En socialförsäkring för alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En socialförsäkring för alla"

Transkript

1 En socialförsäkring för alla Handikappförbundens förslag till en hållbar socialförsäkring UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04)

2 En socialförsäkring för alla Handikappförbundens förslag till en hållbar socialförsäkring Parlamentariska social- försäkringsutredningen (S 2010:04)

3 Underlagsrapport nr 6 till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen Samtliga underlagsrapporter finns att ladda ned gratis på eller kan beställas från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. E-post: Foto: Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2011

4 Förord Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen ska enligt regeringens direktiv se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Kommittén ska överväga förändringar som kan leda till mer hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. De förändringar som kan bli aktuella ska bidra till ökad sysselsättning och hållbara statsfinanser på lång sikt. Med syfte att inbjuda till bred debatt och för att skapa ett mångfacetterat underlag inför kommitténs betänkanden har en rad underlagsrapporter beställts från forskare, myndigheter och andra aktörer med kunskaper om sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Analyser, slutsatser och rekommendationer i dessa underlagsrapporter står för respektive författare och delas nödvändigtvis inte av den parlamentariska kommittén. Människor med kroniska sjukdomar eller livslånga funktionsnedsättningar är och kommer alltid att vara en del av befolkningen. Sysselsättningen bland dem är jämförelsevis låg och många får ersättning från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. I denna rapport presenterar Handikappförbunden sina erfarenheter av hur sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna fungerar för människor med medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning, samt ger en rad konkreta förslag till förändringar. Rapporten är den sjätte i den serie underlagsrapporter som kommittén ger ut. Stockholm i december 2011 Irene Wennemo Huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen

5 Den parlamentariska socialförsäkringsutredningens ledamöter Under 2010 tillsatte regeringen den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Kommitténs uppdrag är att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Syftet är att övervägas förändringar som ger hållbara försäkringar för framtiden. Kommitténs arbete, som ska vara avslutat i maj 2013, kommer att presenteras i ett slutbetänkande med förslag till utformning av framtidens sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Ledamöter i den parlamentariska kommittén är: Gunnar Axén (M), ordförande Tomas Eneroth (S) Lars-Anders Häggström (S) Patrik Björck (S) Lotta Finstorp (M) Kajsa Lunderquist (M) Tomas Tobé (M) Gunvor G Ericson (MP) Johan Pehrson (FP) Fredrick Federley (C) Erik Almqvist (SD) LiseLotte Olsson (V) Emma Henriksson (KD)

6 Innehåll Sammanfattning Bakgrund och fakta Inledning Tillvägagångssätt Disposition Om handikappförbunden Erfarenheter från medlemsförbunden Funktionsnedsättningar Definitioner Olika funktionsnedsättningar, olika förutsättningar Hur många har en funktionsnedsättning? Livsvillkor och levnadsförhållanden Ohälsa bland människor med funktionsnedsättning Arbetsmarknaden Nedsatt arbetsförmåga Arbetsgivarperspektiv Fackligt perspektiv

7 Innehåll 2 Rättssäkerheten för den enskilde Utsatthet i kontakten med myndigheter Hur garanteras rättssäkerheten? Lekmannainflytande en viktig demokratisk princip Individen måste ges kraftigare verktyg att hävda sin rätt Socialförsäkringen och rehabilitering Rehabiliteringen har inte fungerat på två decennier Införandet av rehabiliteringskedjan har skapat nya problem Handikappförbundens syn på rehabilitering och habilitering Privata försäkringslösningar utestänger Särskilda skäl i sjukförsäkringen Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Återinför tidsbegränsad sjukersättning Olika åldersgränser för olika insatser Att ha flera diagnoser samtidigt Myndigheternas samordning brister Arbetslivet och arbetslöshetsförsäkringen Att hushålla med arbetskraften Arbetslivets villkor Arbetsplatsens betydelse Arbetslöshetsförsäkringen måste vara tillgänglig för alla

8 Innehåll 5 Handikappförbundens förslag Stärk rättssäkerheten för den enskilde Arbetslöshetsförsäkringen Referenser Bilagor Bilaga 1 Handikappförbundens plattform för socialförsäkringen Bilaga 2 Handikappförbundens 39 medlemsförbund Bilaga 3 Sammanfattning av rapporten: Funktionshinder Försäkringshinder

9

10 Sammanfattning Syftet med rapporten är att utifrån Handikappförbundens samlade erfarenhet beskriva hur socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen påverkar människor med medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning, samt att ge konkreta förslag till hur man kan komma till rätta med problem som kan uppkomma. Socialförsäkringen måste omfatta alla medborgare Socialförsäkringens syfte är att täcka inkomstbortfall på grund av bristande arbetsförmåga till följd av sjukdom. Arbetslöshetsersättningens syfte är att täcka inkomstbortfall på grund av arbetslöshet. En fungerande arbetslinje förutsätter att försäkringarna fyller sina syften. När möjligheten att arbeta begränsas till följd av sjukdom ska sjukförsäkringen garantera en försörjning. Att bli sjuk ska inte utgöra en grund för fattigdom. Människor med kroniska sjukdomar eller livslånga funktionsnedsättningar är, och kommer alltid att vara, en naturlig del av befolkningen. För många av dessa måste socialförsäkringen fylla en långvarig, ibland livslång, funktion för att möjliggöra ett arbete efter den egna förmågan. Socialförsäkringen ska också garantera en försörjning för de som helt saknar arbetsförmåga och som i stället för arbete behöver ta del av annan meningsfull sysselsättning. En solidariskt finansierad försäkring inkluderar alla Alla människor riskerar att någon gång i livet bli så sjuk eller skadad att det påverkar arbetsförmågan och därmed möjligheten att försörja sig. Våra erfarenheter, av både historiska och internationella jämförelser, är att en gemensam försäkring som alla medborgare på lika villkor har tillgång till och som också finansieras 9

11 Sammanfattning solidariskt har bäst riskspridning. Försäkringslösningar som enbart är kopplade till arbetsmarknaden exkluderar dem som långvarigt eller livslångt står utanför arbetslivet. Privat finansierade försäkringar är inte tillgängliga för alla och leder till ökade klyftor grundade på inkomst och förmögenhet. Olika försäkringslösningar kan utgöra kompletterande skydd, men den generella tryggheten i en gemensam socialförsäkring ska vara tillräckligt stark för att på bred basis skapa möjligheter till omställning och därmed förutsättningar för en fungerande arbetslinje, men också skydda mot fattigdom för dem som helt saknar arbetsförmåga. Socialförsäkringen är beroende av andra fungerande samhällsstrukturer Socialförsäkringen verkar inte i ett vakuum. Arbetsmarknadens funktionssätt definierar i stor utsträckning villkoren för socialförsäkringen. Ett arbetsliv som inte i sig genererar ohälsa och som dessutom bättre tar till vara människor som tillfälligt eller permanent har en nedsatt arbetsförmåga är en avgörande utmaning för att på allvar få ett större arbetsdeltagande. Hälso- och sjukvårdens förmåga att erbjuda adekvata insatser av medicinska behandlingar, såväl tillfälliga som långvariga, är också avgörande för att människor överhuvudtaget ska kunna stärka den egna arbetsförmågan. Den främsta nyckeln till framgång är att från grunden bygga upp och säkerställa tillgång till habilitering och rehabilitering, som ska vara sammanhållen och livsinriktad inte fragmentiserad i medicinsk, arbetslivsinriktad, social eller andra uppdelningar. För att människor med sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna förbättra, återfå, upprätthålla eller inte försämra sin hälsa och arbetsförmåga, förutsätts att habilitering och rehabilitering håller en hög kvalitet och finns att tillgå efter behov under hela livet. Stärkt rättsäkerhet och stöd för individens drivkrafter Individens egna drivkrafter att uppnå bästa möjliga hälsa, och därmed högsta potentiella arbetsförmåga, är den enskilt starkaste faktorn för en positiv utveckling. Rättssäkerhet och förutsägbarhet är viktiga faktorer ur individens synvinkel. Möjligheter att överklaga, att begära en second opinion och att få föra sin talan i 10

12 Sammanfattning rättsliga sammanhang behöver stärkas inom socialförsäkringen. Försäkringskassans och andra instansers beslut kan vara direkt livsavgörande för en människa. Individens rättsställning inom socialförsäkringen ska därför vara minst lika stark som i rättssituationer inom andra samhällsområden. Möjligheten för den enskilde att själv eller genom ombud kunna agera när olika insatser uteblir, dröjer eller håller för låg kvalitet, måste utvecklas och förstärkas. Handikappförbundens förslag Sjukförsäkringen Öka tydligheten i överklagansmöjligheter Inför rätten till en second opninion Inrätta en ombudsman Inför lekmannagranskning Den enskilde arbetsgivaren bör kan inte ta för stort kostnadsansvar Bygg upp en sammanhållen, kvalitetsstyrd och livsinriktad rehabilitering Riv upp rehabiliteringskedjans tidsgränser Så länge privata försäkringar utgör ett komplement till den generella sjukförsäkringen ska de vara tillgängliga för alla Definiera och Tydliggör särskilda skäl i sjukförsäkringen Behåll den skyddade SGI:n, en strikt historisk SGI Ta bort fasta ersättningsnivåer och inför procentuell ersättning inom sjukförsäkringen Återinför tidsbegränsad sjukersättning Harmonisera åldersgränserna Samla rehabiliteringsansvaret under en huvudman Arbetslöshetsförsäkringen Lagstifta om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund Utöka arbetsmiljöombudens ansvar för generell tillgänglighet Förändra villkoren till a-kassan så att fler omfattas Ta bort de fasta nivåerna och inför procentuell ersättning i arbetslöshetsförsäkringen 11

13

14 1 Bakgrund och fakta 1.1 Inledning De flesta i den vuxna befolkningen som inte har en nedsatt arbetsförmåga försörjer sig genom lönearbete på en arbetsmarknad som regleras via avtal och med tillgång till olika trygghetssystem och avtalsförsäkringar. Personer med en svårare funktionsnedsättning får i stor utsträckning sin huvudsakliga försörjning via socialförsäkringen. De utestängs från de trygghetssystem och avtalsförsäkringar som bärs upp av arbetsmarknadens parter. För de grupper som aldrig kommer att återfinnas på en arbetsmarknad i någon större omfattning är det viktigt att de generella systemen behålls och utvecklas. När trygghetssystemen urholkas och mer ansvar läggs på arbetsmarknadens parter att upprätthålla försäkringsnivåer kommer stora grupper att utestängas på grund av sin funktionsnedsättning. Såväl sjukförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen har orimligt hårda regler. Bägge är omställningsförsäkringar och kan fungera väl som sådana för människor som har behov av stöd en kortare tid. Men skyddet för den som helt eller delvis saknar full arbetsförmåga måste också rymmas inom försäkringarna. Människor som väljer att organisera sig i något av Handikappförbundens 39 medlemsförbund, äger stor erfarenhet av vad det innebär att strida för möjligheten att kunna arbeta. Likaså är erfarenheterna många av att ha fått kämpa för sin försörjning, när den egna arbetsförmågan reducerats eller kanske helt försvunnit. Utöver att dagligen tampas med den egna sjukdomen eller funktionsnedsättningen, ha en fungerande vardag med familj och vänner, hantera en ibland oförstående omgivning och den bristande tillgängligheten i samhället, vittnar många om svårigheter att få ta del av olika stödinsatser och få sina rättigheter tillgodosedda. Inte minst gäller det i strävan att få, eller behålla ett arbete. Belastningen på den enskilde, dennes närstående och föräldrar till barn med funktionsnedsättning, 13

15 Bakgrund och fakta är i dag orimligt hög. Samhället måste ta ett betydligt större ansvar för den enskildes situation och försörjning. Att studera, göra arbetspraktik, fortbilda sig och göra karriär är självklara delar av livet för många. Men kvinnor och män med funktionsnedsättning ställs inför helt andra villkor. Grundläggande förutsättningar är till exempel att ta sig till och från skolan eller arbetet och att ha tillgång till lämpliga anpassningar och hjälpmedel även utanför arbetsplatsen. Att kunna kommunicera blir till ett hinder när teckenspråkstolken inte finns att tillgå eller när den personliga assistansen som gör att man överhuvudtaget tar sig ut ur hemmet på morgonen, saknas Tillvägagångssätt Rapporten är utarbetad i samarbete med en referensgrupp bestående av representanter från sex medlemsorganisationer. Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman har varit sammankallande. Deltagare i gruppen har varit: Kristina Söderlund, Reumatikerförbundet, Gunn Franzen Ljung, Parkinsonförbundet, Monica Reinholdson, Personskadeförbundet RTP, Ulf Brändström, Astma- och Allergiförbundet, Håkan Jarmar, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) samt Göran Stridsberg, FUB För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Huvudsekreterare har varit Ylva Arnhof, tidigare avdelningschef och folkhälsopolitisk expert vid Statens folkhälsoinstitut. Mikael Klein, intressepolitisk chef på Handikappförbunden, har följt arbetsgruppen och skrivit stora delar av rapporten. Redaktör har varit Janna Olzon, kommunikationschef på Handikappförbunden. Dialog har skett löpande med medlemsförbunden genom återkommande ordförandemöten. Referensgruppen har dessutom anordnat ett seminarium med medlemsförbunden, samt hört olika experter inom välfärdsområdet. På Handikappförbundens kongress i maj 2011 hölls också ett seminarium av referensgruppen. Rapporten diskuterades på ett remissmöte under hösten och fastställdes slutligen av styrelsen i september Parallellt med detta rapportskrivande har en plattform för socialförsäkringar som rör kompensatoriska ersättningar vid kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning arbetats fram. 1 1 Bilaga 1: Plattform för socialförsäkringar. 14

16 Bakgrund och fakta Disposition Rapporten inleds med generella utgångspunkter och förslag på lösningar. I kapitel ett beskrivs Handikappförbunden som organisation samt ett avsnitt som belyser kunskap och erfarenhet som finns inom funktionshindersrörelsen gällande socialförsäkringssystemet. Kapitlet innehåller även definitioner av olika begrepp samt ett avsnitt som beskriver omfattningen av antal människor som berörs. Kapitel två, tre och fyra är problembeskrivning. I sista kapitlet redogörs för Handikappförbundens förslag till ändringar för att komma till rätta med problemen. 1.2 Om handikappförbunden Handikappförbunden är en organisation som består av en rad rikstäckande funktionshindersförbund. Uppdraget är att vara funktionshindersrörelsens samlade röst mot regering, riksdag och centrala myndigheter och samhället i övrigt. För närvarande består Handikappförbunden av 39 funktionshindersförbund som tillsammans samlar omkring medlemmar. Det finns ett gott samarbete också med de förbund som inte är medlemmar i organisationen. 2 Handikappförbunden har sitt ursprung i Samarbetskommittén för partiellt arbetsföra som bildades av fyra funktionshindersförbund Syftet då var att förbättra möjligheterna för handikappade att få arbete. Kongressen, ordförandemöten samt styrelsen är Handikappförbundens beslutande forum. Det är på kongressen som den långsiktiga prioriteringen beslutas, och kongressen 2011 beslöt att prioriterade områden ska vara Tryggad försörjning genom arbete och socialförsäkring, Jämlik hälso- och sjukvård, Utvecklat diskrimineringsskydd och Ökat stöd åt barn och deras familjer. Det finns också regionala samarbetsorgan för funktionshindersföreningar runt om i landet. Dessa är egna juridiska personer, men samarbetet är tätt. 2 Bilaga 2: Förteckning över Handikappförbundens medlemmar. 15

17 Bakgrund och fakta 1.3 Erfarenheter från medlemsförbunden Att vara njursjuk För många njursjuka är sjukförsäkringsreglerna ett stort bekymmer. För dialyserande och njursjuka i väntan på njurtransplantation finns möjlighet att få sjukersättning på normalnivå utan den tidsbegränsning som annars råder. Men fortfarande finns grupper som har svårt att få gehör för sina medicinska åkommor. Det är personer med grav njursvikt på väg in i dialysbehandling, men som inte står på väntelistan för njurtransplantation, samt svårt sjuka njurtransplanterade med sviktande njurfunktion eller annan sjukdom. Det nuvarande regelverket är också problematiskt för personer som väntar på en ny njure. En ny njure kan ge möjlighet att komma tillbaka i arbete, men under tiden är de som väntar på transplantation oftast för sjuka för att på ett meningsfullt sätt delta i Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. De är alltså för friska för sjukersättning, men för sjuka för insatser från Arbetsförmedlingen. 3 Att leva med blodcancer Att drabbas av blodcancer är av förståeliga skäl mycket omtumlande. Om inte annat blir insikten om att man kan dö väldigt påtaglig. Flera av dem som hör av sig till Blodcancerförbundet vittnar om att de brottas med frågor som rör döden: Hur länge kommer jag att få leva? Kommer jag att få uppleva min dotters examen? Hinner jag se mitt barnbarn växa upp? Många av Blodcancerförbundets medlemmar har sjukdomar som är kroniska och innebär livslång medicinering. Ofta föregås medicineringen av mycket krävande behandling med exempelvis cytostatika (cellgifter). Både den inledande och den kroniska behandlingen innebär många gånger svåra biverkningar i form av trötthet, aptitlöshet, stickningar i fingrar och tår, illamående med mera. Tiden från insjuknande till att det kan bli möjligt att återgå till arbetet är ofta lång och ytterst krävande. Det är inte ovanligt att behandlingar mot blodcancer tar flera år. Dessutom är det vanligt att det tar lång tid att få en korrekt diagnos. Anledningen är dåliga kunskaper hos primärvården, begränsat antal hematologer och diffusa symptom. Exempelvis är trötthet ett vanligt symptom på 3 Njurförbundet (2011). 16

18 Bakgrund och fakta flera blodcancersjukdomar, symptom som delas av många både fysiska och psykiska sjukdomar. Under en avancerad cancerbehandling ligger fokus på annat än ersättningsnivåer, SGI och andra regler inom sjukförsäkringssystemet. Att behandlas för cancer är mycket psykiskt påfrestande. Då ska man inte även behöva bekymra sig för sin ekonomi, om man har råd att ha kvar sommarstugan, bilen eller annat som kan vara guldkanten en cancerpatient behöver ha för att orka med en krävande behandling. 4 Att ha en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom och få cancer Det uppstår en särskild problematik om man drabbas av cancer när man redan innan har en kronisk sjukdom. Rehabiliteringsrådet sammanfattar i sitt slutbetänkande: En mycket stor del av sjukskrivna cancerpatienter har uppnått den åldern då samsjuklighet är en realitet och det är inte ovanligt att patienten redan innan cancerdiagnosen har en eller flera sjukdomar som påverkar funktionsförmågan. De patienter som har ett rehabiliteringsbehov på grund av samsjuklighet hamnar ofta mellan två stolar. Antingen var patienten sjukskriven redan före cancerbehandlingen. Det betyder att sjukskrivningsdagar är förbrukade när cancerbehandlingen väl inleds. Efter avslutad behandling är de dagar som står till förfogande för rehabilitering betydligt färre än för en tidigare väsentligen frisk patient. Samtidigt är sannolikheten mycket hög att det tar längre tid för patienten att uppnå full arbetsförmåga jämfört med en tidigare väsentligen frisk patient. Det andra alternativet är att patienten på grund av sin samsjuklighet redan innan cancerdiagnosen har en nedsatt funktionsförmåga. Dock är denna nedsättning inte så stor att den har föranlett sjukskrivning. Restsymtomen efter cancerbehandlingen förstärker ofta patientens tidigare symtom, vilket leder till nedsatt funktionsförmåga under längre tid jämfört med en tidigare väsentligen frisk patient. Framtida konsekvenser av patientens samsjuklighet beaktas sällan under tiden som patienten genomgår cancerbehandlingarna. Tvärtom avbryts ofta de rehabiliteringsinsatser som påbörjats före cancerdiagnosen, även i de fall då det skulle vara till gagn för patienten att de fullföljdes. När väl cytostatikaeller strålbehandlingen lider mot sitt slut sker ingen samordning av patientens totala rehabiliteringsbehov för att återfå sin arbetsförmåga. Dessa patienter får ofta problem med Försäkringskassan eftersom de har diagnoser som var för sig inte motiverar sjukskrivning, men samman- 4 Blodcancerförbundet (2011). 17

19 Bakgrund och fakta taget nedsätter de i allra högsta grad arbetsförmågan. Följden blir ofta att de patienter som är i störst behov av rehabiliteringsinsatser är de som får minst hjälp. Här behövs en förbättring i samordningen. 5 Att leva med Aspergers syndrom När Peter var 25 år hade han precis avslutat en KY-utbildning och såg fram emot att få ett arbete. Efter att ha skickat många arbetsansökningar och varit på flera intervjuer fick han till slut ett jobb. Själva arbetsuppgifterna gick bra men det var mer utmanande med såväl kommunikationen och den sociala gemenskapen med arbetskamraterna samt stressen som arbetssituationen medförde. Stressen gjorde att han var tvungen att sluta på jobbet samt flera andra kortare anställningar. Detta gjorde att han funderade kring orsakerna till sina svårigheter. Till exempel klarade han av vissa uppgifter felfritt medan andra misslyckades helt när tempot ökade. Peter genomgick en utredning, vilket resulterade i att han fick diagnosen Aspergers syndrom. Försäkringskassan bedömde att Peter skulle kunna klara av ett arbete och behålla det om han fick viss hjälp och anpassningar på arbetsplatsen samt tydliga arbetsinstruktioner. Efter en lång kamp med Arbetsförmedlingen fick Peter rätt stöd genom en SIUS-konsulent (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd). Detta innebar att en person från Arbetsförmedlingen aktivt gick in och hjälpte Peter att komma i kontakt med arbetsgivare som gav honom chansen att visa vad han kunde bidra med. Personen hade god kunskap om Aspergers syndrom och förstod vilken typ av stöd som behövdes för att anställningen skulle fungera på lång sikt. Tack vare hjälpen från SIUS-konsulenten och att Peter själv orkade kämpa för sina rättigheter så har han i dag en lönebidragsanställning inom kommunen där han får jobba med uppgifter som han är utbildad för och där stressen är begränsad. Peter har i dag en stor hjälp av den samtalsgrupp som han regelbundet träffar. Gruppen som uteslutande består av vuxna personer med Aspergers syndrom har utvecklande samtal om bland annat arbetsliv och fritid. Andra personer med autismspektrumtillstånd har till skillnad från Peter så omfattande funktionsnedsättning att de, trots att stöd ges i olika former, aldrig har den arbetsförmågan som krävs för att bidra till sin egen försörjning. Ett exempel på denna grupp är de 5 SOU 2011:15. 18

20 Bakgrund och fakta med en medfödd utvecklingsstörning som behöver en tryggad försörjning genom ett solidariskt socialförsäkringssystem. 6 Att leva med allergi och annan överkänslighet För människor med allergi och annan överkänslighet kan hinder i den fysiska arbetsmiljön eller bristande hänsyn och dåligt bemötande medföra att symptom uppstår eller förvärras. I vissa fall kan det medföra sjukskrivning och till sist sjukersättning. De flesta som har någon form av allergi kan dock fungera i stort sett utan besvär om de slipper utsättas för sådant de inte tål. En av Astma- och Allergiförbundets medlemmar som har hört av sig och berättat om sin situation är Lotta. För något år sedan blev Lotta sjukskriven på grund av SHR, sensoriskt hyperreaktivitet, allergisk astma samt allergisk rinit. Lotta är sjuksköterska och klarade inte längre sitt arbete på grund av att hon dagligen utsattes för både patienters och arbetskamraters parfymdoft. Hennes läkare (specialist i lung- och allergisjukdomar, överläkare och professor) bifogade ett Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom där det framgår att Lottas arbetsförmåga är helt nedsatt, att en rehabiliteringsutredning måste utföras och att det är viktigt att finna en så luktfri arbetsplats som möjligt för att Lotta ska kunna återgå till arbetslivet. Sammanfattningsvis menar vi att många av de som har någon form av allergi eller annan överkänslighet kan fungera i stort sett utan besvär i arbetslivet om de slipper utsättas för ämnen de inte tål. I exemplet ovan var det dofter som var problemet, men det kan lika gärna handla om pälsdjur, dålig ventilation eller heltäckningsmattor på arbetsplatsen. Därför måste arbetsmiljön utformas efter vars och ens behov. De åtgärder som behöver göras på arbetsplatsen kan variera stort. Det kan handla om dyrbara åtgärder som ombyggnation av ventilationssystem eller mindre kostnadskrävande insatser som att byta från parfymerad till oparfymerad tvål på toaletten. Ofta handlar det också om utbildningsinsatser riktade till arbetsledning och eller arbetskamrater. Ett planmässigt arbete för att påverka negativa attityder kring allergiproblem brukar också vara viktiga inslag i en åtgärdsplan. 7 6 Autism- och Aspergerförbundet (2011). 7 Astma- och Allergiförbundet (2011). 19

21 Bakgrund och fakta Att leva med psoriasis Psoriasis är en allvarlig kronisk systemsjukdom som inte enbart drabbar huden och lederna utan även andra organ i kroppen. Sjukdomen påverkar livet på många sätt fysiskt, psykiskt och socialt. I Sverige finns det omkring personer med psoriasis, vilket gör sjukdomen till en av våra vanligaste och mest ärftliga folksjukdomar. Det finns kopplingar mellan psoriasis och mag- och tarmsjukdomar, ögonsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Upp emot 40 procent av Sveriges psoriasissjuka får också problem med lederna, vilket kan leda till psoriasisartrit. Eftersom psoriasis går i skov är det nödvändigt med en tydlig och välfungerande sjukförsäkring med fokus på den enskilda individens livssituation. Detta innebär ett behov av en flexibel sjukförsäkring, vilket dagens mycket fasta tidsgränser inte tillåter. Risken med hur socialförsäkringen i dag är utformad är att personer med svår psoriasis förlorar sin anknytning till arbetsmarknaden, och därmed hamnar i ett permanent utanförskap. Detta är kontraproduktivt för den som gärna vill arbeta, men också för samhällsekonomin i stort. Därför behövs ekonomiska satsningar på utökade rehabiliteringsinsatser för att ge människor reella möjligheter att bli friska och återgå till arbete. Behovet är stort, eftersom allt för många har fallit mellan stolarna under de senaste åren. Det är viktigt att individen sätts i centrum. För Psoriasisförbundet är det helt avgörande att det är den behandlande läkaren som gör bedömningen av den kroniskt sjukes arbetsförmåga. Till det måste det göras ordentliga insatser för att etablera ett förtroende mellan läkarkåren och, i synnerhet, Försäkringskassans handläggare. Det är specialistläkaren som har kompetens och erfarenhet kring sjukdomsförlopp, vilket bör ligga till grund för bedömning av individens arbetsförmåga. Inte systemets behov av att friskförklara allvarligt sjuka personer utifrån en tidtabell. 8 Att leva med diabetes Man, 54 år, har diabetes sedan barndomen. För 13 år sedan drabbades han av en trötthet som gjorde det omöjligt att arbeta heltid. Fram till år 2004 fick han sjukersättning på halvtid. Nya direktiv medförde att mannen förlorade sin ersättning, varpå nya regler om 8 Psoriasisförbundet (2011). 20

22 Bakgrund och fakta begränsad möjlighet att vara arbetslös på deltid infördes. I december 2008 ansökte mannan med stöd av läkarintyg och Socialstyrelsens rekommendation om sjukersättning på halvtid. Socialstyrelsens beslutstöd slog fast att mannen efter många år av diabetes kan ha drabbats av ökad uttröttbarhet, vilket kan leda till permanent nedsatt arbetsförmåga. Mannen har i dag ett arbete på halvtid. Han önskar inte vara sjukskriven på heltid. Han vill inte heller vara arbetslös, vilket kan bli nödvändigt för att klara ekonomin. Han måste i så fall säga upp sig från jobbet för att kunna stämpla heltid. 9 Man, 43 år, med svårinställd diabetes. Användare av rullstol till följd av neuropati (medicinsk benämning på nervskador). Han går på dialys fyra gånger i veckan och är nästan blind. I mars 2011 skulle han bli utförsäkrad för att under tre månader delta i arbetslivsintroduktion. Risken fanns att han skulle förlora sitt hus när ersättningen skulle bli lägre än sjukpenningen. Efter att media uppmärksammat fallet beslutades om förlängd sjukersättning. Efter tre månader kan mannen återgå till ny sjukersättningsperiod men riskerar att upprepade gånger hamna mellan stolarna i systemet. 10 Att leva med reumatism För människor med reumatiska sjukdomar kan arbetsförmågan variera över tid, från att vissa dagar kunna arbeta fullt ut till att andra dagar knappt komma igång alls på grund av utmattande trötthet eller smärta. Att ha ett skov kan innebära plötsliga begränsningar i arbetsförmågan. Det går inte att säga i vilken omfattning de reumatiska sjukdomarna påverkar en enskild individ och det är också väldigt stor skillnad mellan reumatiska diagnoser. Arbetsförmågan hos personer som har en reumatisk sjukdom kan variera från 100 procent till i stort sett obefintlig. Reumatiska sjukdomar drabbar nästan tio procent av befolkningen, och de flesta får sin reumatiska sjukdom mitt i livet. De är alltså mitt uppe i arbetslivet. Många kan arbeta kvar i sina respektive yrken med hjälp av anpassningar av olika slag. För en del behövs också regelbunden sjukgymnastik och annan kvalificerad medicinsk rehabilitering för att klara av sitt arbete. Detta gör att en relativt stor grupp behöver möjlighet till nedsatt arbetstid. Många har sjuk- 9 Njurförbundet (2011). 10 Diabetesförbundet (2011). 21

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Per Johansson, Eshat Aydin, Sisko Bergendorff, Nina Granqvist, Malin Josephson och Inger Sohlberg Inspektionen för socialförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA

Läs mer

Gör rätt från dag ett

Gör rätt från dag ett Gör rätt från dag ett EKONOMISKT BISTÅND TILL LÅNGVARIGT SJUKA BIDRAGS- MOTTAGARE OCH PERSONER UTFÖRSÄKRADE FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN 1 Förord Syftet med denna rapport är att ge en bild av gruppen sjuka med

Läs mer

Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9

Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9 I begynnelsen var organisationen Rehabilitering till arbete för personer med psykiska funktionshinder hinder och möjligheter Nationell psykiatrisamordning S 2003:9 ISBN 91-38-22569-7 Tryck: Elanders, Vällingby

Läs mer

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.

Läs mer

Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen

Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04)

Läs mer

Vad vinner vi på att investera i utanförskapet till arbetslivet? Vi blundar, vi håller för öronen, men vi vet...

Vad vinner vi på att investera i utanförskapet till arbetslivet? Vi blundar, vi håller för öronen, men vi vet... Vad vinner vi på att investera i utanförskapet till arbetslivet? Vi blundar, vi håller för öronen, men vi vet... Delrapport 2 av 3 Inom projekt Hållbar jämställdhet Smart ekonomi Borås Stad 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

En alternativ arbetsskadeförsäkring

En alternativ arbetsskadeförsäkring En alternativ arbetsskadeförsäkring UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) En alternativ arbetsskadeförsäkring Parlamentariska

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Ester Sorri Artikelnummer:

Läs mer

Förtidspensionering av unga

Förtidspensionering av unga Förtidspensionering av unga En fråga om utsortering efter utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund? Jonas Olofsson & John Östh UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN

Läs mer

av människor med funktionshinder

av människor med funktionshinder Om bemötande av människor med funktionshinder Ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande UTGIVEN AV SISUS Bemötandeuppdraget BEMÖTANDEUPPDRAGET Sisus, Statens institut för särskilt utbildningsstöd,

Läs mer

JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD

JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD 6 JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD RAPPORTFÖRFATTARE: REBECKA BOHLIN, VICTOR BERNHARDTZ & ANNA NORELL Katalys - Institut för facklig idéutveckling

Läs mer

Mellan fastställda principer och individuella behov

Mellan fastställda principer och individuella behov FoU-Södertörns skriftserie nr 67/08 Mellan fastställda principer och individuella behov Erfarenheter av samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering Författare: Åsa Bringlöv Mellan fastställda principer

Läs mer

Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län

Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län Rapport 2007:5 Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län Bo Burström Anja Schultz Kristina Burström Sara Fritzell Robert Irestig Janne Jensen Niels Lynöe Anneli

Läs mer

Ett gott liv. Om bostad och stöd i bostaden, nu och i framtiden, för personer med utvecklingsstörning Riksförbundet FUB

Ett gott liv. Om bostad och stöd i bostaden, nu och i framtiden, för personer med utvecklingsstörning Riksförbundet FUB Ett gott liv Om bostad och stöd i bostaden, nu och i framtiden, för personer med utvecklingsstörning Riksförbundet FUB SAMMANFATTNING Den här rapporten innehåller resultatet av en enkätundersökning om

Läs mer

Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa

Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa Rapport 2014:6 Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa Lägesrapport 2014 2014 Citera gärna ur Vårdanalys publikationer, men ange alltid källa. Myndigheten för vårdanalys Grafisk form: Les Creatives

Läs mer

vä l fä r d på de lt i d Välfärd på deltid.indd 1 Välfärd på deltid.indd 1 08-02-15 14.39.39 08-02-15 14.39.39

vä l fä r d på de lt i d Välfärd på deltid.indd 1 Välfärd på deltid.indd 1 08-02-15 14.39.39 08-02-15 14.39.39 välfärd på deltid Välfärd på deltid.indd 1 08-02-15 14.39.39 Välfärd på deltid.indd 2 08-02-15 14.39.40 laura hartman (red.) V lfärd på deltid sns förlag Välfärd på deltid.indd 3 08-02-15 14.39.40 sns

Läs mer

Vid arbetslivets gränser

Vid arbetslivets gränser Vid arbetslivets gränser Sysselsättning, matchning, barriärer 1974-2010 UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Underlagsrapport

Läs mer

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Ds 2008:18 Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer

Mötas av hinder. en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.

Mötas av hinder. en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Mötas av hinder en analys av upplevelser av diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning Rapport 2014:2 Författare: Kristina Engwall DO:s ärende LED 2012/236 Rapport 2014:2

Läs mer

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Monika Arvidsson Jakob Molinder RAPPORT 3 2014 Tankesmedjan Tiden www.tankesmedjantiden.se Tankesmedjan Tiden

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2011 Sida: 2 av 30 Sida: 3

Läs mer

en granskningsrapport från riksrevisionen Ungdomars väg till arbete individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare rir 2013:6

en granskningsrapport från riksrevisionen Ungdomars väg till arbete individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare rir 2013:6 en granskningsrapport från riksrevisionen Ungdomars väg till arbete individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare rir 2013:6 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den

Läs mer

Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet

Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet En utmaning för välfärdssystemet Elisabeth Olin Bibbi Ringsby Jansson Rapport 1:2009 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport

Läs mer

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Pathric Hägglund Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Peter Skogman

Läs mer

Nästan men inte helt

Nästan men inte helt Nästan men inte helt Brister i samhällets stöd till personer som har nedsatt kognitiv förmåga Riksförbundet Sällsynta diagnoser nästan men inte helt 1 Maria Gardsäter, Projektledare Elisabeth Wallenius,

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vägledning för arbetsgivare

Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vägledning för arbetsgivare Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning Vägledning för arbetsgivare ISBN 978-91-87169-04-5 Artikelnr 2012-2-17 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Scanpix/Lennart

Läs mer