända av polisen sedan tidigare. Den gemensamma nämnaren bland pojkarna var att de antingen hade gått ut nian med ofullständiga betyg eller att de hade hoppat av gymnasiet. Låga eller ofullständiga betyg är i första hand ett problem för den enskilde, eftersom det begränsar personens valmöjligheter och försvårar en etablering på arbetsmarknaden. Det är också ett problem för samhället. När elever inte når målen för utbildningen i skolan, misslyckas samhället med att ta tillvara deras potential. Det finns också ett starkt samband mellan dåliga skolresultat och sociala problem. Enligt Socialstyrelsen är risken åtta gånger högre att varken arbeta eller studera för den som överhuvudtaget inte påbörjat gymnasiet än för den som gått ett studieförberedande program på gymnasiet. Även den som har hoppat av gymnasiet har en stor överrisk att varken arbeta eller studera i förhållande till den som har fullföljt en gymnasieutbildning. Låga eller ofullständiga betyg från årskurs nio ökar risken för framtida psykosociala problem som självmordsbeteende, kriminalitet och 35 6

36 borås stad 2014 missbruk. Allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder är åtta till tio gånger vanligare bland dem med låga betyg än bland dem med medelhöga eller höga betyg. Mönstret finns i alla socioekonomiska grupper. Den sjättedel av eleverna som går ut grundskolan med låga eller ofullständiga slutbetyg har också betydligt högre förekomst av psykosociala problem efter att de gått ut grundskolan än barnen i övriga betygsgrupper. Självmord, kriminalitet och indikation om missbruk är vanligare bland män, medan självmordsförsök, tonårsföräldraskap och något ekonomiskt bistånd vid 25 års ålder är vanligare bland kvinnor. Oavsett om det rör sig om ovanliga eller vanliga psykosociala problem är sambanden med betygen mycket tydliga. Ungefär hälften av männen med låga betyg förekom exempelvis i brottsregistret. Även efter justeringar för andra bakgrundsfaktorer än socioekonomisk bakgrund kvarstår de kraftigt förhöjda riskerna för psykosociala problem bland unga vuxna med låga grundskolebetyg, konstaterar Socialstyrelsen. När börjar pojkarna gå på våldets väg? Det vanligaste våldet är mäns våld mot andra män. Ofta, och med all rätt, diskuteras mäns våld mot kvinnor. Att minska mäns våld mot kvinnor är ett av delmålen i Sveriges jämställdhetspolitik och kräver sin egen rapport. Eftersom personer i kriminalitet beskrivs som en av grupperna i utanförskap till arbetslivet fokuseras detta avsnitt på männen. Våldet sker på olika platser, kvinnor utsätts mestadels för våld och sexuellt våld inomhus, främst i nära relationer, medan män i hög grad utsätts utomhus, av obekanta. Män utsätts för mycket våld. Den gemensamma nämnaren i alla våldssammanhang är att förövarna är män. Hur börjar det? När börjar det? Inga små pojkar är förövare. Alla små pojkar är barn som fostras in i samhällsnormer med tidsenliga förebilder. Vad lär vi pojkar? Vi vet att flickor språktränas och känslotränas på ett annat sätt än pojkar. Vi vet att språk och känslor är könskodade. Kortfilmen (8 min) Könsspelet visar med enkelhet vilken utstakad väg flickor och pojkar måste vandra på, för att inte bryta normer. För att få tillhöra. För att bli män. För att bli kvinnor. Följande två exempel på normer förmedlar olika budskap till pojkar och flickor. Normen du som är så stor ska väl inte gråta riktar sig till pojkar, men förmedlar budskap till både flickor och pojkar. Normen säger att pojkar inte får gråta, men flickor får. Är det så att man som pojke ges föreställningar om att vissa känslor är till för pojkar medan andra känslor är till för flickor. Tänker man som pojke: Hur ska jag bli bekräftad som pojke. Vilka känslor är till för mig? För jag vill ju vara med. Inte utanför. Inte bli betraktad som annorlunda. Normen flickor ska inte slåss som riktar sig till flickor, säger något till både flickor och pojkar. Normen säger att det är accepterat för pojkar att slåss, men inte för flickor. Är det så att man som flicka ges föreställningen att vissa beteenden är till för pojkar medan andra beteenden är till för flickor. Tänker man som flicka: - Hur ska jag bli bekräftad som flicka? Vilka beteenden är till för mig? För jag vill ju vara med. Inte utanför. Inte bli betraktad som annorlunda. Barn litar till vuxnas förväntningar. Om vuxna förväntar sig att det är normalt att pojkar slåss och flickor gråter då litar barnen till att det är så. Det finns inga känslor eller beteenden som tillhör män eller kvinnor, men könsnormen säger annorlunda. Alla känslor är viktiga i alla människors liv och känslor ska både respekteras och behandlas varsamt. När det kommer till beteendet att slåss, ska ingen slåss. Inte pojkar heller. Om känslor beaktas behövs inga knytnävar. Våld är ett uttryck för att man saknar möjligheten att uttrycka sig på annat vis

37 2012 kostade mäns brottslighet samhället 31 miljarder kronor, 25 miljarder mer än kvinnlig brottslighet. Mäns våld mot kvinnor beräknas till 3 miljarder årligen. Vad allt sammantaget våld mot män och mot kvinnor i samhället kostar, finns ingen prislapp på. Allt har en början. Någonstans börjar våldet. I vilken ålder börjar pojkarna gå på brottets och våldets väg? Hur kommer det sig att det inte går att bromsa? Det finns starka kopplingar mellan misslyckanden i skola och ungdomsbrottslighet 7. Man vet att skolan tappar pojkar tidigt i läsförståelse. Flickor och pojkar språktränas olika. Vuxna talar i längre satser och använder fler ord i samspråk med flickor redan från början. Flickor och pojkar känslotränas olika. Känslor är könskodade. Vi vet att pojkar får mer negativ förstärkning i skolan då de inte kan sitta stilla och de pratar mera än flickorna. De flesta åtgärdsprogram som görs i skolan är för pojkar. Pojkar klarar inte skolan lika bra betygsmässigt som flickor. Pojkar får inte tillgång till samtalsstöd lika ofta som flickor. Det finns forskning som visar att mäns depressioner är underdiagnostiserade. Män begår betydligt fler självmord än kvinnor. Män dricker dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Den våldsamma världen och den kriminella världen är mäns världar. Det är en lång och mödosam väg att vandra till utanförskapet. Det är många som ser unga pojkar på den vägen och som förstår att det är fel väg. Vilka attityder och normer styr på vägen? Väl i utanförskapet är det ett hårt liv, farligt, skrämmande och ledsamt. Hur tar man sig tillbaka? Även om man lyckas bryta ett utanförskap, är vägen lika lång tillbaka. Men ännu svårare än vägen dit. Brända broar, missbruk och sårade relationer. Dömd. Varför tillåter vi unga pojkar att växa upp och bli stora kriminella män? I rapporten Att bryta en kriminell livsstil står att läsa: I likhet med många andra studier har man funnit att kriminalitet med dess konsekvenser, i termer av bland annat att kriminalvårdspåföljder, är negativt relaterade till psykosocial anpassning. Effekter av en stämplingsprocess har i vissa fall inneburit att personer drivits mot fortsatt marginalisering. Detta ger negativa konsekvenser för möjligheter till arbete och bostad samt har påverkan på det sociala livet. I flera intervjuer har intervjupersonen uppgett förklaringar med innebörden att de har en självbild av att vara avvikare. För att förstå hur en kriminell karriär upphör används begreppet vändpunkt. Att en person slutar att begå brott sker inte enbart av en enskild händelse. Det är ett förlopp av flera händelser och processer som verkar tyda på en vändpunkt. En livsförändring är möjlig genom att upprepade erfarenheter av påbörjade vändpunktsprocesser leder till att en mer definitiv förändring är möjlig. När det gäller uppehåll av brottslig aktivitet diskuteras två olika typer av uppehåll, tillfälliga uppehåll och försök till förändring. Tillfälliga uppehåll avser perioder där inga brott har begåtts och där personen under en betydande tidsperiod håller upp, tar en paus eller tar en time out. Detta är en gradvis process av att tillfälligt begå färre brott som inte har för avsikt att uppnå en bestående förändring i livet. Ett försök till förändring avser däremot ett mer eller mindre lyckat försök till att avbryta den kriminella karriären. Det kännetecknas av längre perioder utan brott där personen försöker att upprätta en livssituation med arbete och fungerande sociala relationer. Den första formen av uppehåll tenderar att föregå den andra i tid, de utgör två olika faser av den kriminella karriären. Den egna viljan till förändring utgör skiljelinje mellan de två formerna av uppehåll. 37

38 borås stad 2014 Brott är kostsamma! Varje år döms ca personer för brott. Av dessa är män i åldern 21-54, men flest i åldern år, alltså mestadels unga män. 50 % av de som döms har inte haft kontakt med kriminalvården tidigare medan 50 % är återvändare. Den kriminella vägen är en svår väg att vandra på. Den är också svår att vända om på. Före detta kriminella har svårt att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Vad har dömda personer för möjligheter? Vilka förutsättningar gav samhället dem på vägen dit? Vilka förutsättningar ger samhället dem på vägen tillbaka? Fördelning av kommunernas kostnader per verksamhet Summa 529 miljarder. I H G F J E A A: Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 14% B: Grundskola 16% C: Gymnasieskola 7% D: Övrig utbildning E: Äldreomsorg 19% Kriminalvårdens årsbudget på D: Taxor och avgifter 6% 7,5 miljarder (visar inte på långa vägar vad all brottslighet kostar i Sverige) skulle kunna jämföras med Borås Stads årsbudget på 6 miljarder. I Borås bor människor som ska ha rent vatten, sophämtning, skolor, boende, äldreboende, kultur och trygg miljö. I Sverige finns ca intagna i 47 fängelser plus personer (10 % kvinnor) i frivård. Summan blir personer som kostar samhället mångmiljardbelopp. Man kan jämföra det med samtliga 290 kommuners kostnader för all verksamhet (9,5 miljoner medborgare) som är 529 miljarder kronor. Välfärdstjänster all barnomsorg, utbildning, vård och omsorg står tillsammans för ca 75 % av kommunernas totala kostnader. En slutsats är att man med enkelhet kan se att våld och brottslighet är oerhört olönsamt! Genom fler och mer intensiva tidiga insatser kan efterhandskostnader minimeras. En tidig insats i förskola och skola - en investering - kan aldrig bli för kostsam. Det ska inte behöva bevisas eller motiveras med siffror när det gäller satsningar på enskilda individer, för att man vet inte om det lönar sig. Genom att kartlägga Sveriges totala efterhandskostnader visas både siffror och argument för det främjande och förebyggande arbetet. Andemeningen med detta avsnitt Människor mår i olika perioder i livet på olika sätt på grund av olika omständigheter. Det är så för de allra flesta samhällsmedborgare. Oavsett om man hamnar i utanförskap till arbetslivet eller inte, så nyttjar alla i samhället olika välfärdstjänster. Som barn använder man förskola och skola, som ungdom fritidsgården, som vuxen använder man studielån, sjukvård, mediciner, a-kassa och som äldre använder man pension, hemtjänst, färdtjänst och äldreboende. C D De grupper som beskrivs i detta avsnitt är särskilt utsatta. Istället för att individer och grupper klandras, ses som kostsamma och ska anpassas så kan samhällets strukturer förändras och attityder förändras. Vi har idag alldeles för mycket vetskap och kunskap för att låta bli. Det finns mycket vi kan göra B F: Funktionshindrade 11% G: Ekonomiskt bistånd 3% H: Individ- och familjeomsorg (exkl. ek. bistånd) 5% I: Affärsverksamhet 4% J: Övrigt 16% Fördelning av kommunernas intäkter år Totalsumman är 545 miljarder.(skl) E F G D C B A A: Skatteintäkter 67% B: Generella statsbidrag 14% C: Specialdestinerat statsbidrag 4% E: Försäljning av verksamhet och entreprenader 1% F: Hyror och arrenden 3% G: Övriga intäkter 6% 38

39 Del 5 Hur blir det Smart ekonomi av ett analytiskt resonemang? Som författare till denna rapport i ämnet utanförskap till arbetslivet, är svaret på rubrikfrågan enkel: Ökad finansiell samordning mellan kommuner, landsting och myndigheter. Förståelse och kunskap om samhällets helheter och komplexitet. Välgjorda kartor att utgå ifrån som omfattar både ekonomiska beräkningar och humana analyser. Dra i handbromsen i tid så att rehabiliterande följder och kostnader minimeras. Bromsa hårt så att efterhandsföljder och efterhandskostnader inte blir möjliga, parallellt med att främjande och förebyggande insatser genomförs. Kunskapsstyrning utifrån fakta, statistik, historik, forskning och ekonomi. Kommunerna får finansiellt stöd och hjälp från statliga myndigheter och landsting för att klara sitt investeringsansvar. Formeln blir: Samverkan + analyser + ekonomi = Smart ekonomi Vi kan börja imorgon! Hur då? Hur ska vi göra? Hur kan vi bli bättre på främjande och förebyggande arbete? Hur får vi stopp på alla efterhandssituationer och kostnader? Hur kan resurser som frigörs, t.ex. om arbetslösheten minskar, brotten minskar och ohälsan sjunker, komma kommunerna till godo så att de kan fortsätta sitt förebyggande arbete och öka humaninvesteringarna? Hur långsiktiga kan vi vara? Hur modiga vågar vi vara? Hur kreativa förmår vi vara? Hur hittar vi nya ekonomiska flöden mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting? Att bromsa i tid är lika med att satsa i tid. Vad vinner vi på att investera i utanförskap till arbetslivet? Alla vinner på om medborgare får bli behövda samtidigt som de kan bidra till att upprätthålla välfärdssverige. Samhället vinner fler friskare medborgare, fler självständigare medborgare (friare att göra egna val och fatta egna beslut om t.ex. boende och fritid) och fler skattebetalande människor. Samhället vinner färre arbetslösa, färre depressioner, mindre missbruk och mindre kriminalitet. Investeringarna lönar sig. På sikt. Ettårsbudgetar och tertialer kan inte mäta investeringar i människor. Väl i utanförskapet tar det tid att återvända, läka och hitta nya vägar att gå på. Nya vanor ska tränas in, nya rutiner ska vänjas in, allt nytt tar tid och är ibland väldigt svårt. Hur mycket tålamod kan ekonomin ha? Vem avgör det? Är inte ekonomin uppbyggd på logik och regler som människor skapat? I så fall, kan vi förändra ekonomin till att också passa in långsiktigt. 39

40 borås stad 2014 Man kan se kommunerna som en enda stor investerare i människors liv och livsvillkor. Omkringliggande myndigheter och landsting behöver, för att mota händelser, stötta kommunerna i det främjande och förebyggande arbetet. Då kommer samhället att kunna bromsa olika typer av negativ utveckling över tid och minska både rehabiliterande kostnader och efterhandskostnader. Reflektioner och vidare frågor Ett så omfattande ämne som utanförskap till arbetslivet innebär att en mängd olika frågor behöver lyftas fram och analyseras och reflekteras över. Det finns många grupper som berörs av utanförskapet på olika sätt. Hur ser strukturerna ut i samhället? Hur ser vägen till utanförskapet ut? Hur ser vägen från utanförskapet ut? Vilka förutsättningar ges till den enskilde till och från utanförskapet? Hur kan strukturer förändras för att ge bättre förutsättningar? Det finns idag ett ekonomiskt tankesätt som försvårar det förebyggande arbetet och det är att vinsten uppstår någon annanstans. Den verksamhet som gör satsningen får inte tillbaka vinsten, vilket gör det svårt budgetmässigt. Detta faktum innebär en kostsam låsning som skapar frustrationer hos både de som skapar och de som behöver samhällets stöd och service. Hur ser arbetslivets strukturella möjligheter ut för att lyckas med både det preventiva och det åtgärdande rehabiliterande arbetet? Vissa instanser arbetar enbart främjande (Folkhälsoinstitutet) medan andra arbetar mestadels preventivt (Arbetsmiljöverket). En del instanser arbetar rehabiliterande (Försäkringskassa och sjukvård) medan andra arbetar med ingripande åtgärder (fängelser). Det betyder ur ett samhälleligt styr- och ledningsperspektiv att olika instanser har olika uppdrag, olika målsättningar utifrån olika perspektiv och olika ekonomiska förutsättningar. Det gör att olika betydelsefulla instanser fokuserar på helt olika saker utifrån skilda syften. Vilka konsekvenser får det för individen som är i behov av stöd och hjälp? Alla instanser är delar av en komplex helhet. Är instanserna medvetna om den helhet de ingår i och vilken arena (se exemplet försörjningsstöd) de agerar på? Om instanser arbetar effektivt med sin egen del omedvetna om de andra delarna, hur blir helheten i samhället till följd av det? Hur blir helheten för den enskilda individen till följd av det? Hur blir det för kvinnor och för män? Utifrån ett intersektionellt perspektiv kan man också fråga sig hur det blir för de grupper som diskrimineringslagstiftningen värnar om. Utanförskapet är starkt kopplat till olika diskrimineringsgrupper och hänger nära samman med de normer som finns i ett samhälle. Hur starka är normer? Människor som bryter livsmönster borde bemötas med respekt och inte som ofta med misstänksamhet, misstro eller ännu värre med förakt. Att bryta livsmönster kan handla om att fly från sitt ursprungsland, att flytta från ett annat land, att återkomma efter flera års sjukskrivning, att bryta ett missbruk, att bryta brottets väg, att studera som vuxen och byta yrke eller bransch efter 50+. De personer som bryter livsmönster bryter inte bara med sina invanda mönster utan bryter också med den gamla grupptillhörigheten. De blir både livsmönsterbrytare och normbrytare vilket är två komplexa roller. Om jag t.ex. bryter med en kriminell livsstil finns det normer som pekar ut mig som svikare och förrädare. Om jag flyttar till ett nytt land och anammar det nya landets kultur och levnadsvanor kan ursprungslandets norm innebära att jag sviker landets traditioner och kultur. 40

41 I GP sommaren 2012 skrev Elin Grelsson Almestad, Normbrytare blir alltid en symbol : Alla som bryter mot normen blir i viss mån ett politiskt objekt. En symbol för någonting som inte tillhör det förväntade i sammanhanget, samhället eller kulturen. Du medvetandegörs ständigt om ditt normbrott, oavsett om det sker genom nyfikna frågor, kränkningar, trakasserier, hot om våld eller bara en omgivande kultur som dagligen påvisar att ditt liv och dina begär bryter mot vad som uppfattas som det mest önskvärda. Du får också ett ständigt pedagogiskt ansvar som du inte bett om. Fråga bara personen med ett utseende som vittnar om ett utomeuroepiskt ursprung och därför fått svara på frågan var hen egentligen kommer ifrån ett otal gånger. Eller den icke-monogama som alltid får berätta hur dennes privata relationer fungerar. Fråga bögparet med barn som gång på gång förväntas förklara hur ungarna kommit till eller flatan som ständigt möts av frågeställningen kring hur det var att komma ut inför sina föräldrar. Att på något sätt bryta mot en norm är att förväntas vara en informationskampanj som ställer upp med pedagogiska svar i tid och otid. Det är inte en politisk rörelse som gör människor som avviker från normen till en symbol, utan det omgivande samhällets förväntningar som skapar den rollen. Hur viktig är styrningen? Vilka styr- och ledningsfilosofier används idag? Rationell styrning? Målstyrning? Trendstyrning? Resultatstyrning? Budgetstyrning? Är olika instanser på det klara med vilken styrning som råder och konsekvenser av den? Vilken betydelse får instansernas styrning för den enskilda människan? Styrningen är direkt avgörande om man vill förändra och använda resurser så klokt och effektivt som möjligt. I vilka styrformer finns utrymme för mjuka frågor som handlar om människor och deras komplexa livssituationer? I vilka styrformer får främjande och preventivt förhållningssätt utrymme så att kostnader för efterhandsåtgärder systematiskt kan minska? Vilka styrformer tillåter gränsöverskridande samarbete? Vilka styrformer tillåter gemensamma ekonomiska satsningar? Money talks är det bara så? Det har stor betydelse vilken människosyn som finns inom och bakom de olika styrformerna. Vad innebär olika människosyner? Är det möjligt att hjälpa en annan människa, eller kommer det alltid att finnas människor i utanförskap? Är det lönsamt att hjälpa människor i utanförskap? Får humanitet kosta? Är humanitet lönsamt? Används mätningar och utvärderingar till konstateranden eller till ageranden? Arbetar man över gränserna för att nå bättre brukar- och medborgareffekter? Vilken betydelse får styrformens människosyn för den enskilda hjälpbehövande människan? Att arbeta i en enskild instans, med enskilda uppdrag och med en enskild budget är förhållandevis enkelt. Arbetet är avgränsat och endast en del i sammanhangen och helheten. Enkelhet skalar bort orsak och verkan, alla sammanlagda varför och den tid som krävs. Var och en ser till sin egen del. Enkelhet föder effektivitet, rationalitet och resultatorientering för den ser inte de andra delarna. När enskildhet och enkelhet styr är det lätt att fatta rationella beslut när det gäller svårlösta problem. Det som händer är att helhet samt orsak och verkan rationaliseras bort och problemet blir löst utan att frågan varför besvarats. Problemet är alltså inte löst, det är bara symtombehandlat. Att ta hänsyn till komplexitet är svårare, det tar tid och kräver involvering av många parter, men komplexiteten gör det möjligt att styra i rätt riktning. Med komplexitet kommer det långsiktiga och det hållbara. 41

42 borås stad 2014 Ska man lyckas med komplexiteten kräver det: - Att kunna se långt - både bakåt och framåt och över livstidsperspektiv. - Att beakta tiden - att låta saker och ting få ta tid. - Att arbeta systematiskt och långsiktigt. - Att organisatoriska strukturer och styr- och ledningssystem stödjer arbetet med komplexitet och hållbarhet. - Att sociala frågor och dimensioner går hand i hand med de ekonomiska frågorna och dimensionerna. Frågorna är många. Resonemangen är viktiga. Komplexiteten är en förutsättning. Idag arbetar flera kommuner och landsting med sociala investeringar. Så även Borås Stad. I Borås menar kommunfullmäktige att det ska syfta till att motverka långsiktiga ekonomiska och mänskliga negativa händelseförlopp genom att tidigt identifiera riskgrupper och riskfaktorer och påbörja ett förebyggande arbete i god tid finns 20 miljoner avsatta för målgruppen barn och unga. Sociala investeringar behövs då mänskligt lidande och samhällsekonomi behandlas och åtgärdas i efterhand. Sociala investeringar blir en nödvändighet då inte det främjande, förebyggande, rehabiliterande arbetet fungerar tillfredsställande. För att få bukt med mänskliga negativa händelseförlopp samt samhälleliga negativa kostnader och efterhandskostnader måste politiska och organisatoriska förutsättningar skapas. Målet måste vara ökade förebyggande investeringar och mindre efterhandskostnader. Denna rapport har förhoppningsvis väckt frågor, öppnat för vidare resonemang och visat på en del av utanförskapets komplexiteter. Slutord Sista ordet får nationalekonom Ingvar Nilsson: Det är mycket bättre resurshushållning att rehabilitera människor och arbeta med förebyggande insatser än att låta människor fara illa och hamna i utanförskap. 42

43 Kort om samhället, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt kommuner och landsting 43 Ett välfärdssamhälle är ett samhälle som lägger stor vikt vid att samhällets välfärd skall komma alla till del, i synnerhet svaga och utsatta grupper. Kännetecknande för ett välfärdssamhälle är därför en omfördelning av resurser till förmån för de individer och de sammanhang som kräver särskilda insatser. Konkret tar detta sig uttryck i till exempel sjukförsäkring, ålderspension och barnbidrag samt insatser till förmån för att gynna arbetslivet och förebygga olyckor och hälsorisker (Wikipedia). Arbetsförmedlingens viktigaste uppgift är att sammanföra arbetsgivare med arbetssökande. Dess uppdrag, de långsiktiga målen och uppgifterna, kommer från riksdag och regering och är formulerat i en instruktion för Arbetsförmedlingen. Där anges att Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga Arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Uppdraget kompletteras årligen i ett regleringsbrev. Antal anställda år 2013, personer (67 % kv och 33 % män). Arbetsförmedlingen finansieras genom anslag från riksdagen och regeringen. År 2013 är anslag och andra tillgängliga medel totalt drygt 68 miljarder kronor. Cirka 31 miljarder kronor går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Anslaget för etableringsuppdraget (etableringsersättning, ersättning till lotsar och insatser för målgruppen) är cirka 3,7 miljarder kronor. 8 miljarder kronor går till arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Ungefär 13 miljarder kronor är avsatta för lönebidrag och andra särskilda insatser till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Cirka 7 miljarder kronor är ett förvaltningsanslag för löner, lokaler och övriga driftskostnader. Stödet till nystartsjobb beräknas uppgå till 5,8 miljarder kronor. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen i Sverige och har stor betydelse för enskilda, hushåll och företag. Socialförsäkringen har också stor betydelse för samhällsekonomin. Försäkringskassan beslutar om och betalar ut 200 miljarder kronor per år, vilket motsvarar cirka sex procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Hälften går till sjuka och personer med funktionsnedsättning. En tredjedel betalas ut till barnfamiljer. Resterande del är ersättningar inom främst arbetsmarknads-området. Finansieringen sker till största delen genom obligatoriska avgifter och genom skatter. Pensionsmyndigheten har motsvarande ansvar för pensioner och andra ekonomiska stöd till äldre och efterlevande. Försäkringskassan ansvarar på regeringens uppdrag för en stor del av socialförsäkringen som omfattar de flesta som bor eller arbetar i Sverige. Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen. Försäkringskassan fattar varje år 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar och gör 45 miljoner utbetalningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Exempel på några av de omkring 40 olika bidrag och förmåner som Försäkringskassan administrerar är barnbidrag, föräldrapenning, sjukpenning, assistansersättning och bostadsbidrag. När det gäller sjukskrivna har Försäkringskassan ytterligare ett uppdrag: att samordna resurser för att hjälpa den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetslivet. Detta sker i kontakter med den enskilde, med arbetsgivare, med läkare och vid behov också med Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan är också utbetalande myndighet för Pensionsmyndigheten och för vissa ersättningar från Arbetsförmedlingen. Försäkringskassans vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning. Vi vill ge människor inflytande över sin egen livssituation. Därför arbetar vi kontinuerligt för att förenkla och förbättra vårt eget arbete och föreslår, både på eget initiativ och på regeringens uppdrag, regelförenklingar för att det ska bli lättare för den enskilde at göra rätt från början.

44 borås stad 2014 Det finns 290 kommuner och 20 landsting/regioner i Sverige. Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting men med ett utvidgat ansvar för regional utveckling och med rätt att betecknas som regioner. Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att kalla sig region. Regionerna är landsting med ett utökat regionalt utvecklingsansvar. Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Kommunerna är skyldiga att ha vissa verksamheter enligt lag. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna. Kommunernas obligatoriska åtaganden: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kommunal vuxenutbildning Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Hälso- och miljöskydd Räddningstjänst Bibliotek Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Svenska för invandrare Omsorg om äldre och funktionshindrade Stadsplanering och byggfrågor Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Krisberedskap Bostadsförsörjning Exempel på kommunernas frivilliga åtaganden: Öppen förskola Bygga bostäder Hälso- och viss sjukvård i hemmet Näringslivsutveckling Fritidsverksamhet Energi Sysselsättning Kultur Så styrs kommunerna Kommunalskatten står för ungefär 70 % av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas. Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunen tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg. Landstingen och regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser t.ex. hälso- och sjukvården och att stärka regionernas tillväxt och utveckling. Landstingens obligatoriska åtaganden: Hälso- och sjukvård Tandvård fram till 20 års ålder Kollektivtrafik (i några län sköts detta tillsammans med kommunerna) Exempel på landstingens frivilliga åtaganden: Kultur Turism Utbildning Regional utveckling Så styrs landstingen och regionerna Landstingsskatten finansierar ungefär 70 % av landstingens och regionernas verksamhet. Staten bestämmer vad landstingen får ta ut skatt på. Varje landsting och region bestämmer själv hur stor landstingsskatten i länet ska vara och hur pengarna ska fördelas. Landsting och regioner får också bidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Landstingen och regionerna tar också betalt för en del tjänster, till exempel för sjukhusbesök. 44

45 Tabellförklaring sid 21: Tabellen speglar situationen för Borås Stad den 25 oktober Enligt den statistik som finns tillgänglig var det 175 ungdomar som omfattades av informationsansvaret. De kostnader som redovisas i tabellen är stadens uppskattade kostnader för utbetalt försörjningsstöd plus det bidrag till mat och resor som utbetalas till de ungdomar som studerar på folkhögskola. Kostnaden har beräknats på följande sätt; uppgifterna om hur många ungdomar inom de olika kategorierna som uppbar försörjningsstöd är kända, däremot har faktiskt utbetalat belopp inte kunnat erhållas varför beräkningarna bygger på antagandet att det genomsnittliga bidraget är kr per månad. Inkluderas stadens kostnad för handläggning och administration 4 av försörjningsstödet blir kostnaden cirka kr per månad. Stadens bidrag till mat och resor för de ungdomar som studerar på folkhögskola är kr per termin, motsvarande 860 kr per månad (Payoff AB). 4 Det motsvarar cirka 20 procent av utbetalat belopp Tabellförklaring sid 24: Beräkningarna baseras på en jämförelse att en person skulle ha arbetat heltid utan lönesubvention med en lön på kr/månad. Alla belopp gäller ett år. Kostnaden för samhället består fr. a. av värdet av den produktion som inte skapas då personen uppbär a-kassa, sjukpenning, sjukersättning och försörjningsstöd. Situationen med OSA-anställning medför en något lägre kostnad för samhället då personen bidrar till samhällets produktion beroende på nivån på lönesubventionen. Om subventionen är 100 procent är kostnaden dock ungefär lika stor som för de övriga fyra situationerna, i detta fall är subventionen 80 procent. Till denna produktionsbortfallskostnad tillkommer de olika myndigheternas kostnad för administration av de olika ersättningarna. Kostnaden för kommunen består dels av utbetalat försörjningsstöd, dels av administration av detta men också av påverkan på den primärkommunala skatten (Payoff AB). 46

46

47 stadskansliet tfn e-post webbplats boras.se författare och redaktör Carola Samuelsson, jämställdhetssamordnare grafisk form Anders Jagendal Foto: Bildarkivet.se Tryck: Borås kommuntryckeri

En socialförsäkring för alla

En socialförsäkring för alla En socialförsäkring för alla Handikappförbundens förslag till en hållbar socialförsäkring UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa 2 Titel Förord Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir allt bättre. Det är en positiv utveckling som visar att satsningar

Läs mer

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med?

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden Ny i Sverige vad kan jag bidra med? Innehåll 3 Inledning 9 Inflyttningen till Sverige 14 Fördelar med invandring 17 Sysselsättning

Läs mer

Gör rätt från dag ett

Gör rätt från dag ett Gör rätt från dag ett EKONOMISKT BISTÅND TILL LÅNGVARIGT SJUKA BIDRAGS- MOTTAGARE OCH PERSONER UTFÖRSÄKRADE FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN 1 Förord Syftet med denna rapport är att ge en bild av gruppen sjuka med

Läs mer

JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD

JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD 6 JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD RAPPORTFÖRFATTARE: REBECKA BOHLIN, VICTOR BERNHARDTZ & ANNA NORELL Katalys - Institut för facklig idéutveckling

Läs mer

Värdet av en god uppväxt. Sociala investeringar för framtidens välfärd

Värdet av en god uppväxt. Sociala investeringar för framtidens välfärd Värdet av en god uppväxt Sociala investeringar för framtidens välfärd Värdet av en god uppväxt Sociala investeringar för framtidens välfärd Upplysningar om innehållet: Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se

Läs mer

Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013

Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 1 REGIONAL FOLKHÄLSOSTRATEGI 2010--2013 FÖRORD En god folkhälsa är ett centralt politiskt mål och ses alltmer som en viktig del i den regionala utvecklingen.

Läs mer

Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad

Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad 1 Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar

Läs mer

Socialnämnden och kommundelsnämndernas analyser. Socialnämnden. indikatorer förts samman, där åtgärderna inom IFO sammanfaller.

Socialnämnden och kommundelsnämndernas analyser. Socialnämnden. indikatorer förts samman, där åtgärderna inom IFO sammanfaller. Socialnämnden och kommundelsnämndernas analyser Socialnämnden Bakgrund Efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsoarbete har Fritid och folkhälsonämnden formulerat mål för folkhälsoarbetet

Läs mer

Vägarna in. Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal

Vägarna in. Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal Vägarna in Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal Vägarna in Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal 1 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor.

Läs mer

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Monika Arvidsson Jakob Molinder RAPPORT 3 2014 Tankesmedjan Tiden www.tankesmedjantiden.se Tankesmedjan Tiden

Läs mer

Framtidskontraktet. Beslutad version

Framtidskontraktet. Beslutad version Framtidskontraktet Beslutad version Innehållsförteckning Ekonomin växer när människor växer... 3 Fler jobb är grunden för allt... 7 Med kunskaper växer Sverige... 13 En bra välfärd gör att människor växer

Läs mer

Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9

Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9 I begynnelsen var organisationen Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9 ISBN 91-38-22569-7 Tryck: Elanders, Vällingby

Läs mer

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Företagande som verktyg mot arbetslöshet, med fokus på arbetsintegrerande sociala företag Rapport 0130 En rapport från

Läs mer

Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län

Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län Rapport 2007:5 Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län Bo Burström Anja Schultz Kristina Burström Sara Fritzell Robert Irestig Janne Jensen Niels Lynöe Anneli

Läs mer

Från försörjningsstöd till arbete Hur kan vägen underlättas?

Från försörjningsstöd till arbete Hur kan vägen underlättas? Från försörjningsstöd till arbete Hur kan vägen underlättas? Eva Mörk RAPPORT 2011:6 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Hur ska välfärden formas i framtiden?

Hur ska välfärden formas i framtiden? [Skriv text] VÄLFÄRDSRAPPORT Hur ska välfärden formas i framtiden? [Skriv text] 1 Förord Frågan om välfärdens långsiktiga finansiering är ständigt lika aktuell och ofta omdebatterad. Våren 2010 presenterade

Läs mer

Effektutvärdering av projekt UPP (KASAM) Birger Simonson

Effektutvärdering av projekt UPP (KASAM) Birger Simonson Effektutvärdering av projekt UPP (KASAM) Birger Simonson Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Mars 2012 2 Utvärderarens uppdrag Jag har åtagit mig att utvärdera Projekt

Läs mer

Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering

Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering Rapport 2011:11 Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering 2 (60) Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering Överskuldsättning

Läs mer

Dnr 012-2007-4248. Programförslag för fler och växande sociala företag

Dnr 012-2007-4248. Programförslag för fler och växande sociala företag Dnr 012-2007-4248 Programförslag för fler och växande sociala företag Programförslag för fler och växande sociala företag Dnr 012-2007-4248 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Eva Johansson

Läs mer

en granskningsrapport från riksrevisionen Ungdomars väg till arbete individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare rir 2013:6

en granskningsrapport från riksrevisionen Ungdomars väg till arbete individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare rir 2013:6 en granskningsrapport från riksrevisionen Ungdomars väg till arbete individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare rir 2013:6 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2011 Sida: 2 av 30 Sida: 3

Läs mer

UNGA IN SLUTUTVÄRDERING

UNGA IN SLUTUTVÄRDERING Avsedd för Arbetsförmedlingen Dokumenttyp Slutrapport Datum Juni 2014 UNGA IN SLUTUTVÄRDERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 1. Inledning 3 1.1 Slututvärderingens syfte och genomförande 3 1.1.1

Läs mer

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Ester Sorri Artikelnummer:

Läs mer

För en feministisk politik. Feministiskt initiativ 2013

För en feministisk politik. Feministiskt initiativ 2013 För en feministisk politik Feministiskt initiativ 2013 Antagen vid kongressen 5 7 april 2013 Innehållsförteckning För en feministisk politik 2011 En feministisk politik 3 A. Välfärd som verktyg 4 B. Ekonomi

Läs mer

DET ÄR BÄTTRE ATT STÄMMA I BÄCKEN ÄN i ÅN

DET ÄR BÄTTRE ATT STÄMMA I BÄCKEN ÄN i ÅN DET ÄR BÄTTRE ATT STÄMMA I BÄCKEN ÄN i ÅN Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga Stämma i bäcken Sida 2 Innehåll: 1 SAMMANFATTNING OCH LÄSANVISNING...

Läs mer

Över Gränserna. Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet

Över Gränserna. Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet Över Gränserna Projekterfarenheter från KRUT Över Gränserna Utlandspraktik som ett medel för ökad delaktighet i samhället 1 Innehåll VARJE MÄNNISKA EN RESURS...

Läs mer

Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik. om en jämlik arbetsmarknad

Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik. om en jämlik arbetsmarknad Hit men inte längre? En rapport om deltider, välfärdspolitik och målet om en jämlik arbetsmarknad Handels utredningsgrupp Josefine Boman & Agneta Berge Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning 1. Inledning

Läs mer

Många vill veta men svaren är få. Rapport om befolkningsinriktad suicidprevention idéhistorisk litteraturstudie och fem kommuners erfarenheter

Många vill veta men svaren är få. Rapport om befolkningsinriktad suicidprevention idéhistorisk litteraturstudie och fem kommuners erfarenheter Många vill veta men svaren är få Rapport om befolkningsinriktad suicidprevention idéhistorisk litteraturstudie och fem kommuners erfarenheter NOVEMBER 2010 Syftet med rapporten är att redovisa kunskaper,

Läs mer